Vetenskapsteorin

Question 1

Vad består ett logiskt argument av?

Answer 1

Ett logiskt argument består av:
Ett antal premisser
Ett antal mellanled
En slutsats

Question 2

Vad avgör slutsatsens sanningshalt?

Answer 2

Premissens saninngshalt är en empirisk fråga. Slutsatsens sanningshalt beror på om premisserna är sanna OCH på om argumentet är logiskt giltigt. Om någon av premisserna är falsk kan slutsatsen vara falsk trots att argumentet är logiskt giltigt.

Question 3

När är en materiell implikation sann respektive falsk? Ge exempel.

Answer 3

Satsen “Om P så Q”, ex. om Lisa får terapi så mår hon bra, är sann (i logisk mening) i följande tre fall:
P är sann och Q är sann (Lisa får terapi och mår bra)
P är falsk och Q är sann (Lisa får inte terapi och mår bra)
P är falsk och Q är falsk (Lisa får inte terapi och mår inte bra)
Den materiella implikationen är falsk endast när:
P är sann och Q är falsk (Lisa får terapi men (=och) mår inte bra)

Question 4

Modus ponens

Answer 4

en giltig argumentform:
Premiss 1: Om P så Q
Premiss 2: P
Slutsats: Q

Ex: Premiss 1: Får man terapi så mår man bra.
Premiss 2: Lisa får terapi
Slutsats: Lisa mår bra

Question 5

modus tollens

Answer 5

en giltig argumentform:
Premiss 1: Om P så Q
Premiss 2: inte Q
Slutsats: inte P

Ex: Premiss 1: Får man terapi så mår man bra
Lisa mår inte bra.
Slutsats: Lisa får inte terapi.

Question 6

bekräfta antecedenten

Answer 6

en ogiltig argumentform:
Premiss 1: Om P så Q
Premiss 2: Q
Slutsats: P

Ex: Premiss 1: Får man terapi så mår man bra
Premiss 2: Lisa mår bra
Slutsats: Lisa får terapi

Att detta inte fungerar beror på att första premissen inte utesluter möjligheten att individer som inte går i terapi mår bra.

Question 7

implikationsnegering

Answer 7

en ogiltig argumentform:
Premiss 1: Om P så Q
Premiss 2: inte P
Slutsats: inte Q

Ex: Premiss 1: Får man terapi så mår man bra.
Premiss 2: Lisa får inte terapi
Slutsats: Lisa mår inte bra

Question 8

På vilket sätt bröt den joniska naturfilosofin mot äldre tiders sätt att förklara händelser i naturen?

Answer 8

De “riktigt gamla grekerna” ansåg att händelser i naturen (sjukdomar, stormar m.m.) var ett resultat av gudars intentionella handlingar. De joniska naturfilosoferna bröt mot detta tankesätt och hade en mer fysikalisk syn på saker och ting. Detta verkar t.ex. ha påverkat Hippokrates syn på sjukdomar som orsakade av “ting som kommer in i och lämnar kroppen”.

Den joniska naturfilosofin handlade om att i en föränderlig värld, med skiftande årstider och organismer som lever för att sedan dö, hitta en oföränderlig grundkomponent. Det fanns olika tankar kring vilken den här grundkomponenten var. Enligt Thales var den vatten, enligt Anaximander “det obestämda” och enligt Anaximenes luft. Det här sättet att förklara naturens händelser skilde sig dock markant från tidigare förklaringssätt, som snarare lyfte fram gudarna, andarna och demonerna som styrande krafter.

Question 9

På vilket sätt påverkade, enligt Johansson, Atens begränsade demokrati vetenskapens framväxt?

Answer 9

Enligt Johansson ger Atens begränsade demokrati upphov till en kultur där de styrande måste lägga stor vikt vid sina argument för att övertyga andra och få sin vilja igenom. I mindre demokratiska samhällen behöver de styrande inte bry sig om argumentationen i samma utsträckning, så länge man har tillräckligt med vapenmakt och andra medel att hålla folket på mattan.

I den form av demokrati som fanns i det antika Aten hade alla fria män från området rösträtt. För att kunna genomföra reformer behövdes alltså stöd från jämlikar inom denna grupp, vilket krävde att man kunde argumentera för sin sak.

Question 10

Beskriv, med exempel, Aristoteles insikt angående logisk giltighet,

Answer 10

Aristoteles “upptäckte” att den logiska giltigheten hos argument är beroende av dess form och inte av innehållet i de ingående satserna.

Alla monarker är fjärilar (A) och alla fjärilar är insekter (B), så alla monarker är insekter (C).

Ogiltig: några apor är gröna. Inga gröna apor är blå. Inga apor är blå.

Question 11

Beskriv Euklides insats inom matematiken (nyckelord: axiom).

Answer 11

Euklides kunde visa att alla den tidens matematiska sanningar kunde logiskt härledas från ett fåtal axiom (= satser som är så självklart sanna och inte kräver någon ytterliggare härledning). Matematiken blev till en deduktiv vetenskap, där nya säkra sanningar logiskt härleds ur redan bekräftade satser. I enlighet med “det axiomatiska vetenskapsidealet” har liknande försök gjorts inom andra vetenskapsgrenar.

Målsättningen inom “det axiomatiska vetenskapsidealet” är alltså för att förtydliga att nå garanterad kunskap. Detta genom att formulera axiom och utifrån dessa med logikens hjälp utvinna ny säker kunskap.

Question 12

På vilket sätt skulle man uppnå kunskap enligt ett medeltida tankesätt? Hur ändrades detta tankesätt under 1500-talet?

Answer 12

Under medeltiden ansågs de klassiska skrifterna vara de enda, och ofelbara, källorna till kunskap. Syndiga människor kunde inte på egen hand komma fram till några sanningar. Det enda väsentliga var ändå religion och frågan om själens frälsning. Successivt skedde dock en förändring mot större intresse för människan och hennes levnadsvillkor här och nu, någonting som t.ex. märks i att konsten blir alltmer naturalistisk.

Vid mitten av 1500-talet började uppfattningen att människor kan komma åt sanningen genom egna observationer (empirism), och att de klassiska texterna inte är ofelbara, att få fotfäste. Exempel på detta är Kopernikus teori om att jorden roterar runt solen, inte tvärtom, vilket går emot Aristoteles tankar.

Question 13

Beskriv, med exempel, en relativt vedertagen definition av kunskap.

Answer 13

En indelning av kunskap är propositionell kunskap och icke-propositionell kunskap. Propositionell kunskap kan definieras som explicit, dvs. det går att uttrycka den. Icke-propositionell kunskap är implicit, så exempelvis kan procedurminnen räknas till denna kategori. När man inom filosofi problematiserar begreppet “kunskap” är det för det mesta propositionell kunskap som åsyftas, eftersom det går att tro att något är sant och uttrycka det även om det är falskt.

En allmän uppfattning är kunskap = sann och berättigad trosuppfattning. Alltså: Personen X kan sägas veta påståendet P om och endast om:
P är sant
X kan ange goda skäl för P
X tror att P

Question 14

Vad innebär en relativistisk sanningssyn? Vad är problemet med denna syn?

Answer 14

En del hävdar att sanningen är relativ (snarare än absolut) och att den varierar mellan tider, kulturer och individer. Ståndpunkten att “alla sanningar är relativa” kan dock inte göra anspråk på absolut sanningsriktighet utan att svara självmotsägade. Enligt den s.k. “korrespondensidén om Sanning” är ett påstående sant om det överensstämmer med hur världen är beskaffad, oberoende av hur vi uppfattar saker och ting.

Ett annat sätt att prata om sanningen som relativ är att säga att vi “lever i olika begreppsliga världar” och att “det finns inget sätt att tala om sanningen i sig, endast sanningen i en viss begreppsvärld”.

Question 15

Beskriv det s.k. Turingtestet.

Answer 15

Kravet på troende för kunskap är samtidigt ett krav på tänkande (för inte kan man väl tro utan att tänka?) och Johansson diskuterar om datorer (maskiner) kan tänka och därmed, möjligen, besitta kunskap.

Det s.k. Turingtestet går till så att man ställer frågor, t.ex. via en dator, och om man utifrån svaren inte kan avgöra om man kommunicerar med en människa eller en maskin, och det är en maskin, så kan maskinen sägas besitta tankeförmåga.

När vi drar slutsatsen att en annan individ kan tänka och har olika trosuppfattningar gör vi det enbart utifrån beteendeobservation. Det är med detta faktum som grund som Turingtestet har utvecklats.

Question 16

Vad innebär det s.k. demarkationsproblemet?

Answer 16

Kan vetenskap definieras? Finns det någon “minsta gemensamma enhet” som särskiljer vetenskap från icke-vetenskap? En del säger nej, Johansson säger ja.

Question 17

Varför är det, enligt Johansson, viktigt att finna ett demarkations-kriterium?

Answer 17

För att kunna skilja vetenskapligt baserade påstående från andra påståenden (vilket påverkar graden av tilltro man bör tillskriva dessa påståenden)

För ökad förståelse av den vetenskapliga och industriella revolutionen (ökad förståelse för utvecklingen av vårt samhälle)

Question 18

Vad är problemet med en resultatbaserad definition av vetenskap?

Answer 18

Resultatbaserad definition: Vetenskap är verksamhet som skapar ny kunskap.
Problem: Kunskap kräver sanning och eftersom vi inte kan vara säkra på sanningen kan vi inte veta vad som är vetenskap. Därför verkar många mena att definitionen av vetenskap skall baseras på metoder snarare än resultat.

Question 19

Beskriv olika svar (och kanske ge ett eget svar) som getts till frågan ”Finns det en vetenskaplig metod?”

Answer 19

Nej. Feyerabend: “Anything goes”
Ja, vetenskap är det man håller på med vid universitet och högskolor (operationell definition).
Ja, alla vetenskaper använder sig av hypotetisk-dedutiv metod

Question 20

Beskriv den generella formen hos Hypotetisk-deduktiv metod. Vad är det logiska problemet med denna form?

Answer 20

Den generella formen hos HDM:
Premiss 1: Om hypotesen H stämmer bör vi kunna observera den empiriska konsekvensen E
Premiss 2: E stämmer
Slusats H stämmer

Ex: Premiss 1: Om terapi ökar graden av välbefinnande så bör vi kunna observera ökad grad av välbefinnande hos Lisa, som får terapi.
Premiss 2: Vi observerar ökad grad av välbefinnande hos Lisa.
Slutsats: Terapi ökar graden av välbefinnande.

Falsifiering (i teorin):
Premiss 1: Om hypotesen H stämmer bör vi kunna observera dem empiriska konsekvensen “
Premiss 2: E stämmer inte
Slutsats: H stämmer inte

Question 21

Beskriv, med exempel, vad som menas med en hjälphypotes.

Answer 21

Vilkor som måste vara uppfyllt för att logiskt kunna härleda de empiriska konsekvenserna utifrån den hypotes som skall testas. Hjälphypotesernas sanningshalt testas inte i den aktuella undersökningen utan de antas vara sanna.

Question 22

Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.

Answer 22

Modifikationer som inte har ågra testbara konsekvener utöver de testbara konsekvenserna av den ursprungliga teorin och gör därmed teorin mindre falsifierbar. Ex: upplevelser av stressfyllda livsshändelser ökar riken för depressiva symptom - förutom bland de undersökta personerna.

Om H och HJ så E
E falskt→ H eller HJ är falsk

Om Anders får kbt (H) och kbt är en beprövad och vedertagen metod för fobier (HJ) så kommer Anders bli av med sin fobi (E)
Anders är inte av med sin fobi (E stämmer inte)
H eller HJ är falsk→ Anders har inte fått kbt eller kbt är inte en beprövad och vedertagen metod för botning av fobier

H kan fortfarande vara sann även om HJ är falsk t.ex. Anders skulle kunnat ha fått kbt (H) men kbt fungerar inte som metod för fobier (HJ)

Question 23

Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.

Answer 23

Modifikationer som inte har ågra testbara konsekvener utöver de testbara konsekvenserna av den ursprungliga teorin och gör därmed teorin mindre falsifierbar. Ex: upplevelser av stressfyllda livsshändelser ökar riken för depressiva symptom - förutom bland de undersökta personerna.

Question 24

Vad sa Hume om slutsatser om kausalitet?

Answer 24

Hume menade att slutsatser om kausalitet inte baseras på deduktiv logik utan på induktion. Vi är benägna att uppleva händelsen X som orsak till händelsen Y om X vid upprepade tillfällen föregår Y i tiden (helst nära inpå) och i rumslig närhet. Men det kausala i relationen kan vi aldrig observera (regularitetsteorin).

Question 25

vad som menas med ett INUS-villkor.

Answer 25

En orsak till en hädelse är: En otillräcklig men nödvändig el i ett komplex som tillsammans är tillräckliga, men inte nödvändiga för att händelsen skall inträffa.

Question 26

Beskriv, med exempel, de kriterier vi verkar använda oss av vid valet mellan olika INUS-villkor.

Answer 26

Avviakndde händelser måste ju orsakas av avvikande villkor
Orsaken måste ju vara någonting som man kan påverka
Orsaken är ett vilkor med hög grad av specificitet
Alltså: Vilket av INUS-vilkoren som framhövs som Orsake baseras på en subjektiv bedömning.

Question 27

Beskriv, med exempel, Reichenbachs princip.

Answer 27

Enligt Reichenbacks prinip kan en korrelatione mellan två variabler, X och Y bero på tre olika saker:
X orsakar Y.
Y orsakar X
X och Y har en gemensam orsak.

Question 28

Beskriv, med exempel, hur man kan göra för att testa om ett samband mellan X och Y beror på att X har en kausal effekt på Y. Motivera varför detta funkar.

Answer 28

För att testa om X verkligen har en kausal effekt på Y så kan man i vissa fall utföra ett experiment. Man manipulerar aktivt personer nivå av X (vilket utesluter Y orsakar X) och så mäter man deras nivå av Y. Om allting annat är lika mellan personerna, förutom att de varierar vad gäller nivåerna av X och Y, så har vi uteslutit att associationen mellan X och Y beroro på en gemensam orsak Återstår alltså att X orsakar Y.

Question 29

Beskriv, med exempel, vad som menas med ”betingad sannolikhet”. Använd sedan uttrycket betingad sannolikhet i en definition av ”oberoende händelser”.

Answer 29

Sannolikheten att en händelse inträffar givet att vi vet att en annan händelse inträffar. Typ sannolikheten att du är blöt givet att det regnar är en betingad sannolikhet tillskillnad från sannolikheten att du är blöt allmänt.

Om de är oberoende händelser, så är sannolikheten för A = sannolikheten för A givet B. Exemepel sannolikheten för att du är blöt (A) givet att det regnar utomhus (B). A och B är inte beroende av varandra och därför är sannolikheterna densamma. Matematiskt skriver man att P(A/B) = P(A)P(B) (oberoende).

Question 30

Beskriv, med exempel, vad som menas med ”indirekt orsak”.

Answer 30

Om A orsakar B, som i sin tur orsakar C, så är A en indirekt orsak till C och B medierar effekten av A på C. Indirekta orsaker uppfyller INUS-vilkoren och är också orsaker. Gräver man riktigt noga så finns det nästan alltid en faktor som medierar effekten melan en orsak och dess verka. Rökning ökar inte direkt risken för död, men eftersom rökning ökar risken för cancer, och cancer ökar risken för död så ökar rökning risken för död.

Question 31

Beskriv olika uppfattningar angående vetenskapens mål.

Answer 31

Enligt vissa är vetenskapens mål att ge förklaringar till hur värlen är beskaffad (och därmed stilla vår nfikenhet), medan andra tycker att förklaringar är oväsentliga och istället är målet att göra korrekta förutsägelser.
Ytterligare vissa anser att det enda som skiljer förklaringar och förutsägelser från varandra är att det förra handlar om sådant som redan inträffat medan den senare handlar om framtida händelser. Kan man förutsäga så har man förstått.
Invändning: Vi kan ntera samband utan att förstå vad som orsakar dem. Vi kan också ha förståelse utan förmåga till prediktioner.
Enligt ytterligare en disktinktion (bl.a. av Dilthy, Weber) syftar naturvetenskaperna till att klargöra orsaksamband medan målet för samhällsvetenskaper och humanioa är att uppnåå förståelse. Man ska inse en aktörs intentioner, vilket bl.a. kräer empati.

Question 32

Beskriv, med exempel, den Deduktivt-Nomologiska modellen.

Answer 32

En förklaring är en deduktiv härledning av explanandum utifrån en eller flera vetenskapiga lagar samt ett eller flera initialvilkor.
Exempel:
Människor blir arga om de blir förolämpade (vetenskaplig lag)
Människor beter sig aggressivt om de är arga (vetenskaplig lag)
Lisa är en människa (initialvilkor)
Lisa blir förolämad (initialvilkor)
Alltså betedde sig Lisa aggressivt (explanandum)

Question 33

Problem med DN-modellen:

Answer 33

Om förklaringar kräver vetenskapliga lagar, hur har vi kommit fram till dessa? Det blir ett cirkelresonemang om korrektheten hos dessa lagar baseras på det de skall förklara.
Det finns inte erfoderlig asymmetri i DN-modellen.
Exempel om termometern visar > 40 så är man sjuk (vetenskaplig lag). Att termometern visar >40 är initialvilkor. Alltså är man sjuk (explanadum).
Men: man är inte sjuk för att termometern visar vad den gör, tvärtom förklarar sjukdomen termometerns värde.
DN-modellen tillåter att man förklarar enskilda fakta utifrån enkla generaliseringar.
Alla barn är korta (lag)
Lisa är ett barn (initialvilkor)
Lisa är kort (explanandum)
Det känns inte helt tillfredsställande med att förklara Lisas korthet med att alla barn är korta.

Question 34

Förbättringar inom DN-modellen

Answer 34

De refererade lagarna måste vara orsakslagar (det skulle alltså inte duga med enkla generaliseringar).

Unification: EN bra förklaring (explanans) förklarar inte endast ett specifikt explanandum, utan flera andra på samma gång. Den ger upphov till preditioner om andra sakförhållanden. T.ex. skulle kanske “levande organismer bygger upp massa genom intag av extern föda, vilket dämed tar tid” vara en bättre förklaring till Lisas korthet än “alla barn är korta”.

Question 35

Beskriv, med exempel, vad som menas med en statistisk förklaring.

Answer 35

Om man i en DN-modell byter ut en (eller flera) eterministiska lagar mot en statistisk laf så får man en statistisk förklaraing.
Med 80% sannlikhet blir människor arga när de blir förolämpade (statistisk lag)
Lisa är en människa (initialvilkor)
Lisa blev förolämpad (initialvilkor)
Alltså blev Lisa arg (explanandum)

Men nu är explanandum inte länge deduktivt härledd.

Question 36

Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet.

Answer 36

Ett problem med statistiska förklaringar är att sannolikheten påverkas av hur vi beskriver händelsen, vilken referensklass den upplevs tillhöra (referensklass problemet).

T.ex. kan man ju tänka sig att sannolikheten att bli ar pga. en förolämpning påverkas av ens personlighet, testosteronnivåer, vem som förolämpar, kontext m.m. Detta påverkar giltigheten i användandet av en statistisk lag för att förklara en händelse. Hempel menade att man skall kräva “maximal specificitet” vis beskriviningen av en händelse. Men i så fall blir en lags förklaringsvärde subjektiv (avhängigt av hur mycket man vet) vilket inte känns helt tillfredsställande.

Question 37

Vad menas med relativ risk?

Answer 37

Ofta upplever vi att en statistisk lag är en bra förklaring till en händesle trots att den faktiska sannolikheten är låg. T.ex. använder vi kanske en cancerdiagns för att förklara en persons självmord, trots att de flesta som får en cancerdiagnos inte tar livet av sig. Snarare en absolut risk verkar vi använda oss av riskökning i bedömningen av om en statistisk lag är en giltig explanans.

Question 38

Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.

Answer 38

Handlingar innehåller en intentional komponent och ges därmed ändamålsförklaringar (utifrån syften/motiv/trosuppfattningar).

Lisa vill skada Nils (motiv)
Lisa tror att en spark på knäet är bästa sättet att skada Nils (tro)
Lisa sparkar Nils på knäet (explnandum)

Exempel 2:
Anders (agent) vill bli av med sin fobi (målsättning). Han har hört att kbt hjälper mot fobier och tror därför att det är det bästa sättet att gå tillväga (trosuppfattning). Anders kommer sannolikt att utföra handlingen som går i linje med hans trosföreställning för att uppnå sitt

Question 39

Beskriv, med exempel, skillnaden mellan handlingar och beteende.

Answer 39

En handling är ett beteende som utförs med intentionalitet, dvs den utförs med ett syfte. Ett beteende saknar den intentionella komponenten. T ex så är mitt skrivande av denna text en handling, men ryckningarna i en muskel precis under mitt högeröga är ett exempel på ett beteende. När man ger något en ändamålsförklaring (hen gör A för att uppnå B) är det en handling men om vi ger det en biologisk förklaring (hen gör A pga att hens kropp B) så är det ett beteende.

Question 40

Beskriv, med exempel, van Fraassens definition av en bra förklaring. Vad var hans åsikt om teoriers förklaringsvärde?

Answer 40

Van Fraassen menar att kontexten avgör om en viss förklaring är bra eller inte. För att en viss förklaring F skall vara en bra förklaring till ett visst tillstånd T måste:
T vara sant (det finns ingen bra förklaring till varför människor kan flyga).
F vara sant (“för att deras fötter är av bly” inte inte en bra förklaring till varför människor inte kan flyga).
F vara en relevant förklaring av T (och detta avgörs i stor utsträckning av frågaren.)

Enligt van Fraasen är den centrala frågan om teorier i vilken utsträckning de stämmer överens med data, inte om deras förklaringsvärde (vilket är en subjektiv bedömning).

Question 41

Vad utmärker en lag? Ge exempel. Beskriv ett problem med denna definition.
Det finns olika typer:

Answer 41

Empiriska generaliseringar: Direkta generaliseringar om obseverabara fkta, typ “katter har svans”. Induktion.
Fundamentala lagar: Inte knutna till en enda typ av observation, t.ex. “energiprincipen”.
Deterministisk lagar: Gäller utan undantag, t.ex. gravitationslagen
Statistiska lagar: Gäller med en viss (känd?) sannolikhet, t.ex. vissa genetiska anlags örftlighet.
Definitioner: T.ex. Ohms lag: U=RI

Definition: Alla lagar är generella vilkorssatser, alltså:
De är all-satser (för alla X gäller att…)
De har formen “om X så Y”.
Oftta vidhängs lagarna också en brasklapp: förutsatt att…”

Question 42

Beskriv, med exempel, på vilket sätt lagar skiljer sig från accidentella generaliseringar.

Answer 42

Lagar stöder så kallade kontrafaktiska- villkorsatser medan accidentiella generaliseringar inte gör det. Kontrafaktiska villkorsatser är om…så satser där varken den första eller den sista satsen är sann. Man kan säga att “i en lag är X tillräckligt för Y”.
Om man skriver om en lag till en kontrafaktiskt villkorsats så blir den sann,medan om man skriver om en accidentiell generalisering till det så blir den falsk.
Ett exempel är exemplet ovan med guld och Uran-235: om man säger “om ett föremål vore en klump av guld vore det mindre än 1 km i dm” och “om ett föremål vore en klump av uran-235 vore det mindre än 1 km i dm”. Då ser man att den första är falsk (för det skulle kunna vara så att guld kan vara större) men den andra är sann då uran-235 inte kan vara större utan att explodera.

Question 43

Beskriv van Fraassens syn på vetenskapliga lagar.

Answer 43

Alternativ med lite mer kimmo/vetenskapligt språkbruk:
Fraassen tyckte att begreppet vetenskaplig lag var som en gammal relik så vi ska helt enkelt släppa det. Han menar att det inte behövs i vetenskapen, alla slutledningar vi gör kan motiveras och denna motivering blir inte bättre bara för att motivet inbegriper en lag.

Question 44

Vad menas med ”dualism”? Vad är det främsta problemet med detta synsätt?

Answer 44

(Substans)dualism = antagandet att kropp och själ är två skilda entiteter. Själen skulle därmed kanske kunna existera utan kroppen.
Problem för dualister: Hur skll man kunna förklara att ett icke-materiellt medvetande (t.ex. en tanke) kan påverka en materiell kropp (eller vice versa). Detta bryter mot principe om den fysiska världens kausala slutenhet.
Enligt Desccartes: Själen befinner sig i tallkottskörteln och sätter denna i rörelse och rörelsen vidarebefodras till resten av kroppen via livsandarna (en vätska inuti nerverna).

Question 45

Vad menas med ”egenskapsdualism”?

Answer 45

Egenskapsdualism = Det finns endast materiell substans i världen, men den har två slags egenskaper, fysiska och mentala (icke-reducerbara).

Popper: När ett materiellt system blir tillräckligt komplicerat så uppstår nua, icke-materiella egenskaper i det.

Chalmers: Alla försök att reducera det mentala till det materiella har misslyckats, och måste misslyckas. Därför bör vi anta att det mentala är en fundamentalt annorlunda egenskap än det materiella.

Question 46

Vad menas med ”monism”? Vilka antaganden görs inom (materiell) monism?

Answer 46

Monism = antagandet att kropp och själ är samma entitet.

Materialism = allt, även själen och medvetandet är materia. Följande antaganden inom materiell monism:
Superveniens: Är två varelser fysiskt dentiska kommer de även att vara mentalt identiska.
Anti-cartesianism: Ingenting kan ha enbart mentala egenskaper (finns det en själ så finns det en kropp).
Den fysiska världen har kausal slutenhet: Mentala händelser kan inte orsaka fysiska händelser och fysiska händelser kan inte orsaka mentala händelser.

Question 47

Beskriv de tre monistiska teorierna Identitetsteori, Funktionalism samt Eliminativ materialism.

Answer 47

Identitetsteorin: Mentala tillstånd äär lika med fysiologiska tillstånd i järnan. Två varianter:
Typ-identitet: Ett visst mentalt tillstånd motsvarar alltid ett visst specifikt fysiologiskt tillstånd.
Token identitet: Ett visst mentalt tillstånd motsvarar något fysiologiskt tillstånd, men det behöver inte alltid vara samma.

Funktionalism: Mentala termer refererar inte till specifika hjärnprocesser utan till funktioner hos det centrala nervsystemet. Jämför med logisk behaviorism: Mentala tillstånd är inget annat än en disposition att reagera på ett visst sätt på viss stimuli.

Eliminativ materialism: En variant av token identitet, med tillägget att användandet av mentala och psykologiska begrepp beror på bristande kunskap. Med ökande kunskap kommer dessa begrepp ersättas av mer vetenskapliga och väldefinierade begrepp. Jämför med psykologisk behaviorism. Om stimuli leder till mentalt tillstånd och sedan till respons, så kan vi skippa mentalt tillstånd utan att något går förlorat.

Question 48

Beskriv något problem med reduktionism.

Answer 48

Typ-identitet och funktionalism är reduktionistiska: Mental tillstånd kan reduceras till fysiologiska tillstånd respektive funktioner. Token-identiet och eliminativ materialism är inte funktionistiska.

Problem:
Mentala tillstånd innehåller både en mental akt (t.ex. en förhoppnig) och ett intentionalt objekt som akten är riktad mot (t.ex. att föreläsningen slutar snart). Enligt vissa kan intentionaliteten i medvetna tillstånd inte reduceras till “ökad amygdala-aktivitet” men vi kan inte särskilja t.ex. “redsla för en orm” från rädsla för en kommande tenta”.
Kvalia-problemet: Många tycker att beskrivningar av upplevelser i form av fysiologiska tillstånd missar den kvalitativa aspekte i upplevelsen “What mary did not knoe”.

Question 49

Vad är utmärkande för vetenskapen enligt de logiska positivisterna?

Answer 49

I den s.k. Wienkretsen grubblade man på vad som utmärker vetenskap (demarkationsroblemet) och man kom bl.a. fram till verifierbarhetskriteriet: “En sats är meningsfull om och endast om kan redogöra för att verifiera satsen sanning (Quinie har visat att verifierbarhetskriteriet faller för eget grepp)”
Enligt Wienkretse finns det två typer av meningsfulla satser:
analytiska satser, som är s.a.s. sanna per definition
syntetiska satser, som är empiriskt verifierbara
Därmed skulle metafysik inte vara meningsfull/vetenskaplig.

Question 50

är är induktion berättigat enligt de logiska positivisterna?

Answer 50

Enligt Wienkretsen skulle syntetiska satser verifieras genom induktion = man drar en generel slutsats utifrån ett antal observationer, vilket skulle vara berättigat om:
Man har observerat ett stort antal fall som stämmer överens med den generella slutsatsen.
Man har inte observerat några motsägande fall.
De verifierade fallen har observerats under flera olika omständigheter.

Men hur vet vi vilken variation i omständigheterna som är relevant? Måste detta verifieras genom induktion? I så fall hamnar vi i en oändlig regress.

Question 51

Beskriv Carnaps uppfattning om teoretiska satser.

Answer 51

Argumenterade för att teoretika satser, även om de inte var meningsfulla enligt verifierbarhetskriteriet, kunde vara användbara i.o.m. att de kunde användas för att formulera observationssatser (syntetiska satser) om ännu ej observerade situationer = instrumentalism.

Question 52

Beskriv det s.k. induktionsproblemet.

Answer 52

Hur ska man rättfärdiga induktionen i sig?
Kan inte rättfärdigas deduktivt, eftersom att slutsatse från en induktiv härledning inte måste vara sann.
Åter att rättfärdiga den induktivt:
Premiss 1: Induktion funkade vid T1 och på plats P1
Premiss 2: Induktion funkade vid T1 på plats P1
Premiss n: Induktion funkade vid Tn och Pn
Slutsats: Induktion funkar

Men detta rättfärdigande av induktionena antar att det är rättfärdigande av induktionen antar att det är rättfärdigat med induktiv härledning = cirkelresonemang.

Induktionen kan alltså inte rättfärdigas.

Question 53

Beskriv, med exempel, den logiska grunden för falsifikationismen.

Answer 53

Grundteser:
Det spelar ingen roll hur man kommer fram till sina teorier; de är tentativa
Teorier måste dock vara falsifierbara
Teorier utsätts för hänsynslös testning
Teorier kan inte bevisas som sanna
Teorier kan dock visa sig vara falska
Vetenskapen förs framåt genom att falska teorier elimineras (man får åtminstone kunskap om vad som inte är fallet)

Popper förkastade användning av induktion i vetenskapen. Logisk grund, Hypotetisk-Deduktiv metod:
premiss: Om teorin T stämmer så skall vi kunna observera hypotesen H
Observation. Hypotesen H stämmer
Slutsats: Teorin T stämmer

Detta är ett logiskt ogiltigt argument (bekräfta antecedenten). Hypoteser testar oftast endast en liten del av den mer övergripande teorin (begränsad till tid, plats, försökspersoner, manipulation, etc.) Teorin är STYRKT.

Premiss: OM teorin T stämmer skall vi kuna observera hypotesen H
Observation Hypotesen H stämmer ej
Slutsats: Teorin stämmer INTE

Detta är ett logiskt giltigt argument (modus tollens). Om hypotesen inte stämmer så kan teorin inte vara korrekt i sin helhet.

Question 54

Beskriv, med exempel, den främsta svårigheten med falsifikationism.

Answer 54

Premiss: Om teorin T stämmer och (FP inte är avvikande och vår operationalisering är giltig och apparaturen funkar och…) så skall vi kunna observera hypotesen H
Observation: Hypotesen H stämmer ej
Slutsats: teorin T stämmer inte (eller så var FP avvikande eller operationalisering var eller så funkade inte grejerna eller så…)

Flasifiering av hypotesen kan alltså bero på metodoligiska brister snarare än på en metodologiska brister snarare än på en felaktig teori (=Dunhem-Quinetesen). Så frågan är om teorier kan falsifieras?

Question 55

förvetenskap

Answer 55

Under förvetenskap råder “vilda västern”. Man är inte enig om någonting, inte ens fundamenta, och nästan alla har sin egen teori. Det råder ingen kumuativ kunskapstillväxt.

Question 56

paradigm

Answer 56

Förekomsten av paradigm är det som skiljer vetenskap från icke-vetenskap. Dessa paradigm består av olika delar t.ex.
accepterade lagar och teorier (e.g. behavioristiska inlärningsteorier)
Standardiserade metoder (e.g. skinner-boxen, statistik)
Mycket almäna metafysiska principerPremisser för vad som kännetecknar ett bra paradigm (som uppfyller det aktuella paradigmet antagligen uppfyller med råge). Riskerar att göra olika teorier “inkommensurabla”

Question 57

normalvetenskapen

Answer 57

Under normalvetenskapen försöker man lägga pussel och lösa gåtor med ledning av paradigmet (e.g. hur påverkas inlärning mellan CS och US?) Paradigmet kan preciseras men ifrågasätts inte och misslyckanden att förklara fenomen ses som anomalier och bristande kompeetens hos forskaren snarare än som falsifieringar av paradigmet och dess teorier. Ofta är man t.o.m. omedveten om att man arbetar inom ett pardigm. Paradigmet “skydar” forskarna mot en alltför kritisk hllning och tillåter därmed forskarna att fokusera sin energi på att samla in data och lösa problem.

Question 58

kris

Answer 58

Så småningom börjar det ansamlas observationer som inte kan förklaras av paradigmet (anomalier). En del av dessa bortförklaras medan andra är mer problematiska, eftersom de slår mot själva grunderna i paradigmet. Paradigmet hamnar i kris och så småningom börjar vissa betvivla dess giltighet.

Question 59

revolution

Answer 59

Någon eller några av tvivlarna kommer plötsligt på att ett nytt paradigm. Enligt Kuhn kommer detta nya paradigm att vara radikalt annorlunda och oförenligt med det gamla. När väl en majoritet av forskarna gått över till det nya paradigmet är revolutionen ett faktum. Det gamla paradigmets anhängare tynar sakta bort på en mindre högskola i landsorten. Eftersom ett paradigm, för att vara framgångsrikt “måste” kräva okritisk hllning från sina anhängare , kan paradigmet självt inte innehålla någon “jag kan modifieras vid beov”. Det blir därmed revolutionens viktiga roll att eliminera paradigm som inte längre fungerar.

Question 60

Beskriv Lakatos vetenskapsteoretiska teori samt kritik som riktats mot den (nyckelord: hård kärna, skyddande bälte, positiv heurestik, negativ heurestik, degeneration).

Answer 60

lakatos ville t.ex. med hjälp av Kuhns insikter, modifiera falsifikationismen. Enligt Lakatos består vetenskaper av en hård kärna av mer grundläggande principer och av ett skyddande bälte av mer perifera antaganden. Om ett forskningsprograms prediktioner falsifieras så riktas misstankarna mot det syddande bältet. Kärnan är icke-falsifierbar.

Enligt Lakatos inkluderar forskningsprogram t.ex. riktlinjer för vad forskare bör göra (positiv heuristik) och vad de inte bör göra (negativ heuristik). Det senare inkluderar t.ex. att modifiera den hårda kärnan. I ett tidigt stadium av forskningsprograms utveckling kan man helt strunta i observationer. I nästa steg bör man söka efter bekräftande (snarare än falsifierande) observationer och ett programs förtjänster avgörs av i vilken utsträckning den ger upphov till förutsägelser som sedan bekräftas.

Enligt Lakatos är ett forskningsprogram degenererat om arbetet inom det i stor utsträckning går ut på att hitta på förklaringar (bortförklaringar) till empiriska problem. Sådana program bör överges Dock tyckte han att man skall ge ett forskningsprogram “viss tid att återhämta sig” om det hamnat i en degenererad fas. Eftersom Lakatos inte kunde specificera “viss tid” har hans teori kritiserats för att ge stöd både åt beslut att överge ett program och att inte över det.

Question 61

Beskriv Feyerabends ”anarkistiska” syn på vetenskapen.

Answer 61

Enligt Feyerabend kunde man inte säga att vetenskapen är överlägsen andra former av kunskap. Vad gäller den vetenskapliga metoden ansåg han (åtminstone i vissa texter) att “anything goes”. Feyerabends “metod” var att visa att andras teorier inte stämde överens med vad de själva ansåg vara vetenskapliga framsteg.

F. anvnde Galileo som exempel på en framgångsrik forskare som t.ex. ignorerade vissa sinnesfakta (han var alltså inte positivist/induktivist/falsifikationist). F. ansåg, till skillnad från Kuhn, att konsensus inom forskarsamhället inte kunde avändas som ett mått på “sanningen” (konsensus kan ju t.ex. uppnås genom att mörda alla som inte håller med).

F. hade vad som kanske kan kallas för en marknadsliberal syn på vetenskapen: Vetenskapsmän (och andra) skall få dra vilka slutsatser som helst baserat på vilka metoder som helst (spå i fiskrens) och staten skall inte premiera vissa metoder framför andra. Sedan får folk välja att tro på precis vad de vill.

Question 62

Beskriv hur Johansson argumenterar för vetenskapens rationalitet.

Answer 62

J. menar att frågan om vetenskapens rationalitet skall avgöras på den kollektiva, inte på den individuella, nivån: Även om enskilda forskare kan vara irrationella och styrda av egenintressen, så tar dessa egenheter ut varandra och på den kollektiva nivån får vi en “vetenskapens kärna” som är rationell och objektiv. Detta kräver dock en viss grad av pluralism i forskarsamhället.

Question 63

Beskriv huvudpunkterna inom logisk behaviorism samt den kritik som har riktats
mot den.

Answer 63

Är en teori om vad “mental states koncept” innebär.
Beskrivning: Tanken är att “mental states” (tex trosuppfattningar eller drifter) egentligen inte är interna, gömda processer inom en person, utan är precis detsamma som dispositioner för ett visst beteende under en viss omständighet.
Man kan referera till ett mentalt tillstånd utan att behöva ta till någon metafysisk “mystisk” förklaring.
Kritik: Problemet med synen är att det verkar som att kopplingen mellan “mental states” och beteenden inte är glasklar, utan medieras via flera olika faktorer- andra mental states. Det är alltså omöjligt att koppla ihop varje mental state till ett specifikt beteende. Mental states påverkar varandra och agerar i nätverk.

Exempel (från texten): Paul har huvudvärk, enligt logisk behaviorism ska han då uttrycka detta i ett beteende som består av tex att klaga, jämra sig och ta en ipren. Men kritiken säger då att om Paul har andra mentala tillstånd (tex att han tror ipren är dåligt för hans mage, att han har lärt sig att man inte klagar då man är sjuk etc) så kommer hans beteende se annorlunda ut. Det är därför omöjligt att ge varje unikt mentala tillstånd ett set av unika beteenden.

Alternativt svar på frågan:

• Logisk behaviorism är samma som analytisk behaviorism.
• Analytisk behaviorism. Man försöker definiera mentala fenomen i termer av beteendedispositioner. (OBS! Skiljer sig från Skinners metodologisk behaviorism där man inte vill uttala sig alls om mentala processer)
• Invändningar ex. kan man ha ont utan att visa tecken på smärta, på samma sätt kan man uppvisa beteendetecken på smärta men inte uppleva det mentalt.

Question 64

10.2 Beskriv huvudpunkterna inom psykologisk behaviorism samt den kritik som har
riktats mot den. På vilket sätt skiljer sig psykologisk behaviorism från logisk behaviorism?

Answer 64

En psykologisk behaviorist kan hålla med om (men också rata) de logiska behavioristernas syn att beteende är centralt när det gäller betydelsen av mentala tillstånd, men de insisterar ofta på att beteende är centralt när det gäller psykologiska förklaringar. Enligt dessa behaviorister ska psykologer ägna sig åt att beskriva relationen mellan observerbara externa egenskaper hos en organism tex hur ett stimuli leder till ett visst beteende, utan att åberopa gömda inre mentala tillstånd hos organismen.

Inom psykologisk behaviorism anser man att “internal states” visst kan finnas, men att dom helt enkelt inte tillför någonting till förklaringen. Man fokuserar på att utveckla lagliknande generaliseringar om beteende och man utvecklade många viktiga inlärningsregler.

Kritik i punkter:
En av huvudpunkterna inom denna gren är att psykologer ska förutsäga beteende, men att då säga att mentala tillstånd är helt ointressanta och inte värda att studera går inte att säga utifrån detta, att säga vad som är värt att studera eller inte går inte att avgöra på detta sätt. Att identifiera både beteende- regulariteter och förklaringar av mentala tillstånd är båda värda att studera har man kommit fram till i senare tids forskning.
Det andra problemet är att behavioristiska experiment funkar bäst med enkla djur och begränsade experimentella uppgifter. tex det mänskliga språket är för komplext för att förklara med en enkel inlärningsteori.

Question 65

10.3 Beskriv huvudpoängen inom nativismen samt den kritik som har riktats mot den.

Answer 65

Huvudpoäng: Nativister menar att vi föds med en hjärna/ett sinne som redan har inneboende strukturer som förklarar många av våra redan mogna kognitiva egenskaper som vi har när vi föds (tex förmåga att lära språk, rädsla för vissa saker etc.) Tre av dessa strukturer är koncept, trosuppfattningar och mekanismer.

Kritik: Hittar inte riktigt någon specifik kritik men:
Behaviorister menar att inlärning och erfarenheter är det viktigaste (om inte det enda) som förklarar våra mogna kognitiva egenskaper.
Empirister anser att vi har relativt få inneboende strukturer som förklarar kognitiva egenskaper
En kritik är att det är svårt att säga exakt vad medfött innebär. Skulle en person lära sig ett språk om den växte upp utan andra människor osv?

Question 66

Beskriv huvudpoängen inom empirismen samt den kritik som Chomsky har riktat
mot den.

Answer 66

Huvudpoäng: Empirister menar att vår hjärna och sinne har relativt lite inneboende strukturer när vi föds och att dessa strukturer är ganska oviktiga i att förklara våra mogna kognitiva egenskaper som vi har när vi föds. De menar ändå att det finns några få inneboende strukturer men att dessa är domän-generella, alltså att de opererar över ett stort spann av kognitiva funktioner. Det är alltså erfarenhet och inlärning som i huvudsak är orsaken till våra mogna kognitiva egenskaper. Radikalister från denna gren menar att ett barn föds som ett blankt papper.

Chomskys kritik: Flera egenskaper måste vara inneboende så som språk (tex att språk är universellt).
“poverty of the stimulus argument”- chomskys starkaste argument, att barn lär sig språk väldigt snabbt och ofta utan instruktioner och deras exempel är ofta väldigt få och förenklade av vuxna, ändå lär de sig språk. Det skulle innebära alldeles för lite erfarenhet för att lära sig, om inte språk är inneboende från början.

Question 67

Beskriv några av de olika definitioner av begreppet ”medfödd” som förekommer i debatten och vilka problem dessa definitioner har.

Answer 67

Bregreppet “innate” som används i debatten har ingen konsensus kring sig vad det faktiskt betyder, olika teorister använder sig av ordet på olika sätt vilket gör att det ofta blir förvirring i debatten.
En populär tolkning av “Innate” är “utvecklings invarians”. Här menar man att en egenskap är “innate” om den utvecklas över en period av normala omständigheter, alltså egenskapen ska inte vara beroende av en specifik miljö för att utvecklas. Egenskapen behöver alltså inte vara med från första början i mammans mage, utan utvecklas under normala omständigheter.
Problem:
Egenskaper som inte utvecklas pga onormala omständigheter, ska de ändå klassas som medfödda eftersom att de under normala omständigheter hade utvecklats?
Vilka omständigheter är normala och inte normala?

2. En annan tolkning som ofta finns inom psykologin är att en egenskap är medfödd om den finns där utan att ha blivit inlärd. Den andra sorten är alltså att egenskaper lärs in av erfarenheter och liknande och är då inte medfödda.
   Problem:
   Begreppet inlärning är också debatterat och det kan vara svårt att avgöra om en egenskap är inlärd eller medfödd tex när det gäller språk. Lär vi oss språk? eller är det som Chomsky säger, att vår språkförmåga “växer” när vi kommer i kontakt med världen.
3. En annan tolkning av medfödd är att egenskaper som är medfödda är fixerade och omöjliga att förändra.
   Problem:
   Man måste verkligen uttrycka explicit om man menar denna definition av medfödd eftersom att allt som är “medfött” är absolut inte fixerat, finns många sjukdomar där man kan förändra sjukdomen med hjälp av miljö så som kost, motion.

Det finns även andra definitioner på “innate”(medfödd) och för att inte orsaka förvirring är det viktigt att forskaren specificerar vilken definition hen använder sig av.

Question 68

Beskriv, med exempel, teorin som säger att vårt psyke är ”modulärt”. Vad karakteriserar dessa moduler? Beskriv den evolutionspsykologiska teorin om ”massiv modularitet” samt argument för och mot denna teori.

Answer 68

Den modulära teorin menar att hjärnan (sinnet, psyket) till viss del är modulärt. Det betyder att det finns distinkta kognitiva mekanismer som är dedikerade till specifika uppgifter (inte endast till stora domäner, men en del av hjärnan är det). Teorin behandlar frågan om relationen mellan representationer av verklighet* och verkligheten själv. *föreställningar, motiv, känslor i egenskap.
Jerry Fodor som utvecklade denna teori menar att det finns ”moduler” i hjärnan och att dessa karaktäriseras av ett kluster av följande egenskaper:
1. De verkar ”obligatoriskt”, dvs. de reagerar automatiskt till input
2. De verkar snabbt
3. De är domän-specifika (verkar mot till ett begränsat urval av inputs)
4. De är neuralt lokaliserade
5. De har begränsad tillgång till information i andra system (informationally encapsulated)
6. Andra mentala system har bara begränsad åtkomst till dem
7. Deras output är ytlig – dvs. inte så detaljerade
8. De är karaktäristiska och uppvisar specifika analyser (översättning?)
9. Deras utveckling uppvisar en karaktäristisk fas och sekvens
Fodor menar att nr 5 är extra viktig och exemplifierar detta med Müller-Lyer illusionen. Trots vetskapen om att strecken är lika långa, vi kanske till och med har mätt dem, så kvarstår den perceptuella illusionen om att strecken är olika långa. Informationen som säger ”strecken är lika långa” kan inte nå det visuella systemet. Detta menar Fodor är en indikation på att moduler endast kan finnas vid de delar i psyket som rör input och output – i det här fallet är modulen det visuella systemet. Mer centrala system är inte modulära eftersom de är så pass generella och har tillgång till flera olika källor, därför kan vi föra ett resonemang om streckens lika längd – trots att vi ser det motsatta.

Den evolutionspsykologiska teorin stöder inte att det skulle finnas domän-generella processer (”mångsysslare”) utan talar istället för en ”massiv modularitet”, alltså att hela hjärnan består av distinkta kognitiva mekanismer som har specifika uppgifter. De menar att det finns evolutionära anledningar till varför hela hjärnan (sinnet) till allra största del (bara) består av moduler, här lyfts två argument för detta:
Specifika system för olika typer av problemlösning borde vara bättre ur ett evolutionärt perspektiv eftersom det borde vara effektivare och mer pålitligt än ett generellt system. Av samma anledning borde organismer med generella system selekteras bort och den kognitiva förmåga vi ser hos människan idag är därför mest troligt ”massivt modulär”.
Det andra argumentet är att organismer med ett specifikt system borde ha kunskap om vad man gör för att främja sin egen/artens överlevnad, alltså vad man ska göra och när man ska göra det (t.ex. att undvika incest och ta hand om sin familj), medan de med ett mer generellt system inte skulle kunna lära sig detta på lika bra sätt.

Argument mot:
Deras argument kan inte förklara vårt sinne som “en massiv modul” i den bemärkelse som Fodorian kallade för modul, vilket är en beräkningsmodul. Dessa moduler är distinkta datorer som endast interagerar med resten av hjärnan vid input och output- ändarna och som då har sina egna mentala operationer.
Att framgångsrika organismer behöver vetskap som har elvolverat fram är säkert sant, men det förklarar inte separata beräkningssystem, de skulle lika gärna kunna hanteras av mer domänspecifika mekanismer som an tex har sett finns när det gäller språk (så som chomsky-modulen).

Question 69

Beskriv, med exempel, olika argument för och emot att människan skulle vara
rationell.

Answer 69

Först och främst: människors misstag att resonera rationellt visar inte alltid deras underliggande kompetens. det skulle lika gärna kunna bero på att man är trött, stressad, full etc. och då handlar det mer om “performance errors” snarare än irrationalitet.

Emot: De som har “the bleak implication view” menar att vi är irrationella och att våra misstag inte beror på prestationsfel och att man kan se det i följande exempel:

The conjunction fallacy: Conjunction principen är en lag om sannolikhet och den säger att sannolikheten för A & B inte är större än A eller B var och en för sig. Men i en klassisk uppgift där man ska ranka vilka situationer som är mest och minst sannolika gör de flesta ändå felet att ranka A & B som mer sannolikt än A eller B för sig. (Linda is a bank teller and active feminist vs. only a bank teller).
Selection task: tänk dig följande situation. Du har kort framför dig som visar en bokstav på ena sidan och en siffra på andra sidan. Korten visar A, K, 4 och 7. Om du vet att om ett kort har en vokal på ena sidan så har den en jämn siffra på andra sidan, vilka kort behöver du vända på då? Det rätta svaret är A och 7 men de flesta svarar ändå A och 4.

Question 70

Andra exempel som visar på att människor inte är rationella:

Answer 70

Overconfidence: Är en bias där personen ifråga tror att hen vet bättre än vad hen egentligen vet. Den subjektiva tron är starkare än vad det objektiva visar.
Hindsight bias: kallas också ibland “jag visste det hela tiden” effekten. Personen menar att hen skulle ha kunnat förutse händelsen innan den hände, trots att det kanske inte fanns någon objektiv bas för det.
(Gambler’s fallacy (att vi tror att sannolikhet fungerar vid myntkast), Neglect of base rate information).

Question 71

Vilken likhet kan vi se mellan behavioristiska och monistiska teorier?

Answer 71

Monism: En monist menar att kroppen (hjärnan, nervsystemet) och själen är samma sak, bara två olika beskrivningar av samma sak. Man menar att ett själsligt fenomen kan reduceras till ett fysiologiskt fenomen, eftersom att dessa är då samma sak (eller helt enkelt att själsliga fenomen inte finns överhuvudtaget, som vissa tycker).

1. Substansmonism, vilket innebär att det endast finns en substans, kropp & själ är samma.
2. Egenskapsmonism som innebär att allt har samma slags egenskap och därför kan förklaras utifrån samma principer och modeller, som till exempel inom materialismen (och därmed den logiska positivismen, scientism, behaviorism med mera).

Behavioristiska teorier: Den logiska säger att “mental states” (tex trosuppfattningar eller drifter) egentligen inte är interna, gömda processer inom en person, utan är precis detsamma som dispositioner för ett visst beteende under en viss omständighet. Man kan referera till ett mentalt tillstånd utan att behöva ta till någon metafysisk “mystisk” förklaring.

Den psykologiska säger att “internal states” visst kan finnas, men att dom helt enkelt inte tillför någonting till förklaringen. Enligt dessa behaviorister ska psykologer ägna sig åt att beskriva relationen mellan observerbara externa egenskaper hos en organism tex hur ett stimuli leder till ett visst beteende, utan att åberopa gömda inre mentala tillstånd hos organismen
.
Likheter: Båda teorierna menar att interna processer antingen inte finns eller så är de överflödiga att studera. Man menar att beteende är det som är viktigt eftersom att man ändå inte kan se mentala tillstånd (om de nu finns). Båda menar att det enda som går att empiriskt bevisa är observerat beteende och inte känslor, förnimmelser och liknande.

Question 72

Vad skulle Popper säga om de olika teorierna, t.ex. teorin om psykets modularitet (eller dess motsats)?

Answer 72

Modularitet: Har vi utvecklat specialiserade psykiska moduler i hjärnan som sköter språk? Eller sköts dessa och andra processer av mer generell verksamhet i hjärnan.

Karl Popper: Förkastade induktion inom vetenskapen, han krävde att vetenskapliga teorier ska vara falsifierbara och ha en logisk grund. Saker och ting kan aldrig bevisas utan endast motbevisas. Utvecklade Hypotetisk-deduktiv metod.

Med detta som bakgrund skulle Popper nog hävda att även om det finns studier som tyder på att olika delar av hjärnan är specialiserade på olika saker så kan vi aldrig påstå oss ha bevisat detta (eftersom att detta är induktion). Han skulle också kunna ha invändningar mot formuleringen av frågan, att den inte går att hypotespröva begreppet modul.

Question 73

Applicera Kuhns teori på övergången från behaviorism till kognitivism.

Answer 73

Kuhns teori= beskriver hur vetenskap utvecklas: först finns förvetenskapen som sedan utvecklas till normalvetenskapen, där det finns paradigm som forskarna följer, det uppstår en kris där man ifrågasätter paradigmet och en revolution uppstår då någon börjar använda ett nytt paradigm och andra hänger på.

Innan olika psykologiska teorier slagit sig fast så som behaviorismen rådde en förvetenskaplig period där ingen var överens om någonting, det rådde helt enkelt kaos. Så småningom var det någon som kom på ett sätt som löste problem och detta gjorde att andra följde detta exempel och en normalvetenskaplig period uppstod.

Från behaviorism till kognitivism: I början av 1900-talet var det två olika typer av behaviorism som dominerade, logisk och psykologisk (se tidigare fråga). Detta skulle Kuhn kalla för en normalvetenskaplig period eftersom att forskarna då arbetade utifrån ett paradigm och nästan ingen ifrågasatte detta.

Ifrågasättande: Men ett problem som antagligen gjorde att folk började ifrågasätta detta var att det inte fanns någon direkt länk mellan ett mentalt tillstånd och beteende, ett mentalt tillstånd gick inte att översätta till ett specifikt beteende jämt. Även psykologisk behaviorisms tanke att mentala tillstånd var helt överflödiga var ett argument som man började ifrågasätta. Noam Chomsky är en person som är förknippad med den psykologiska behaviorismens fall, han började ifrågasätta deras tankegångar och kom med nya teorier tex att allt beteende inte är inlärt utan en del är medfött (tex delar av vårt språk), en kris hade utbrutit.

Revolutionen var snart ett faktum då fler forskare började hänga på Chomskys teorier (en del hade faktiskt redan börjat tex George Miller). Tillsammans la dessa gubbar grunden till en alternativ approach till behaviorism, nämligen kognitivism där det centrala är att man ska se på hjärnan och sinnet som en dator. Nu hade en ny normalvetenskaplig period uppstått där paradigmet handlade om kognitiva teorier istället för behavioristiska (även om behaviorister fanns kvar).