Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Årskurs 3 > Fuggle > Flashcards

Fuggle Flashcards

1
Q

Vad har jag för nytta av anknytningsteorin?

A

Det är en modell för att förstå variationerna i kavlite inom relationen mellan barn och föräldrar.
Hur stor del karakteriseras av förtroende, värme och förutsägbarhet, Eller av ångest, distans eller fientlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är sambandet mellan otrygg anknytning och framtida ohälsa?

A

Inte superstarkt förutom för subgruppen desorganiserad anknytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan sociala kognitioner hjälpa oss förstå?

A

Emotionsreglering
co-konstruktion av kognitioner
mentalisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur lär sig barn reglera sina emotioner?

A

Genom interaktioner md andra, oftast föräldrarna. Föräldrarelationen har därför en stor effekt på hur emotionsregleringen blir i framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är internal working models?

A

generella förväntningar och antaganden om världen som är väldigt implicita.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kopplas mentalisering till anknytningsteorin?

A

Enligt anknytningsteorin så har det föreslagits att allteftersom barn utvecklas så ökar förståelsens för andras beteende, avsikter och interna erfarenheter. Detta utvecklas främst genom interaktioner med deras föräldrar. Sen har vi inte alltid rätt när vi gör antaganden om andras tankar, men det är en stor förklaringsfaktor för ens beteenden. Ibland får man reda ut var felen i ens trossystem sitter, ffa hos barnen som ibland uppfattar omgivningens intentioner felaktigt. Det finns en positiv association mellan en trygg anknytning och mer advanserad mentalisering. Det finns indikationer på att barn med en begränsad förmåga att mentalisera har en större risk emotionell stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med att förbättra mentaliseringen?

A

Rätta till felen i ens antagande. Det underlättar kbt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan man säga om positiva vänskaper?

A

En skyddsfaktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kopplat till ensamhet?

A

oftast kopplat till avvisande eller social isolering som leder till interna och externa problem. kopplat till akademiska svårigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är syftet med lek?

A

Lek låter barnet aktera ut mentala representationer och processa dessa erfarenheter. Det har en signifikant adaptiv funktion där man utvecklar kunskaper och scheman för världen. Det leder även till en utvekliga av kognitiva, emtionella och språkliga förmågor. Inom KBT kan man använda leken för att testa olika möjliga outcomes, och där kan barnen lära sig nya sätt att tänka på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Huvud poängen med piagets utvecklingsteori?

A

barn kan lära sig nya saker genom att ha en förutsättning som blir motbevisad. Och att föräldrarna inte har så mycket att vinna på att instruera saker för barnen, utan för att de utvecklas i den takt de ska ändå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är zone of proximal development?

A

skillnaden mellan vad en individ kan göra utan hjälp och vad den kan göra med hjälp. Det är ett koncept som utvecklats av sovjetiska psykologen och socialkonstruktivististen Lev Vygotskij (1896–1934). Vygotskij uppgav att ett barn följer en vuxens exempel och gradvis utvecklar förmågan att göra vissa uppgifter utan hjälp. Vygotskys ofta citerade definition av zon av proximal utveckling presenterar det som skillnaden mellan den faktiska utvecklingsnivån som bestäms av oberoende problemlösning, och den potentiella utveckling som bestäms genom problemlösning med vuxens ledning eller i samarbete med mer kapabla kamrater.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är saffolding?

A

Scaffolding (”stöttat lärande”) är ett begrepp som kommer från Lev Vygotskij och Jerome Bruner, båda inflytelsrika forskare inom inlärningspsykologi.

Scaffolding handlar om alla de åtgärder som en lärare kan vidta för att stötta en elevs lärande.

Allmänt sett kan man tillämpa scaffolding i alla delar av lärandet: Du kan stötta lärandet genom att välja problem och uppgifter som är intressanta. Du kan stötta genom att tydliggöra lärandemål. Du kan stötta genom att strukturera uppgiften. Du kan stötta genom att följa upp och intressera dig för elevens arbete, problem och resultat. Och så vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur använder barn kognitiva strategier?

A

Yngra barn använder stragier mer sällan än äldre. Kategoriska strategier kommer när de blir äldre, så barn kan sätta informationen i kluster. Med hjälp från vuxna kan barn från alla åldrar använda sig av mnemonics. . Men yngre barn har svårt för att generalisera e strategi från en situation till en annan. Inom KBT blir det då en utmanning att generalisera strategier från sessionerna till livet utanför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkar barns minne rapportering under sessionen?

A

Barns tankesätt är mer influerade av ett här och nu. Det går inte att fråga hur de har mått den senaste veckan eftersom att deras svar kan influeras mycket av hur de känt sig den senaste timmen, de minns inte allting och processar informationen annorlunda än vuxna.

Barn har svårt att rapportera korrekt på det som händer utanför sessionen. Svaret kan påverkas av vad de tycker om terapeuten, hur relevant de finner uppgiften. Samma svårigheter går att finna vid uppgifter om att plannera aktiviteter, då exekutiva funktioner inte är fullt utvecklade hos barn. Kan fungera bättre hos tonåringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har familjekontexten för implikationer för kbt?

A

Ta hänsyn till omstndigheter i hemmet som kan påverka barnet och familjemedlemmarnas egen syn på barnets svårigheter
ta i beaktning hur svårigheter inom familjer kan finnas och fråga om dessa om de behövs
dra nytta av de styrkor som finns i familjen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan skolan hjälpa med kbt arbetet?

A

Skolan har kunskaper om barn som kan vara användbara inom KBT
effektiv praktik involverar samarbete och konsultation med skolan och om möjligt, involverande av viktiga figurer i formuleringen och leverans av interventionen
barnet ska veta att du samarbetar med skolan
viktigt att utvärdera i vilka kontexter som problemen utspelar sig
skolan bidrar med viktiga fakta resurser för att stötta kbt praktik
anta inte att vuxna tror på samma sak angående barnets problematik. De gäller att komma överens om mål med interventionen för att det ska bli effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad har kulturella skillnader för implikationer för kbt?

A

terapeuten måste veta om sina egna värden för att kunna arbeta med de som har andra värden
visa respekt och nyfikenhet när du utforskar andras värden, de blir en viktig komponent i bedömningen och formuleringen
ett hjälpsamt bemöttande för terapeuten r att ta reda å generella synsett ser på familjeroller inom deras grupp och hur de vill hantera problemet i enlighet med deras kultur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka faktorer kan påverka om barn har svårt för att kommunicera distress?

A

rädsla för kritik
tar för mycket ansvar över egna problem
beror mycket på hur familjen behandlar ämnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är syftet med bedömning?

A

Man ska bara samla in den information som behövs för att förstå problemet tillräckligt väl för att skapa en plan. Det gäller att finna rätt nivå av informationssökande för att ge effektiv behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan man samla in materiall till bedöminngen?

A

verbal rapport
teckningar, sagor, rollspe
formulär
observationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad ska ingå i en basal bedömning?

A

detaljer om familjemedlemmar
en klar beskrivning av det presenterade problemet som inkluderar en detaljerad beskrivning om när det skedde.
Information om frekvensen och durationen.
familjens trossystem angående varför problemet hände
en kort historik över familjen, större förändringar som påverkar barnet, hälsoproblem, de generella mentala hälsan (screening)
akademisk historia (beteende, relationer, närvaro)
barnets perspektiv på problem
tidigare interventioner
barnet och förldrars tro på hur terapi kommer att hjälpa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

När använder man en utvecklad bedömning?

A

allvarliga och komplexa problem som har en historik av tidigare interventioner som inte har fungerat
när en basal assessment inte har lett till någon förändring
när en basal assessment inte förser med tillräckligt med information
om fokus i terapin ligger på orsaker och utveckling av problematik
om barnet eller föräldrarnas primära mål är att förstå det nuvarande problemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad skiljer extended assessment från basic assessment?

A

mer detaljerad angående utvecklingsrelaterade faktorer till problemet. dessa kan relatera till förälderens underliggande trossystem eller aspekter av case history
involverar att samla information om flera samtidiga problem och analysera relationen emellan dem
mer fokus på att identifiera styrkor inom familjen och barnet med långtidsfokus och fokus på allvarliga problem
innehåller information från andra professioner som lärare eller soc
tar längre tid att färdigställa (2-3 sessioner) måste godkännas av barnet och föräldern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är syftet med formuleringen?

A

Formulation beror på assessment (bedömning, insamlandet av info). Formulering har inom KBT om syfte att beskriva och förklara det presenterade problemet. Hos barn har man ett utvecklingsperspektiv: beskriv utifrån barnets avvikelse av typical adaptive developmental trajectory.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Diagnos

A

namnet eller etiketten som ges ett set av symptom som beskrivs i generella termer. Saknar specifik information om den individ som har sjukdomen, saknar fokus för en detaljerad intervention.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Modell

A

teoritesk deriverad, ett sätt att förstå en psykologisk störning, eller funktionsmönster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Formulering

A

hur en modell applicerar på ett specifikt barn och dess svårigheter, man tar hänsyn till presens och dåtida erfarenheter och sammanhang. Välintegrerad med teori och redöra för ett barns mönster av symptom. Viktigast är att integererar teoriretisk kunskap med info från bedömningen och kan utvecklas till en interventionsplan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Nämn 3 viktiga saker att tänka på angående formulering

A

Det ger bara delvis förståelse
Den ska kunna förändras om ny information framkommer
Formuleringen ska komma fram genom samarbte och vara delad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är distala och proximala faktorer

A

Distal factors är faktorer som skett långt bak i tiden och har mer att göra med onset eller utveckling och proplematiken. Proximal factors är faktorer som är lite mer i presens och utgör mer vidmakthållande faktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Varför är et viktigt att utvärdera terapin?

A

Alla barn blir inte hjälpta av KBT, endast 50-60 % blir hjälpta. Därför är det viktigt att utvärdera utgångarna för specifika barn så att man snabbt ser om en förbättring uteblir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad ska man tänka på när man utvärderar+

A
  • Viktigt att identifiera fall där förbättring uteblir för att analysera vad som inte fungerat.
  • Att identifiera vad som fungerar och vad som inte fungerar kan också vara bra för att rikta fokus på rätt ställen i terapin.
  • Utvärdering bör inkludera information från flera olika källor och detta kan man få genom att använda målbaserade mätinstrument, standardiserade mätinstrument och utvärderingar från de som deltar i terapin (barnet, föräldrar och lärare).
  • Systematisk feedback till barnet är en viktig del av utvärderingen och det är viktigt att terapeuten ser till att allt som görs, frågeformulär och liknande visas och förklaras för barnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad menas med informerat samtycke?

A

Informerat samtycke: att få informerat samtycke från både föräldrar (om barnet är yngre än 16, men finns undantag) och barn är en etisk nyckelprincip inom KBT.

  • Ska informeras om vad terapin antagligen kommer innehålla
  • För barn ska man förklara konkret om vad som kommer ske
  • Prata med barnet om hens förväntningar och vad syftet kommer vara.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

På vilka sätt kan man dela information?

A

Mellan olika agenturer

Mellan barnet och föräldern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka dilemman finns inom etisk praktik?

A

Barn söker inte hjälp själva, godkännande från föräldern. Ibland vill barnet men inte föräldern - vice versa.
Om barnet är litet kan man inte göra mycket.
Om tråkig terapi - bryt ner i småbitar som engagerar barnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad ska man säga om delande av information?

A

Delande av information: förklara hur informationen i terapin kommer handskas med, sekretess och liknande. Viktigt att bygga en känsla av säkerhet och förtroende mellan terapeut och barn.

  • Förklara att det finns vissa undantag då terapeuten måste dela med sig av informationen till andra myndigheter tex om det gäller fara för barnets liv.
  • Gör tydliga regler för hur information ska delas mellan förälder och barn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka etiska dilemman kan man stå inför?

A
  • Vad gör man om ett barn själv söker hjälp och inte vill att föräldrarna ska veta? Man får då avgöra med hjälp av kollegor om barnet är moget nog att själv samtycka.
  • Vad gör man om förälder drar tillbaka samtycke men barnet vill fortsätta? Tyvärr finns det inte alltid så mycket att göra om inte barnets liv är i fara.
  • Ibland kan förälder ha helt annorlunda tankar och önskningar än barnet självt och kanske tvingar det att gå i terapi, eller att terapeuten anser att det är föräldern som är orsaken till barnets problem. Då kan diskussion med handledare/kollegor vara bra.
38
Q

Vad menas med att definiera roller när man jobbar med föräldrarna?

A

Att definiera klara roller: ska föräldrarna vara passiva? Ha mycket del i terapin? Har de egna problem och måste vara med som patient?

39
Q

Vad menas med föräldern som kund?

A

Föräldern som ”kund”: ett barns psykologiska behov och hjälpsökande drivs oftast av föräldrarnas trosuppfattningar och tankar kring barnets problem.

40
Q

Vad ska man göra för att behålla föräldern som kund?

A
  • Att explicit klargöra kundrollen, alltså att det är barnet som är klienten och föräldern är kund. Exempelvis kontakta dem via telefon innan första mötet och göra upp om hur det ska gå till och att träffa föräldern utan barnet någon gång, låta dem ha sista ordet så att säga.
  • Vara tydlig med förälderns roll under terapin.
  • Att ha en samarbetsvillig inställning
  • Vara explicit och tydlig om metoder kring kommunikation.
41
Q

Vilka är de tre typiska föräldrarollerna?

A

Förälder som eskort: är med på ett hörn men anser att terapin är för barnets skull och kan vara med som stöd eller inte.

Förälder som medterapeut: är aktivt deltagande i terapin och stöttar barnet mellan sessionerna med exempelvis hemläxor.

Förälder som klient: behöver också terapi antingen med eller utan barnet.

42
Q

Vilka specifika dilemman kan uppstå när man jobbar med föräldrar?

A

Jobba med separerade föräldrar: tex då föräldrar har svårt att kommunicera normalt (arga).

Jobba med tolk: ifall föräldern inte pratar bra svenska, ofta tolkar barnet och detta kan vara problematiskt då man inte vet vad barnet säger till föräldern, föräldern får mindre makt.

43
Q

Vad menas med att klargöra rollen för skolan?

A

Klargöra rollen för skolan: hur mycket ska skolan vara involverad? Ibland kan läraren vara en bättre medterapeut då barnet är mycket i skolan och om det finns skolångest.

  • Men om barnet har dåliga erfarenheter av skolan, dåliga relationer med lärarna? Om barn och förälder inte ger samtycke att kontakta skolan får man inte göra det.
44
Q

Vilka dilemman finns med att jobba med skolan?

A

Få förväntningarna rätt: ibland är det svårt för en lärare att se till en elevs behov då man ofta jobbar med många barn, kan bli att läraren inte är engagerad nog.

Göra KBT i skolan: finns praktiska svårigheter med att ge KBT i skolsammanhang, ha tillräckligt med utrymme, sekretess.

45
Q

empait

A

Empati= förmågan att förstå och sätta sig in i/dela en annan persons känslor. Viktigt att förstå barnets problem.

46
Q

Mentalisering

A

Mentalisering= att försöka förstå ens egna och andras mentala tillstånd

  • En relation där barn och förälder skriker och inte lyssnar på varandra är förmågan till mentalisering låg.
  • Att försöka få barn (och förälder) att bli bättre på att mentalisera kan lösa många problem.
47
Q

Hur visar på att man är barn-centrerad

A

Som terapeut måste man ta med förståelse som kommer från utvecklingspsykologi som har ett barnperspektiv.

  • Från första början ska man visa intresse för både barnet och förälderns tankar men inte låta föräldern ta över helt.
  • Fråga barnet om förälderns version stämmer.
  • Använd passande språk för barnets ålder
  • Visa stor respekt för vad barnet säger och dess önskningar.
48
Q

Vad menas med kreativitet?

A

Kreativitet handlar om att man ska kunna gå utanför ramarna till vad som brukar göras och göra det på ett stimulerande och originellt sätt. När man jobbar med barn är detta viktigt för att få dem vilja fortsätta komma till terapin.

  • Man kan använda sig av rollspel, teckningar eller liknande istället för att bara prata.
  • Brädspel kan användas som är gjorda för att användas i terapi
49
Q

Vilka dilemman finns genom att centrera för mycket på barnet?

A

Man kan bli för fokuserad på barnet, om engagemang blir för dominerande:

överstimulerande och spännande sessioner
för mycket leksaker och aktiviteter i rummet
bryr sig för mycket om att va omtyckt
inte tillräckligt utmannande
tror att man e speciell
man försöker minimera negativa känslor hos barnet
en allians som inte involverar föräldrarna eller andra nyckel-vuxna

50
Q

Vad involverad gemensam sessionsplannering?

A

Involverar att terapeuten och klienten kommer överens om vad mötet ska handla om och vart fokus ska ligga. Varför?

  • Kommunicera att terapin är något som barnet/föräldern kan styra själva
  • Så att terapin är barn-centrerad
  • Visa för föräldern att terapeuten har barnets bästa i åtanke.

Viktigt att agendasettingen är genuin och att den inte är absolut, att den får gå åt vilket håll som helst.

Exempel: ”det är viktigt att du vet att du kan säga precis vad som helst som du kommer att tänka på”

51
Q

Vad menas med att vara målfokuserad

A

Att vara målfokuserad är en av nyckelpunkterna inom KBT. Terapeuten och barnet ska tillsammans komma fram till mål med terapin och det kan fungera som en guide för vart fokus ska ligga under mötena.

  • Ger terapin ett tydligt mål och syfte
  • Ger barnet realistiska förväntningar
52
Q

Vad menas med att målet ska vara smart?

A
  • Specific
  • Measurable
  • Attainable
  • Realistic
  • Time limited
53
Q

Vad ska man tänka på när man formar mål med barn och föräldrar?

A

Få oönskade negativa beteende till positiva formuleringar
Få med barnets syn på förälderns oro
Sök barnets syn på vad som skulle göras dess liv bättre
referera regelbundet till dessa mål under sessionen
definiera tydliga sätt att utvärdera framsteg

54
Q

Vad är koncepetet med att ge rational?

A

Rational inkluderar att förklara:
Varför pratar vi om det här?
Varför hjälper det mig att tänka på det här?
Varför kommer jag må bättre av att prata om det här?
Varför gör vi den här aktiviteten?

55
Q

Vilka dilemman finns med att ge rational?

A

Svårt att hålla i praktik. Ofta att aktiviteter händer utan att man explicit kopplar de till formuleringen (problemet) eller målet (lösningen). Svårt ibland att förklara med ord som barnet förstår.

56
Q

Varför ska man inte ge långa förklaringar (rational)

A

Att ge långa förklaringar är inte rätt sätt för att ge barn rational, det handlar om att:

  • Ge korta uttalanden under sessionernas gång för att koppla det man gör till målen.
  • Att bara fokusera på relevanta fakta och info kan vara ett sätt att ge rational, svårt att ge rational för sådant som är irrelevant tex hela barnets livshistoria.
  • Alltid checka av med barnet att hen förstått varför de gör en specifik sak.

Barn blir uttråkade

57
Q

Vad menas med att summera?

A

Att summera innebär att man punktar upp sessionen med summerande uttalanden på ett sätt som barnet förstår. Detta gör att innehållet fångas upp och betonas.

  • Man tittar om barnet förstått
  • Identifiera om något har uppfattas olika mellan barnet och terapeuten
  • Highlighta nyckelpunkter som är kopplade till målen.
  • Barnet kan gärna vara med och hjälpa till att summera efterhand.

Brukar inte behöva förklaras för barn utan visas istället efterhand, men man kan säga i början att man ska göra det.

58
Q

Vad ska man tänka på under motiverande intervjuer?

A

klargöra mål och värden
Se på inverkan av probleme med lång-tids mål
Sikta på att klienten ska presentera argumenten, inte du

59
Q

Vad är viktigt när man söker feedback? Varför gör man det?

A

Igenom hela terapin ska terapeuten söka explicit feedback från barnet om både idéer och förslag om det som görs under terapin. Tanken är att detta ska underlätta engagemang och samarbete i den terapeutiska processen.

60
Q

Vilka dilemman finns med feedback?

A

Det är viktigt, vanligt att det verkar oviktigt. Viktigt att agera på feedback! Kan dock leda till dilemma och barnet vill ha mer av något som inte leder till framsteg i terapin som t.ex fri lek.

Barnet kan också vara ovillig att kritisiera psykollogen som är vuxen och läskig, måste tydliggöra att barnet FÅR göra det

61
Q

Vad är viktigt när man föberedder för en sessione?

A

Ta anteckningar och läsa dem
Förberedda material
Ha en plan för sessionen

62
Q

Vilka dilemman finns med att förberedda sessionen?

A

Gör materialet åldersanpassat?

Gör det för underhållande

63
Q

Vad ska man tänka på när man förberedder material?

A
  • Att förbereda kan relatera till målet att mötena ska ha en struktur
  • Att barnet får göra saker med konkreta material kan leda till en känsla av att man uppnått något och kan motivera barnet till att komma till mötena.
  • Exempel: diagram, bilder, berättelser.
64
Q

Vad ska man tänka på när man har en plan för mötet?

A
  • Att ha en plan för vad man tycker mötet ska uppnå är bra även om det inte alltid blir exakt som man tänkt- man ska lyssna på barnet. Ska finnas ett målorienterat fokus.
  • Ett övergripande syfte och struktur med en början: höra hur det varit/kolla hemuppgifter. Mitten: en planerad aktivitet som är kopplad till målet. Slut: feedback, summering.
65
Q

Vad ska man tänka på när man anpassar sessionen och kontrollerar tiden?

A
  • Man kan säga att som terapeut ska man veta när man ska dra i bromsen eller gasa, anpassa efter barnet, barnet ska hur sessionen kommer gå till.
  • Man ska vara väldigt uppmärksam på barnet, notera om barnet är uttråkat, inte förstår etc och anpassa efter detta.
  • En välanpassad session har en tydlig riktning och farten/momentum ska underlätta engagemang och känsla av syfte.
66
Q

Vad är poängen med hemuppgifter?

A

Läxor är ett ord med negativ klang, kalla för något annat. Syftet med uppgiften är att underlätta terapins utveckling och hjälpa barnet generalisera det hen har lärt sig i sessionen till sådant som händer utanför sessionen. Aktiviteten ska vara relaterad till målet med terapin t.ex.
genom att upptäcka mer om naturen av barnets erfarenheter genom att de dokumenterar tankar eller känslor under veckan
barnet lär sig mer om CBT eller om deras svårighet
provar olika lösningar på ett pproblem
öka reflektiva aktiviteter varje dag
förmedla en tro om att saker kan förbättras eller förändras

67
Q

Hur uppmuntrar man till hemuppgifter?

A

De måste verka logiska för bareent. En uppgift känns mer relevant om den diskuteras fram inom terapin. Och att barnet där håller med om att det är viktigt. Man bör ge en tydlig rantional för uppgiften. Barnet ska också vara kapabelt till uppgiften, det kan vara en bra idé att bryta ned uppgiften till mindre steg.

Barnet ska inte heller vara ängsligt för vad som händer om det inte avslutar en upppgift. Det är inte som läxor. Barnet behöver inte hålla fast vid en tillräckligt bra standard.

68
Q

Vad ska man tänka på när man utvärderar hemuppgiften?

A

Om barnet har gjort sin hemuppgift sså är det superdupermegaviktigt att man pratar om det och uppmärksammar det hela.Fördelaktigen i början av sessionen. Om uppgiften inte har gjorts så är det viktig att utforska varför?
terapeuten kanske inte förklarade uppgiften tillräckligt bra
rationalen var dålig så barnet såg inte meningen med att göra uppgiften
barnet kanske inte var bekvämt med en dagbok som föräldrar eller syskon kunde läsa
eller tyckte att tankarna var pinsamma
terapeuten hade kanske inte tagit hänsyn till hur barnet skulle komma ihåg att göra sin hemupgift

69
Q

Vad involverar psykoedukation?

A

Kan innebära förklaringar om:

  • Teoretiska koncept om tex interaktioner mellan känslor och tankar.
  • Dagens forskning
  • Förklaringar kring vanliga psykologiska problem så som depression och ångest.

Kan göras på olika sätt beroende på barnets behov och utvecklingsnivå: med handouts, metaforer, historier.

70
Q

Vad involverar kbt-modellen?

A

Idén är att det finns 5 aspekter i en individs livserfarenheter:

  • Tankar
  • Känslor
  • Beteende
  • Fysiologi
  • Miljö

Dessa interagerar med varandra och påverkar varandra. Finns ett överlapp här med att komma fram till en gemensam formulering, eftersom att barnet måste få förklarat för sig vad olika saker innebär.

71
Q

Vad ska man tänka angående barns förmåga att uppmärksamma känslor?

A

Barn kan inte alltid skilja mellan två olika känslomässiga tillstånd och ibland kan deras ordförråd att sätta ord på känslor vara begränsat.

I familjer där man inte använder sig av så mycket ord för känslor eller använder orden på ett för barnet förvirrat sätt, kan barn vara mindre motståndskraftiga för emotionella problem.

72
Q

Hur kan man utforska emotionellt språk med barn?

A
  • Man kan använda sig av kort med olika ansiktsuttryck och be barnet identifiera känslorna
  • Beskriva en känsla och be barnet tänka på en situation då hen kände så.
  • Barnet kan visa sin bästa bok eller tv-program och sedan diskutera vad karaktärerna känner.
  • Berätta en historia och be barnet avsluta den.
  • Förklara med hjälp av metaforer.
73
Q

Vad händer när man upptäcker kognitioner?

A
  • Barnet blir medveten om negativa tankar och kan börja förändra dessa
  • Men svårare eftersom att barn inte har samma kognitiva utveckling som vuxna eller tonåringar.
74
Q

Hur ka man utforska kognitioner med barn?

A

I princip på samma sätt som att utforska emotioner men också:

  • Stimulera diskussioner om händelser som skett nyligen
  • Presentera bilder med tankebubblor som barn och förälder kan fylla i.
  • Frågeformulär så som CATS (childrens automatic thoughts scale)
75
Q

Hur utforskar man regel att leva efter?

A
  • Exempel: Om min lärare frågar mig om jag kan läsa högt inför klassen så…

Att jobba med underliggande tankar och trosuppfattningar som kanske inte är medvetna för barnet kan vara jobbigt att plötsligt får fatt i för barnet. Detta måste man ha i åtanke.

Hur förklara för ett barn?- används metaforen av en detektiv och att de ska tillsammans hitta ledtrådar och bevis för vad som orsakar problemet.

76
Q

Vad menas med mindfulness?

A

Det finns två huvudkomponenter: närvaro i nuet och att vara fördomsfri mot en sådan närvaro. Det finns en idé om att folk sällan är i nuet, vi är väldigt automatiska. Syftet med mindfulness är att bli mer självmedveten. Interventionen är att man över vissa tekniker mellan 20-40 min varje dag, kanske mindre för yngre personeer. Fokus på att acceptera istället för förändra.

77
Q

Vad menas med compassioante mind training?

A

CMT utvecklades som en respons med problemen ssom kom av skam och självkritik hos patienter som inte kunde uttrycka prossecer av reassurance, sjjälv-tröst, och inre värme. Att vara snäll mot sig själv är koppla till starkre recilience. Det definieras som att vara öppen för ens egna lidande och tillåta sig själv att känna känslor och även vänlighet mot sig själv.

Man utför aktiviter som ökar ens nivå av medkänsla attribut, ffa de kopplade till emotionsreglering. Det hela går ut på att behandla sig själv som man vill från en god vän. Det de kan skriva brev till sg själva, svara på vissa frågor eller rollspela för att uppmuntra dessa tankar.

78
Q

Vad menas med ACT?

A

Också mycket fokus på nuet, acceptans att vara flexibel. Bara omfamna allt som har att göra med din historia utan att försöka ändra på problematikens frekvens eller form. Acceptans är väl inte sftet, som istället är att öka “valued based action”. Finns inte mycket forskning på barn.

79
Q

Vilka dilemman finns inom acceptans?

A

Du vill inte att acceptans ska vara motsägande mot andra mål inom KBT som går ut på att förändra något. De ska inte heller bli en ursäkt hos unga för att undvika att ta itu med en viss problematik. Acceptans ska riktas mot sådant som man inte kan förändra alls heller helt.

80
Q

Varför är stress viktigt att ta hänsyn till inom kbt?

A

Stress som kommer utav problemet är ofta det som gör att barn/förälder söker hjälp. Stress minskar förmågan att använda sig av copingstrategier, tänka klart och motståndskraft för psykiska problem.

Avslappning är en metod för att minska stressen när det gäller bland annat ångest, oro och skolvägran.

  • Syftet är att göra barnet medvetet om deras nivå av avslappning och spänning, när de är det ena och det andra och så mycket som möjligt ägna sig åt sådant som är avslappnande.
81
Q

Vad är syftet med problemlösning?

A

örmå banet och eller föräldern att ta till en aktiv istället för passivt förhållningssätt till vissa problem.
ta till sig ett synsätt som säger att problem är en del av livet och att det är värdefullt att ta till sig färdigheter som kan användas på dessa problem.
Lära sig att problem har många ollika aspekter och att det finns många olika sätt att hantera problemen.
Inse att pproblemlösandet kan vara roligt och tillfredsställande

82
Q

Vilka är de tre basla stegen till problemlösning?

A

Bjud in föräldern och generera ett antal av möjigheter som svar på en problemsituation.
Sen får barnet komma in och överväga för- och nack-delar med varje alternativ.
Överväga dessa, välja en, utveckla en plan som de kan testa nästa gång som situationen infinner sig.

83
Q

Syftet med beteendetekniker?

A

Syftet med beteendetekniker är att öka allmäna funktion hos positiva beteenden, minska negativa beteenden, göra beteendeförändringar som påverkar hur barnet tänker eller känner.

84
Q

Hur bör föäldrar hantera negativa beteenden?

A
  • Ändra reaktionen från aggressiv och högljudd till att ignorera eller lugnt säga till. Terapeuten få förklara varför med teorier om operant betingning.
85
Q

Vad är eteendeaktivering, när navänds det? HUr gör man?

A
  • Vanligt att använda vid exempelvis depression då det brukar vara så att man är ganska inaktiv, socialt tillbakadragen och undvikande vilket har dålig påverkan på humöret.
  • Att förändra en persons tankar och humör genom aktivering är en vanlig uppfattning.
  • Be barnet/yngre personen att föra dagbok kring aktiviteter under veckorna och börja få en förståelse för kopplingen mellan humör och aktivitet.
  • Tillsammans kan man sedan komma på små förändringar i taget och koppla bra humör till olika aktiviteter.
86
Q

Hur fungerar exponering?

A

Teorin bakom handlar om att undvikande av läskiga situationer tenderar att göra rädslorna starkare och mer konsoliderade över tid. Personen kommer aldrig upptäcka att den svåra ångesten kommer att sjunka då personen möter rädslan direkt.

  • Barnet lär sig att det hemska aldrig egentligen händer och ångesten minskar över tid
  • Måste starta ”lätt nog” och ska starta i terapirummet.
  • Ska gå långsamt fram och inte innebära för mycket ångest hos barnet
87
Q

Vad innehåller exxponering?

A

Innehåller: Psykoedukation, konturera en hierarki och gradera exponeringen från ok till hemsk.

88
Q

Vad är självprat? Hur används det?

A

Självprat är en kognitiv copingteknik som syftar i att ökar barnets/förälderns motståndskraft när de möter en hotande eller stressfylld situation.

  • Hjälper till att bli medveten om negativa tankar som kan komma upp i och med stressfyllda situationer (ex det värsta kommer hända)
  • Hjälper till att utvärdera hjälpfullheten/realismen i dessa tankar
  • Fundera över att byta ut sådana tankar mot andra mer hjälpfulla och testa detta.
  • Kanske belöna efter att man utfört självprat och det fungerat i en stressfylld situation, tex ”nu ska jag gå hem och kolla på en bra film och lugna ner mig”.
89
Q

Vilka dilemman finns inom självprat?

A

Skillnaden mellan att erkänna tanken som en bra idé och tro på den - konflikt.
Imlikationen av att barnet kan VÄLJA att tänka annorlunda. Inte alltid fullt utvecklat hos små barn (vuxna hjälpa)

90
Q

Hur kan man resonera kring kognitioner?

A 
Sokratisk dialog
Lista argument för och emot
Imaginära synsätt: spindelmannen
Beteende experiment
Vad tänker andra
psykoedukation
cirkeldiagram
positiv data logg
91
Q

ilka dilemman finns med sokratiska dialoger och metoder som ändrar på kognitioner

A

Man ska inte manipulera. Bara hjälpa patienten komma fram till det hela själv.
Tappa inte riktningen i samtalet
Barnet kan vara väldigt känsligt och ha mycket starka negativa känslor om sig självt och det kanske inte är redo att utforska tankarna helt.

Årskurs 3 (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions