Vattenresurser Flashcards
En biståndsorganisation ska anlägga en borrad brunn på landsbygden i Mellanamerika. Vattnet ska användas av 8 hus/familjer i en liten by.
a) Var ska brunnen placeras och varför? b) Vad ska organisationen tänka på utöver själva placeringen av brunnen för att det ska bli ett rent och användbart dricksvatten på ett hållbart sätt?
Brunnen bör placeras ca 500 meter från byn, den bör vara inhägnad med cementplatta, samt gärna vara på en liten kulle.
Att den ska placeras en bit från byn och på en höjd minskar risken att vattnet kontamineras från exemeplvis ”avloppen”. Hade brunnen varit i mitten av byn hade vattnet blivit kontaminerat. När man pumpar vatten dras runtliggande grundvatten mot brunn,e vilket gör att vattnet passerar genom avföring och drar med sig bakterier.
500 meter är ett säkert avstånd, samtidigt som det inte är för långt bort.
Konstbevattning i jordbruk använder upp till 69% av det vatten människor förbrukar. Av detta vatten kommer oftast bara 30% att kunna utnyttjas av grödan.
a) Ange tre orsaker till varför bara 30% av vattnet vi bevattnar med kan utnyttjas av grödan, dvs att 70% ”försvinner”! b) Beskriv hur man kan öka andelen vatten som utnyttjas av grödan vid bevattning! Dvs hur man kan motverka orsakerna i a). c) Ange minst 2 andra åtgärder (som inte är kopplade till själva bevattningen) som kan öka mängden föda till världens befolkning utan att vi ökar odlingsytan eller vattenanvändningen! d) Vid konstbevattning uppkommer ibland ngt som kallas för ”försaltning”. Vad innebär det och varför är det ett problem?
a) Det läcks ofta ut mycket vatten då det transporteras från vattenkällan till odlingen, då transporten inte är via slutna ledningar. Läckage 20% Vatten förloras när det infiltrerar marken, och växterna inte tar upp det. Infiltrationsförlust 30% Vatten rinner också bort från odlingen Bortrinning 10% Vatten dunstar också bort Avdunstning 10%
b) Man kan minska förlusten av vatten genom exempelvis droppbevattning:
Genom att lägga en slang som passerar plantorna, och göra hål i slangen precis vid plantorna, vattnas bara vid plantorna. Detta gör att dels försvinner inte vatten genom läckage, mycket mindre vatten förloras genom infiltration och bortrinning, och avdunstningen minskar avsevärt. Genom att använda en sådan metod kan man spara mycket av de 70% som annars skulle gå till spillo.
c) 50% av all producerad föda förstörs, varav 25% i livsmedelskedjan.
Minska matsvinnet
Är grödorna direkt, föd inte upp djur för att sedan äta dem
d) Ett överskott av vatten gör att saltet som anrikas i det övre markskiktet kontaminerar grundvattnet. Den dåliga dräneringen gör att grundvattenytan stiger, vilket försaltar grundvattnet, och jorden försumpas. Det är ett problem eftersom grundvattnet blir salt, och marken försumpas (vilket betyder att marken blir sumpmark, myrvegetation tar över).
De senaste åren har Öland, Gotland, och öar i både Stockholms Skärgård och på Åland haft stora problem med vattenbrist och även andra delar av Sverige hade problem under den varma sommaren 2018, men även 2019 och 2020.
a) Varför har det blivit problem? b) Beskriv minst 2 åtgärder som använts för att lösa problemet!
a) Det kommer massvis med turister till många öar under ungefär 60 dagar varje år. Gästerna använder enorma mängder vatten, samtidigt som det inte bildas något nytt grundvatten under den perioden, vilket skapar en vattenbrist.
b) På Gotland minskade man trycket i kranarna, vilket minskade överflödigt spillvatten, samtidigt som det påminde de boende där om att spara på vatten.
En annan åtgärd som användes i Sandhamn var att installera en avsaltningsanläggning, vilken gör dricksvatten av salt vatten, vilket minskade bristen.
Grundvatten är en viktig vattenresurs i många delar av världen.
a) Beskriv hur grundvatten bildas! b) Under vilken del av året bildas grundvatten i Sverige? Varför inte under andra delar av året? c) Vad är skillnaden på markvatten och grundvatten? d) I vissa delar av världen använder man grundvatten som kallas fossilt grundvatten, vad menar man med det?
a) Grundvatten bildas då dagvatten (nederbörd och smältvatten) infiltrerar och perkolerar marken. Vattnet fyller då porer i marken och springor i berggrunden.
b) Grundvatten bildas på hösten och våren i Sverige. På hösten regnar mycket, och det är tillräckligt kallt för att vattnet inte ska avdunsta, vilket tillåter vattnet att infiltrera marken och bli grundvatten. På våren smälter snön, vilket bildar grundvatten. På vintern finns ett snötäcke eller tjäle, och detta smälter inte så länge det är minusgrader, och det bidrar därför inte till en tillgång till grundvatten. På sommaren är det varmt, så att väldigt stor andel av dagvattnet hinner avdunsta innan det infiltrerar marken. Även växterna använder mycket vatten under sommaren, så mycket av det vattnet som faktiskt infiltreras går åt till växterna.
c) Markvatten är det kapillärt bundna vattnet i marken. Markvatten är vattnet i den omättade zonen, vattnet som är över grundvattennivån. Grundvatten är vatten i den mättade zonen, vattnet som är under grundvattennivån.
d) Fossilt grundvatten är grundvatten som stängts in i en akvifer i tusentals upp till miljontals år.
Under våren 2018 var ”Day ZERO” i Kapstaden, Sydafrika en förvånande rubrik i svensk press. Det var problem med dricksvattenresurserna i Kapstaden. Beskriv kortfattat, varför det blev problem och vilka åtgärder som gjordes för att försöka undvika ”day Zero” dvs den dag då det inte skulle finnas något vatten alls i kranarna!
Kapstaden är en turistmagnet, och turisterna använder väldigt mycket vatten. I kombination med detta var det torka 2017-2018, vilket minskade vattentillgången ytterligare. I början av 2018 kom begränsningar att man endast fick använda 36 liter vatten per dag och person, annars väntade böter. Som jämförelse använder vi över 100 liter per person och i Sverige. Ofta bor invånarna i skjul med ungefär 10 personer, men de fick endast använda 3 gånger 36 liter vatten varje dag. De gjorde extrema prestationer för att få ner vattenanvändningen, och restriktionerna ändrades till 50 liter per person och dag, men man kom fram till att om det inte skulle regna före första april skulle vattnet inte räcka till alla. Man hade dock tur, det började regna, och vattnet rann från bergen och fyllde magasinen. Sedan har man borrat nya grundvattenbrunnar, och anlagt vattenledningar som fyller Kapstadens dammar. Man har även fått hjälp av en avsaltningsnläggning.
Avsaltningsanläggningar för att tillgodose dricksvattenbehovet har på senare år blivit allt vanligare bla på öar som Gotland och Möja. Vad innebär detta (hur går det till)? Är detta en bra lösning för att se till att det finns tillräckliga mängder sötvatten? Ange minst 2 nackdelar.
Avsaltning av havsvatten görs genom omvänd osmos, vilket innebär att vattnet renas från salter och joner, så att slutprodukten liknar destillerat vatten. Det är väl en helt ok lösning ifall det skulle krisa, dock kanske ingen långvarig lösning.
Nackdelar:
Det krävs väldigt högt tryck på vattnet för att få det genom membranet, och därmed också mycket energi.
Det renade vattnet är helt jonfritt, och utan magnesium och natrium sänks pH-värdet, vilket gör att vattnet fräter på ledningarna, och förkortar livstiden på ledningarna.
Det avsaltade vattnet kan ha hälsoeffekter, då man späder ut salterna i kroppen.
Det jättekoncentrerade salta vattnet släpps sedan ut i havet, vilket organismerna där inte klarar av.
Vattenstress och ökning av grönvatten. I stora delar av världen råder vattenstress, dvs den mängd vatten som finns tillgänglig per capita är lägre än det som anses behövas.
a) I vilka delar av världen är vattenstressen mest akut? b) Beskriv 3 sätt att minska vattenstressen i dessa områden!
a) Vattenstressen är som mest akut i norra Afrika och Sydafrika, men även i mellanöstern och Indien.
b) Kreativa lösningar som att:
Där det finns rinnande vatten kan handfatet vara på toaletterna, så att vattnet sedan fyller spoltanken.
Använda sparstrålsamlare, för att minska vattenmängden som kommer ut ur kranen.
Men även direktiv från de som bestämmer, t ex:
Restriktioner om hur mycket vatten som får användas
Styra att varje område får använda vatten en speciell tid
