Bostäder Och Miljö + Studiebesök Flashcards
Om man tittar på bostäder, arbetsplatser och byggandet av dessa globalt, ungefär hur stor del av den totala energianvändningen tar detta? Och ungefär hur stor del av koldioxidutsläppen kommer från denna sektor?
Byggandet av bostäder, arbetsplatser osv står för ungefär 36% av den globala energianvändningen, och ungefär 39% av de globala koldioxidutsläppen.
Våra bostäder påverkar miljön på olika sätt. Förklara kort minst 3 olika typer av miljöpåverkan som själva byggandet av bostäderna (inklusive produktion av material) utgör.
Valet av material påverkar miljöpåverkan genom att 1) vissa material kan kräva mycket energi eller koldioxid att tillverka, exempelvis betong, 2) livslängden på huset påverkas (ett hus som står längre tid har lägre miljöpåverkan per år än ett hus som står kort tid). Sedan kan även 3) byggavfall avgöra miljöpåverkan, på så sätt att byggandet av hus kan släppa ut miljögifter och förorena mark.
ISOLERING!
Driften av bostäder (och kontor) (underhåll, uppvärmning mm) påverkar miljön. På vilket sätt?
Uppvärmningen av svenska bostäder utgör den största delen av energianvändningen i Sverige, och där avgör valet av energi (olja, fjärrvärme, bergvärme, solpaneler) miljöpåverkan. Även här spelar isoleringen en stor roll: om det är dåligt isolerat kommer mer energi behöva användas i driften för att få behaglig temperatur.
Vad innebär regelverk för byggande som tex det vi i Sverige har i form av boverkets byggregler och på vilket sätt kan det påverka bostäders miljöpåverkan.
Boverkets regelverk för byggande innebär att de som bygger nytt har regler att följa. Exempel på detta som påverkar bostäders miljöpåverkan är att dessa reglerar användandet av miljögifter och hur mycket energi som får släppas ut.
Betong som byggmaterial i framför allt stommen i flerfamiljsbostäder utgör en stor källa för koldioxid till atmosfären i bla Sverige. Man kan i viss mån använda Trä istället. Diskutera för och nackdelar hos respektive material som material för just stommen i ett hus.
Trä:
Fördelar: Kan ha lika lång livstid som betong, kolsänka
Nackdelar: Kräver ventilation och samtidigt skydd för fukt, nedbrytare kan angripa, svårt att bygga med under mark, dålig vana
Betong:
Fördelar: Tål fukt bättre än trä, inte lika känslig för nedbrytare, ingen risk för röta, stor vana
Nackdelar: Ger stora koldioxidutsläpp, kan inte återanvändas (kan bli ballast, men behöver ny cement)
Diskutera minst 2 viktiga sätt/saker som kan minska miljöpåverkan i både byggdelen och driftdelen
Byggdelen:
Byggnormer för alla länder, de som har frivilliga normer bör få obligatoriska
Miljöcertifikat för låga eller inga utsläpp driver utvecklingen i byggbranschen åt rätt håll
Investerare bör satsa på energieffektiva hus, med låga utsläpp.
Användning av trä istället för betong (mindre CO2 släpps ut, samtidigt som sänka)
Bygga för en lång livslängd
Driftdelen:
Energihanteringssystem bör installeras -> Temperaturen anpassas bättre under dagen
Smarta system för att stänga av utrustning när den inte används
Se till att information finns tillgängligt för byggare
Vad innebär dagvatten och varför kan det ge eller vara ett problem i urbana miljöer?
Dagvatten är det vatten man ser, vilket utgörs av nederbörd och smältvatten.
Problem: Kan ge översvämningar om den urbana miljön är planerad på ett dåligt sätt
Stockholms stad har 5 strategier för hållbar stadsutveckling som ligger till grund för
Norra Djurgårdsstaden. Dessa strategier är:
1. Levande stad, 2. tillgängligt och nära, 3. resurshushållning och klimatansvar, 4. låt naturen göra jobbet 5. engagemang och inflytande.
Ange 2 st stadsbyggnads principer (dvs hur dessa genomförs just i Norra Djurgårdsstaden) för varje strategi ovan och förklara även kort vad stadsbyggnadsprincipen innebär och hur den kan ha en positiv effekt på miljön (eller minska en negativ effekt).
- Robust och sammanhängande stadsstruktur främjar gång och cykling framför fordon
Välfungerande vardagsliv upprätthålls mha funktioner såsom förskolor, lekplatser, parker, bibliotek - 5-minutersstaden vilket innebär att vardagsservice som livsmedelsbutiker, förskolor, skolor, och hållplatser är inom 5 minuters gångavstånd
Trafikhierarki som prioriterar gång och cykling följt av kollektivtrafik - Lågenergihus, bra isolering
Hållbara val av byggmaterial: fria från PVC, hormonstörande ämnen som zink och koppar - Gröna tak, diken, växtbäddar samlar upp regnvatten och minskar risken för översvämningar
Grönytorna planeras som spridningsvägar för insekter och djur för att stärka den biologiska mångfalden - Provar metoder och aktiviteter som kan bidra till ökat återbruk och cirkulär ekonomi
Information: ingen julgran i sopsugen
Rita avfallstrappans olika steg och förklara kort vad varje steg innebär.
Deponera -> Energiutvinna -> Materialåtervinna -> Återanvända -> Minimera
Deponera:
Lägger avfallet som inte kan återvinnas, som är en hälso- och/eller miljöfara. Kapslar in för att minimera läckage. Läckaget renas och kontrolleras.
Energiåtervinna:
Betydligt bättre än deponi. Avfallet bränns för att omvandla kemisk energi till värmeenergi som kan användas direkt eller omvandlas till elektrisk energi.
Materialåtervinna:
Bättre än energiåtervinning. Vi återvinner material, för att använda samma material igen för en ny produkt.
Återanvända:
Återanvänd materialet igen utan processering eller återvinning, i sin färdiga form redan.
Minimera:
Det absolut bästa ur energi- och miljösynvikel är att inte skapa avfall från första början, att minimera avfallet.
Vad innebär deponi och vilken typ av avfall hamnar där idag?
En deponi är en soptipp. Här läggs avfall som inte kan varken energi- eller materialåtervinnas, eller som är miljö- eller hälsofarligt. Avfallet kapslas in så att så lite som möjligt ska läcka ur. Dock passerar alltid lite vatten deponin, och detta vattnet kan innehålla gifter och näringsämnen, och därför måste vattnet renas och kontrolleras.
På avfallsanläggningar som tex Löt där det finns deponier och andra verksamheter för att hand om avfall används stora ytor för att rena vatten.
a) Vad är det för vatten man renar? b) Varför?
a) Vatten som passerar deponierna, men även lakvatten från lagerplatser
b) Vattnet kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen, såsom miljögifter och näringsämnen, och därför måste vattnet renas och kontrolleras.
I Sverige har vi delat upp ansvaret för avfallet mellan kommunansvar och producentansvar. Vad innebär det och vilket avfall ska vem ta hand om?
Kommunansvar innebär att kommunen ansvarar för att ha hand om (bortforsla och hantera) hushållens avfall samt avfall på avfallsanläggningar.
Producentansvar innebär att producenten ansvarar för hanteringen av varan under hela livscykeln, alltså även då den blivit avfall. Alla producerade förpackningar och liknande betalar producenterna för. Det är avfallet som finns i ”bubblorna” på återvinningsstationerna. Vi har redan betalat för detta då det ingår i priset för varan.
- I stort sett varje år görs plocktest dvs de undersöker vad som fanns i de soppåsar/restavfall som samlas in från hushåll (dvs det som slängts i den ”vanliga” soptunnan/sopnedkastet).
a) vilka av följande 3 fraktioner är än så länge alltid störst i soppåsarna:
I. farligt avfall
II. el och elektronik
III. trädgårdsavfall
IV. tidningar och förpackningar
V. matavfall
VI. övrigt brännbart
VII. farligt avfall
VIII. el och elektronik
IX. övrigt icke brännbart.b) Vilka av de 3 största fraktionerna i a borde inte ha legat i soppåsen? Förklara varför.
a) Farligt avfall och batterier, matavfall, samt övrigt brännbart
b) Farligt avfall och batterier: Ska lämnas till avfallsanläggning
Matavfall: Ska sorteras separat
Vad händer med vårt avfall? Ange de två viktigaste användnings områdena för vårt avfall.
Restavfall -> el och fjärrvärme
Matavfall -> Biogas till fordon + biogödsel till åkrar
Plast, papper, glas och metall återvinns
Enligt miljöbalken så är verksamhetsutövaren (VU) ansvarig om verksamheten orsakar skada på miljön. Samtidigt är det så idag att i de flesta fall när man behöve sanera mark eller vatten är det inte VU som betalar saneringen och uppföljningen. Varför det?
Dels sanerar man främst gamla synder idag, vilket innebär att man inte kan åtala VU som var aktiv före 1969 då miljöbalken trädde i kraft. Dels kan också VU ha gått i konkurs.
Remediering kan delas upp I två huvud steg: koncentrationsmetoder och destuktionsmetoder/stabiliseringsmetoder.
a) förklara varför man oftast inleder med koncentrationemetoder b) ange en biologisk och en kemisk koncentrationsmetod och på vilken typ av förorening den används c) ange en biologisk eller en kemisk destruktionsmetod och på vilken typ av förorening den används d) vad innebär stabilisering och varför använder man det?
a) Man börjar med koncentrationsmetoder för att koncentrera ämnet, för att få så mycket kontaminant i så lite medium som möjligt, för att sedan underlätta destruering eller immobilisering.
b) Biologisk koncentrationsmetod:
Planetera växter på förorenad mark -> föroreningen anrikas i växten som sedan skördas och tas hand om. Exempelvis solrosor på cesiumkontaminerad mark. Biotillgängliga föroreningar!
Kemisk koncentrationsmetod:
Ett ämne som kontaminerar en vattensamling kan ofta gå att fälla ut och sedimentera. Exempelvis kan en sjö vara arsenikkontaminerad. Det kontaminerade vattnet pumpas upp, och järnhydroxid tillsätts, vilket arsenik(III)jonerna bildar komplex med, och sedimenteras. Sedimentet kan sedan separeras från vattenpassan och tas hand om. Ofta metalljoner!
c) Biologisk nedbrytning:
Metoder som innebär att organiska föroreningar med hjälp av mikroorganismer omvandlas till enklare, mindre toxiska föroreningar. Vid fullständig nedbrytning får man koldioxid och vatten. Exempelvis kan rhizosfären hos gräs bryta ner organiska miljögifter. Biotillgängliga föroreningar!
Kemisk nedbrytning:
Kemisk oxidation ex situ eller in sito för nedbrytning av organiska föroreningar, exempelvis bensin- eller dieselförorenad jord. Ett oxidationsmedel (mycket reaktivt ämne) tillsätts, exempelvis ozon, väteperoxid, klordioxid eller syrgas. Vid fullständig oxidation bildas koldioxid och vatten, samtidigt som den organiska föroreningen och oxidationsmedlet förbrukas.
d) Stabilisering innebär att man med hjälp av kemiska förutsättningar bildar föroreningen i en stabil och orörlig form, t ex genom att täcka över sura varphögar med kalksten och grus. Man stabiliserar helt enkelt för att förhindra att föroreningen sprids.
Ange vad nedanstående metoder är för typ av remedieringsmetod: koncentrationsmetod eller destruktionsmetod:
a) pump and treat: grundvatten med arsenikförorening pumpas upp och behandlas med järnhydroxidoxid I dammar. Arseniken binder järnoxiden och faller till botten. Det rena vattnet kan sedan pumpas ut till en bäck. b) mark med bensin spill (från tex en gammal bensinstation) behandlas med bakterier som använder bensinen som kolkälla (näring). c) mark nära Chernobyl men höga halter cesium 137 sås med solrosor. Solrosorna skördas senare och tas därifrån.
a) Koncentrationsmetod: kemisk fällning, sedimentering
b) Destruktionsmetod: biologisk nedbrytning
c) Koncentrationsmetod: fytokoncentration
Det finns både kemiska och biologiska destruktions metoder. Beskriv kortfattat minst 2 fördelar och nackdelar för båda typerna av metoder.
Kemiska destruktionsmetoder:
Fördelar:
Kan göras både in och ex situ
Blir till koldioxid och vatten vid fullständig oxidation
Kan användas för både jordar och grundvatten
Kan användas på organiska miljögifter
Nackdelar:
Föroreningen måste ha oxidationspotential
Biologiska destruktionsmetoder:
Fördelar:
Kan göras både in och ex situ
Blir till koldioxid och vatten vid fullständig oxidation
Nackdelar:
Föroreningen måste vara biotillgänglig
Organismen måste ha trivsam miljö med vatten, kol, väte, kväve, fosfor, syre, järn, zink
