Hållbar Utveckling Och Ekonomi + Boken + Gapminder Flashcards
Kursboken tar upp olika sätt att beskriva utveckling. Med utgångspunkt i boken och i undervisning välj två sätt att beskriva utveckling och resonera om styrkor respektive svagheter för respektive sätt!
Att välbefinnandet inte minskar med tiden
+: Tar hänsyn till social och ekonomisk hållbar utveckling
-: Missar ekologisk hållbar utveckling
Att naturkapitalet inte minskar med tiden¨
+: Tar hänsyn till naturen och att naturresurserna är ändliga och ska inte utarmas
-: Tar inte hänsyn till social eller ekonomisk hållbar utveckling
Förklara begreppet hållbar utveckling utifrån som det definierades av Brundtlandkommissionen 1987!
Hållbar utvecklingen definierades under kommissionen som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra med kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Förklara kortfattat vad begreppet ”planetära gränser” innebär och ange de 9 planetära gränserna!
Konceptet om de planetära gränserna identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Den mänskliga påverkan på dessa processerna försämrar jordsystemets stabilitet och resiliens.
- Klimatförändring
- Förlust av biologisk mångfald*
- Ozonskiktets uttunning i stratosfären
- Havsförsurning
- Biogeokemiska flöden (fosfor och kväve)*
- Förändrad markanvändning
- Färskvattenanvändning
- Aerosoler i atmosfären
- Nya kemiska substanser
Jordbruket är en sektor som påverkar flera av de planetära gränserna. Välj minst fyra planetära gränser och beskriv hur jordbruket påverkar dem!
Biogeokemiska flöden
Kväve och fosfor är näringsämnen vi använder för att gödsla åkrar, och därför använder vi mer av dessa genom jordbruket.
Klimatförändringar
Mat vi producerar tar en omväg. Istället för att vi äter grödorna direkt ger vi dem till djur, för att sedan äta djuren. En energiförlustprocess som även släpper ut växthusgaser.
Biologisk mångfald
På en åker odlas ofta en gröda åt gången, vilket inte gynnar en biologisk mångfald.
Förändrad markanvändning
Vi avverkar skog för att kunna odla mat.
Färskvattenanvändning
Vi vattnar grödor på ett ineffektivt sätt, ungefär 70% av vattnet som används spills ut, endast 30% tas upp av växterna.
Nya kemiska substanser
Vi använder pesticider för att minimera angrepp av djur på grödorna.
Olika resurser som vi människor använder eller som hjälper oss presenteras som tre olika kapital i boken. Räkna upp dessa tre kapital och beskriv dem helt kort!
Naturkapitalet
Alla råvaror och resurser, både förnyelsebara och icke-förnyelsebara
Realkapitalet
Allt människan byggt och konstruerat
Humankapitalet
Våra färdigheter och kunskap om naturkapitalets och realkapitalets användbarhet
Redogör kort för skillnaden mellan ”stark” och ”svag hållbarhet” som används i kursboken! Ge ett exempel på vardera!
Svag hållbarhet är då man endast bryr sig att summan av de tre kapitalen ökar. Detta säger dock ingenting om hur varje enskilt kapital förändras; två kapital kan minska medan ett ökar.
När vi fångar fisk behövs fisk (naturkapital), kunskap om hur fisken fångas (humankapital) och fångstredskap (humankapital). Men om vi överfiskar resulterar det i att fisken tar slut. I detta fall kan bristen på fisk inte kompenseras av mer kunskap eller fler fiskeredskap.
Stark hållbarhet är då man bryr sig om att alla kapital ska öka för att definiera hållbarhet. De tre kapitalen ska oberoende av varandra vara hållbara.
När vi fångar fisk ser vi till att det inte överfiskas, eftersom vi håller koll på alla kapital.
Förklara helt kort kurvorna i ett utbud-efterfrågan-diagram!
Efterfrågekurvan minskar med ökad kvantitet eftersom vi vill betala mindre för nästa vara än den innan. Marginalnyttan för en vara minskar med antalet. Den första koppen kaffe är godare än den tredje, och därför är vi beredda att betala mer för den första än den tredje.
Utbudskurvan ökar med ökad kvantitet eftersom det kostar mer för producenten ju fler varor den producerar. Detta eftersom en ökad produktion kräver fler arbetare, utökade arbetstider, obekväma arbetstider, fler maskiner, fler lokaler, osv.
Människan beskrivs ibland i termer som en ”economic man”. Helt kor, vad innebär begreppet?
Maximerar nyttan: Andras välbefinnande kan vara viktigt för min egen nytta
Rationell: Jag fattar bara beslut som ökar min egen välfärd
Icke-mättnad: Jag föredrar mer framför mindre, jag vill ha mycket av en vara jag tycker om
Ekonomer beskriver ibland miljöproblem i termer av externa effekter. Vad innebär det?
Externa effekter innebär att en vara kan ha andra kostnader som påverkar människors välfärd än det från produktionen. Exempelvis är miljöproblem en extern effekt av en vara, eftersom varan kanske släpper ut stora mängder koldioxid, som i sin tur bidrar till klimatförändringar som försämrar människors välfärd. Att effekterna är externa innebär att det är extern i förhållande till marknaden (köpare och säljare), inte externt för samhället i stort.
Miljökuznetskurvan är ett exempel på hur relationen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan ser ut. Beskriv i ord relationen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan enligt miljökuznetskurvan!
Vid lågt PNB produceras få varor, och därför är miljöbelastningen låg. Men när BNP ökar, har produktionen ökat, och därmed även miljöbelastningen. Vid en viss punkt har BNP ökat så mycket att man har råd att börja fundera på ren luft osv, och därifrån minskar miljöbelastningen med ökat BNP.
När småjordbrukssamhällen industrialiseras ökar utsläppen först, för att sedan minska när tung industri med tiden avvecklas till förmån för högteknologi och tjänster. I takt med att inkomsten stiger ökar också efterfrågan på en ren miljö.
Ge exempel på miljörelaterade problem som stödjer miljökuznetskurvan, men även på miljörelaterade problem som uppvisar ett annat mönster!
Lokala luftföroreningar är ett exempel på miljöproblem som stödjer miljökuznetskurvan, då urbana föroreningar är de första problemen som åtgärdas när inkomsten stiger. Till exempel har vi renare och hälsosammare stadsmiljö i Sverige idag än för hundra år sedan. Renare bränslen och effektivare avloppsrening, dessutom sker sop- och avloppshantering utanför stadskärnan idag, samtidigt som vi använder fjärrvärme.
Att rika länder importerar varor som de egentligen inte behöver importera är ett exempel som inte stödjer miljökuznetskurvan. Sverige importerar hårt besprutad mat och kärnbränsle, trots att de vissa grödor går att odla lika bra på svensk mark, och trots att vi har egna uranfyndigheter. Vi väljer att importera dessa varor eftersom de kan vara förödande för miljön, vi vill inte att miljön i Sverige ska försämras. Det vill säga att vi får en bättre miljö lokalt, men på andra länders bekostnad.
Decoupling, eller frikoppling, beskrivs i kursboken och återkommer i samhällsdebatten. Beskriv begreppet helt kort!
Med frikoppling menas att tillväxten frikopplas från miljöpåverkan. Genom en resurssnålare tillverkning och mindre råvaruåtgång för varje producerad enhet, kommer vi kunna öka tillväxten utan att öka belastningen på miljön.
