Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi och fysiologi > Vätske- och syrabas-balansen > Flashcards

Vätske- och syrabas-balansen Flashcards

1
Q

Definiera vätskebalansen

A

balansen mellan mängden vatten och mängden av elektrolyter och andra molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definiera syra-basbalansen

A

Balansen mellan ämnen som kan avge vätejoner (syror) och ämnen som kan binda in vätejoner (baser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I vilket medium sker transport av ämnen i kroppen?

A

Vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ju mer fett, desto…

A

mindre procentuell del vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur många av alla molekyler i kroppen är vattenmolekyler?

A

99%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Procentuell del vatten hos normalviktig vuxen kvinna/man

A

Kvinna 50%, man 60%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför har män högre procentuell vattenmängd?

A

De har ofta större muskelmassa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Äldre har lägre procentuell vattenmängd för att..

A

Handlar om hur stor del av kroppen som är fett typ… torrare när man blir äldre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vattenmängd hos frisk människa i vila beroende av tre faktorer:

A

kön, ålder, fettmängd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ser fördelningen av vatten i kroppen ut mellan ICV och ECV?

A

Ungefär två tredjedelar av vattnet i ICV, en tredjedel i lösningen som omger cellerna (ECV)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

För att cellerna ska fungera måste koncentrationen av vissa ämnen i de olika vätskerummen…

A

skilja sig åt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad leder till att partiklar knuffas över till område med lägre koncentration?

A

I område med högre koncentration av partiklar sker fler kollisioner än i område med låg koncentration, medför att partiklar knuffas över

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Drivkraften för diffusion

A

koncentrationsskillnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diffusion avstannar när…

A

koncentrationen av partiklar är lika i hela lösningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Osmos

A

Vatten flyttar sig från område med lägre koncentration av lösta partiklar till område med högre koncentration av lösta partiklar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

1 mol

A

6,023 x 10 upphöjt i 23 st molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mol kan också uttryckas som…

A

så många gram av ämnet som molekylvikten anger, t.ex. väger en mol natriumklorid 58,44 g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Koncentrationen av elektrolyter i kroppsvätskan anges vanligen i…

A

millimol/liter (mmol/L), dvs tusendels mol per liter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Elektrolyter är…

A

kemiska föreningar (syror, baser och salter) som kan delas upp i positivt och negativt laddade joner i en lösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Positivt laddade joner, katjoner, exempel

A

Natriumjoner, Na+. Kaliumjoner, K+. Kalciumjoner, Ca 2+. Magnesiumjoner, Mg 2+.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Negativt laddade joner, anjoner, exempel

A

Kloridjoner, Cl-. Vätekarbonatjoner, HCO3-. Fosfatjoner, HPO4 2-. Sulfatjoner, SO4 2-. Proteinjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Elektronneutralitet råder i…

A

Både ICV och ECV, innebär att summan av positiva laddningar är = summan av de negativa laddningarna. Sammansättningar av joner dock helt annorlunda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är Na+ bra för?

A

Så att vattnet stannar i ECV, osmotiskt aktiva partiklar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är kalium bra för?

A

Bra för elektronneutralitet i ICV, viktig för repolarisation, aktiverar enzymer i kolhydratomsättning, nödvändigt för proteinsyntes och celltillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är kalcium bra för?

A

Finns i samma utsräckning i ICV och ECV, 1,5-2% av kroppsvikten, 99% bundet i skelett och tänder. Fria kalciummängden viktig för frisättning av transmittorsubstanser till synapsklyftan, viktig vid kontraktion av muskelceller, aktivering av enzymer i ICV, koagulationsprocessen osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Magnesium bra för?

A

Mest i ICV, viktig roll i cellmetabolism, aktiverar enzymers kolhydratomsättning, proteinsyntes, mitokondriefunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Klorid är bra för?

A

mest i ECV, viktiga för elektronneutraliteten (mot Na+), viktiga vid transport av koldioxid, kloridskifte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kloridskifte

A

När fria vätejoner och vätekarbonat bildas i erytrocyter (från koldioxid?) tar sig vätekarbonat ut i plasman för vidare transport, klorid tar dess plats för att upprätthålla elektronneutraliteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Rikligast förekommande positiva jonen i ICV

A

Kalium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Rikligast förekommande positiva jonen i ECV

A

Natrium

31
Q

Största delen negativa laddningar i ICV

A

Fosfatjoner (HPO4 2-) och protein

32
Q

största delen negativa joner i ECV

A

Klorid och vätekarbonat

33
Q

Osmolaritet

A

det totala antalet osmotiskt aktiva partiklar (mol) per liter vatten (osmol/L)

34
Q

Två lösningar med samma osmolaritet

A

isoosmotiska = isotona lösningar

35
Q

hyperton lösning

A

Om osmolariteten i två lösningar inte är densamma är lösningen med högst osmolaritet hyperosmotisk i förhållande till den andra=hyperton lösning

36
Q

hypoton lösning

A

Lösning med lägst osmolaritet hypoosmotisk i förhållande till lösningen med högre osmolaritet = hypoton lösning

37
Q

Osmolalitet

A

Det totala antalet osmotiskt aktiva partiklar (mol) per kg vatten (osmol/kg)

38
Q

Osmolaritet vs Osmolalitet

A

I tunna vätskor, som kroppsvätskorna är skillnaden mellan dessa väldigt liten eller försumbar

39
Q

ICV och ECV, typ av lösning i avseendet partikelkoncentration

A

isotona lösningar (lika osmolaritet)

40
Q

Vad händer med cellen vid en hypoton lösning i plasman ?

A

Vid förhöjd blodvolym, lägre osmolalitet –> hypoosmotisk vätska i ECV. Via osmos tar sig vatten då mot rummet med flest lösta partiklar (cellen), cellen sväller upp

41
Q

Vad händer med cellen vid en hyperton lösning i plasman?

A

Vid t.ex. dehydration, förhöjd osmolalitet i plasman. Vatten diffunderar mot rummet med flest lösta partiklar (från ICV till ECV) –> cellen skrumpnar ihop

42
Q

En faktor som ger oss en chans att behålla isotona lösningar i kroppen?

A

En viss tröghet i systemet så att omfördelningen tar lite tid om osmolaliteten skulle skilja sig, ger oss en chans att återställa nivåerna genom att till exempel dricka vatten.

43
Q

Förhållandet mellan vattenförlust och hur mkt vatten som tillförs kroppen?

A

Förlorar ungefär lika mkt vatten som kroppen tillförs

44
Q

Metabolt vatten

A

Vatten som restprodukt från ämnesomsättningen i kroppen, 8-12% av kroppens vattenförsörjning

45
Q

vad krävs för att vattenbalansen ska kunna upprätthållas?

A

Den dagliga vattenförlusten måste justeras så den motsvarar det varierande intaget

46
Q

Hur mkt vatten förloras (utsöndras?) per dygn?

A

37ml/ kg kroppsvikt, hos en person som väger 70 kg motsvarar det 2,6L

47
Q

Vatten förloras via:

A

huden, luftvägarna, mag-tarmkanalen, urinvägarna

48
Q

perspiratio insensibilis

A

osynlig avdunstning från hudytan och via utandningsluften, ca 1 L per dag, bara vatten, inga elektrolyter el joner

49
Q

Vad krävs för att täcka de normala förlusterna av vatten?

A

kroppen behöver tillföras lika mkt vatten som förloras

50
Q

Vid förlust av vatten sker även förlust av…

A

elektrolyter och joner, via t.ex. urin eller svett. Innebär att vid normala förluster måste både vatten och elektrolyter/joner fyllas på, till exempel natrium, för att upprätthålla balansen i kroppen.

51
Q

Aldosteron och vatten

A

mer natrium (och därmed vatten) reabsorberas i distala tubuli och samlingsrören, urinmängden minskar

52
Q

ADH och vatten i kroppen

A

mer vatten reabsorberas i distala tubuli och samlingsrör, sparar vatten i blodbanan och urinmängden minskar

53
Q

ANP och vatten i kroppen

A

Hämmar frisättning av ADH och aldosteron, ökar utsöndring av natrium och vatten via urinen, urinmängden ökar

54
Q

Minimimängd av urin som måste utsöndras per dygn för att bli av med tillräckligt med avfallsämnen?

A

> 500mL om man väger 70 kg

55
Q

Vad bestämmer surhetsgraden i kroppen?

A

Vätejonkoncentrationen, kroppen gör i princip vad som helst för att undvika en för hög eller för låg vätejonkoncentration

56
Q

Vätejonerna i kroppen kommer huvudsakligen från:

A

Kolsyra bildad från vatten och koldioxid (ATP-produktionen), bildas i erytrocyterna, blir tillslut vätejoner och vätekarbonatjoner.
Kommer även från icke-flyktiga syror som bildas vid ämnesomsättningen, till exempel fosforsyra, svavelsyra och mjölksyra.

57
Q

Svavelsyra och fosforsyra slutprodukt från…

A

Nedbrytning av proteiner (fosforsyra även slutprodukt vid nedbrytning av fosfolipider).

58
Q

Vad är buffertsystem?

A

Kemiska föreningar som motverkar förändringar i pH. Binder H+ i sur miljö och släpper loss H+ i basisk miljö.

59
Q

Viktigaste buffertsystemet

A

kolsyra- vätekarbonatsystemet

60
Q

Andra ämnen som kan va buffert

A

fosfat, protein och Hb som bundit in vätejoner kan fungera som buffert och släppa det igen vid behov. Kan även binda in vätejoner och funka åt andra hållet.

61
Q

Normal vätejonkoncentration och pH i artärblod?

A

0,00004 mmol/L, pH 7,4

62
Q

Vad har vätekarbonatjoner för funktion i avseendet pH?

A

De neutraliserar ett surare pH.

62
Q

Vad har vätekarbonatjoner för funktion i avseendet pH?

A

De neutraliserar ett surare pH.

63
Q

Acidos

A

ph <7,35

64
Q

Alkalos

A

pH > 7,45

65
Q

Respiratorisk acidos

A

Lungornas eliminering av CO2 är mindre. Överflödet av koldioxid i blodet blir kolsyra sedan fria vätejoner, vi blir surare. Hypoventilation

66
Q

Respiratorisk alkalos

A

Elimineringen av CO2 är mer. Vätet bundet i vatten, inte lika mkt fria vätejoner, högre pH. Hyperventilation.

67
Q

Metabol acidos

A

Till exempel vid insluinbrist –> bris på glukos i cellerna. Triglycerider används vid ATP-produktion, ketonkroppar bildas som gör oss sura.

68
Q

Metabol alkalos

A

Mindre vanligt än metabol acidos. Kan uppstå vid enorma mängder kräkningar som gör att vi kan bli av med saltsyra.

69
Q

Vid större rubbningar i syra-basbalansen kompenseras det med hjälp av… (metabola)

A

lungkompensation, njurkompensation

70
Q

På vilket sätt deltar lungorna vid syra-basregleringen?

A

genom kolsyra-vätekarbonatsystemet (kan avlägsna den flyktiga syran koldioxid)

71
Q

Vad driver andningen till hyperventilation när vi till exempel är ute och springer?

A

Utventelering av koldioxid pga en metabol acidos

72
Q

njurkompensation, vilka syror?

A

Till exempel ketonkroppar, svavelsyra (ickeflyktiga), måste kissas ut

Anatomi och fysiologi (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions