Njurar och urinvägar Flashcards

1
Q

Urinbildning huvudsakliga funktioner

A

Reglera kroppens vatten- och saltbalans. Avlägsna metabola restprodukter, gifter, läkemedel, reglera kroppens pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hormoner/hormonliknande ämnen njurar

A

Renin-reglering av blodtryck, erytropoietin- bildning av röda blodkroppar, aktiverar vitamin D

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Metabola restprodukter

A

Urea, Urinsyra, kreatinin, viktiga faktorer för att upptäcka njursvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Urea

A

Sista slaggprodukten från nedbrytningen av proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Urinsyra

A

Från nedbrytning av DNA/RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kreatinin

A

Från nedbrytning av kreatinfosfat, från musklernas arbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Övre urinvägarna

A

njurarna (renes), njurbäcken (pelvis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nedre urinvägarna

A

urinledarna (ureteres), urinblåsa (vesica urinaria), urinrör (uretra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Missbildningar i njurarna?

A

Vanligt men behöver inte nödvändigtvis påverka något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Män vs kvinnor, längd på urinrör

A

män 20-25 cm, kvinnor 5 cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ligger njurarna belägna i kroppen?

A

Ganska högt upp, nära aortan och vena cava inferior, skyddade. Av stor betydelse då de kräver blodflöde för att kunna rena blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

I förhållande till bukhinnan?

A

Retroperitonealt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tre skyddande lager

A

Endotelceller på cortex, fettlager, bindvävshinna med smärtreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hästskonjure

A

Njurarna separeras aldrig efter födseln utan sitter ihop nedtill, ser ut som en hästsko, märks ofta inte av och upptäcks av slumpen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Njurbarken (medicinsk benämning)

A

Cortex renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Njurmärgen (medicinsk benämning)

A

Medulla renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Njurbäcken (medicinsk benämning)

A

pelvis renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

njurpyramid (medicinsk benämning)

A

pyramis renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Njurpapill (medicinsk benämning)

A

papilla renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Njurbäcken och ureter täcks av…

A

Bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Urinets väg enkelt förklarat

A

Bildas i njurmärgen, rinner ner till njurpyramid, till njurpapill, töms i njurbäcken, töms i ureter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nefron

A

Njurens funktionella enhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur många nefron/njure?

A

ca 1milj. mer än vi behöver, bättre med många små än färre stora.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad består nefronet av?

A

Glomerulus, där primärurin bildas. Tubulussystemet. Samlingsrör, härifrån rinner sekundärurin ut till njurbäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Bowmans kapsel

A

Sluter runt kapillärnystanet (glomerulus), primärurin bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Proximala tubulus

A

Första delen av tubulussystemet, här sker den mesta av bearbetningen av primärurinet med absorption och reabsorption osv. Resten är mest finlir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Henles slynga

A

Går ner i njurmärgen, via kanaler som stängs och öppnas sker här koncentrationen av urinen. Beror mkt av koncentrationen utanför, om vi har för mkt eller för lite av ngt. Ska vi avlägsna eller spara?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Distala tubulus

A

Känsligt för blodtryck. Tömmer sig i samlingsrör som samlar ihop från massa nefron.

29
Q

Afferent arteriol

A

Går in i bowmans kapsel, slingrar sig i glomerulus

30
Q

Efferent arteriol

A

Går från glomerulus

31
Q

Tre processer i bildningen av urin

A

Filtration av plasma från glomerulus till bowmans kapsel. Reabsorption av vatten och ämnen från filtratet i tubuli till blodet. Sekrektion av vissa ämnen till tubuli från blodet

32
Q

Membran i blodkärlen i glomerulus

A

Endotel klär blodkärlets insida, glomerulärt basalmembran, speciella epitelceller, podocyter. Stoppar sådant vi vill ha kvar i blodet (proteiner, erytrocyter) från att filtreras ut.

33
Q

Första endotellagret

A

porer som släpper genom vatten och joner fritt

34
Q

Sista membranet stoppar…

A

protein, dock kan albumin som är pytte pytte ta sig igenom.

35
Q

Det som kommer över till primärurinen:

A

vatten, elektrolyter, glukos, aminosyror, vitaminer, urea, kreatinin, urinsyra

36
Q

Vad är mest avgörande för vad som kommer genom membranen?

A

Storleken på molekylerna

37
Q

GFR

A

Glomerulär filtrationshastighet

38
Q

Glomerulär filtrationshastighet

A

Hos en frisk person filtreras 125 ml primärurin/ minut från blodet i glomerulus. Resulterar i 180 liter primärurin som filtreras från blod till bowmanskapsel per dygn, nästan 99% reabsorberas dock.

39
Q

Njurclearance

A

“Den volym plasma som på en minut renas från ett ämne” anges i ml/min

40
Q

Exakt beräknig njurclearance m.h.a.

A

Iohexol (kontrast)

41
Q

Nettofiltrationstrycket

A

10mmHg, högre än i vanliga kapillärer

42
Q

Hydrostatiska trycket i glomerulus

A

+55mmHg

43
Q

Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel

A

-15mmHg

44
Q

Kolloidosmotiskt tryck

A

Proteinerna har ett tryck..? -30mmHg

45
Q

Celler viktiga för njurens autoreglering? Placering?

A

Macula densa celler, 16 st, i distala tubuli, del av juxtaglomerulära apparaten

46
Q

Hur fungerar autoregleringen vid för lågt blodtryck?

A

Afferenta kärl till glomerulus dilateras och efferenta konraheras, skapar på så vis ett motstånd–> högre tryck. Tvärtom åt andra hållet.

47
Q

Mellan vilka blodtrycksvärden förblir filtrationen pga autoreglering?

A

mellan 80-180 systoliskt.

48
Q

Tubulisystemet huvuduppgift

A

Upprätthålla kroppens homeostas av: vatten, joner, aminosyror, glukos

49
Q

Reabsorption och sekretion i tubulisystemet regleras av?

A

Na/K pumpen, H pumpen, bärarproteiner, kanaler

50
Q

Var sker den mesta av reabsorptionen?

A

I proximala tubuli

51
Q

Absorption och sekrektion osv i distala tubuli påverkas av

A

Aldosteron, RAS

52
Q

Slutliga absorptionen i samlingsrören påverkas av

A

ADH

53
Q

Vad består endotelet på tubuli av?

A

Villi, mikrovilli, för att öka sin yta

54
Q

Vid vilka två situationer upplevs törst?

A

När extracellulära vätskan blir koncentrerad, när man förlorar vätska från blodcirkulationen

55
Q

Varför är det bra att signaler för törst sitter i munhålan?

A

Så vi kan sluta dricka vatten innan den fysiologiska vattenbalansen är återställd. Annars risk för vattenintox.

56
Q

Hur mycket vatten kan vi som minst dricka per dygn för att njurarna ska klara av?

A

500ml

57
Q

Var reabsorberas glukos från primärurinen?

A

I proximala tubuli m.h.a. bärarproteiner, specifik transport.

58
Q

Berätta om “njurarnas tröskelvärde”

A

Transportsystemet för glukos har begränsad kapacitet. Om glukos i blodet >10mmol/liter utsöndras utskottet med urinen = glukosuri

59
Q

Proteinuri

A

Om skador i glomeruli filtreras proteiner från plasma till bowmans kapsel och utsöndras i urinen, urinprotein >3,5g/L

60
Q

Hur mkt blod filtreras per minut genom njurarna

A

1000 liter ca

61
Q

Vid njursvikt

A

Minskade urinmängder trots att man dricker mer –> svullnad i kroppen- ödem, sämre reglering av joner –> högt kalium i blodet, blodbrist pga erytropoietinbrist, ansamling av slaggprodukter i blodet.

62
Q

Hur förs sekundärurinen genom urinledare till urinblåsa?

A

Genom peristaltiska rörelser.

63
Q

Hur mkt rymmer normalt urinblåsan?

A

500 ml, men vi blir kissnödiga innan dess

64
Q

Hur ser ytan ut på urinblåsans insida?

A

Veckad så den har mer yta att expandera.

65
Q

Inre sfinktern styrs…

A

autonomt

66
Q

Yttre sfinktern styrs…

A

Viljestyrt, tvärstrimmig muskulatur

67
Q

Vad gör oss kissnödiga?

A

Sträckreceptorer som aktiveras när urinblåsan fylls och väggen sträcks ut

68
Q

Varför behöver vi “knipa”

A

För att inre muskeln släpper vid fylld blåsa.