Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi och fysiologi > Respiratoriska systemet > Flashcards

Respiratoriska systemet Flashcards

1
Q

Vad är den viktigaste uppgiften för respiratoriska systemet?

A

Gasutbytet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Övre luftvägar (anatomi/medicin)

A

näskavitet, munhåla, svalg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Övre luftvägar, ledande luftvägar (ej gasutbyte)

A

näskavitet/munhålan, svalget, struphuvudet, trakeobronkiala luftvägar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Luftvägsepitel

A

pseudostratifierat cilierat kolumnärt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Slemhinnan i luftvägarna?

A

mucosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Mucociliära transportsystemet

A

transporterar skadliga agens upp från luftrören m.h.a. ciliernas rörelser. Finns ned till 16 delningar. Hastighet 10mm/min.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

dynein

A

motorprotein för ciliernas rörelser (9:2 system )

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

PCD

A

primär ciliär dyskinesi, ca 50% med denna sjukdom spegelvända inre organ. Ärftlig. Saknar dyenin, orörliga, stela cilier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bihålornas medicinska namn

A

Sinus frontalis (ögonbryn), sinus sphenoidalis (prickar under ögonbryn), cellulae ethmoidales (prickar under sphenoidalis), sinus maxillaris(stora, längst ner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sinuit

A

bihåleinflammation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Epitel i näsan

A

luftvägsepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

luktcentra finns i

A

orbitofrontala cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför flerskiktat plattepitel vid svalget?

A

För att skydda mot mekanisk skada när mat passerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

struphuvud (medicinskt namn och anatomisk förklaring)

A

Larynx, ca 6 cm långt rör, stämband, sköldbrosk (adamsäpple)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

struplocket

A

epiglottis. Flerskiktat plattepitel ovansida, respiratorisk epitel undersida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför C-formade brosk i trachea?

A

Så att esophagus kan “gå in” i luftstruen vid stor bolus, muskler på baksidan, trachealismuskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Lunglobernas namn

A

Superior, medius, inferior, fissurer mellan loberna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

pleura parietale

A

täcker insidan av bröstkorgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

pleura viscerale

A

täcker utsidan av lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur många gånger delar sig bronker innan alveoler?

A

Upp till 23 ggr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Clubceller

A

Sekretoriska celler, fungerar även som stamceller för andra typer av epitelceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka typer av celler producerar surfaktant?

A

Typ II pneumocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

stationära makrofager alveoler

A

alveolära makrofager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

atelektaser

A

sammanfallna lungblåsor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur snabb diffusion alveoler till blod i friska lungor

A

1/3 av tiden det tar för blodet att passera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

CO lunngor

A

ca 5 L/min, samma som i systemiska kretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

alveolärt plus anatomiskt dead space

A

fysiologiskt dead space

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

När är lungan färdigutvecklad?

A

Efter 8:e levnadsåret

29
Q

Andningens 4 faser

A

Lungornas ventilation, gasutbyte alveoler/blod, gastransport i blodet, gasutbyte blod/celler

30
Q

När krävs aktiv utandning?

A

Vid kraftfull andning, ex. sång, blåsinstrument, träning osv. Kontraktion av interna intercostalmuskler och rak & sned bukmuskulatur

31
Q

Centrala kemoreceptorer

A

Medulla oblongata, reagerar på H+, därmed indirekt på CO2.

32
Q

Perifera kemoreceptorer

A

Carotis bifukationen, aortabågen. Reagerar på minskat O2. Kan också känna av ökad CO2 indirekt som centrala

33
Q

Andningscentra finns i

A

förlängda märgen och pons, känner av vätejonkoncentration och pCO2

34
Q

Viktigaste styrningen av andningen

A

trycket av koldioxid i blodet

35
Q

Vad styr andning vid träning hos vältränade personer?

A

Receptorer i musklerna som känner av arbetet och signalerar till medulla oblongst

36
Q

Dorsala andnngscentra

A

Medulla oblongata, inspiratoriskt. Säger till at nu måste vi anpassa andningen

37
Q

Ventrala andningscentra

A

Medulla oblongata, inspiratoriskt och expiratoriskt. Förändringar i pH via kemoreceptorer. Inaktivt vid normal andning.

38
Q

Pneumotaktiska andningscentra

A

Pons, reglerar andningsfrekvens och mönster. Ger fin jämn övergång mellan in- och utandning.

39
Q

N. Frenicus

A

Nerv som tillsammans med intercostalnerver ger motorneuron-input till basala andningsmusklerna

40
Q

Sympaticus påverkan lungorna

A

B2 receptorer, vid stimulerig relaxerar glatt muskulatur, större lumen, mer luft in.

41
Q

Parasympaticus påverkan lungorna

A

muskarina receptorer. Vid stimulering, glatt muskulatur kontraherar, mindre lumen, mindre luft in. Vid normalt tillstånd behöver luftvägars diameter inte vara så stor.

42
Q

Vad händer när pO2 < 8 kPa?

A

Perifera kemoreceptorer reagerar, ventilationen ökar. Vid pO2> 8kPa minskar inte hemoglobinets syremättnad så mkt

43
Q

tachypne

A

hög andnngsfrekvens

44
Q

cheyne stokes andning

A

oregelbunden andning

45
Q

varför sparsamt med syrgas till blue bloathers?

A

Pat. van vid låg ventilation och högt pCO2, andningen drivs av O2-drive. Tillför man syrgas kan patienten sluta andas.

46
Q

Naturlig pacemakeraktivitet lungor

A

synapser fyrar 2 sek (inandning), uppehåll 3 sek (utandning). Nerver går härifrån till inandningsmuskler.

47
Q

Tryckvariation alveoler

A

pCO2= 40, PO2=104

48
Q

Boyles lag

A

När volymen minskar ökar trycket

49
Q

Vad sker vid pneumothorax?

A

Hål i pleuran förstör vakuumet, P-el, elastiska inåtverkande kraften, tar över och lungan kollapsar

50
Q

Mått på lungans vävnadselastiska krafter

A

transpulmonella trycket, skillnaden mellan P-alv och P-pl

51
Q

Compliance

A

töjbarhet. mätt som lungvolymförändring per tryckenhetsförändring. mått på lungans relativa stelhet.

52
Q

Gasflöde, formel och förklaring

A

F=tryckskillnad / resistans. Ökar tryckskillnaden ökar flödet, ökar resistansen, minskar flödet

53
Q

Respiratoriska zonen, slutar vara beroende av gasflöde, drivande kraften är:

A

diffusion

54
Q

Vad ingår i membranet runt varje alveol?

A

typ I pneumocyter ( typ II pneumocyter), basalmembran, endotelceller till kapillärer

55
Q

Hb F

A

Fetalt Hb, två alfakedjor, två gammakedjor, binder mer syre

56
Q

Hur mkt O2 transporteras från lungor till vävnadskapillärer/min?

A

ca 1000 mL

57
Q

BPG 2:3

A

Bildas i glykolysen, binder mellan Hb’s 4 hemgrupper och gör att syre lämnas av i vävnader och inte binds tillbaka till hemoglobinet

58
Q

Spirometri

A

Samlingsnamn för de vanligaste undersökningarna av lungornas funktion, kapacitet osv, kan ej mäta residualvolym

59
Q

Tidalvolym

A

Volymen luft ett normalt andetag motsvarar, ca 500ml vanligt. Vt

60
Q

Inspiratorisk reservvolym

A

IRV, maxvolym luft som kan andas in utöver tidalvolym

61
Q

Expiratorisk reservvolym

A

ERV, maxvolym luft som kan andas ut utöver tidalvolym

62
Q

Residualvolym

A

RV, den volym luft som finns kvar i lungan efter max utandning, kan vara viktig att mäta för att upptäcka obstruktion

63
Q

Total lungkapacitet

A

TLC, summan av IRV + ERV + Vt + RV

64
Q

Inspiratorisk kapacitet

A

IC, Inandning från vilande till max, Vt + IRV= IC

65
Q

Funktionell residualkapacitet

A

FRC, vilande till vad som finns kvar efter max(ut)andetag, Vt+ERV=FRC

66
Q

Vitalkapacitet

A

VC, från max inandning till max utandning, Vt+IRV+ERV=VC

67
Q

FEV1

A

Volymen luft som kan andas ut med kraft från maximal inandning under den första sekunden, vanligtvis 75-80% av vitalkapacitet, mäts i liter. Forcerad utandning då det visar dynamisk kompression.

68
Q

Alla lungvolymer är lägre vid

A

restriktiv lungsjukdom, kan därför få högt på FEV1, då det blir högt jämfört med VC

Anatomi och fysiologi (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions