Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

referensområden > vätska > Flashcards

vätska Flashcards

1
Q

Hur mkt vätska finns i kroppen?

A

60-70%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var finns det mest natrium och kalium, intra- eller extracellulärt.

A

Natrium - extracelulärt

Kalium - intracellulärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur påverkar Selokurin kalium?

A

Öppnar kaliumkanaler så att joner flödar ut ur cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur mkt urin produceras per dygn?

A

Ca 1 l.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur mkt vätska förlorar man ungefär per dag, och genom vilka mekanismer?

A

Ca 2 liter.

Ca 200 ml faeces, 1 liter urin, och sen perspiration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Dygnsbehov av vätska? Per kilo?

A

30 ml/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur mkt natrium behöver man per kilo per dygn?

A

1 mmol/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur mkt kalium behöver man per kilo per dygn?

A

0,5 mmol/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mkt kalorier behöver man per kilo per dygn?

A

Ca 25 kcal/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är skillnaden på dehydrering och hypovolemi?

A

Vid dehydrering försvinner vätska både intra- och extracellulärt. Hypovolemi, snabb process. Dehydrering, en långsam process.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nivå och symptom lätt dehydrering?

A

< 5% av kroppsvikten, törst, torra slemhinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nivå och symptom måttlig dehydrering?

A

5-10%, takykardi, yrsel, oliguri (tecken på lätt hypovolemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nivå och symptom svår dehydrering?

A

10-15%, hypotoni, anuri, medvetandesänkning (tecken på svår hypovolemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nivå och symptom livshotande dehydrering?

A

> 15%, koma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är hyperton dehydrering? Korrigering?

A

Förlorat mer vatten än molekyler -> fyll på med vätska utan elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är isoton dehydrering? Korrigering?

A

samma förhållande -> kompensera med ringer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är hypoton dehydrering? Korrigering?

A

förlorat mer elektrolyter -> NaCl, hyperton lösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka prover kan man ta som kan visa om en dehydrering är hyperton, isoton eller hypoton.

A

krea, urea, Hb, hematokrit, albumin, laktat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exempel på kristalloider.

A

Ringer-Acetat, Ringer-laktat, Natriumklorid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exempel på kolloider.

A

Albumin, Macrodex, HES är på väg ut.

21
Q

Hur gör man? Beräknat på 80 kg kvinna som har förlorat 10% av kroppsvikten (8 kg) på 1 dygn pga kräkningar och diarréer OCH ska opereras pga ileus = stort buksnitt.

A

Basalbehov + ersättning av deficit med ex Ringer-Acetat. 8 liter ska ges inom 24 h. 2/3 ges första 4 h, resterande 1/3 ges nästa 20 h.

Ta med pågående förluster (ventrikelsond, feber). Ersätts med Ringer-Acetat. Kan startas ytterligare ett dropp eller så ökas takten på decifitdroppet.
Försiktighet med kaliumtillsats om pat inte har diures

22
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har kvinnor?

A

ca 60 ml

23
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har män?

A

ca 70 ml

24
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har barn?

A

ca 80-90 ml

25
Q

Hur kan man ersätta en blödning?

A

med ca 3 gånger så mycket kristallord vätska, alltså 3:1.

En blödning kan även ersättas med samma mängd koloxid vätska som det man förlorat, alltså 1:1.

26
Q

Fördelar och nackdelar med att ge kristalloider under op?

A
  • Fördelar är att kristalloider är billiga och tillgängliga
  • Nackdelar är att de späder Hb och koagulationsfaktorer
  • Stannar kort tid i blodbanan, kan ge ödem
27
Q

Fördelar och nackdelar med att ge kolloider under op?

A
  • Kolloider stannar kvar längre tid i blodbanan, men läcker också ut extravasalt efter en viss tid
  • Kan skapa svårbehandlat ödem vid kapillärläckage
  • Ska ej ges vid sepsis eller njursvikt (njurtoxiskt)
28
Q

När ska man ge blodtransfusioner under op?

A
  • Det finns ingen absolut Hb-gräns då man måste ge blod. Generellt säger man att om Hb är >100 behövs ingen transfusion och om Hb <70 behövs en transfusion. Allt däremellan är individuella bedömningar.
  • Patienter med hjärt/kärl/lungsjukdom eller hög ålder kan Hb hållas >90.
29
Q

Formel för acceptabel blödning.

A

Blodvolym Preoperativt Hb (gL) - Acceptabelt Hb(gL) /Preoperativt Hb(gL)

30
Q

Vilken elektrolyt ska man vara särskilt försiktig med om patienten inte kissar?

A

Kalium, då vi bara kan göra oss av med kalium på detta sätt.

31
Q

Hur går en blodtransfusion till?

A
  • Blodgruppering enligt AB0-systemet. Rh-gruppering ingår.
  • Antigenscreening = kontroll av irreguljära antikroppar, utanför AB0-systemet.
  • Blodgruppering + Antigen-Screening = BAS-test
    Korstest (Mottagar-Givartest)
  • görs ej rutinmässigt utan endast om man får utslag på antigenscreeningen
32
Q

Universalplasma?

A

AB

33
Q

Universalerytrocyter?

A

O-

34
Q

Risker med blodtransfusion?

A

Det finns risker med att få blod, även om de är små.

  • Acute Transfusion Reaction (ATR) sker <24 timmar efter transfusionen. Ex: hemolys, anafylaxi, citrattoxicitet.
  • Delayed Transfusion Reaction (DTR) sker >24 timmar efter transfusionen. Ex: hemolys, immunmodulerande effekter, infektioner (hepatit, HIV, malaria, Creutzfeldt Jacob disease.
35
Q

Hur förvaras erytocyter, och vad innebär detta att man måste göra?

A
  • Erytrocyter förvaras vid 4-8 grader C. För kall förvaring kan orsaka hemolys och sedan ge njurskador vid transfusion.
  • Ska värmas innan de ges till patienten (finns aktiva värmeaggregat för detta)
36
Q

Hur mkt kan en enhet E-konc höja Hb?

A

10 g/L

37
Q

Förvaras trombocyter i kylen?

A

Trombocyter tål ej kylförvaring! OBS!

38
Q

Hur mkt kan en enhet T-konc höja Hb?

A

En enhet T-konc bör höja trombocytkoncentrationen med 10x109/L.

39
Q

Hur mycket kan 1 ml plasma per kg kroppsvikt höja koagulationsfaktorerna?

A

1 ml plasma per kg kroppsvikt beräknas höja koagulationsfaktorerna med 1-2%.

40
Q

Hur ersätter man en kontrollerad blödning?

A
  • Vid kontrollerad blödning: håll koll på blödningen (sugar, torkdukar). Kolla Hb.
  • Beräkna acceptabel blödning, i teorin:
    BV (blodvolym) x (preop Hb – acceptabelt Hb)/preop Hb
  • Ersätt denna acceptabla blödning med kristalloid 3:1 eller kolloid 1:1
  • När pat blött mer än acceptabelt påbörjas transfusion med E-konc
  • Efter blödning motsvarande 1 BV avslutas kristalloider och man ger ersättning med plasma/trombocyter
41
Q

Hur ersätter man en massiv blödning?

A

Vid massiva blödningar:

> 4 E-konc sista timmen alt >10 E-konc senaste 24 timmarna. Eftersträva normovolemi! Kolla laktat. (Hb är sekundärt.)

  1. Volymsersättning med kristalloider och/eller kollorder
  2. Erytrocjter
  3. Koagulationsfaktorer = plasma och ev faktorkoncentrat
  4. Trombocyter

Färdiga transfusionspaket: 4 enheter erytrocyter, 4 enheter plasma och 1 enhet trombocyter. Ges i förhållande 4:4:1 så snabbt man kan, eller så snabbt det behövs.

42
Q

Varför är nålstorlek avgörande för flödet?

A
  • Perifer venkateter (PVK) sätts där tillgängligheten är störst
  • Nålstorleken är avgörande för flödet
  • Minns Poiseuilles lag som visar att flödet är beroende av radien på röret (nålen) upphöjt till fyra
  • Det betyder att om man fördubblar nålstorleken får man ett 16 gånger högre flöde!
43
Q

Varför sätter man en CVK?

A
  • CVK läggs in om man misstänker hög risk för stora blödningar eller om man behöver ge kärlretande läkemedel (cytostatika, TPN, kaliuminfusion etc.)
  • CVK kan användas för att mäta CVP
  • CDK kan användas vid dialys
  • Risker: infektioner, hematom, nervskador, pneumothorax
44
Q

Vad gör man om man inte kan få en venös infart?

A

Om man inte kan få in en venös infart?

  • Vid urakuta situationer (hjärtstopp, trauma) SKA man sätta en intraosseös nål om man inte får in en PVK på 90 sekunder!
  • IO-nål sätts i tibia eller proximala humerus. Får sitta max 24 timmar. Kan dra prover och ge alla läkemedel utom cytostatika (vilket man sällan ger urakut…)
45
Q

Vad är skillnaden på kristalloider och kolloider?

A
  • Huvudgrupper: kristalloider och kolloider
  • Skillnaden är molekyl- och jonstorleken. Gränsen går vid 30.000 Dalton (30 kDa) där kristalloider är mindre och kollioder större.
  • Membran mellan vätskerum släpper igenom olika stora molekyler, vilket gör att vätskorna fördelas olika.
46
Q

Vad innehåller ett traumapaket?

A

Färdiga transfusionspaket: 4:4:1.

4 enheter erytrocyter
4 enheter plasma
1 enhet trombocyter.

Ges i förhållande 4:4:1 så snabbt man kan, eller så snabbt det behövs.

47
Q

Vad är CDK?

A

Central dialyskateter.

48
Q

Risk att sticka CVK?

A

Ta fel på ven och artär. Risk att sätta i nerv. Oerfarna brukar använda UL. Ofta tar man en lungröntgen för att bekräfta läget. Om man sätter i jugularis brukar man ändå ofta röntga, men vid okomplicerad anläggning använda dem direkt.

49
Q

Vad händer om en intraosseös nål måste borras om?

A

Man kan inte sätta i samma ben, för då pyser det bara ut, utan man måste välja det andra benet.

referensområden (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions