Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

referensområden > vätska > Flashcards

vätska Flashcards

1
Q

Hur mkt vätska finns i kroppen?

A

60-70%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var finns det mest natrium och kalium, intra- eller extracellulärt.

A

Natrium - extracelulärt

Kalium - intracellulärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur påverkar Selokurin kalium?

A

Öppnar kaliumkanaler så att joner flödar ut ur cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur mkt urin produceras per dygn?

A

Ca 1 l.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur mkt vätska förlorar man ungefär per dag, och genom vilka mekanismer?

A

Ca 2 liter.

Ca 200 ml faeces, 1 liter urin, och sen perspiration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Dygnsbehov av vätska? Per kilo?

A

30 ml/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur mkt natrium behöver man per kilo per dygn?

A

1 mmol/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur mkt kalium behöver man per kilo per dygn?

A

0,5 mmol/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mkt kalorier behöver man per kilo per dygn?

A

Ca 25 kcal/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är skillnaden på dehydrering och hypovolemi?

A

Vid dehydrering försvinner vätska både intra- och extracellulärt. Hypovolemi, snabb process. Dehydrering, en långsam process.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nivå och symptom lätt dehydrering?

A

< 5% av kroppsvikten, törst, torra slemhinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nivå och symptom måttlig dehydrering?

A

5-10%, takykardi, yrsel, oliguri (tecken på lätt hypovolemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nivå och symptom svår dehydrering?

A

10-15%, hypotoni, anuri, medvetandesänkning (tecken på svår hypovolemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nivå och symptom livshotande dehydrering?

A

> 15%, koma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är hyperton dehydrering? Korrigering?

A

Förlorat mer vatten än molekyler -> fyll på med vätska utan elektrolyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är isoton dehydrering? Korrigering?

A

samma förhållande -> kompensera med ringer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är hypoton dehydrering? Korrigering?

A

förlorat mer elektrolyter -> NaCl, hyperton lösning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka prover kan man ta som kan visa om en dehydrering är hyperton, isoton eller hypoton.

A

krea, urea, Hb, hematokrit, albumin, laktat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Exempel på kristalloider.

A

Ringer-Acetat, Ringer-laktat, Natriumklorid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exempel på kolloider.

A

Albumin, Macrodex, HES är på väg ut.

21
Q

Hur gör man? Beräknat på 80 kg kvinna som har förlorat 10% av kroppsvikten (8 kg) på 1 dygn pga kräkningar och diarréer OCH ska opereras pga ileus = stort buksnitt.

A

Basalbehov + ersättning av deficit med ex Ringer-Acetat. 8 liter ska ges inom 24 h. 2/3 ges första 4 h, resterande 1/3 ges nästa 20 h.

Ta med pågående förluster (ventrikelsond, feber). Ersätts med Ringer-Acetat. Kan startas ytterligare ett dropp eller så ökas takten på decifitdroppet.
Försiktighet med kaliumtillsats om pat inte har diures

22
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har kvinnor?

23
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har män?

24
Q

Hur många ml blod/kg kroppsvikt har barn?

A

ca 80-90 ml

25
Hur kan man ersätta en blödning?
med ca 3 gånger så mycket kristallord vätska, alltså 3:1. En blödning kan även ersättas med samma mängd koloxid vätska som det man förlorat, alltså 1:1.
26
Fördelar och nackdelar med att ge kristalloider under op?
- Fördelar är att kristalloider är billiga och tillgängliga - Nackdelar är att de späder Hb och koagulationsfaktorer - Stannar kort tid i blodbanan, kan ge ödem
27
Fördelar och nackdelar med att ge kolloider under op?
- Kolloider stannar kvar längre tid i blodbanan, men läcker också ut extravasalt efter en viss tid - Kan skapa svårbehandlat ödem vid kapillärläckage - Ska ej ges vid sepsis eller njursvikt (njurtoxiskt)
28
När ska man ge blodtransfusioner under op?
- Det finns ingen absolut Hb-gräns då man måste ge blod. Generellt säger man att om Hb är >100 behövs ingen transfusion och om Hb <70 behövs en transfusion. Allt däremellan är individuella bedömningar. - Patienter med hjärt/kärl/lungsjukdom eller hög ålder kan Hb hållas >90.
29
Formel för acceptabel blödning.
Blodvolym Preoperativt Hb (gL) - Acceptabelt Hb(gL) /Preoperativt Hb(gL)
30
Vilken elektrolyt ska man vara särskilt försiktig med om patienten inte kissar?
Kalium, då vi bara kan göra oss av med kalium på detta sätt.
31
Hur går en blodtransfusion till?
- Blodgruppering enligt AB0-systemet. Rh-gruppering ingår. - Antigenscreening = kontroll av irreguljära antikroppar, utanför AB0-systemet. - Blodgruppering + Antigen-Screening = BAS-test Korstest (Mottagar-Givartest) - görs ej rutinmässigt utan endast om man får utslag på antigenscreeningen
32
Universalplasma?
AB
33
Universalerytrocyter?
O-
34
Risker med blodtransfusion?
Det finns risker med att få blod, även om de är små. - Acute Transfusion Reaction (ATR) sker <24 timmar efter transfusionen. Ex: hemolys, anafylaxi, citrattoxicitet. - Delayed Transfusion Reaction (DTR) sker >24 timmar efter transfusionen. Ex: hemolys, immunmodulerande effekter, infektioner (hepatit, HIV, malaria, Creutzfeldt Jacob disease.
35
Hur förvaras erytocyter, och vad innebär detta att man måste göra?
- Erytrocyter förvaras vid 4-8 grader C. För kall förvaring kan orsaka hemolys och sedan ge njurskador vid transfusion. - Ska värmas innan de ges till patienten (finns aktiva värmeaggregat för detta)
36
Hur mkt kan en enhet E-konc höja Hb?
10 g/L
37
Förvaras trombocyter i kylen?
Trombocyter tål ej kylförvaring! OBS!
38
Hur mkt kan en enhet T-konc höja Hb?
En enhet T-konc bör höja trombocytkoncentrationen med 10x109/L.
39
Hur mycket kan 1 ml plasma per kg kroppsvikt höja koagulationsfaktorerna?
1 ml plasma per kg kroppsvikt beräknas höja koagulationsfaktorerna med 1-2%.
40
Hur ersätter man en kontrollerad blödning?
- Vid kontrollerad blödning: håll koll på blödningen (sugar, torkdukar). Kolla Hb. - Beräkna acceptabel blödning, i teorin: BV (blodvolym) x (preop Hb – acceptabelt Hb)/preop Hb - Ersätt denna acceptabla blödning med kristalloid 3:1 eller kolloid 1:1 - När pat blött mer än acceptabelt påbörjas transfusion med E-konc - Efter blödning motsvarande 1 BV avslutas kristalloider och man ger ersättning med plasma/trombocyter
41
Hur ersätter man en massiv blödning?
Vid massiva blödningar: >4 E-konc sista timmen alt >10 E-konc senaste 24 timmarna. Eftersträva normovolemi! Kolla laktat. (Hb är sekundärt.) 1. Volymsersättning med kristalloider och/eller kollorder 2. Erytrocjter 3. Koagulationsfaktorer = plasma och ev faktorkoncentrat 4. Trombocyter Färdiga transfusionspaket: 4 enheter erytrocyter, 4 enheter plasma och 1 enhet trombocyter. Ges i förhållande 4:4:1 så snabbt man kan, eller så snabbt det behövs.
42
Varför är nålstorlek avgörande för flödet?
- Perifer venkateter (PVK) sätts där tillgängligheten är störst - Nålstorleken är avgörande för flödet - Minns Poiseuilles lag som visar att flödet är beroende av radien på röret (nålen) upphöjt till fyra - Det betyder att om man fördubblar nålstorleken får man ett 16 gånger högre flöde!
43
Varför sätter man en CVK?
- CVK läggs in om man misstänker hög risk för stora blödningar eller om man behöver ge kärlretande läkemedel (cytostatika, TPN, kaliuminfusion etc.) - CVK kan användas för att mäta CVP - CDK kan användas vid dialys - Risker: infektioner, hematom, nervskador, pneumothorax
44
Vad gör man om man inte kan få en venös infart?
Om man inte kan få in en venös infart? - Vid urakuta situationer (hjärtstopp, trauma) SKA man sätta en intraosseös nål om man inte får in en PVK på 90 sekunder! - IO-nål sätts i tibia eller proximala humerus. Får sitta max 24 timmar. Kan dra prover och ge alla läkemedel utom cytostatika (vilket man sällan ger urakut…)
45
Vad är skillnaden på kristalloider och kolloider?
- Huvudgrupper: kristalloider och kolloider - Skillnaden är molekyl- och jonstorleken. Gränsen går vid 30.000 Dalton (30 kDa) där kristalloider är mindre och kollioder större. - Membran mellan vätskerum släpper igenom olika stora molekyler, vilket gör att vätskorna fördelas olika.
46
Vad innehåller ett traumapaket?
Färdiga transfusionspaket: 4:4:1. 4 enheter erytrocyter 4 enheter plasma 1 enhet trombocyter. Ges i förhållande 4:4:1 så snabbt man kan, eller så snabbt det behövs.
47
Vad är CDK?
Central dialyskateter.
48
Risk att sticka CVK?
Ta fel på ven och artär. Risk att sätta i nerv. Oerfarna brukar använda UL. Ofta tar man en lungröntgen för att bekräfta läget. Om man sätter i jugularis brukar man ändå ofta röntga, men vid okomplicerad anläggning använda dem direkt.
49
Vad händer om en intraosseös nål måste borras om?
Man kan inte sätta i samma ben, för då pyser det bara ut, utan man måste välja det andra benet.

referensområden (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions