anestesi Flashcards
1
Q
ASA 1
A
En för övrigt frisk patient.
Frisk, icke-rökare, ingen eller minimal alkoholkonsumtion.
2
Q
ASA 2
A
En patient med lindrig systemsjukdom.
En pat med lindrig systemsjukdom utan påtaglig funktionell begränsning. Ex inbegriper (men begränsas inte till), aktiv rökare, regelbunden alkoholkonsumtion utan beroende eller missbruk, graviditet, övervikt (BMI 30-39), välkontrollerad diabetes/hypertoni, lindring lungsjukdom.
3
Q
ASA 3
A
En eller flera allvarliga systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning. Exemplen inbegriper (men begränsas inte till): otillräckligt reglerad diabetes eller hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), sjuklig fetma (BMI över 40), aktiv hepatit, alkoholberoende eller alkoholmissbruk, pacemakerberoende, måttligt nedsatt ejektionsfraktion, ischemisk hjärtsjukdom, terminal njursvikt med regelbunden dialysbehandling, prematura barn med gestationsålder < 60 veckor, genomgången (> 3 månader) hjärtinfarkt eller kranskärlsintervention, transitorisk ischemisk attack (TIA) eller stroke.
4
Q
ASA 4
A
Exempel inbegriper (men begränsas inte till): nyligen genomgången (< 3 månader) hjärtinfarkt eller kranskärlsintervention, transitorisk ischemisk attack (TIA) eller stroke. Pågående hjärtischemi eller allvarlig klaffsjukdom, uttalat nedsatt ejektionsfraktion, sepsis, disseminerad intravasal koagulation (DIC), akut njursvikt eller terminal njursvikt som inte behandlats med regelbunden dialys.
5
Q
ASA 5
A
Exempel inbegriper (men begränsas inte till): rupturerat abdominellt/torakalt aortaaneurysm, stort trauma, intrakraniell blödning med masseffekt, ischemisk tarm hos patient med svår hjärtsjukdom eller multiorgansvikt.
6
Q
ASA 6
A
Avliden patient som ska genomgå donationsprogram.
7
Q
Vad är syftet med en preoperativ bedömning?
A
• att skaffa sig en tillräcklig bild av patientens hälsotillstånd för att i samråd med patienten kunna ge ett optimalt perioperativt omhändertagande, i detta
ingår perioperativa förberedelser, val av lämplig anestesi och postoperativ
smärtlindring
• att informera patienten om det perioperativa omhändertagandet,
• att dementera obefogad oro hos patienten, vanliga farhågor hos patienten är awareness, peroperativt dödsfall samt att ”prata tok” under det perioperativa förloppet.
Syftet är inte att bedöma operabilitet eller att skaffa sig en fullständig bild av
patientens sjukhistoria
8
Q
Vad är viktigt i den preoperativa sjukhistorien?
A
- fokus på funktionsnivå samt att tillståndet är optimalt behandlat
- VO2-max mindre än 12 ml O2/kg/min korrelerar starkt till perioperativa komplikationer, detta motsvarar trappgång 2 våningar upp
- hjärtsjukdom, angina, svikt, klaffel, pacemaker/ICD,
- lungsjukdom, astma/KOL, skolios
- njursjukdom, GFR, diyres, uremi/kalium/vätskebalans, senaste dialys
- rörelseapparat, neurologiska sjukdomar, leversjukdom, diabetes och psykiska sjukdomar kan vara av vikt
- vissa sjukdomar (dystrophia myotonica, myastenia gravis, porfyri m fl kräver speciellt handläggande
- misstanke om malign hypertemi eller hereditär kolinesteras (hereditet)
- EKG (rytm, grenblockering, Pacemaker) och lab-prover (K, Hb, krea, b-glukos, BNP), vid specifik frågeställning eller ålder över 65 år
- PONV-risk (postoperativ nausea and vomiting) (tidigare PONV åksjuka)
- Luftvägsbedömning (Anatomiska förhållanden, gapförmåga, nackextension, tidigare operationer, strålning och munbottenflegmone)
9
Q
Hur länge ska op-patienter fasta, som rutin?
A
2 timmar klara vätskor, 6 timmar allt annat
10
Q
Vilka mediciner ska man behålla/seponera operationsdagens morgon?
A
- behåll betablockad
- sätt ut metformin
- anpassa insulindosering och ge glucos till diabetiker
- övriga medicine tas ställning individuellt
11
Q
Vilka preoperativa kontroller ska man göra?
A
- Fasta
- ID
- korrekt op-anmälan
- ev sidomarkering
- ev BAS-test
12
Q
När ges premedicinering?
A
60-30 min före ankomst till operationsavdelning
13
Q
vad kan man tänkas ge som premedicinering?
A
- laddningsdos postoperativ smärtlindring (paracetamol, NASID, opiat
- antiemetika (vanligen 5-HT3-antagonister)
- anxiolytika (bensodiazepiner, skopolamin)
- anti-sialogenes (skopolamin)
- ev specifik förberedande läkemedel tex näsdroppar inför nasal intubation
14
Q
Vilka tre delar består generell anestesi av?
A
Hypnos, analgesi och muskelrelaxantia
15
Q
Vad är MAC?
A
MAC (Minimum Alveolar Concentration) är den koncentration gas (mätt
endtidalt) vid vilken 50% av patienterna inte gör avvärjningsrörelse vid
hudinsicion.
16
Q
Hur hög MAC krävs generellt för kirurgisk anestesi?
A
Vanligen krävs 1,2 - 1,4 MAC för kirurgisk anestesi.
17
Q
Vilket är marknadens dominerande inhalationsanestetikum? Beskriv det?
A
Sevofluran
- ej luftvägsirriterande, användbar för inhalationsinduktion (”maskindiktion”)
- låg metabolism, sannolikt utan klinisk betydelse
- snabbt anslag och uppvaknande
18
Q
Beskriv Isofluran
A
- Inhalationsanestetikum
- ingen metabolism, fördel vid användande hos små barn
- luftvägsirriterande, ej användbar för inhalationsinduktion (”maskinduktion”)
- associerat med postoperativ ”shivering” som ökar syrgaskonsumtionen
- snabbare anslag än halotan, men långsammare än sevofluran och desfluran
19
Q
Beskriv Desfluran
A
- Inhalationsanestetikum
- snabbaste anslag och uppvaknande
- luftvägsirriterande, ej användbar för inhalationsinduktion (”maskinduktion”)
- låg kokpunkt (23 °C), kräver specialförgasare
- snabba koncentrationsförändringar ger luftvägsirritation och takykardi
20
Q
Beskriv lustgas
A
- Inhalationsanestetikum
- MAC 1,0 vid 107%
- God analgesi redan vid 50%
- prehospitalt och på förlossningen
- I kombination med mer potenta gaser
21
Q
Vad är Fink effekten?
A
Fink effekten = diffusionshypoxi: Om patienten mättas med 70 % lustgas
under anestesin, kommer kroppen att avge lustgas i stora mängder vid väckning.
Om patienten ventileras med luft (21 % O2, och 78 % N2) direkt efter avstängning av lustgasen, kan den relativa koncentrationen av syrgas minska till en hypoxisk gasblandning.
22
Q
Tre viktigaste IV anestetika?
A
- Thiopental (Penthotal)
- Propofol
- Ketamin (Ketalar)
23
Q
Beskriv Thiopental.
A
- IV anestetika
- Barbitursyra, ej lämplig vid porfyri
- Snabbt anslag, 30 s
- Uppvaknande efter 2-5 min
- Vasodilatation och myokarddepression
- Kraftigt kärlirriterande
24
Q
Beskriv Propofol.
A
- IV anestetika
- Snabbt anslag, 60 s
- Uppvaknande efter 2-5 min
- Lämplig för underhåll av anestesi genom infusion
- Vasodilatation och myokarddepression
- Sveda vid injektion
25
Beskriv Ketamin.
• IV anestetika
• NMDA antagonist, ger dissociativ anestesi
• Ingen vasodilatation eller myokarddepression, lämpligt vid chock eller svår hjärtsjukdom
• Psykotiska biverkningar begränsar rutinmässigt användande. Kombineras
med benzodiazepiner eller hyponikum
• Goda smärtlindrande egenskaper
• Kan ges i.m. i.v. p.o. p.r
26
Nämn fem viktiga analgesiska preparat för anestesi.
* Morfin
* Fentanyl (Leptanal®)
* Alfentanil (Rapifen®)
* Remifentanil (Ultiva®)
* Klonidin (Catapresan®)
27
Beskriv morfin
* Analgetika
* Smärtlindrande via μ-receptorn
* Anslagstid 15 min
* Illamående
* Andningshämmande, max efter 30 min
* Obstipation vid långvarigt bruk
* Dos 50-100 μg/kg som bolus, dvs 1-5 mg i.v. intermittent
* PCA:dos 2 mg var 15:e minut
28
Beskriv Fentanyl (Leptanal®)
* Analgetika
* Syntetisk opioid, 100 ggr potentare än morfin
* Anslag 5-7 min, t1/2 30 min
* Starkt andningshämmande
* Postoperativt illamående
29
Beskriv Alfentanil (Rapifen®)
* Analgetika
* Syntetisk opioid, 10 ggr potentare än morfin
* Anslag 2-3 min t1/2 30 min
* Starkt andningshämmande
* Högre efficacy än fentanyl, höga doser ger även hypnos och viss muskelrelaxation
* Muskelrigiditet vid snabb injektion
30
Beskriv Remifentanil (Ultiva®)
* Analgetika
* Syntetisk opioid, 100 ggr potentare än morfin
* Ingen ackumulation, lämplig för infusion
* Starkt andningshämmande
* Högre efficacy än fentanyl, höga doser ger även hypnos och viss muskelrelaxation
* Muskelrigiditet vid snabb injektion
* Postoperativ hyperalgesi?
31
Beskriv Klonidin (Catapresan®)
* α-2-agonist, centraldämpande
* potentierar opiater och anestesimedel
* ger blodtrycksfall
32
Beskriv Celokurin.
* Neuromuskulär blockad, depolariserande
* Depolariserar acetylkolinreceptorn och blockerar den sedan
* Intubationsförhållande efter 30 s
* Tillräcklig spontanandning efter 5-10 min
• Ger fascikulationer när acetylkolinreceptorn depolariseras, dessa ger
kaliumutsvävning som kan ge hjärtarytmier
• Kontraindikationer: hyperkalemi, brännskador, neuromuskulär sjukdom el. skada
33
Beskriv Esmeron.
• Neuromuskulär blockad, icke-depolariserande
• Kan reverseras med kolinesterashämmaren neostigmin som ökar halten av
acetykolin vid nervändplattan.
* Snabba intubationsförhållanden, 30-60 s om hög dos.
* Effektduration 30-60 min
* Kan reverseras med kelatbindaren sugammadex (Bridion®)
34
Beskriv reverseringen av muskelblockad.
Metabolism av muskelrelaxantia:
-Spontan (bl a Hoffman-elimination)
-Enzymtisk i lever/njure
-Pseudokolinesteras i plasma –bryter ner succinylcholin
-Kolinesterashämmare (Neostigmin®)
-Hämmar nedbrytning av acetylkolin
-Med ökande koncentration ökar sannolikheten för bindning till receptorn vilket medför att muskelrelaxantia konkurreras ut. Bieffekter i nikotinerga och muskarina systemet dessa leder till: Sekretion, tendens till bronkkonstriktion och ökad gastrointestinal
aktivitet. Därför tillförs antikolinergika atropin eller glykopyrrolat (antimuskarin
effekt) samtidigt som kolinestesrashämmare
-Sugammadex (Bridion®)
-Är en sockermolekyl
-Bildar ett irreversibelt komplex som specifikt innesluter rokuron eller
norkuron molekuler
-Elimineras via njurarna
-Minskar koncentrationen av det fria läkemedlet snabbt – ”rensar” upp
35
Vad är malign hypertermi?
Generaliserad tetani pga genetisk defekt i ryanodinreceptporn. Kan vara
helt obemärkt men triggas av ffa inhalationsanestetika och succinylcholin.
Livshotande om ej omedelbar behandling. Behandling: calciumhämmaren
dantrium (Dantrolen®) samt symptomatisk behandling.
36
Vad är awareness?
Bevarat medvetande under anestesi med muskelrelaxantia.
Risk i genomsnitt: 1 fall per 5-7000 anestesier
Riskmoment: - Induktion och intubation
- Kirurgins start
- Väckning
Ökad risk vid:
- Muskelrelaxantia ( 1/2-5000)
- Urakut kejsarsnitt, trauma och hjärtoperationer, hypotermi (>1%)
10 % av patienter med awareness behöver långvariga kontakter med psykolog
eller psykiater i efterloppet.
37
Vad är ett säker mått på anestesidjup vid användande av inhalationsanestetika?
MAC
38
Hur bedöms analgesi under generell anestesi?
Kliniskt utifrån framförallt puls och blodtryck.
39
Hur kan man bedöma neuromuskulär blockad?
Görs med n.ulnaris EMG som ger opposition av tummen. Vanligen ges 4 lika starka strömstötar, Train Of Four (TOF). Normalt ges 4 lika starka oppositioner av tummen. Vid NMB blir svaren svagare för varje gång. Vid kirurgisk blockad gås 0 eller 1 opposition. Vid 4 oppositioner, där den 4:e är minst 90% av den första, kan man extubera utan risk för aspiration.
40
Beskriv en typanestesi på ett elektivt bukingrepp, frisk patient ASA I-II, ingen förväntad svårighet med luftvägen.
1. Elektivt bukingrepp, frisk patient ASA I-II, ingen förväntad svårighet med
luftvägen
2. Fasta enligt rutin, premedicinering antiemetika, paracetamol, ev opiat.
3. Preoperativa kontroller. (ID, fasta, sidomarkering)
4. Koppla BT-manschett, pulsoximeter samt EKG, kontrollera rimliga värden
och registrera utgångsvärden.
5. Sätt (inte inte redan gjort) venös infart.
6. Preoxygenera.
7. Ge ev parasympatikolys (Robinul, Atropin), om risk för bradykardi alt sekretion
från luftvägarna
8. Bolus perioperativ analgetika (Fentanyl), invänta effekt.
9. Intravenös induktion, thiopental eller propofol.
10. Bedöm adekvat anestesidjup, prova att ventilera på mask.
11. Ge neuromuskulär blockad.
12. Invänta relaxation, ventilera under tiden.
13. Intubera. Bekräfta tubläget.
14. Sätt ventrikelsond, KAD samt vid behov fler venösa infarter.
15.Under ingreppet, variera anestesidjup och analgesi efter kirurgisk stimulering.
Ge ev mer NMB.
16.Planera postoperativ smärtlindring.
17.Vid operationens slut, kontrollera kvarstående muskelblockad, reversera
om TOF < 90%.
18. Tag bort sond (om ej kvar postop), sug i svalg.
19. När pat spontanandas, fått tillbaka svalgreflexer och lyder uppmaning – extubera
20. Kontrollera andning, till postop för vidare övervakning.
41
Vad består en standardmonitorering under anestesi av?
* Puls, blodtryck (var 5:e minut)
* Andning (spontan eller ventilatorinställningar)
* Saturation
* EKG
* Kapnografi
* Vid lågflödesanestesi även gassammansättning (O2, anestesimedel)
42
Vad kan en utökad monitorering under anestesi bestå av?
```
• Invasivt blodtryck
• Timurin
• CVP
• ST-analys
• ICP
• Indirekt CO-mätning (pulskonturanalys, esofagusdoppler, dilutionsmetoder
(PICCO mm))
• Transesofagalt eko
• Direkt CO-mätning, SvO2.
```
43
Beskriv ett beslutsträd vid val av anestesiform.
1. Är det lämpligt med regional anestesi? (SPA, EDA, plexus, m fl) Beror på tid/kompetens/acceptans av kirurg och patient. Frånvaro av kontraindikationer. Om ja ge regional anestesi annars generell anestesi
2. Aspirationsrisk?
(trauma, gyn, buk mm)
Om ja RSI annars ”vanlig” anestesiinledning
3. Larynxmask lämplig?
(kort tid, ryggläge, inga kontraindik)
Om ja planera LM annars intubationsanestesi
44
Beslutsträd anestesiform cholesystektomi.
Generell anestesi, iv eller gas, intubation, sond, intercostalblockad
eller sårkaterer vid öppen kirurgi.
45
Beslutsträd anestesiform ljumskbråck.
Generell anestesi, larynxmask, nervblockad för postop smärtlindring eller spinalanestesi
46
Beslutsträd anestesiform akut buk.
Generell anestesi, RSI-sövning, iv eller gas, intubation, sond
47
Beslutsträd anestesiform elektivt kejsarsnitt.
Spinalanestesi. Spinalt morfin för postoperativ smärtlindring
48
Beslutsträd anestesiform urakut kejsarsnitt:
Generell anestesi, RSI-sövning, iv eller gas, intubation, sond
49
Beslutsträd anestesiform tonsillektomi.
Generell anestesi, iv eller gas, intubation
50
Beslutsträd anestesiform mindre urologiska ingrepp.
Generell anestesi, larynxmask eller Spinalanestesi
51
Beslutsträd anestesiform artroskopi.
Generell anestesi, larynxmask eller spinalanestesi
52
Beslutsträd anestesiform DC-konvertering.
Propofolrus, spontanandning
53
Beslutsträd anestesiform ECT-behandling
Penthotalrus, låg dos Celocurin
54
Beslutsträd anestesiform handkirurgi
Generell anestesi, larynxmask eller regionalanestesi, plexusblockad
55
Vilka frågor ska man ställa sig avseende hur man ska se till att hålla luftvägarna öppna?
* Risk för aspiration el luftvägsblödning?
* Spontanandning?
* Tid?
* Annat läge än rygg?
56
Bedömning av luftväg och andning?
* Snarkande andning, rocking respiration
| * Frekvens, tidalvolym, intercostal/diafragmal andning
57
Med vilka medel kan man understödja fria luftvägar?
- Chin lift, jaw thrust
- Svalgtub
• Lättare att hålla fria luftvägar vid maskventilation
• Kan provocera kräkning på ytlig patient
- Nasaltub (Ruschtub, kantarell)
• Underlättar spontanandning
• Tolereras väl
• Näsblödning
- Masknarkos
• Lämplig för korta ingrepp i spontanandning, alt understödda andetag
• Skyddar ej mot aspiration av regurgiterat material
- Larynxmask
• Lämplig för korta/medellånga ingrepp (<3 tim)
• Medger spontanandning, men också okomplicerad ventilation
• Skyddar ej mot aspiration av regurgiterat material
- Endotracheal intubation
• Ger en säker luftväg för lång tid framåt (dagar)
• Skyddar mot aspiration av regurgiterat material
• Medger bukläge och transport av sövd patient
• Medger komplicerad ventilation hos lungsjuk patient
• Kräver djup anestesi för intubation
• Trauma mot larynx
58
När ska man extubera?
* Spontanandning med tillräckliga tidaler (>300 mL)
* Neuromuskulär blockad reverserad (TOF > 90%)
* Aktiva svalgreflexer
* Lyder uppmaningar
* Adekvat syresättning
59
Hjälpmedel för svår luftväg?
Larynxmask. Eschmanledare. Videolaryngoskop. Fiberoptisk intubation. Koniotomi. Jet-ventilation.
60
Vad är en laryngospasm?
- Primitiv luftvägsskyddande reflex
- Total avstängning av glottis orsakad av en maximal adduktion av stämbanden
- Vanligast under det sk excitationsstadiet.
61
Förebyggande åtgärder, laryngospasm?
- Undvik stimuli under excitationsstadiet
- Passera excitationsstadiet så snabbt och
skonsamt som möjligt
- Lokalanestesi i larynx - på tuben
- Undvika att söva förkyld patient
62
Åtgärder vid laryngospasm?
```
- Säkerställ fria luftvägar och tillför ren
syrgas
- Forcerad övertrycksventilation
- Fördjupa eller minska anestesidjupet
- Succinylkolin och atropin
```
63
Vad är en bronkospasm?
Kramp i luftrörsväggens glatta muskulatur. Klinik som vid akut astma anfall:
- Ronki
- Minskade tidalvolymer
- Förlängt expirium
- Ökat luftvägstryck
64
Orsaker till bronkospasm.
- Astma
- Kirurgisk stimulering
- Tracheal tub
- Slem eller blod i farynx/larynx/bronker
- Aspiration
- Anafylaktisk reaktion
65
Behandling bronkospasm.
- Avbryt om möjligt utlösande moment
- Fördjupa anestesin och öka syrgastillförsel
- Tillför läkemedel i nebulisator eller intravenöst (ß-agonister, hydrocortison)
- Vid totalt luftvägsstopp, ge adrenalin 100μg i.v. i
upprepade doser
66
Vad står RSI för?
Rapid Sequence Induction
67
När används RSI?
Vid stor aspirationsrisk tex akut buk (ileus, akut snitt, appendicit, trauma,
hjärtstillestånd). Pat har ibland sond.
68
Hur skiljer sig RSI från vanlig sövning? Vad ska man tänka på.
Skiljer sig från vanlig sövning: ingen ventilation mellan medvetslöshet
och intubation + criciodtryck
Saturation går före aspirationsförebyggande åtgärder. Om intubationsproblem
och fallande saturation – ventilera! Om svårt att intubera med criciodtryck –
släpp det!
Kontrollera utrustningen – sug, resp, laryngoskop, tub
Töm ventrikeln (om sond finns eller uppenbart distenderad)
Sätt på sugen med kateter på, placera under huvudkudden
Höjd huvudända (Omdiskuterat. Om patienten kräks skall huvudändan sänkas)
Delegera uppgifter – vem gör vad
69
Beskriv tågordningen vid RSI.
1. Preoxygenering, tät mask min 3 min (alt 3 stora andetag) ETO2 80 -100%
2. Atropin
3. Ev Fentanyl (invänta ej effekt)
4. Pentothal eller Propofol i adekvat dos
5. Cricoidtryck
6. Celocurin eller Esmeron i hög dos
7. Avvakta fasciculationernas slut (Celo) eller vänta 45 sek (Esmeron)
8. Intubation, kuffa tuben
9. Verifiera tubläge
10. Släpp cricoidtryck
11. Sätt ev sond
OBS! Aspirationsrisken är ofta stor även vid uppvaknandet. Sug i sonden. Hög
beredskap för kräkningar och extubation först när patienten är vaken.
70
Vad ska man tänka på om pat har ventrikelsond?
* Tömma full ventrikel
* Dekomprimera ventrikel vid bukkirurgi
* Postoperativ nutrition (sätt nasalt)
* ”Tell Tale” vid risk för nedsvalt blod
71
Vad ska man tänka på om pat har KAD?
* Vid långvarig operation alt stor mängd vätska given
* Timurin
* Dekomprimera blåsa vid bukkirurgi
72
Beskriv den postoperativ övervakningen.
Postoperativ avdelning eller IVA. Övervakning båda pga anestesi och kirurgi
• Vakenhetsgrad
• Andning: saturation, andningsfrekvens, luftvägsproblem, ev blodgas)
• Cirkulation (puls,blodtryck,CVP och blödning)
• Diures( KAD, timurin och blåstömning) Smärta
• Regional anestesi
• Specifika kontroller
73
Beskriv postoperativ smärtlindring, och dess populära LM.
VAS eller NRS-skalorna
```
Paracetamol
• Morfinsparande
• 30 mg/kg, därefter 15 mg/kg x 4
• Ej vid dekompenserad leversvikt (PK > 1,4, sänkt albumin) samt tomma
glutationdepåer (långvarigt alkoholbruk)
```
NSAID
• Morfinsparande, även biverkningar
• Ej vid blödning, fritt bentransplantat
• Kontraindikationer: lever-njur-hjärtsvikt, magsår. ASA-känslig astma.
```
Morfin
• Titreras till effektiv smärtlindring
• PCA eller intermittent
• Ej vid skallskada, högt ICP
• Undvik vid njursvikt
• Dos 50-100 μg/kg som bolus, dvs 1-5 mg iv intermittent
• PCA:dos 2 mg var 15:e minut
• Stor interindividuell variation
• Ketobemidon och oxykodon alternativ vid biverkningar eller njursvikt
```
Klonidin
• Alfa2adrenoreceptoragonist. Sederande. Blodtryckssänkande
Regionala metoder
• Infiltration i såret, sårkateter, ledningsanestesi eller epidural
74
Beskriv postoperativt illamående och kräkning (PONV) avseende dess risker och behandlingsmöjligheter.
Risk för sårruptur och aspiration. Obehag
Kombinerar ofta flera läkemedel som behandling
• 5-HT3 antagonister (Zofran® (ondansteron), Navoban® (tropisetron))
• Steroider (Betapred®)
• Neuroleptika (Dridol®)
• Dopaminreceptorblockare (Primperan® (Metoklopramid) – centralt antiemetiskt
+ motilitetsfrämjande i GI kanalen)
75
Vilka två typer av lokalbedövningsmedel finns det, och vad används vanligtvis idag?
Två typer av lokalbedövningsmedel: estrar och amider.
Skillnaden ligger framför allt i metabolismen och risken för allergiska reaktioner.
Lokalanestesimedel idag vanligen amider, med låg risk för allergisk reaktion.
76
Nämn ett medellångverkande lokalbedövningsmedel.
Medellångverkande
| • Lidocain, (Xylocain®)
77
Nämn ett långverkande lokalbedövningsmedel.
Långverkande
| • Bupivacain (Marcain®)
78
Hur påverkar adrenalintillsats lokalbedövningsmedel
Adrenalintillsats förlänger verkningstiden, och förkortar verkningstiden vid
epidural användning.
Adrenalintillsatsen gör också att intravasal injektion tidigt kan upptäckas.
Adrenalintillsats undviks på fingrar,tår och penis.
79
Tecken på lokalbedövninsmedel-toxicitet?
• Tidiga CNS symptom: trötthet, dåsighet, öronsusningar, desorientering,
rastlöshet, circumoral bedövningskänsla, sluddrigt tal, nystagmus,
tremor.
• Sena CNS-symptom: toniska-kloniska kramper, följt av generell CNSdepression.
Vanligen föregår CNS-symptom effekterna på kardiovaskulära systemet, men förloppet kan vara mycket snabbt vid tex intravenös injektion.
De kardiotoxiska effekterna är mer uttalade för det mer långverkande (mer
fettlösliga) medlet bupivacain (Marcain®).
• Kardiovaskulära symptom: förlångsammad fortledning av impulsen i
hjärtat, nedsatt kontraktilitet i hjärtmuskeln, vasodilatation bradykardi,
blodtrycksfall och i värsta fall cirkulationsstillestånd.
80
Hur behandlar man lokalbedövninsmedel-toxicitet?
• Lätta fall - administrera syrgas och om patienten får kramper ge små
doser bensodiazepin i.v. alternativt Pentotal®.
• Svåra fall - ventilera patienten med ren syrgas, intubera. Vid cirkulationspåverkan
inotropa droger, vätska, antiarytmika. Ventrikelflimmer
är ofta mycket svårbehandlade, upprepade defibrilleringar kan behövas.
Vid bupivacainintoxikation kan iv bolus med Intralipid® som fungerar
som scavenger provas.
81
Vad är infiltrationsanestesi?
Lokalanestesimedel infiltreras i vävnaden inför suturering och mindre kirurgi
82
Ge exempel på nervblockader. När används de.
Ledningsanestesi
Typexempel
* Plexusblockad (plexus brachialis)
* Intercostalblockad.
Används för smärtlindring efter ingrepp i thorax och buk. Blockaden är
den regionalanestesiform som leder till de högsta plasmakoncentrationerna
av bedövningsmedel . Adrenalin som tillsatts används alltid för
att minska absorptionen. Risk för pneumothorax
83
Beskriv skillander SPA/EDA.
```
SPA
Litet utrymme
Liten LA-mängd 1,5-4 ml
Utbredning som vid tvärsnittslesion
Engångsinjektion
Kan ej titreras eller förlängas
Kirurgisk bedövning tex bråck, u-benfrakturer o proteser
Kejsarsnitt
Snabbt anslag ca 5 min
Ofta motorblockad
Rätt läge ger liqvorutbyte
Läggs i L2/L3, L3/L4, L4/L5
```
```
EDA
Större utrymme
Större LA mängd 10-20 ml
Bandformad utbredning
Kvaråliggande kateter
Titreras och förlängs vb
Förlossnings EDA
postopsmärtlindring
kejsarsnitt,
Anslag 15-30 min
Ofta liten motorblockad
Rätt läge ”loss of resistens
”Läggs thorakalt eller lumbalt
```
84
Kontraindikationer mot spa/eda?
* Absolut: Patienten motsätter sig bedövningen
* Rubbad koagulation (iatrogen eller spontan)
* Hypovolemi
* Infektion lokalt
* Högt intrakraniellt tryck
* Neurologiska sjukdomar
* Tät aortastenos
85
Komplikationer spa/eda?
• Vanliga:
- Hypotoni
- Vagala reaktioner
- Urinretention
• Ovanligare:
- Postspinalhuvudvärk
- Abcess
- Epiduralhematom
- Neurologisk påverkan
- Systemtoxicitet (intravasal inj)
- Total spinal
