patologi, rätt eller fel Flashcards
1
Q
Biobank - En biobank är en samling av vävnad och blod uttaget från en patient.
A
2
Q
Biobank - En patient godkänner att hens vävnad är del av en biobank
A
Rätt
Lagen säger att provgivare ska få information om - och samtycka till - att ett prov sparas och för vilka ändamål.
Samtycket ska dokumenteras i journal.
3
Q
Biobank - Ett etiskt tillstånd ger en forskare en rättighet att forska på biobanksprover
A
Rätt
Etikprövning ska göras av forskning på människor el. biologiskt material från människor. Etikprövningen görs efter ansökan av en särskild myndighet: Regionala etikprövningsnämnder & Centrala etikprövningsnämnden vid Vetenskapsrådet.
Med forskning menas vetenskapligt experimentellt el. teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap & utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Undantag: arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning behöver inte etikprövas.
4
Q
Biobank - En patient kan alltid be att hens ”biobanksprov” kasseras
A
5
Q
Biobank - Patologens paraffinkloss arkiv är del av ett sjukhus biobank
A
6
Q
Allmänt - Ett prov skickas till patologen med en remiss
A
7
Q
Allmänt - Remissinformation som behövs är namn och födelseår, inget annat
A
8
Q
Allmänt - Standardiserade vårdförlopp har utvecklats för att säkra att alla får samma vård i Sverige
A
9
Q
Allmänt - Patologerna följer KVAST dokument (när de finns) i sitt arbete
A
10
Q
Allmänt - Ett utlåtande = PAD, baseras på alla undersökningar som en patolog har gjort
A
11
Q
Vid ett patologilaboratorium - Shave, curretage och mellannål är olika typer av biopsier
A
12
Q
Vid ett patologilaboratorium - Efter att vävnaden för undersökning är uttagen sparas resterande vävnad en tid och sedan kasseras den som biologiskt avfall
A
13
Q
Vid ett patologilaboratorium - Ett preparat måste fixeras minst en vecka innan man tillverkar paraffin klotsar
A
14
Q
Vid ett patologilaboratorium - Färgning av snitt utförs primärt manuellt
A
15
Q
Vid ett patologilaboratorium - Utskärning av preparat kan i vissa fall utföras av en BMA
A
16
Q
Snittning av klossar - Snittning av klossar görs maskinellt och där av är kvaliteten alltid lika
A
17
Q
Snittkvalitet - Ett fryssnitt ger en definitiv diagnos som leder till ett behandlingsbeslut
A
18
Q
Snittkvalitet - Alla glas arkiveras efter att de har granskats och finns tillgängliga för senare behov
A
19
Q
Snittkvalitet - En forskare kan låna ut glas utan formella tillstånd för sin forskning
A
20
Q
Snittkvalitet - Digitalisering innebär att man skannar glassnitt och producerar digitala bilder
A
21
Q
En klinisk obduktion - Utförs för att vinna mer kunskap om sjukdomar
A
Rätt
En klinisk obduktion får utföras för att
- fastställa dödsorsaken,
- vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom, eller
- undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.
22
Q
En klinisk obduktion - Utförs på den avlidnes egen begäran
A
Fel
Beslut om klinisk obduktion fattas av läkare. Endast läkare får utföra en obduktion. Det går inte att överklaga läkares beslut om obduktion ska utföras eller inte.
Flertalet kliniska obduktioner kräver någon form av samtycke:
- En klinisk obduktion får utföras om den avlidne har medgett obduktion eller om det finns anledning att anta att obduktion skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Anhöriga behöver då inte underrättas.
- I annat fall ska, om det finns personer som stått den avlidne nära, någon av dessa underrättas innan obduktionen utförs och ges skälig tid att yttra sig.
- Om det är av särskild betydelse att fastställa dödsorsaken (pkt. 1) – t.ex. vid oförklarligt dödsfall men rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell eller vid misstanke om smittsam sjukdom – får klinisk obduktion utföras oavsett den avlidnes el. anhörigas inställning. Anhöriga behöver inte underrättas om de är omöjliga att nå.
- Obduktion enligt pkt. 2 & 3 får, om den avlidnes inställning är okänd, bara utföras om anhöriga inte motsätter sig, dvs. inga undantag finns från samtyckesregeln. Om anhöriga inte kan nås får dock obduktion utföras om det finns särskilda skäl.
23
Q
En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras endast av en läkare
A
Rätt
Endast läkare får utföra en obduktion.
24
Q
En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras av en obduktionstekniker
A
Fel
Endast läkare får utföra en obduktion.
25
En klinisk obduktion - 20% av alla avlidna i Sverige obduceras
Fel
## Footnote
Dödsorsaksintyg med obduktion utfärdas i 11 %
rättsmedicinsk obd 5 %
kliniks obd 5,6 %
26
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en leverförfettning
27
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en gammal hjärtinfarkt
28
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på lungstas
29
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på infektion i lungan
30
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på tidig hjärninfarkt
31
Immunhistokemi - Ki67 som infärgar celler i delning är en prognostisk markör
32
Immunhistokemi - TTF1 markör används för fastställande av tumörcellernas ursprung
33
Immunhistokemi - Immunohistokemisk apparatur är idag automatisk
34
Immunohistokemi - CD20 och CD3 är hematologiska markörer för B- respektive T-celler
35
Immunohistokemi - Immunhistokemi är en metod som baseras på antigen-antikropps reaktionen
36
Om cytologi - Imprint är ett cytologiskt prov
37
Om cytologi - I ett cytologiskt prov kan man väl bedöma cellmorfologin
38
Om cytologi - Man får alltid rikligt med material vid cytologisk provtagning
39
Om cytologi - Svaret på ett cytologisk prov leder alltid till en slutlig diagnos och behandlingsbeslut
40
Om cytologi - Cytologiskt prov är kostnadseffektivt
Rätt
41
Om tumörens gradering - Radikalitet bedöms mikroskopiskt och makroskopiskt
42
Om tumörens gradering - Det kompletta operationspreparatet måste sparas minst 15 år
43
Om tumörens gradering - De flesta tumörsjukdomar indelas enligt TNM.
44
Om tumörens gradering - Tumörstorlek är det prognostisk viktigaste kriterium i TNM klassifikation
45
Om tumörens gradering - Alla cancertyper klassificeras efter differentieringsgrad (låg, medel, hög)
46
Skivepitelcancer - Utmognad mot ytan är störd
47
Skivepitelcancer - Man kan se mitoser inom det förändade epitelet
48
Skivepitelcancer - Skillnad mellan in situ och invasiv tumör kan inte bedömas vid mycket ytligt taget prov som saknar basalmembran
49
Skivepitelcancer - Cellkärnan är nästan lika stor som hela cellen.
50
Skivepitelcancer - Man ser kärnor i celler i ytlagret
51
Förändringar i colon - Ett adenom i colon med dysplasi kan utveckla sig till cancer
52
Förändringar i colon - Colon cancer är ofta en ärftlig sjukdom
53
Förändringar i colon - Vid colon cancer är radikalitet och TNM klassifikation viktiga prognostiska faktorer
54
Förändringar i colon - KRAS och BRAF mutationsanalys görs på alla colon cancrar
55
Förändringar i colon - Differentieringsgraden har ingen betydelse för prognos av colon cancer
56
Inflammatoriska sjukdomar - Vid Crohn’s sjukdom kan inflammation ses inom hela tarmväggen
57
Inflammatoriska sjukdomar - Vid sarkoidos och tuberkulos kan man se epiteloidcellsgranulom
58
Inflammatoriska sjukdomar - En ytlig tarmbiopsi kan med säkerhet avslöja om det rör sig om Crohn’s sjukdom eller ulcerös kolit
59
Inflammatoriska sjukdomar - Krypsabscesser är typiska vid Crohn’s sjukdom
60
Inflammatoriska sjukdomar - Vid ulcerös kolit finns det risk för malignititet
61
Bröst - Den vanligaste förekommande bröstcancern är av duktal typ
62
Bröst - Sentinel node undersökning är en del av TNM klassifikation
63
Bröst - Vid en lågt differentierad duktal cancer ser man knappt några körtelformationer
64
Bröst - Bedömning av ER och PR är av ingen betydelse prognostiskt
65
Bröst - HER2 status är ett mått som anger differentieringsgraden och har ingenting att göra med behandling
66
Prostata - Differentieringsgraden av prostata cancer andes som Gleason’s gradering
67
Prostata - Den första siffran i Gleason gradering anger den mest förekommande differentieringsgraden
68
Prostata - Kapselinväxt är helt betydelselös parameter för behandling av prostata cancer
69
Prostata - En patient får i de flesta fall en diagnos om prostata cancer efter att körteln har blivit biopserad
70
Prostata - Vid operation av prostata cancer tar man ut endast tumör, den friska körteln lämnas kvar
71
Hjärna - Vid gliom kan man i hematoxylin-eosin se en tät matta av celler
72
Hjärna - Inlagring med beta-amyloid i hjärnan kan ses med hjälp av immunhistokemi
73
Hjärna - Vid tumör i hjärnan kan man med immunhistokemi bekräfta celltypen
74
Hjärna - Vid Alzheimer’s sjukdom kan vävnaden se nästan normal ut i hematoxylin-eosin färgning
75
Hjärna - Vid uttalad meningeal vaskulit kan man se ischemiska infarkter i cortex
76
Lunga - I Europa är runt 15% av lungcancerfall icke-rökning relaterade
77
Lunga - Lungcancer delas in i storcellig och icke-storcellig lungcancer
Fel
Delas in i småcellig och icke-småcellig lungcancer
78
Lunga - Skivepitel metaplasi i bronkerna kan vara utgångspunkt för lungcancer
79
Lunga - Lungcancer sprider sig tidigt till lever, binjurarna och hjärna
80
Lunga - EGFR mutationsstatus bestäms med hjälp av immunhistokemi
81
Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av protein expression i immunohistokemiskt färgade snitt
82
Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av relevanta molekylärpatologiska förändringar
83
Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av epigenetiska förändringar
84
Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av makroskopiska fynd
85
Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färgade snitt används - Information om klinisk presentation
86
En klinisk obduktion - Utförs efter att en kliniker har skrivit en remiss för utförandet
87
En klinisk obduktion - Alltid efter att anhöriga har godkänt utförandet
88
En klinisk obduktion - Utförs primärt för att fastsälla en dödsorsak
89
En klinisk obduktion - Utförs när man misstänker fel i vården
90
En klinisk obduktion - Inkluderar alltid en neuropatologisk undersökning
91
Biobank - En biobank är alltid registrerad på en organisation
92
Biobank - En biobank kan innehalla blod eller vävnad uttagen från en patient
93
Biobank - För att en forskare kan be om vävnad från en biobank bör han/hon ha ett godkänt etiskt tillstånd för detta
94
Biobank - En forskare kan vara huvudman för en biobank
95
Biobank - En biobank kan innehålla klinisk information om en patient
96
Ischemisk hjärnskada - I hematoxylin-eosin färgning är parenkymet jämnt infärgat
97
Ischemisk hjärnskada - Man kan se olikstora håligheter i parenkymet
98
Ischemisk hjärnskada - Man brukar inte se blödningar i vävnaden
99
Ischemisk hjärnskada - Ett sammandraget trekantigt neuron med eosinofil cytoplasma är ett irreversibelt irreversibelt ischemiskt skadat neuron
100
Ischemisk hjärnskada - Det finns flera säkra immunohistokemiska färgningar man kan använda för att bedöma den ischemiska skadan
101
Vid ett patologilaboratorium - Tar man emot vävnad färskt direkt från operation och tillverkar alltid ett fryssnitt för att ge et PAD
102
Vid ett patologilaboratorium - Det är primärt patologer som tar lämpliga vävnadsbitar från ett operations preparat för bedömning
103
Vid ett patologilaboratorium - En biomedicinsk analytiker (BMA) kan bli utbildad till att göra en del av de arbetsuppgifter som patologerna skall göra. Patologen har dock alltid ansvaret.
104
Vid ett patologilaboratorium - Diagnostik definieras som bedömning av analyser och detta utförs av en BMA
Fel
105
Vid ett patologilaboratorium - Ett preparat måste fixeras minst en veka innan man kan tillverka paraffin klotsar
106
Tjänstemän vid en patologavdelning - En BMA är behjälplig en patolog i de flesta laborativa delar som utförs på vävnaden.
107
Tjänstemän vid en patologavdelning - En cytodiagnostiker är en BMA som har vidareutbildats i cytologi och som har fått ett delegat från en patolog för att diagnostisera cytologiska preparat
108
Tjänstemän vid en patologavdelning - En obduktionstekniker är utbildad till att utföra de primära stegen av en obduktion = uttag av organ efter att en patolog har godkänt detta
109
Tjänstemän vid en patologavdelning - En obduktionstekniker får enligt lagen utföra en hel obduktion och ge ett utlåtande
110
Tjänstemän vid en patologavdelning - En BMA får ifall hon/han vill ta delar av en patologers arbete för att lätta på arbetsbelastningen
111
Snittkvalitet - De snitt som patologer bedömer är från dag till dag av varierande tjocklek och detta har ingen betydelse vid bedömning
112
Snittkvalitet - Vid en tumör är målat att inkludera i ett eller flera snitt alla resektionsränder för att bedöma operationens radikalitet
113
Snittkvalitet - Man börjar bedömningen av ett fall med att titta på ett rutinfärgat glas (hematoxylin-eosin)
114
Snittkvalitet - För att vara säker på radikalitet kan man ibland bli tvungen att be om nedsnittning av ett preparat.
115
Snittkvalitet - Inom några år kan man ställa ett PAD med hjälp av en molekylärpatologisk analys, övrig vävnadsundersökning kommer inte att behövas
116
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en akut hjärtinfarkt kan alltid ses
117
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en gammal hjärtinfarkt
118
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på lungödem
119
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på kronisk leverstas
120
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på njursvikt
121
Immunhistokemi - Man kan ställa ett PAD endast med hjälp av immunhistokemi
122
Immunhistokemi - Användandet av antikroppen Ki67, är ovanligt i fall av tumörer
123
Immunhistokemi - En del antikroppar färgar in kärnan, en del cytoplasman, en del cellmembranet och en del färgar in en särskild cell
124
Immunhistokemi - CD20, CD3 och CD45 är antikroppar som infärgar olika typer av lymfocyter
125
Immunhistokemi - CK seriens antikroppas används för att identifiera typ av vävnad
126
Om cytologi - Den primära undersökningen inom GHK är en cytologisk analys som utförs av en cytodiagnostiker
127
Om cytologi - HPV analys utförs endast när ett cytologisk prov är patologiskt
128
Om cytologi - En patient remitteras till cytologisk punktion när en doktor har upptäckt en konstig knöl på kroppen
129
Om cytologi - I ett cytologisk prov kan man identifiera cancer celler
130
Om cytologi - Cytologi innebär at man producerar ett utstrykspreparat på den vätska/vävnad man tar ut vid punktion
131
Om TNM klassifikation - T i pTNM klassifikation anger primärtumörens utbredning
132
Om TNM klassifikation - pT2 för prostatacancer och bröstcancer betyder att primärtumören mäter minst 20 mm
133
Om TNM klassifikation - M0 betyder att det finns fjärrmetastaser
134
Om TNM klassifikation - Man anger NX om antalet regionala lymfkörtlar med metastas är okänt
135
Om TNM klassifikation - TNM används alltid för cancer in situ lesioner
136
Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellkärnor är olikstora
137
Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellerna har brutit SIG genom basalmembraneT
138
Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellkärnor visar hyperkromasi
139
Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellernas utmognad är störd, mognar inte ut
140
Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellerna producerar mycket slem
141
Ett Adenom i kolorektum - Är en godartad förändring
142
Ett Adenom i kolorektum - Adenom kan också finnas i ventrikel
143
Ett Adenom i kolorektum - Har en högre risk för cancerutveckling om det är stort
144
Ett Adenom i kolorektum - Har en hög risk att utvecklas till ett adenocarcinom
145
Ett Adenom i kolorektum - En molekylär analys avgör hur patienten bör behandlas
146
Colorektal cancer - Cancer i kolorektum är definierad på basen av att epitelcellerna har brutit sig igenom basalmembranen
147
Colorektal cancer - Är oftast en ärftlig sjukdom
148
Colorektal cancer - Radikalitet och TNM klassifikation är de viktigaste prognosfaktorerna
149
Colorektal cancer - Innan en terapi med anti-EGFR antikropp insätts, görs en analys om det finns EGFR mutationer i tumörvävnad
150
Colorektal cancer - Rektalcancer behandlas annorlunda en koloncancer
151
Inflammatoriska sjukdomar - Vid Crohn’s sjukdom kan man ibland påvisa förekomst av granulom
152
Inflammatoriska sjukdomar - Ulcerös kolit engagerar nästan alltid rektum
153
Inflammatoriska sjukdomar - En rektalbiopsi kan avslöja om det rör sig om Crohn’s sjukdom eller ulcerös kolit
154
Inflammatoriska sjukdomar - Crohn’s sjukdom engagera ofta terminala ileum
155
Inflammatoriska sjukdomar - Vid ulcerös kolit ses mikroskopiskt infiltrat i alla tarmskikt
156
Biobanklagen - Rutinprover i vården som analyseras omgående och inte sparas efter analys (t ex klinisk kemi) omfattas inte av Biobankslagen.
Rätt.
Lagen gäller bara biobanker med
- material (=prover) från människa
- som tas i hälso- och sjukvården
- som sparas efter avslutad analys (som regel \> 2 månader)
- för bestämt ändamål och
- som kan spåras till de enskilda provgivarna
Dvs. rutinprover som analyseras omgående (t.ex. klinisk kemi) och sedan kastas, prover med mikrorganismer samt
avidentifierade prover omfattas inte.
157
Biobanklagen - Provgivarens samtycke behöver inte dokumenteras i någon journal.
Fel
Lagen säger att provgivare ska få information om - och samtycka till - att ett prov sparas och för vilka ändamål.
Samtycket ska dokumenteras i journal. Provgivaren kan när som helst återkalla ett tidigare givet samtycke.
158
Allmänt - Vävnadsprover för patologisk diagnostik läggs oftast i formalinbuffert för att förhindra nedbrytning
159
Allmänt - Remissinformation som behövs är namn och födelseår, inget annat.
160
Vid ett patologilaboratorium - Hela vävnadsprovet som inkommer till laboratoriet undersöks mikroskopiskt, oavsett storlek.
161
Vid ett patologilaboratorium - Vid makroskopisk undersökning av vissa prover tuschas preparatets ytor med speciell tusch i olika färger, för att säkrare bedöma resektionsränder vid mikroskopisk undersökning.
162
Snittkvalitet - Ett fryssnittundersökning görs intraoperativt i vissa fall av tumör för att bestämma om tumören är komplett (radikalt) avlägsnad.
163
Snittkvalitet - En liten biopsi (mm-stor) kan snittas i tiotals nivåer med bibehållen snittkvalité.
164
En klinisk obduktion - En klinisk obduktion utförs för att fastställa dödsorsaken, efter att ansvarig läkare har uteslutit att det föreligger skäl för en rättsmedicinsk obduktion.
165
En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras av obduktionstekniker.
166
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en hjärtinfarkt 0-24 timmar gammalt.
167
Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på Alzheimmer sjukdom.
168
Immunohistokemi - Immunhistokemi behövs för att bestämma en tumörs prognos.
169
Immunohistokemi - Det finns specifika immunhistokemiska markörer för alla organ.
170
Om cytologi - Cytologisk undersökning vid frågeställning om malignitet har högt specificitet men låg sensitivitet.
171
Om cytologi - I ett cytologiskt prov kan man alltid bedöma dysplasi.
172
Om tumörens malignitetsgradering - Malignitetsgraden anger en tumörs differentiering, dvs hur mycket den liknar (morfologiskt och funktionellt) ursprungsvävnaden.
173
Om tumörens malignitetsgradering - Malignitetsgraden bedöms vid mikroskopisk undersökning endast på basen av antalet mitoser.
174
Skivepitelcancer - En vanlig orsak för skivepitelcancer i cervix är svampinfektioner.
175
Skivepitelcancer - Vid in situ skivepitelcancer ser man tumörceller djupare än basalmembranet
176
Förändringar i colon - Definitionen för colorectal carcinom är infiltration av maligna celler djupare än muscularis mucosae.
177
Förändringar i colon - KRAS och BRAF mutationsanalys görs för att bestämma patientens behandling
178
Inflammatoriska sjukdomar - Granulomatös inflammation i lunga ses endast vid TBC.
179
Inflammatoriska sjukdomar - Tarmbiopsier vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan påvisa förekomst av dysplasi och övergång till cancer.
180
Bröst - Malignitetsgradering för ductal bröstcancer görs enligt Elston, på basen av tubuliformation, kärnpleomorfism och antal mitoser.
181
Bröst - HER2 status har endast prognostiskt värde.
182
Prostata - Cytologisk provtagning är ett vanligt sätt att diagnostisera prostatacancer.
183
Prostata - Bristande radikalitet (tumörförekomst i resektionsränder) är helt betydelselös parameter för prognosen vid prostatacancer.
184
Hjärna - Intraoperativt fryssnitt utförs alltid för att bestämma tumörtypen vid tumör i hjärnan.
185
Hjärna - Immunhistokemisk undersökning av specifika delar av hjärna krävs för att skilja mellan olika former av demens.
