Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

referensområden > patologi, rätt eller fel > Flashcards

patologi, rätt eller fel Flashcards

1
Q

Biobank - En biobank är en samling av vävnad och blod uttaget från en patient.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Biobank - En patient godkänner att hens vävnad är del av en biobank

A

Rätt

Lagen säger att provgivare ska få information om - och samtycka till - att ett prov sparas och för vilka ändamål.

Samtycket ska dokumenteras i journal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Biobank - Ett etiskt tillstånd ger en forskare en rättighet att forska på biobanksprover

A

Rätt

Etikprövning ska göras av forskning på människor el. biologiskt material från människor. Etikprövningen görs efter ansökan av en särskild myndighet: Regionala etikprövningsnämnder & Centrala etikprövningsnämnden vid Vetenskapsrådet.

Med forskning menas vetenskapligt experimentellt el. teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap & utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Undantag: arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning behöver inte etikprövas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biobank - En patient kan alltid be att hens ”biobanksprov” kasseras

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Biobank - Patologens paraffinkloss arkiv är del av ett sjukhus biobank

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Allmänt - Ett prov skickas till patologen med en remiss

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Allmänt - Remissinformation som behövs är namn och födelseår, inget annat

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Allmänt - Standardiserade vårdförlopp har utvecklats för att säkra att alla får samma vård i Sverige

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Allmänt - Patologerna följer KVAST dokument (när de finns) i sitt arbete

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Allmänt - Ett utlåtande = PAD, baseras på alla undersökningar som en patolog har gjort

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vid ett patologilaboratorium - Shave, curretage och mellannål är olika typer av biopsier

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid ett patologilaboratorium - Efter att vävnaden för undersökning är uttagen sparas resterande vävnad en tid och sedan kasseras den som biologiskt avfall

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid ett patologilaboratorium - Ett preparat måste fixeras minst en vecka innan man tillverkar paraffin klotsar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vid ett patologilaboratorium - Färgning av snitt utförs primärt manuellt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid ett patologilaboratorium - Utskärning av preparat kan i vissa fall utföras av en BMA

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Snittning av klossar - Snittning av klossar görs maskinellt och där av är kvaliteten alltid lika

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Snittkvalitet - Ett fryssnitt ger en definitiv diagnos som leder till ett behandlingsbeslut

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Snittkvalitet - Alla glas arkiveras efter att de har granskats och finns tillgängliga för senare behov

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Snittkvalitet - En forskare kan låna ut glas utan formella tillstånd för sin forskning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Snittkvalitet - Digitalisering innebär att man skannar glassnitt och producerar digitala bilder

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

En klinisk obduktion - Utförs för att vinna mer kunskap om sjukdomar

A

Rätt

En klinisk obduktion får utföras för att

  1. fastställa dödsorsaken,
  2. vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom, eller
  3. undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

En klinisk obduktion - Utförs på den avlidnes egen begäran

A

Fel

Beslut om klinisk obduktion fattas av läkare. Endast läkare får utföra en obduktion. Det går inte att överklaga läkares beslut om obduktion ska utföras eller inte.

Flertalet kliniska obduktioner kräver någon form av samtycke:

  • En klinisk obduktion får utföras om den avlidne har medgett obduktion eller om det finns anledning att anta att obduktion skulle stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Anhöriga behöver då inte underrättas.
  • I annat fall ska, om det finns personer som stått den avlidne nära, någon av dessa underrättas innan obduktionen utförs och ges skälig tid att yttra sig.
  • Om det är av särskild betydelse att fastställa dödsorsaken (pkt. 1) – t.ex. vid oförklarligt dödsfall men rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell eller vid misstanke om smittsam sjukdom – får klinisk obduktion utföras oavsett den avlidnes el. anhörigas inställning. Anhöriga behöver inte underrättas om de är omöjliga att nå.
  • Obduktion enligt pkt. 2 & 3 får, om den avlidnes inställning är okänd, bara utföras om anhöriga inte motsätter sig, dvs. inga undantag finns från samtyckesregeln. Om anhöriga inte kan nås får dock obduktion utföras om det finns särskilda skäl.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras endast av en läkare

A

Rätt

Endast läkare får utföra en obduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras av en obduktionstekniker

A

Fel

Endast läkare får utföra en obduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

En klinisk obduktion - 20% av alla avlidna i Sverige obduceras

A

Fel

Dödsorsaksintyg med obduktion utfärdas i 11 %

rättsmedicinsk obd 5 %

kliniks obd 5,6 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en leverförfettning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en gammal hjärtinfarkt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på lungstas

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på infektion i lungan

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på tidig hjärninfarkt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Immunhistokemi - Ki67 som infärgar celler i delning är en prognostisk markör

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Immunhistokemi - TTF1 markör används för fastställande av tumörcellernas ursprung

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Immunhistokemi - Immunohistokemisk apparatur är idag automatisk

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Immunohistokemi - CD20 och CD3 är hematologiska markörer för B- respektive T-celler

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Immunohistokemi - Immunhistokemi är en metod som baseras på antigen-antikropps reaktionen

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Om cytologi - Imprint är ett cytologiskt prov

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Om cytologi - I ett cytologiskt prov kan man väl bedöma cellmorfologin

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Om cytologi - Man får alltid rikligt med material vid cytologisk provtagning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Om cytologi - Svaret på ett cytologisk prov leder alltid till en slutlig diagnos och behandlingsbeslut

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Om cytologi - Cytologiskt prov är kostnadseffektivt

A

Rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Om tumörens gradering - Radikalitet bedöms mikroskopiskt och makroskopiskt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Om tumörens gradering - Det kompletta operationspreparatet måste sparas minst 15 år

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Om tumörens gradering - De flesta tumörsjukdomar indelas enligt TNM.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Om tumörens gradering - Tumörstorlek är det prognostisk viktigaste kriterium i TNM klassifikation

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Om tumörens gradering - Alla cancertyper klassificeras efter differentieringsgrad (låg, medel, hög)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Skivepitelcancer - Utmognad mot ytan är störd

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Skivepitelcancer - Man kan se mitoser inom det förändade epitelet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Skivepitelcancer - Skillnad mellan in situ och invasiv tumör kan inte bedömas vid mycket ytligt taget prov som saknar basalmembran

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Skivepitelcancer - Cellkärnan är nästan lika stor som hela cellen.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Skivepitelcancer - Man ser kärnor i celler i ytlagret

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Förändringar i colon - Ett adenom i colon med dysplasi kan utveckla sig till cancer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Förändringar i colon - Colon cancer är ofta en ärftlig sjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Förändringar i colon - Vid colon cancer är radikalitet och TNM klassifikation viktiga prognostiska faktorer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Förändringar i colon - KRAS och BRAF mutationsanalys görs på alla colon cancrar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Förändringar i colon - Differentieringsgraden har ingen betydelse för prognos av colon cancer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Vid Crohn’s sjukdom kan inflammation ses inom hela tarmväggen

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Vid sarkoidos och tuberkulos kan man se epiteloidcellsgranulom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Inflammatoriska sjukdomar - En ytlig tarmbiopsi kan med säkerhet avslöja om det rör sig om Crohn’s sjukdom eller ulcerös kolit

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Krypsabscesser är typiska vid Crohn’s sjukdom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Vid ulcerös kolit finns det risk för malignititet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Bröst - Den vanligaste förekommande bröstcancern är av duktal typ

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Bröst - Sentinel node undersökning är en del av TNM klassifikation

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Bröst - Vid en lågt differentierad duktal cancer ser man knappt några körtelformationer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Bröst - Bedömning av ER och PR är av ingen betydelse prognostiskt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Bröst - HER2 status är ett mått som anger differentieringsgraden och har ingenting att göra med behandling

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Prostata - Differentieringsgraden av prostata cancer andes som Gleason’s gradering

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Prostata - Den första siffran i Gleason gradering anger den mest förekommande differentieringsgraden

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Prostata - Kapselinväxt är helt betydelselös parameter för behandling av prostata cancer

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Prostata - En patient får i de flesta fall en diagnos om prostata cancer efter att körteln har blivit biopserad

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Prostata - Vid operation av prostata cancer tar man ut endast tumör, den friska körteln lämnas kvar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hjärna - Vid gliom kan man i hematoxylin-eosin se en tät matta av celler

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Hjärna - Inlagring med beta-amyloid i hjärnan kan ses med hjälp av immunhistokemi

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hjärna - Vid tumör i hjärnan kan man med immunhistokemi bekräfta celltypen

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Hjärna - Vid Alzheimer’s sjukdom kan vävnaden se nästan normal ut i hematoxylin-eosin färgning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Hjärna - Vid uttalad meningeal vaskulit kan man se ischemiska infarkter i cortex

A
76
Q

Lunga - I Europa är runt 15% av lungcancerfall icke-rökning relaterade

A
77
Q

Lunga - Lungcancer delas in i storcellig och icke-storcellig lungcancer

A

Fel

Delas in i småcellig och icke-småcellig lungcancer

78
Q

Lunga - Skivepitel metaplasi i bronkerna kan vara utgångspunkt för lungcancer

A
79
Q

Lunga - Lungcancer sprider sig tidigt till lever, binjurarna och hjärna

A
80
Q

Lunga - EGFR mutationsstatus bestäms med hjälp av immunhistokemi

A
81
Q

Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av protein expression i immunohistokemiskt färgade snitt

A
82
Q

Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av relevanta molekylärpatologiska förändringar

A
83
Q

Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av epigenetiska förändringar

A
84
Q

Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färjade snitt används - Bedömning av makroskopiska fynd

A
85
Q

Som ett stöd till ett PAD (patho-anatomisk diagnos) som baseras primärt på bedömning av morfologi i hematoxylin–eosin färgade snitt används - Information om klinisk presentation

A
86
Q

En klinisk obduktion - Utförs efter att en kliniker har skrivit en remiss för utförandet

A
87
Q

En klinisk obduktion - Alltid efter att anhöriga har godkänt utförandet

A
88
Q

En klinisk obduktion - Utförs primärt för att fastsälla en dödsorsak

A
89
Q

En klinisk obduktion - Utförs när man misstänker fel i vården

A
90
Q

En klinisk obduktion - Inkluderar alltid en neuropatologisk undersökning

A
91
Q

Biobank - En biobank är alltid registrerad på en organisation

A
92
Q

Biobank - En biobank kan innehalla blod eller vävnad uttagen från en patient

A
93
Q

Biobank - För att en forskare kan be om vävnad från en biobank bör han/hon ha ett godkänt etiskt tillstånd för detta

A
94
Q

Biobank - En forskare kan vara huvudman för en biobank

A
95
Q

Biobank - En biobank kan innehålla klinisk information om en patient

A
96
Q

Ischemisk hjärnskada - I hematoxylin-eosin färgning är parenkymet jämnt infärgat

A
97
Q

Ischemisk hjärnskada - Man kan se olikstora håligheter i parenkymet

A
98
Q

Ischemisk hjärnskada - Man brukar inte se blödningar i vävnaden

A
99
Q

Ischemisk hjärnskada - Ett sammandraget trekantigt neuron med eosinofil cytoplasma är ett irreversibelt irreversibelt ischemiskt skadat neuron

A
100
Q

Ischemisk hjärnskada - Det finns flera säkra immunohistokemiska färgningar man kan använda för att bedöma den ischemiska skadan

A
101
Q

Vid ett patologilaboratorium - Tar man emot vävnad färskt direkt från operation och tillverkar alltid ett fryssnitt för att ge et PAD

A
102
Q

Vid ett patologilaboratorium - Det är primärt patologer som tar lämpliga vävnadsbitar från ett operations preparat för bedömning

A
103
Q

Vid ett patologilaboratorium - En biomedicinsk analytiker (BMA) kan bli utbildad till att göra en del av de arbetsuppgifter som patologerna skall göra. Patologen har dock alltid ansvaret.

A
104
Q

Vid ett patologilaboratorium - Diagnostik definieras som bedömning av analyser och detta utförs av en BMA

A

Fel

105
Q

Vid ett patologilaboratorium - Ett preparat måste fixeras minst en veka innan man kan tillverka paraffin klotsar

A
106
Q

Tjänstemän vid en patologavdelning - En BMA är behjälplig en patolog i de flesta laborativa delar som utförs på vävnaden.

A
107
Q

Tjänstemän vid en patologavdelning - En cytodiagnostiker är en BMA som har vidareutbildats i cytologi och som har fått ett delegat från en patolog för att diagnostisera cytologiska preparat

A
108
Q

Tjänstemän vid en patologavdelning - En obduktionstekniker är utbildad till att utföra de primära stegen av en obduktion = uttag av organ efter att en patolog har godkänt detta

A
109
Q

Tjänstemän vid en patologavdelning - En obduktionstekniker får enligt lagen utföra en hel obduktion och ge ett utlåtande

A
110
Q

Tjänstemän vid en patologavdelning - En BMA får ifall hon/han vill ta delar av en patologers arbete för att lätta på arbetsbelastningen

A
111
Q

Snittkvalitet - De snitt som patologer bedömer är från dag till dag av varierande tjocklek och detta har ingen betydelse vid bedömning

A
112
Q

Snittkvalitet - Vid en tumör är målat att inkludera i ett eller flera snitt alla resektionsränder för att bedöma operationens radikalitet

A
113
Q

Snittkvalitet - Man börjar bedömningen av ett fall med att titta på ett rutinfärgat glas (hematoxylin-eosin)

A
114
Q

Snittkvalitet - För att vara säker på radikalitet kan man ibland bli tvungen att be om nedsnittning av ett preparat.

A
115
Q

Snittkvalitet - Inom några år kan man ställa ett PAD med hjälp av en molekylärpatologisk analys, övrig vävnadsundersökning kommer inte att behövas

A
116
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en akut hjärtinfarkt kan alltid ses

A
117
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en gammal hjärtinfarkt

A
118
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på lungödem

A
119
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på kronisk leverstas

A
120
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på njursvikt

A
121
Q

Immunhistokemi - Man kan ställa ett PAD endast med hjälp av immunhistokemi

A
122
Q

Immunhistokemi - Användandet av antikroppen Ki67, är ovanligt i fall av tumörer

A
123
Q

Immunhistokemi - En del antikroppar färgar in kärnan, en del cytoplasman, en del cellmembranet och en del färgar in en särskild cell

A
124
Q

Immunhistokemi - CD20, CD3 och CD45 är antikroppar som infärgar olika typer av lymfocyter

A
125
Q

Immunhistokemi - CK seriens antikroppas används för att identifiera typ av vävnad

A
126
Q

Om cytologi - Den primära undersökningen inom GHK är en cytologisk analys som utförs av en cytodiagnostiker

A
127
Q

Om cytologi - HPV analys utförs endast när ett cytologisk prov är patologiskt

A
128
Q

Om cytologi - En patient remitteras till cytologisk punktion när en doktor har upptäckt en konstig knöl på kroppen

A
129
Q

Om cytologi - I ett cytologisk prov kan man identifiera cancer celler

A
130
Q

Om cytologi - Cytologi innebär at man producerar ett utstrykspreparat på den vätska/vävnad man tar ut vid punktion

A
131
Q

Om TNM klassifikation - T i pTNM klassifikation anger primärtumörens utbredning

A
132
Q

Om TNM klassifikation - pT2 för prostatacancer och bröstcancer betyder att primärtumören mäter minst 20 mm

A
133
Q

Om TNM klassifikation - M0 betyder att det finns fjärrmetastaser

A
134
Q

Om TNM klassifikation - Man anger NX om antalet regionala lymfkörtlar med metastas är okänt

A
135
Q

Om TNM klassifikation - TNM används alltid för cancer in situ lesioner

A
136
Q

Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellkärnor är olikstora

A
137
Q

Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellerna har brutit SIG genom basalmembraneT

A
138
Q

Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellkärnor visar hyperkromasi

A
139
Q

Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellernas utmognad är störd, mognar inte ut

A
140
Q

Om ett epitel visar grav dysplasi, vilken av följande förändringar kan ses - Cellerna producerar mycket slem

A
141
Q

Ett Adenom i kolorektum - Är en godartad förändring

A
142
Q

Ett Adenom i kolorektum - Adenom kan också finnas i ventrikel

A
143
Q

Ett Adenom i kolorektum - Har en högre risk för cancerutveckling om det är stort

A
144
Q

Ett Adenom i kolorektum - Har en hög risk att utvecklas till ett adenocarcinom

A
145
Q

Ett Adenom i kolorektum - En molekylär analys avgör hur patienten bör behandlas

A
146
Q

Colorektal cancer - Cancer i kolorektum är definierad på basen av att epitelcellerna har brutit sig igenom basalmembranen

A
147
Q

Colorektal cancer - Är oftast en ärftlig sjukdom

A
148
Q

Colorektal cancer - Radikalitet och TNM klassifikation är de viktigaste prognosfaktorerna

A
149
Q

Colorektal cancer - Innan en terapi med anti-EGFR antikropp insätts, görs en analys om det finns EGFR mutationer i tumörvävnad

A
150
Q

Colorektal cancer - Rektalcancer behandlas annorlunda en koloncancer

A
151
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Vid Crohn’s sjukdom kan man ibland påvisa förekomst av granulom

A
152
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Ulcerös kolit engagerar nästan alltid rektum

A
153
Q

Inflammatoriska sjukdomar - En rektalbiopsi kan avslöja om det rör sig om Crohn’s sjukdom eller ulcerös kolit

A
154
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Crohn’s sjukdom engagera ofta terminala ileum

A
155
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Vid ulcerös kolit ses mikroskopiskt infiltrat i alla tarmskikt

A
156
Q

Biobanklagen - Rutinprover i vården som analyseras omgående och inte sparas efter analys (t ex klinisk kemi) omfattas inte av Biobankslagen.

A

Rätt.

Lagen gäller bara biobanker med

  • material (=prover) från människa
  • som tas i hälso- och sjukvården
  • som sparas efter avslutad analys (som regel > 2 månader)
  • för bestämt ändamål och
  • som kan spåras till de enskilda provgivarna

Dvs. rutinprover som analyseras omgående (t.ex. klinisk kemi) och sedan kastas, prover med mikrorganismer samt

avidentifierade prover omfattas inte.

157
Q

Biobanklagen - Provgivarens samtycke behöver inte dokumenteras i någon journal.

A

Fel

Lagen säger att provgivare ska få information om - och samtycka till - att ett prov sparas och för vilka ändamål.

Samtycket ska dokumenteras i journal. Provgivaren kan när som helst återkalla ett tidigare givet samtycke.

158
Q

Allmänt - Vävnadsprover för patologisk diagnostik läggs oftast i formalinbuffert för att förhindra nedbrytning

A
159
Q

Allmänt - Remissinformation som behövs är namn och födelseår, inget annat.

A
160
Q

Vid ett patologilaboratorium - Hela vävnadsprovet som inkommer till laboratoriet undersöks mikroskopiskt, oavsett storlek.

A
161
Q

Vid ett patologilaboratorium - Vid makroskopisk undersökning av vissa prover tuschas preparatets ytor med speciell tusch i olika färger, för att säkrare bedöma resektionsränder vid mikroskopisk undersökning.

A
162
Q

Snittkvalitet - Ett fryssnittundersökning görs intraoperativt i vissa fall av tumör för att bestämma om tumören är komplett (radikalt) avlägsnad.

A
163
Q

Snittkvalitet - En liten biopsi (mm-stor) kan snittas i tiotals nivåer med bibehållen snittkvalité.

A
164
Q

En klinisk obduktion - En klinisk obduktion utförs för att fastställa dödsorsaken, efter att ansvarig läkare har uteslutit att det föreligger skäl för en rättsmedicinsk obduktion.

A
165
Q

En klinisk obduktion - En obduktion kan utföras av obduktionstekniker.

A
166
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på en hjärtinfarkt 0-24 timmar gammalt.

A
167
Q

Vid obduktion kan man makroskopiskt se - Tecken på Alzheimmer sjukdom.

A
168
Q

Immunohistokemi - Immunhistokemi behövs för att bestämma en tumörs prognos.

A
169
Q

Immunohistokemi - Det finns specifika immunhistokemiska markörer för alla organ.

A
170
Q

Om cytologi - Cytologisk undersökning vid frågeställning om malignitet har högt specificitet men låg sensitivitet.

A
171
Q

Om cytologi - I ett cytologiskt prov kan man alltid bedöma dysplasi.

A
172
Q

Om tumörens malignitetsgradering - Malignitetsgraden anger en tumörs differentiering, dvs hur mycket den liknar (morfologiskt och funktionellt) ursprungsvävnaden.

A
173
Q

Om tumörens malignitetsgradering - Malignitetsgraden bedöms vid mikroskopisk undersökning endast på basen av antalet mitoser.

A
174
Q

Skivepitelcancer - En vanlig orsak för skivepitelcancer i cervix är svampinfektioner.

A
175
Q

Skivepitelcancer - Vid in situ skivepitelcancer ser man tumörceller djupare än basalmembranet

A
176
Q

Förändringar i colon - Definitionen för colorectal carcinom är infiltration av maligna celler djupare än muscularis mucosae.

A
177
Q

Förändringar i colon - KRAS och BRAF mutationsanalys görs för att bestämma patientens behandling

A
178
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Granulomatös inflammation i lunga ses endast vid TBC.

A
179
Q

Inflammatoriska sjukdomar - Tarmbiopsier vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan påvisa förekomst av dysplasi och övergång till cancer.

A
180
Q

Bröst - Malignitetsgradering för ductal bröstcancer görs enligt Elston, på basen av tubuliformation, kärnpleomorfism och antal mitoser.

A
181
Q

Bröst - HER2 status har endast prognostiskt värde.

A
182
Q

Prostata - Cytologisk provtagning är ett vanligt sätt att diagnostisera prostatacancer.

A
183
Q

Prostata - Bristande radikalitet (tumörförekomst i resektionsränder) är helt betydelselös parameter för prognosen vid prostatacancer.

A
184
Q

Hjärna - Intraoperativt fryssnitt utförs alltid för att bestämma tumörtypen vid tumör i hjärnan.

A
185
Q

Hjärna - Immunhistokemisk undersökning av specifika delar av hjärna krävs för att skilja mellan olika former av demens.

A

referensområden (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions