Välfärdsstatsmodeller och regimer Flashcards
Vad var Thomas Marshalls centrala slutsatser
Han myntade begreppet socialt medborgarskap som tillkom som en följd av de tre epokerna (Civilt medborgarskap, Politiskt medborgarskap och socialt medborgaskap). Han menade att medborgarskapet är en grund för likvärdig status mellan individer, trots ekonomiska skillnader. Med medborgare menade Marshall att alla hade samma rätt att ta del av samhällets arv och accepteras som fullvärdiga samhällsmedlemmar. Medborgarskap innebär skyldigheter men även rätt att ställa krav på samhället.
Han ställde sig frågor om hur samhälleliga sammanhållning kan vara möjlig, och hur är den möjlig i ett klassamhälle? Han menade att medborgarskapet med universella rättigheter, gemensam utbildning och minskade klyftor gjorde det möjligt.
Vad menade Marshall med Civilt medborgarskap
Utvecklingen av medborgarskapet tog sin start under 1700-talet då det civila medborgarskapet uppstod. Detta var enligt T.H. Marshall av stor vikt då det var först då som den politiska idén om allas lika rättigheter och att förmåner skulle vara för alla. Det civila medborgarskapet utmärktes av civila element som; yttrandefrihet, rätten att äga egendom, rätten att sluta kontrakt, samt rätten till likhet inför lagen.
Vad menade Marshall med Politiskt medborgarskap
Tidigare hade politiska rättigheter bara varit tillgängligt för en liten del av befolkningen men nu, genom reformer, fick en större del av befolkningen ta del av politiska rättigheter (dock ej kvinnor). politiska rättigheter som utmärkte det politiska medborgarskapet var; rätten att få rösta i allmänna val, rätten att bli medlem i ett politiskt parti, rätten att få företräda ett politiskt parti.
Vad menade Marshall med Socialt medborgarskap
Syftet med ett socialt medborgarskap var att samtliga medborgare i ett land/nation/stat skulle ha samma rättigheter att ställa krav på samhället. Tidigare hade exempelvis “ovärdiga fattiga” inte omfattats av trygghetssystem utan endast “värdiga fattiga”, så som barn, äldre och sjuka fick mat, pengar och bostad. Sociala rättigheter innebar såväl olika former av stöd och service som ekonomiskt stöd. Exempel på olika medborgerliga rättigheter som idag finns är sjukvården, socialförsäkringssystemet, utbildningsväsendet och bostadspolitiken. Det sociala medborgarskapet innebar skyldigheter som; att betala skatt och socialförsäkringsförmåner, att delta i utbildning, att fullgöra militärtjänstgöring.
Vad menades med värdiga och ovärdiga fattiga
- Med ovärdiga fattiga menades människor som egentligen kan försörja sig men pga personlighetsdrag åsamkar de sig själva fattigdom. De ansågs sakna självdisicplin, ansvarskänsla, motivation osv
- Värdiga fattiga kan vara änkor eller föräldralösa barn som har hamnat i fattigdom utav yttre omständigheter.
Kritik mot Marshall
- Feministisk kritik inriktade sig på att Marshall bara utgick från en vit arbetande man och inte tog hänsyn till kvinnors sociala rättigheter och de hinder som finns för att förverkliga de
- Hur universell är utvecklingen i Marshalls analyser? han fokuserade främst på Storbritannien som han sen kopplade till resten av västvärlden
Vad var Richard Titmuss centrala slutsatser
- Han pratade om universella vs selektiva insatser, Titmuss förespråkade mer universella rättigheter då han menade att i moderna samhällen är riskerna kollektiva och då måste också riskhanteringen vara det. Han menade även att behovsprövning ledde till stigmatisering genom att peka ut grupper som tärande.
- Institutionell välfärd vs residual välfärd, universella insatser kontra selektiva insatser.
- Stigmatiserande vs integrerande
Vad menas med De-kommodofiering
En beskrivning av frigörelsen från marknadsberoendet. I vilken grad man kan upprätthålla en socialt acceptabel levnadsstandard oberoende om man är aktivt deltagande på arbetsmarknaden. För att minska medborgares beroende av marknaden så har ex sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och pension införts.
Vad menas med Stratifiering
I vilken utsträckning skapar/förstärker staten skillnader mellan olika sociala grupper.
Vad menas med De-familisering
Att individer kan upprätthålla en socialt accepterad levnadsstandard oberoende av familjerelationer, antingen genom betalt arbete eller socialförsäkringar.
Vad menas med institutionell välfärdsmodell
En institutionell välfärdsmodell inriktar sig på förmåner som är av universell karaktär, alltså att de gäller alla i ett samhället oberoende av inkomst eller klass.
Vad menas med residual välfärdsmodell
Med residual välfärdsmodell menas att insatser och åtgärder inriktas till de med de största behoven, man riktar in sig på vissa sociala grupper. Det är en liberal välfärdsmodell där statens socialpolitiska ansvar ska begränsas så mycket som möjligt.
Vad menas med Universell välfärdspolitik
Att åtgärder görs tillgängliga för alla, ex barnbidraget som gäller för alla som har barn, oavsett vilken inkomst du har.
Vad menas med selektiv välfärdspolitik
När åtgärder oftast är behovsprövade och riktar in sig till vissa grupper, ex de fattigaste. Ex på åtgärder är försörjningsstöd och bostadsbidrag.
Vad menas med den manliga familjeförsörjarmodellen (bakomliggande ideologi och omsorgsansvar)
Den bakomliggande ideologin här är den konservativa välfärdsregimen som präglas av en stark förankring till familjen och det anses vara mannen som är familjens överhuvud och är framförallt den som ska yrkesarbeta, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barnen och hemmet.
Vad menas med den individuella modellen (bakomliggande ideologi och omsorgsansvar)
Den bakomliggande ideologin här är den liberala välfärdsregimen, där ansvaret ligger på individen själv att hen ska klara sig. Svag stat och stark tro på marknaden, tillgång och efterfrågan. Här gäller att omsorgsansvaret ligger på kvinnan om det inte är så att familjen har en bra ekonomi, då kan både mannen och kvinnan arbeta och sedan betala för barnomsorgen.
Vad menas med välfärdsstatsregim
Är en kombination av välfärdsstat och regim. Där regim menas med den strukturella organisering som utgör ett lands sociala, politiska och ekonomiska styrsystem. Med välfärdsstater menas sådana stater som är delaktiga i att medborgarna ska ha ett högt välmående och där vikt läggs vid att medborgarna ska ha viss nivå av välfärd. När man kombinerar regim och välfärdsstat så inkluderas olika aspekter i den övergripande strukturella utformningen av olika välfärdsstaters socialpolitiska system, därmed kan man jämföra olika välfärdsstaters likheter och skillnader i olika typer välfärdsregimer.
Exempel på tre välfärdsregimer är: den liberala (den anglosaxiska), den konservativa (tyskland,frankrike och italien) och den socialdemokratiska (den nordiska).
Hur defineras sociala risker
Avser sådana livssituationer som hotar en självständig utkomstanskaffning tex sjukdom, arbetslöshet. Dvs situationer där vi blir beroende av hjälp.
Enligt Titmuss – tre olika former av beroendesituationer
1) naturliga - tex barndom och ålderdom
2) fysisk och psykisk ohälsa eller nedsatt funktionsförmåga –
3) sociokulturell eller ekonomisk betingad -
Hur defineras sociala problem
Samhällelig problematik som hotar det kollektiva välbefinnandet och samhällets gemenskap, normsystem eller inre stabilitet. Kan sägas vara eskalerade sociala risker, hur man förhållit sig till det som inte ansetts vara normalt för tiden. Kan ses som
1) Egenskaper och beteenden tex alkoholmissbruk
2) brister i samhället tex arbetslöshet
3) konsekvenser av andra problem tex hårdare arbetsmarknad
Vad innebär den liberala välfärdsregimen
- Här ligger ansvaret hos den enskilda, marknaden och det privata är helt centralt. -
- Inom denna regim anser man att individen ska försäkra sig själv med hjälp av privata försäkringar, staten står bara för en grundtrygghet.
- Statens åtgärder är selektiva och behovsprövade, endast de som är i störst behov får det.
- De flesta områdena inom samhället är avreglerade och staten undviker i största möjliga mån att interagera med marknaden, vård och omsorg, samt skola är i hög grad privatiserat.
- I de liberala välfärdsregimerna så är samhället i ganska hög grad ojämlikt med stora inkomstklyftor. Det finns få sociala skyddsnät och möjligheten att få hjälp är starkt relaterad till din inkomst.
- Det är inom dessa välfärdsregimer låg De-kommodifiering, staten kompenserar i låg grad för att få ut kvinnan på arbetsmarknaden, ex med föräldraledighet samt låga subventioner för barn och omsorg, kvinnorna behöver vara hemma med barnen. Dock så är de-kommodifiering relativ hög för kvinnor som har pengar, då det är marknaden som styr så kan även kvinnan göra karriär om hon har pengar för att anställa ex en barnflicka.
Beskriv den Socialdemokratiska välfärdsregimen
- Solidaritet är det centrala värdet, och staten tar ansvar för medborgarnas välfärd.
- Tillgång till förmåner är i huvudsak universell, målet är att staten ska försöka utjämna sociala skillnader, som ex klasskillnader.
- Hög De-kommodifiering, man kompenserar arbetarna vid uteblivet arbete.
- En del universella förmåner men också en del behovsprövade, som ex försörjningsstöd och bostadsbidrag.
- Låg stratifiering
Beskriv den Konservativa/korporativa välfärdsregimen
- Plikt är det centrala värdet.
- Familjens, släktens och nätverkets roll är central. Familj, släkt och vänner tar ansvar för medborgarnas välfärd (subsidiaritetsprincipen/närhetsprincipen gäller, de som står närmast dig tar hand om dig.)
- Tillgång till förmåner är knutet till yrkestillhörighet, personer med högstatusyrke får bättre tillgång till vård än personer med lågstatusyrke. Kooperativ modell.
- De-familiseringen är låg, kvinnan är beroende av mannens yrke, inkomst och därmed socialförsäkring
- Staten ska fungera som en sista möjlig utväg och det kan upplevas som “skamfyllt” att ta hjälp av staten.
- Stratifieringen i samhället är hög, stor skillnad mellan könen.
Vad finns det för feministisk kritik mot Esping Andersen välfärdsmodeller
- En del i kritiken bottnade i att Esping Andersens analys utgår ifrån den manliga arbetaren och han tog inte hänsyn till kvinnornas beroende till mannen och deras hushålls och omsorgsarbete i sin analys.
- För kvinnor är det bra att först bli kommoderade på arbetsmarknaden för att på så sätt komma in, sen de de-kommoderas.
- Kvinnor och män har olika position på arbetsmarknaden (normen är att kvinnan ska klara av att både ha en karriär och ta hand om hemmet).
- Han undersökte inte välfärdsstatens upprätthållande av genushierarkier
