Organisation och styrning Flashcards
Socialpolitiken består främst av
- Välfärdstjänster. Ex äldreomsorg, stöd och service åt funktionshindrade, social barnavård, missbruksvård, barnomsorg m.m
- Ekonomiska transfereringar. Ex sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, pensioner, försörjningsstöd, barnbidrag m.m
Viktiga välfärdsinstitutioner
-Arbetsförmedlingen
Lyder under arbetsmarknadsdepartementet och styr av regleringsbrev från riksdagen. Ska kontrollera att reglerna för arbetslöshetsförsäkringen efterlevs.
- Socialkontor
Lyder under varje kommuns socialnämnd, arbetet styrs av av socialtjänstlagen.
- Försäkringskassan
Utreder, beslutar och betalar ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen och andra statliga ersättningssystem. Lyder under social departementet och styrs av regleringsbrev från regeringen.
- Pensionsmyndigheten
Ekonomiska trygghetssystem
- Socialförsäkring.
skyddar oss vid olika former av risker samt att kostnaderna delas på för att dela på riskerna. Ex på socialförsäkringar; föräldraförsäkring, sjukförsäkring, A-kassa, pension.
*Avgifter.
Det som betalas in (frivilligt eller via obligatoriska skatter) - Förmåner.
Det som betalas ut - Bidrag.
- Alternativ till försäkring, betalas med skatt och är oftast behovs eller inkomstprövade.
- Finns en skillnad mellan universella (barnbidrag) och behovsprövade (bostadsbidrag) bidrag. De inkomst och behovsprövade har hög fördelningspolitisk träffsäkerhet då de riktar in sig till de mest behövande.
- Problemet är att bidrag kan verka stigmatiserande och ha mindre acceptans i samhället.
- Högre administrativa kostnader
- De generella har mindre träffsäkerhet men har lägre administrativa kostnader.
Exempel på bidrag; försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag.
Socialförsäkringars finansiering
- Huvudsakligen genom arbetsgivaravgifter, där ca 30% av lönen går till arbetsgivaravgifter. Dessa är obligatoriska och därigenom finns det alltid finansiering till varje person som jobbar.
- I vissa fall extra avgift som ex A-kassan
Vad menas med Moral Hazard
När individen kan påverka utfallet för egen vinning och upptäcksgraden är liten. Man kan ex ändra sitt riskbeteende efter att man har betalt en försäkring eller sjukskriva sig från jobbet för att man har lust, detta kan i längden leda till överutnyttjande och fusk, kostnaderna dumpas på andra.
För att komma åt detta så finns ex Karensdagar, maxtider osv, man ökar självrisken och därigenom så minskar beteendet av Moral Hazard.
Vad menas med Adverse Selection ( Snedvridet urval)
- De som löper störst “risk” vill gå med i en försäkring, men försäkringsgivaren hålls ovetande om den faktiska risken.
- De som löper minst risk vill efterhand inte vara med i försäkringen eller vill betala mindre då de har en så låg risk att sannolikheten är låg att de behöver hjälp.
- Konsekvensen kan då bli att de som är kvar i försäkringen som är en högriskgrupp får högre avgifter.
- Lösningen blir därmed att göra obligatoriska socialförsäkringar.
Vad finns det för argument för en obligatorisk socialförsäkring
- Desto fler som är med desto billigare blir det, totalt sett.
- En privat försäkring blir samhällsekonomiskt dyrare
- Riskerna fördelas jämnare, mer solidariskt. Lågriskgrupper får kompensera högriskgrupper.
- Samhällsbevarande, minskar konflikter i samhället.
Utvecklingstendenser i socialförsäkringssystemet
- Fler kompletterande socialförsäkringar, antingen privata eller via avtal med arbetsgivare och fackförbund.
- Strängare regelsystem för att kvalificera sig för ersättning.
- Graden av inkomstbortfallstrygghet har minskat och närmar sig nivåer som kan kallas för typisk grundtrygghet (mer likt hur andra delar av Västeuropa ser ut)
- Grunden i socialförsäkringssystemet står inför stora utmaningar i framtiden delvis pga fler andel äldre som går i pension och fler arbetslösa som inte har arbetslöshetsförsäkring.
Vad menas med Implementering och hur görs det
- Att politiska beslut genomförs i praktiken. Viktigt att medborgarna har förtroende för att den politiska makten verkställs på ett accepterat och legitimt sätt. Det är i relationen mellan handläggaren och klienten som relationen stat och medborgare formas.
Implementeringen kan ske genom;
- Via lagstiftning, regler och förordningar (SoL, LSS osv)
- Via organisationer/myndigheter (Socialtjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan).
- Via tjänstemän och annan personal ( socialsekreterare, biståndsbedömare, arbetsförmedlare, handläggare på försäkringskassan).
Olika förvaltningsmodeller
- Byråkratisk förvaltning, ska verkställa lagar och regler som riksdagen har beslutat om.
- Marknadsorienterad förvaltning, där medborgarna kan välja olika leverantörer av olika servicetjänster.
- Professionell förvaltning, olika yrkesgrupper besitter en professionell kompetens, ex läkare och socionomer.
- Brukarinflytande, när brukarna/medborgarna har inflytande över förvaltningen.
Vad menas med gräsrotsbyråkrati
Ett teoretiskt perspektiv för att försöka förstå implementeringen av politik utifrån organisatoriska förutsättningar.
- Gräsrotsbyråkrater har direktkontakt med människor i sitt arbete och har även möjligheten att påverka andra människors livssituation. Man arbetar oftast inom offentlig sektor
- Gräsrotsbyråkratens arbete har en dubbel funktion både kontrollerande och ger service
- Gräsrotsbyråkraten är länken mellan stat och individ
Exempel på gräsrotsbyråkrater är; poliser, lärare, arbetsförmedlare, socialarbetare, migrationstjänstemän, domare
Vad menas med Discretion (Handlingsutrymme)
En praktisk förmåga och känsla för vad som är rätt. Lipsky menar att subjektiva bedömningar här blir centrala, byråkraten måste översätta regelverket på något sätt och gör det genom att använda sitt omdöme, sin känsla för situationen.
Kännetecken för gräsrotsbyråkratens arbetssituation
- Resurser är knappa och otillräckliga
- Hög ärendebelastning
- Efterfrågan på service större än utbudet
- Politiska eller organisatoriska mål är ofta otydliga, vaga eller motsägelsefulla
- Det är svårt att mäta effektiviteten och kvaliteten av gräsrotsbyråkraternas jobb
- Icke frivilliga klienter
Vad innebär inkomstbortfallsprincipen
“Inkomstbortfallsprincipen” är en princip ämnad åt att skydda individer som av olika skäl inte kan delta på arbetsmarknaden på ett, vad som är att anse som, vanligt sätt, exempelvis på grund av sjukdom, handikapp eller ålderdom. Socialförsäkring skall då utbetalas för att väga upp för inkomstbortfallet som beror på “skadan” i fråga.
