Utvecklingspsykologi (4,5 hp)

Question 1

Vad är kognition?

Answer 1

Den mentala aktiviteten genom vilken man förvärvar, bearbetar och använder kunskap. Detta inkluderar processer som perception, uppmärksamhet, minne, problemlösning och beslutsfattande.

Question 2

Vilka är de tre utvecklingsområdena inom utvecklingspsykologi?

Answer 2

1. Kognitiv utveckling: Hur vårt tänkande samt mentala processer förändras över tid. Utvecklingen av minne, språk och problemlösning.
2. Fysisk utveckling: Hur kroppen växer och förändras över tid. Hjärnans och nervsystemets utveckling, motoriska färdigheter. Inkluderar tillväxt, förändringar i hjärnan och nervsystemet, motorisk utveckling och hormonella förändringar.
3. Socioemotionell utveckling: Hur våra känslor, relationer och sociala färdigheter utvecklas över tid. Utveckling av anknytning, temperament och självkänsla.

Question 3

Inom utvecklingspsykologi, varifrån kommer våra egenskaper och varför förändras de över tid? Enligt vilka två huvudperspektiv?

Answer 3

Inom utvecklingspsykologi betraktas våra egenskaper och deras förändring över tid genom två huvudperspektiv:

1. Arv (Nature): Detta perspektiv betonar det genetiska arvets roll i att forma en individs egenskaper. Generna fungerar som ritningar för utvecklingen och genetiska variationer förklarar skillnader i egenskaper som temperament, intelligens och personlighet. Nativistiska teorier, exempelvis Noam Chomskys språkteori, argumenterar för att människan föds med medfödda förmågor och kunskaper som är grundläggande för utvecklingen inom olika områden.
2. Miljö (Nurture): Detta perspektiv framhäver betydelsen av omgivning och erfarenhet för en individs utveckling. Lärandet genom social och fysisk interaktion ses som huvudsakliga drivkrafter bakom utveckling. Lev Vygotskys teori understryker vikten av social interaktion och kulturens roll i den kognitiva utvecklingen.

Egenskaper förändras över tid på grund av en kombination av erfarenheter, mognadsprocesser och omgivningens inverkan.

Question 4

Beskriv gradvis, och stegvis utveckling samt overlapping waves. Ge exempel på hur egenskaper utvecklas enligt dem.

Answer 4

1. Gradvis utveckling, kontinuerlig: Denna utveckling menar att förmågor, beteende och kapacitet utvecklas gradvist, jämnt och sammanhängande utan abrupta förändringar. Till exempel utvecklas språket gradvis från ljud till ordförråd och förmågan att bygga meningar.
2. Stegvis utveckling, kvalitativ: Denna teori innebär abrupta stegvisa förändringar där varje steg är kvalitativt olika från det föregående. Ett exempel är Piagets teori om kognitiv utveckling, som delar in barns tänkande i fyra huvudstadier. Varje stadium representerar ett kvalitativt nytt sätt för barnet att uppfatta och tänka om världen, där barnet måste behärska det ena stadiet innan det kan gå vidare till nästa.
3. Overlapping waves: Denna modell är en blandning av de andra två och menar att utvecklingen fundamentalt är kontinuerlig (gradvis) men, eftersom utvecklingen av olika förmågor och tendenser sker parallellt, kan utvecklingen översiktligt ge sken av att vara en blandning av abrupta och gradvisa förändringar över tid. Ett exempel är inlärningen av att gå för ett barn, vilket kan uppfattas som abrupt när barnet plötsligt tar sina första steg. Men, om man betraktar de många försöken där barnet ställer sig upp och ramlar ned innan dessa steg, framstår processen också som en kontinuerlig utveckling.

Question 5

Vilka är de fyra förklaringsnivåerna som beskriver förändringar hos barns beteende och kognition över tid? Beskriv dem och hur de förhåller sig till varandra.

Answer 5

1. Biologisk nivå: Beskriver de genetiska och fysiologiska aspekterna av utvecklingen, inklusive genetiska mutationer och ärvda egenskaper från födseln som påverkar barnets fysiska och psykiska egenskaper. Exempel inkluderar hjärnans mognad och hormonella förändringar.
2. Kognitiv nivå: Fokuserar på mentala processer – hur barnet bearbetar och förstår information från omvärlden för att utveckla komplexa kognitiva funktioner och logiskt tänkande, inklusive tänkande, minne och språkutveckling.
3. Social nivå: Omfattar barnets interaktioner med andra och hur dessa relationer påverkar utvecklingen, särskilt effekterna av föräldrar, lärare och kamrater på social kompetens och självbild.
4. Emotionell nivå: Beskriver hur barnet utvecklar och hanterar sina känslor och hur dessa känslor i sin tur påverkar andra utvecklingsaspekter, såsom emotionell reglering och utveckling av känslomässig intelligens, vilket påverkar barnets sociala interaktioner och välbefinnande. Exempel på detta är hur barnet lär sig att uttrycka känslor lämpligt och hur de empatiskt kan förstå andras känslor.

Interaktion mellan nivåerna: Exempelvis kan ett barn med anlag för ADHD (biologisk nivå) uppleva svårigheter i skolprestationer (kognitiv nivå), vilket kan påverka självbilden (social nivå) och leda till utmaningar i emotionell reglering på grund av begränsade sociala interaktioner (emotionell nivå).

Question 6

Beskriv individuella skillnader i barns utveckling utifrån utvecklingspsykologins synpunkt.

Answer 6

• Interaktion mellan arv och miljö: Varje barn reagerar och anpassar sig olika beroende på sin unika kombination av dessa influenser.
• Genetik: Variationer i anlag och gener.
• Miljö: Hur barnet hanterar sociala och psykologiska utmaningar. Vissa mer känsliga och vice versa.

Question 7

Vad är en kritisk period och en sensitiv period? Ge exempel på en egenskap som utvecklas under respektive period.

Answer 7

• Kritisk period: En period i utvecklingen där vissa barnet måste uppleva visst stimuli för att normal utveckling skall ta plats. T.ex. Grammatik kan endast utvecklas normalt om barnet utsätts för tillräckligt med fonologiska intryck under de första åren.
• Sensitiv period: En period i utvecklinger där barnet är särskilt mottaglig för visst stimuli, försening av stimulit kan fortfarande bidra till normal utveckling, dock blir den förskjuten. T.ex. Social utveckling, tidig interaktion är avgörande för att utveckla säker anknytning, dock kan kompenserande relationer fortfarande ge positiva resultat även efter sensitiva perioden.

Question 8

Vad säger beteendeteorin (behaviorism) om kognitiv utveckling?

Answer 8

Beteendeteori (behaviorism): Fokuserar på inlärning genom betingning och imitation som de primära drivkrafterna för utveckling. Teorin betonar miljöns och erfarenheternas betydelse för att forma beteende.

Question 9

Vad säger psykodynamiska teorin om kognitiv utveckling?

Answer 9

• Psykodynamisk teori: Betonar omedvetna drivkrafter, tidiga barndomsupplevelser och konflikter mellan olika psykiska instanser (id, ego, superego) som formar personligheten. Teorin är starkt förknippad med Sigmund Freud och hans efterföljare.

Question 10

Vad säger Piagets teori om kognitiv utveckling?

Answer 10

• Piagets teori: Beskriver kognitiv utveckling som en aktiv konstruktion av kunskap genom olika stadier (sensorimotoriskt, preoperationellt, konkret operationellt, formellt operationellt). Teorin fokuserar på barns aktiva utforskande och problemlösning för att förstå världen. Hade fel om tidgången av stadierna, utvecklingen är snabbare.

Question 11

Vad heter stadierna i Piagets teori om kognitiv utveckling?

Answer 11

• Beskrivning: Barns tänkande utvecklas genom fyra olika stadier med kvalitativt olika sätt att tänka och resonera.

1. Sensorimotoriska stadiet (0–2 år): Utveckling av objektpermanens, förståelse för orsak och verkan, och symboliskt tänkande.
2. Preoperationella stadiet (2–7 år): Utveckling av språk, symboliskt lek och egocentriskt tänkande.
3. Konkreta operationella stadiet (7–11 år): Utveckling av logiskt tänkande, klassificering, conservation och perspektivtagande.
4. Formella operationella stadiet (11 år och uppåt): Utveckling av abstrakt tänkande, hypotetiskt-deduktivt resonemang och metakognition.

Question 12

Vad säger Vygotskys teori om kognitiv utveckling?

Answer 12

• Vygotskys teori: Betonar den sociokulturella kontextens betydelse för kognitiv utveckling. Teorin fokuserar på social interaktion, kulturella verktyg och språket som viktiga faktorer för att främja barns tänkande och lärande. Zonen för proximal utveckling (ZPD) är ett centralt begrepp inom teorin.

Zonen för proximal utveckling (ZPD):
- Definition: Skillnaden mellan vad barn kan göra själva och vad de kan göra med hjälp.
- Stöd: Optimal lärande sker med hjälp (“scaffolding”) från mer erfarna, vilket möjliggör att barn gradvis kan ta sig an svårare uppgifter.
- Mål: Flytta barnets förmåga från beroende av hjälp till självständighet.

Question 13

Vad säger evolutionspsykologi om kognitiv utveckling?

Answer 13

• Evolutionspsykologi: Undersöker hur evolutionen format den mänskliga hjärnan och beteendet för att främja överlevnad och reproduktion. Teorin fokuserar på medfödda, genetiskt programmerade mekanismer som påverkar beteende och kognition.

Question 14

Vad säger core knowledge teorin om kognitiv utveckling?

Answer 14

• Core knowledge teorin: Föreslår att vi föds med grundläggande kunskaper inom specifika domäner, såsom objekt, rum, antal och social interaktion. Teorin menar att dessa medfödda kunskaper utgör grunden för vidare lärande och utveckling.

Question 15

Vad säger embodied-cognition teorin om kognitiv utveckling?

Answer 15

Embodied cognition föreslår att kognitiva processer är djupt sammanflätade med kroppens interaktioner med omvärlden. Nyckelpunkter inkluderar:

• Kognitiv integration: Kognition involverar hela kroppen och är inte isolerad till hjärnan; perception, handling, och tänkande är integrerade.
• Sensorimotorisk erfarenhet: Barns fysiska utforskningar är centrala för utveckling av deras kognitiva förmågor.
• Situationalitet: Kognitiva processer är situationsbundna och varierar beroende på fysiska och sociala kontexter.
• Aktiv utforskning: Barnets aktiva interaktion med omvärlden är avgörande för kognitiv utveckling.

Question 16

Vad är nativsism och empirism inom utvecklingspsykologi? Ge exempel på två teorier vilka går under vardera kategori.

Answer 16

• Nativsism: Teorin att vissa kunskaper eller förmågor är medfödda, inte förvärvade genom erfarenhet. T.ex. Evolutionspsykologi och Core knowledge (man föds med grundläggande kunskap inom domän, möjliggör effektiv lärandeprocess).
• Empirism: Fokuserar på att erfarenhet och inlärning formar individen, där individen föds utan medfödda kunskaper eller förmågor. T.ex. Vygotskys sociokulturella teori (man lär sig via social interaktion och kultur) och Piagets teori om kognitiv utveckling (man lär sig genom interaktion med omvärlden och genomgår tydliga stadier).

Question 17

Förklara begreppen deprivation och berikning

Answer 17

• Deprivation: Innebär en avsaknad av nödvändig stimulans vilket kan leda till försämrad hjärnutveckling och kognitiva svårigheter. Exempel: Barn som växer upp i extrem fattigdom eller institutioner kan uppvisa försenad kognitiv och socioemotionell utveckling.
• Berikning: Innebär en stimulerande miljö med varierande upplevelser och utmaningar vilka främjar hjärnans utveckling och kognitiva förmågor. Exempel: Barn som växer upp i stimulerande miljöer med mycket social interaktion och lärande möjligheter tenderar att ha högre IQ.

Question 18

• Förklara följande begrepp:
  a) DNA
  b) Kromosom
  c) Gen
  d) Allel
  e) Mitos
  f) Meios

Answer 18

a) DNA: Molekyl som bär genetisk information i form av en dubbelhelixstruktur.

b) Kromosom: Struktur av DNA och proteiner i cellkärnan som bär gener.

c) Gen: Sekvens av DNA som kodar för ett specifikt protein eller RNA.

d) Allel: Variant av en gen som kan leda till olika egenskaper.

e) Mitos: Process där en cell delar sig för att skapa två genetiskt identiska dotterceller.

f) Meios: Typ av celldelning som producerar fyra haploida celler, reducerar kromosomantalet till hälften och är central för sexuell reproduktion.

Question 19

Vad menas med att ett anlag kan vara antingen dominant eller recessivt? Förklara med hjälp av begreppen homozygot, heterozygot, genotyp och fenotyp.

Answer 19

• Genotyp är sättet som allelel beskrivs, exempelvis AA (två dominanta alleler, homozygot), aa (två recessiva alleler, homozygot), Aa (en av vardera allel, heterozygot).
• Fenotyp innebär i vilken form som genotypen presenteras. Vanligt exempel är ögonfärg. Där A-allelen presenterar bruna ögon, och a-allelen som presenerar blåa ögon. Versalallelen är dominant och har “förtur” när den finns i en genotyp, vilket betyder att fenotypen kommer att uttryckas baserat på A-allelen, den blandingen av alleler (Aa) kallas för heterozygot då den innehåller en av vardera allel. Medan om en genotyp innehåller två av samma allel så kallas den homozygot. I en homozygot så kan det vara antingen AA (bruna ögon) eller aa (blåa ögon). Där fenotypen kan vara den recessiva (aa).

Question 20

Vilka olika sätt kan gener uttrycka sig ifall en person är heterozygot för en viss gen?

Answer 20

• Fullständig dominans: En allel dominerar helt över den andra, och endast den dominanta allelens egenskap uttrycks. (Ögonfärg (fullständig dominans): Bruna ögon (A) är dominant över blå ögon (a). En heterozygot individ (Aa) kommer att ha bruna ögon.)
• Ofullständig dominans: Allelerna blandas, och fenotypen blir en mellanform av de två egenskaperna. (Blomfärg (ofullständig dominans): Röda blommor (R) och vita blommor (r) kan ge rosa blommor (Rr) i heterozygota individer.)
• Kodominans: Båda allelerna uttrycks samtidigt och oberoende av varandra. (Allelerna A och B är kodominanta. En heterozygot individ (AB) kommer att ha båda A- och B-antigener på sina röda blodkroppar.)

Question 21

Hur påverkar genetik och miljö varandra? Ge exempel på båda.

Answer 21

• Genetikens påverkan på miljöns respons: Ett barn med ett genetiskt betingat lugnt temperament kan få mer positiv uppmärksamhet från omgivningen, vilket förstärker det lugna temperamentet.
• Miljöns påverkan på genetikens respons: Ett starkt socialt stödnätverk kan buffra mot negativa effekter av genetisk sårbarhet för psykisk ohälsa.

T.ex. Ett barn med genetisk predisposition för ADHD (genetik) kan ha svårt att koncentrera sig i skolan (miljö). Genom att anpassa skolmiljön och erbjuda strategier för att hantera uppmärksamhetssvårigheter kan man minska de negativa effekterna av barnets genetiska sårbarhet.

Question 22

Förklara skillnaden mellan domain-general och domain-specific development genom att använda ett exempel för respektive utvecklingssätt

Answer 22

• Domain-general: Innebär att utvecklingen sker över olika områden. T.ex. Piagets teori menar att utveckligen att logiskt tänkande påvekar barns förmåga att förstå begrepp som antal, tid och rum.
• Domain-specific: Innebär att utvecklingen sker inom ett visst område. T.ex. Språkutveckling, Barns förmåga att lära sig språk påverkar inte nödvändigtvis deras matematiska förmåga.

Question 23

Beskriv vilka grundantaganden som finns inom tvillingstudier

Answer 23

1. Lika miljö: Både MZ och DZ tvillingar delar en liknande uppväxtmiljö.
2. Genetisk likhet: MZ tvillingar delar 100% av sina gener, medan DZ tvillingar delar ca 50% av sina gener.

Större likhet mellan MZ tvillingar jämfört med DZ tvillingar tyder på genetisk påverkan.

MZ = Monozygotisk (enägg) | DZ = Dizygotisk (tvåägg)

Question 24

Beskriv två genetiska avvikelser som kan ske i samband med celldelning

Answer 24

1. Mutation: Förändring i DNA-sekvensen kan uppstå spontant eller orsakas av yttre faktorer (t.ex. strålning).
2. Kromosomala avvikelser: Förändringar i antal eller struktur av kromosomer kan uppstå under meios eller mitos (t.ex. Downs syndrom).

Question 25

Beskriv fosterutvecklingen genom att namnge och förklara processerna inom dess olika perioder

Answer 25

1. Germinalperioden (0-2 veckor): Befruktning, celldelning och implantation i livmodern.
2. Embryoperioden (3-8 veckor): Organbildning, utveckling av de tre groddbladen (ektoderm, mesoderm, endoderm) och de stora kroppssystemen.
3. Fetalperioden (9 veckor-födsel): Tillväxt och mognad av organ och system, inklusive hjärnan och nervsystemet.

Question 26

Beskriv hur teratogener kan påverka fosterutvecklingen

Answer 26

• Teratogener är yttre faktorer som kan skada fostret och orsaka missbildningar eller utvecklingsstörningar.
• Effekter: Beror på typ av teratogen, dos, exponeringens timing och moderns och fostrets genetiska sårbarhet. Kan påverka fysisk utveckling, hjärnans utveckling, kognitiva förmågor och beteende.
• Exempel: Läkemedel (t.ex. talidomid), Infektioner (t.ex. röda hund), Droger och alkohol, Miljögifter (t.ex. bly)

Question 27

Beskriv hur den tidiga utvecklingen hos hjärnan ser ut

Answer 27

• Neural proliferation: Snabb tillväxt av nervceller, främst under prenatalperioden.
• Neural migration: Nervceller vandrar till sina slutliga positioner i hjärnan, guidade av kemiska signaler och gliaceller.
• Senare utveckling: Synaptogenes är bildandet av synapser mellan nervceller. Pruning eliminerar överflödiga synapser för att effektivisera hjärnans funktion. Myelinisering är processen där myelin läggs till runt axoner för att öka nervimpulsers hastighet.

Hjärnan är plastisk och påverkas av både gener och miljö.

Question 28

Förklara översiktligt de tre olika “puberteterna” och deras respektive ingående processer

Answer 28

1. Mini-pubertet (0–6 månader): Aktivering av HPG-axeln, som styr könshormonproduktion, leder till könsorgantillväxt och hormonella förändringar.
2. Barndomspubertet (2–4 år): Återaktivering av HPG-axeln, men dämpas senare. Lägger grunden för den senare puberteten.
3. Adolescentpubertet (från ca 10 år): Aktivering av HPG-axeln leder till könsmognad, utveckling av sekundära könskarakteristika och fysisk tillväxt.’

HPG-axeln är förkortningen för “Hypothalamus-Hypofys-Gonad” axeln. Det är ett system av körtlar och hormoner som samverkar för att reglera reproduktionsfunktionerna i kroppen. Hypotalamus, en del av hjärnan, frigör hormoner som stimulerar hypofysen, en annan körtel i hjärnan. Hypofysen i sin tur producerar hormoner som påverkar könskörtlarna (gonaderna), såsom testiklarna hos män och äggstockarna hos kvinnor, och reglerar produktionen av könshormoner som testosteron och östrogen.

Question 29

Beskriv vilka grundantaganden som de tidiga luftteorierna inom morisk utveckling vilade på, och vilka stöd som fanns för dem

Answer 29

• Grundantaganden: Motorisk utveckling styrs av en inre, genetiskt förutbestämd tidtabell. Erfarenhet och miljö har begränsad betydelse för utvecklingssekvensen. Hjärnans mognad driver utvecklingen av nya rörelser.
• Stöd för teorinerna: Universella mönster: Barn världen över följer liknande sekvenser i motorisk utveckling (t.ex. krypa före gå). Tvillingstudier: Enäggstvillingar visar större likhet i motorisk utveckling än tvåäggstvillingar, vilket tyder på genetisk påverkan. Studier med träning: Träning har begränsad effekt på att påskynda utvecklingen av vissa motoriska färdigheter.

Question 30

Beskriv vilka grundantaganden som dynamiska system-teorin vilar på, och vilka stöd som finns för den

Answer 30

• Grundantaganden: Motorisk utveckling är ett komplext system med många interagerande faktorer, såsom neurologisk mognad, muskelstyrka, erfarenhet och den fysiska omgivningen.
• Stöd för teorinerna: Variation och förändring: Barn visar stor variation i hur de lär sig nya rörelser, och utvecklingen sker inte alltid i strikta stadier. Miljöns betydelse: Studier visar att förändringar i den fysiska miljön eller kroppens egenskaper kan påverka motorisk utveckling. Exempel: Gångutveckling. Barnets intention att förflytta sig, neurologisk och perceptuell utveckling, samt fysiska förutsättningar samverkar för att möjliggöra gång.

Question 31

Beskriv vilka grundantaganden som neurongruppteorin vilar på, och vilka stöd som finns för den

Answer 31

• Grundantaganden: Motorisk funktion styrs av neurongrupper i hjärnan, som formas genom både arv och miljö. Erfarenhet och information från musklerna påverkar hjärnans utveckling.
• Stöd för teorinerna: Studier av hur motoriska färdigheter utvecklas genom variation och selektion av rörelsemönster.

Question 32

Beskriv vilka grundantaganden som embodied cognition-teorier vilar på. Ge ett konkret exempel som har med handling och prediktiv kontroll att göra, som förklarar embodied cognition.

Answer 32

Embodied cognition: Kroppen som grund för kognition

• Grundantaganden:
• Kognition är inte enbart en process i hjärnan, utan formas av kroppens egenskaper och interaktion med världen.
• Kroppens sensoriska och motoriska system spelar en avgörande roll i hur vi tänker, lär oss och uppfattar världen.
• Handling och perception är nära sammanlänkade och påverkar varandra ömsesidigt.
  —
• Exempel:
• När ett barn sträcker sig efter ett objekt, öppnar det handen i förväg för att passa objektets storlek och form. Detta visar på prediktiv kontroll, där barnet använder sin kunskap om objektets egenskaper och sin egen kropps förmågor för att planera och utföra en handling.
  Denna förmåga att förutse och anpassa rörelser till objektets egenskaper är möjlig tack vare att kognition är embodied; det vill säga, den är förankrad i kroppens sensoriska och motoriska system.

Embodied cognition-teorier betonar kroppens betydelse för kognition och visar hur vår förståelse av världen är formad av våra kroppsliga erfarenheter och interaktioner.

Question 33

Vad är definitionen av en reflex? Ge exempel på några reflexer, varför är definitionen av reflexer relativt problematisk att använda

Answer 33

Definition: Reflexer är ofrivilliga svar på externa stimuli. Detta inkluderar en rad sensorimotoriska reflexer som nyfödda har från födseln för att svara på miljön omkring dem.

Exempel: knäreflexen, sugreflexen, blinkreflexen, gripreflexen

• Problem: Vissa reflexer kan modifieras av erfarenhet och kontext, dvs inte alltid helt automatiska. Alla reflexter har inte en en uppenbar funktion eller överlevnadsvärde. Vissa reflexer försvinner eller förändras över tid, antyder interaktion med andra utvecklingsprocesser.
• Exempel: Nyfödda barn kan anpassa sugande efter moderns röst, tyder på inlärning och kontroll. Steppningsreflexen där man håller barnet över marken och de försöker gå, försvinner efter några månader men återkommer senare som viljestyrd handling (gång), ifrågasätter reflex som oföränderlig respons.

Reflexbegreppet är användbart för att beskriva vissa typer av automatiska responser, men det är viktigt att understryka att reflexer kan vara mer flexibla och utvecklingsberoende än vad den traditionella definitionen antyder.

Question 34

Vad är grovmotorik och finmotorik? Ge ett exempel av vardera. Hur är deras utveckling efter födseln?

Answer 34

• Grovmotorik: Innebär stora kroppsrörelser som använder stora muskelgrupper.
• Exempel: Gå, hoppa, springa.
• 1 år: Lyfta huvudet, sitta upp, krypa, stå.
• 1-3 år: Gå, springa, klättra.
• 3-5 år Bättre balans och koordination, kan hoppa och cykla med stödhjul.
  —
• Finmotorik: Innebär små rörelser som använder mindre muskelgrupper, oftast i händer och fingrar.
• Exempel: Rita, knäppa knappar, använda bestick.
• 1 år: Grepp, objektöverföring.
• 1-3 år: Hand-öga koordination, stapla klossar, öppna lådor, rita.
• 3-5 år Klippa med sax, rita detaljerat, klä sig själv.

Question 35

Beskriv den nativistiska teorin om kognitiv utveckling

Answer 35

• Betonar att barn föds med medfödd kunskap och förmågor som möjliggör inlärning och utveckling.
• Språkutveckling (Chomsky): Barn har en medfödd språkförmåga (LAD) som gör det möjligt att lära sig språk snabbt och effektivt.
• Core knowledge (Spelke): Barn har medfödd kunskap inom specifika domäner, såsom objektpermanens, antal, rum och social kognition.

Question 36

Beskriv den evolutionspsykologiska teorin teorin om kognitiv utveckling

Answer 36

• Betonar att kognitiva förmågor har utvecklats genom evolution för att öka chanserna till överlevnad och reproduktion.
• Theory of mind: Förmågan att förstå andras mentala tillstånd har utvecklats för att möjliggöra social interaktion och samarbete.
• Räkneförmåga: Förmågan att förstå antal och kvantitet har utvecklats för att hantera resurser och lösa problem.

Question 37

Beskriv Spelkes Core Knowledge-teori, och förklara vad “domäner” är och vilka som finns

Answer 37

Core knowledge (kärnkunskap): Teorin menar att spädbarn föds med en grundläggande förståelse inom specifika domäner, eller kunskapsområden, som är viktiga för överlevnad och utveckling.

Domäner:
* Objektpermanens: Förståelse för att objekt fortsätter att existera även när de är utom synhåll.
* Antal: Förmåga att urskilja och representera kvantiteter.
* Rum: Förmåga att förstå rumsliga relationer och navigera i omgivningen.
* Social kognition: Förmåga att förstå andras intentioner, mål och känslor.

Question 38

Beskriv Piagets utvecklingsteori. Vilka är dess styrkor och svagheter jfr. med dagens kunskap

Answer 38

Piagets teori: Barn konstruerar aktivt sin förståelse av världen genom att interagera med omgivningen och anpassa sina kognitiva strukturer (scheman) till nya erfarenheter. Utvecklingen sker i fyra huvudstadier: sensomotoriskt, preoperationellt, konkret operationellt och formellt operationellt.

Styrkor:
1. Barnets aktiva roll: Betonar barnets egen aktivitet och utforskande som drivkraft för lärande och utveckling.
2. Kvalitativa skillnader: Beskriver tydliga skillnader i barns tänkande mellan olika stadier.
3. Omfattande teori: Förklarar utveckling inom olika kognitiva områden, såsom objektpermanens, logiskt tänkande och moralisk utveckling.

Svagheter:
1. Underskattad kompetens: Studier visar att barn kan behärska vissa förmågor tidigare än Piaget föreslog.
2. Stegvis utveckling: Utvecklingen är inte alltid lika stegvis som teorin antyder, och barn kan visa större variation och flexibilitet i sitt tänkande.
3. Kulturell bias: Teorin är baserad på studier av västerländska barn och tar inte tillräckligt hänsyn till kulturella skillnader i kognitiv utveckling.

Question 39

Beskriv Vygotskys utvecklingsteori. Vilka är dess styrkor och svagheter jfr. med dagens kunskap

Answer 39

Vygotskys teori: Kognitiv utveckling sker genom social interaktion och med hjälp av kulturella verktyg, såsom språk och symboler. Barn lär sig av mer kunniga personer (t.ex. föräldrar, lärare) inom ramen för den proximala utvecklingszonen (ZPD).

Styrkor:
1. Social kontext: Betonar den sociala interaktionens och kulturens avgörande roll för kognitiv utveckling.
2. Lärande och utveckling: Visar hur lärande och utveckling är nära sammanlänkade och hur social interaktion kan stödja barns lärande.
3. Kulturella verktyg: Betonar betydelsen av kulturella verktyg, såsom språk och symboler, för att forma tänkande och problemlösning.

Svagheter:
1. Begränsad empirisk forskning: Vygotskys teori har inte testats lika omfattande som Piagets teori.
2. Otydlig beskrivning av stadier: Teorin ger en mindre tydlig beskrivning av utvecklingsstadier jämfört med Piagets teori.
3. Fokus på kognition: Teorin fokuserar främst på kognitiv utveckling och tar inte lika mycket hänsyn till emotionella och sociala aspekter.

Question 40

Beskriv tre skillnader mellan Piagets och Vygotskys utvecklingsteorier

Answer 40

• Drivkraft för utveckling:
  Piaget: Barnets egna utforskande och interaktion med den fysiska världen.
  Vygotsky: Social interaktion och kulturella verktyg.
• Utvecklingens mönster:
  Piaget: Universella stadier med kvalitativa skillnader i tänkande.
  Vygotsky: Mer fokus på individuella och kulturella variationer i utveckling.
• Roll av språk:
  Piaget: Piaget: Språk speglar barnets kognitiva utveckling.
  Vygotsky: Språk är ett centralt verktyg för tänkande och lärande.

Question 41

Beskriv Bronfenbrenners bioekologiska modell

Answer 41

Bronfenbrenners bioekologiska modell beskriver hur barns utveckling påverkas av olika system i deras omgivning. Modellen betonar att barns utveckling sker i en komplex och dynamisk miljö, där olika system interagerar och påverkar varandra.

• Mikrosystem: Den omedelbara omgivningen där barnet interagerar direkt med andra (t.ex. familj, förskola, kamratgrupp).
• Mesosystem: Samspelet mellan olika delar av mikrosystemet (t.ex. föräldrarnas relation till lärarna).
• Exosystem: Miljöer som barnet inte deltar i direkt men som ändå påverkar dess utveckling (t.ex. föräldrarnas arbetsplats).
• Makrosystem: De kulturella värderingar, normer och institutioner som påverkar alla system (t.ex. utbildningssystem, politiskt system).

Question 42

Beskriv kort grundtankarna i neurokonstruktivism

Answer 42

Neurokonstruktivism integrerar neurovetenskap och kognitiv utveckling för att förstå hur hjärnan bygger kognition.

• Samspel mellan biologi och erfarenhet: Hjärnan är plastisk och formas av erfarenhet, samtidigt som den biologiska utvecklingen sätter ramar för lärande.
• Representationer: Hjärnan skapar representationer av världen, och dessa representationer förändras och blir mer komplexa över tid.
• Dynamiska processer: Utvecklingen är en dynamisk process där olika hjärnregioner och funktioner interagerar och förändras.
• Domain-specific development: Olika kognitiva domäner kan ha olika utvecklingsbanor och vara kopplade till specifika hjärnregioner.

Question 43

Förklara följande begrepp:
1. Fonologi
2. Semantik
3. Grammatik
4. Pragmatik

Answer 43

1. Fonologi: Språkets ljudsystem, inklusive fonem (språkets minsta betydelseskiljande enheter) och regler för hur ljud kombineras till ord. T.ex. Skillnaden mellan /p/ och /b/ i “pil” och “bil”.
2. Semantik: Ords och saters betydelse, hur vi tolkar och förstår språket. T.ex. Att förstå att ordet “hund” refererar till ett fyrfota djur som skäller.
3. Grammatik: Regler för hur ord kombineras till meningar.
   Syntax: Ordföljd och satsstruktur (t.ex. subjekt, predikat, objekt).
   Morfologi: Ordbildning och böjningssystem (t.ex. pluraländelser, tempus).
4. Pragmatik: Hur språk används i olika sociala kontexter, inklusive regler för turtagning, artighet och förståelse av underförstådda budskap. T.ex. Att förstå att “Kan du räcka mig saltet?” är en fråga och inte ett konstaterande.

Question 44

Beskriv översiktligt hur barn kommunicerar under pre-lingvistisk utveckling. Använd begreppen “child directed speech”, joller, protodeklarativa gester och protoimperativa gester.

Answer 44

Den pre-lingvistiska utvecklingen tar plats de första 12 månaderna av livet. Under den pre-lingvistiska utvecklingen använder barn olika metoder för att kommunicera innan de kan tala. Här är en översikt över några viktiga begrepp:

• Child Directed Speech (CDS): Vuxna talar med barn i en överdriven och melodisk ton, vilket hjälper barnet att lära sig språkljud och strukturer.
• Joller: Barn börjar jollra runt 6 månaders ålder, vilket innebär att de producerar ljud som förberedelse för talade ord och meningar.
• Protodeklarativa gester: Barn använder gester för att rikta andras uppmärksamhet mot objekt eller händelser, uttrycka intresse och engagera andra i deras fokus.
• Protoimperativa gester: Barn använder gester för att få andra att göra saker åt dem, som att sträcka ut händerna för att bli upplyfta eller peka på en leksak de vill ha.

Dessa metoder är viktiga för barns kommunikativa utveckling och lägger grunden för senare språkinlärning.

Question 45

Varför finns det en diskrepans mellan språklig förståelse och språklig produktion, alltså varför ett barn förstår ord och språk innan det självt kan producera ord och språk

Answer 45

Barn förstår ofta mer språk än de kan producera. Denna diskrepans beror på flera faktorer:

• Kognitiv utveckling: Att förstå språk kräver mindre kognitiva resurser än att producera det. Barn behöver först utveckla begrepp och förståelse för världen innan de kan uttrycka det i språk.
• Motoriska begränsningar: Tal kräver finmotorisk kontroll över musklerna i munnen och tungan. Barn behöver tid för att utveckla dessa motoriska färdigheter.
• Minnesbegränsningar: Att producera språk kräver att man håller information i arbetsminnet och planerar satser. Barn har begränsad arbetsminneskapacitet, vilket gör det svårare att producera komplexa yttranden.

Diskrepansen mellan förståelse och produktion är en normal del av språkutvecklingen. Barnens receptiva språkförmåga lägger grunden för deras senare produktiva språkförmåga.

Question 46

Förklara vad överextensioner och underextensioner är med hjälp av ett exempel för respektive

Answer 46

• Överextension: Barn använder ett ord för att referera till en bredare kategori av objekt eller händelser än vad som är korrekt. T.ex. Barnet använder ordet “vovve” för alla fyrbenta djur, inklusive katter och hästar.
  Fokusering på perceptuella likheter (överextension)
  —
• Underextension: Barn använder ett ord för att referera till en mindre kategori av objekt eller händelser än vad som är korrekt. T.ex. Barnet använder ordet “boll” endast för sin egen röda boll, och inte för andra bollar.
  Begränsad erfarenhet och generalisering (underextension)
  —
  Pga begränsat ordförråd

Question 47

Förklara tre faktorer som ligger bakom individuella skillnader i hur barn tillägnar sig språk

Answer 47

1. Genetik: Arv påverkar barns språkförmåga, inklusive fonologisk medvetenhet, minne och inlärningsförmåga.
2. Miljö: Språklig stimulans, interaktion med vuxna och tillgång till böcker och andra resurser påverkar ordförråd och grammatisk utveckling.
3. Temperament: Barn med ett utåtriktat temperament och god social förmåga tenderar att utveckla språk snabbare.

Question 48

Beskriv vad telegrafiskt tal är, och vilka förklaringar som finns till dess karaktär

Answer 48

Telegrafiskt tal: En tidig form av grammatisk utveckling där barn kombinerar två ord för att uttrycka en mening, ofta utelämnande funktionsord (t.ex. artiklar, prepositioner).

Exempel: “Mamma bil” | “Pappa sova” | “Mera mjölk”

Förklaringar:
* Begränsad minneskapacitet: Barn fokuserar på de viktigaste orden för att uttrycka sin mening inom ramen för sin begränsade arbetsminneskapacitet.
* Fokus på innehållsord: Barn lär sig först substantiv och verb, som bär den huvudsakliga betydelsen i en mening.
* Regelbaserad inlärning: Barn använder enkla grammatiska regler för att kombinera ord, även om de utelämnar vissa ordklasser.

Utveckling:
Telegrafiskt tal är ett steg mot mer komplexa meningar och grammatiska strukturer.

Question 49

Förklara vad överreglering är med hjälp av ett konkret exempel

Answer 49

Beskrivning: Grammatiska regler tillämpas även på oregelbundna former, t.ex. “gådde” istället för “gick”.

Exempel: Barn som lärt sig pluralformen “-ar” kan säga “hundar” men sedan övergeneralisera regeln och säga “fotar” istället för “fötter”.

Question 50

Förklara följande aspekter av den pragmatiska utvecklingen:
1. Turtagning
2. Shading
3. Illocutionary intent
4. Egocentrism

Answer 50

1. Turtagning: Att vänta på sin tur att prata och lyssna på andra.
2. Shading: Att gradvis byta samtalsämne.
3. Illocutionary intent: Att förstå det underliggande budskapet i ett yttrande, även om orden inte stämmer överens med budskapet.
4. Egocentrism: Svårigheter att ta andras perspektiv i kommunikation.

Question 51

Jämför behavioristisk med nativistisk språkteori genom att förklara respektive teoris grundantaganden, stöd samt kritik

Answer 51

Behaviorism:
Grundantaganden: Språk är ett inlärt beteende genom förstärkning, imitation och association.
Stöd: Observationer av att barn anammar språkmönster de exponeras för och förstärks för.
Kritik: Teorin förklarar inte hur barn skapar nya ord och grammatiska strukturer som de inte direkt härmat eller blivit belönade för.
—
Nativism:
Grundantaganden: Människor är födda med en medfödd förmåga till språkinlärning, ofta beskriven som en Language Acquisition Device (LAD).
Stöd: Barns förmåga att snabbt och effektivt förvärva språk under en kritisk period, även med begränsad input.
Kritik: Mindre förklaringskraft när det gäller språklig variation och anpassning till kulturella och miljömässiga skillnader.

Question 52

Förklara social interaktionsteori med avseende på språkutveckling

Answer 52

Social interaktionsteori för språkutveckling:

Grundantaganden: Barn är biologiskt förberedda att lära sig språk.
Kärnprocess: Språkutveckling sker genom aktiv interaktion och kommunikation med omgivningen.
Viktigt: Språket utvecklas som en del av sociala aktiviteter, där barnet lär sig genom att efterlikna och få feedback från vuxna.

Question 53

Vad är emotioner, och vilka perspektiv finns det på emotioners funktion

Answer 53

Emotioner: Subjektiva reaktioner på händelser och stimuli, med fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva komponenter.
—
Perspektiv på emotioners funktion:
* Genetisk-mognadsperspektiv: Betonar biologiska och genetiska faktorer som grund för emotioner.
* Inlärningsperspektiv: Betonar inlärning och erfarenhet som formar emotionella reaktioner.
* Funktionalistiskt perspektiv: Betonar emotioners funktion för att anpassa oss till miljön och uppnå mål.

Question 54

Beskriv fler aspekter av hur emotioner utvecklas. Förklara även Paul Ekmans uppdelning av emotioner.

Answer 54

Utveckling av emotioner:
Biologisk grund: Medfödda emotionella uttryck och reaktioner, som formas av erfarenhet och kultur.
Observationsinlärning: Barn lär sig emotionella uttryck och beteenden genom att observera och imitera andra.
Socialt refererande: Barn använder andras emotionella uttryck för att tolka och reagera på okända situationer.
Föräldrars roll: Ger ord för känslor, speglar, förstärker och reglerar barns emotionella uttryck.
—
Ekmans uppdelning:
* Primära emotioner: Universellt igenkännbara, t.ex. glädje, sorg, rädsla, ilska, avsky och förvåning.
* Sekundära emotioner: Mer komplexa och självmedvetna, t.ex. skam, skuld och stolthet.

Question 55

Förklara vad temperament är och redogör tre modeller som behandlar temperament

Answer 55

Definition av temperament:
Definition: Hur vi reagerar på världen och reglerar den reaktiviteten. Medfött men utvecklas i interaktion med miljön.

—
Modeller:
1. Thomas & Chess: Easy (positiv, anpassningsbar), difficult (lättfrustrerad), slow-to-warm-up (mildare reaktioner, behöver tid).
2. Rothbart: Beskriver temperament genom reaktivitet (emotionell responsivitet) och självreglering (kontroll över responsivitet).
3. Goodness of fit: Matchning mellan barnets temperament och omgivningens krav och förväntningar. Lägger vikt på att barnets miljö ska matchas till dess temperament-stil för att stimulera dess utveckling på bästa sätt.

Question 56

Vad påverkar utvecklingen av individuella skillnader i emotionsreglering? Beskriv och diskutera tre väsentliga faktorer som påverkar utvecklingen

Answer 56

1. Sociala interaktioner:
   Emotionell coaching från föräldrar som lär ut känslomässig förståelse och reglering. Interaktioner med kamrater påverkar också hur barn reglerar sina känslor.
2. Temperament och biologi:
   Barns medfödda temperament påverkar deras förmåga att reglera känslor; vissa barn är mer reaktiva eller mindre tålmodiga från början.
3. Kulturella faktorer:
   Kulturella normer och värderingar formar vilka emotionsregleringstekniker som lärs ut och uppmuntras.

Question 57

Förklara kort vad som menas med anknytning och beskriv tre aspekter av interaktion som påverkar anknytningen

Answer 57

Anknytning definition: Känslomässigt band som utvecklas tidigt i livet, vilket är kritiskt för barnets socioemotionella utveckling.

Påverkande faktorer:
1. Leenden och kontingent respons: Vuxnas respons på barnets leenden och ljud bidrar till en trygg anknytning genom att förstärka barnets känsla av säkerhet och förutsägbarhet.

2. Socialt refererande: Barnet lär sig att läsa av och reagera på sociala signaler från vårdnadsgivare för att bättre förstå och hantera nya eller osäkra situationer.
3. Förälders sensitivitet: Sensitiviteten hos vårdnadsgivare att läsa av och adekvat svara på barnets behov och signaler är avgörande för utvecklingen av en trygg anknytning.

Question 58

Redogör för anknytningsteorin genom att förklara vad Bowlby ansåg var orsaken till anknytning, samt beskriva Ainsworth och Mains anknytningsstilar (med exempel på hur barn och förälder beter sig)

Answer 58

Bowlby’s teori: Anknytning är en evolutionärt programmerad mekanism för att säkerställa barnets överlevnad.
—
Ainsworth: Utvecklade Strange Situation-proceduren för att bedöma anknytning.

Ainsworth’s anknytningsstilar:
* Trygg (B): Barnet använder föräldern som en trygg bas för utforskning och en säker hamn vid oro.
* Otrygg-undvikande (A): Barnet undviker kontakt med föräldern och fokuserar på utforskning.
* Otrygg-ambivalent (C): Barnet är ambivalent gentemot föräldern, söker närhet men är samtidigt arg och svårtröstad.
* Desorganiserad (D): Barnet visar desorienterade och motsägelsefulla beteenden.

Question 59

Hur påverkar anknytningsstil senare utveckling?

Answer 59

Trygg anknytning: Förbättrad social kompetens, högre självkänsla, effektiv emotionell reglering, bättre emotionell förståelse.
Otrygg anknytning: Risk för psykosociala problem och psykisk ohälsa, effekterna är komplexa och beror på många faktorer.
Desorganiserad anknytning: Stark riskfaktor för externaliserande problem, låg social kompetens och psykopatologi ohälsa.

Question 60

Beskriv översiktligt barns sociala utveckling innan och direkt efter födseln

Answer 60

Innan födseln: Spädbarn visar intresse för mänskliga ansikten och röster redan i livmodern.

Direkt efter födseln: Spädbarn söker ögonkontakt, imiterar ansiktsuttryck och är känsliga för andras känslomässiga tillstånd.

Andra halvan av första året: Utvecklar specifik anknytning till vårdnadshavare, visar främlingsrädsla och separationsprotest.

Question 61

Redogör för the Theory of Mind genom att beskriva vad mentaliseringsförmåga är, hur den utvecklas, hur Sally and Anne-task går till, kritik mot Sally and Anne-task och vad som kan förbättra ett barns mentaliseringsförmåga

Answer 61

Mentaliseringsförmåga: Förmåga att förstå andras mentala tillstånd som tankar och känslor.

Utveckling:
- Spädbarn: Tidig social förståelse.
- Förskoleålder: Förståelse för falska övertygelser och perspektiv.

Sally-Anne-test:
- Testar förståelse för falska övertygelser genom en berättelse där en karaktär, Sally, lägger en boll i en korg och lämnar rummet. Anne flyttar bollen till en låda. Barnet frågas var Sally kommer leta efter bollen när hon återvänder. Testar dvs för barnets förmåga att se händelseförlopped ur den letande dockans perspektiv.

Kritik mot Sally-Anne-test:
- Svårt för yngre barn, beroende av språkförmåga, kan missleda om barnets verkliga förståelse för andras mentala tillstånd.

Förbättring av mentaliseringsförmåga:
- Social interaktion och lek som främjar diskussion om och reflektion över mentala tillstånd.
- Läsning och berättelser som innehåller rika exempel på mentala processer.

Question 62

Är barn altruistiska eller egoistiska? Ta ställning och diskutera utifrån relevanta studier och paradigm

Answer 62

Studier som stödjer altruism:
* Empati och prosocialt beteende: Forskning visar att spädbarn och små barn kan visa empati och prosociala beteenden som att trösta andra eller dela med sig, även i avsaknad av direkt belöning.
* Helper-hinderer paradigm: Spädbarn så unga som sex månader föredrar individer som hjälper andra över dem som hindrar, vilket tyder på en tidig preferens för altruistiska handlingar.

Studier som stödjer egoism:
- Egennyttans motiv: Även om små barn visar prosocialt beteende, kan de även visa egocentriska tendenser, särskilt i situationer där deras egna behov eller önskemål står på spel.
- Belöningsmekanismer: Äldre barn kan visa altruistiskt beteende i högre grad när de får någon form av belöning eller erkännande, vilket kan tyda på att vissa prosociala beteenden är inlärda för att få socialt godkännande.

Slutsats och diskussion:
- Barn har kapacitet för både altruism och egoism. Deras beteenden utvecklas i en komplex samspel mellan medfödda dispositioner och miljömässiga påverkningar inklusive uppfostran och kulturella normer.
- Sociala och kulturella faktorer spelar en avgörande roll i hur dessa beteenden formas och uppmuntras under barnets uppväxt.

Question 63

Beskriv de kulturella och individuella skillnader man har kunnat observera i moralisk utveckling

Answer 63

Kulturella skillnader:
- Normer och värderingar: Olika kulturer har unika uppsättningar av moraliska normer som påverkar vad som betraktas som rätt och fel. Till exempel kan kollektivistiska samhällen betona gruppens välbefinnande framför individens, medan individualistiska kulturer kan fokusera mer på individuella rättigheter och friheter.
- Moralisk socialisation: Sättet barn lär sig moral skiljer sig åt; i vissa kulturer genom direkt undervisning och förmaningar, medan andra kanske använder berättelser och exempel för att förmedla moraliska läxor.

Individuella skillnader:
- Temperament: Barn med olika temperament kan reagera annorlunda på moraliska dilemman. Till exempel kan barn med mer empatisk förmåga vara mer benägna att visa prosocialt beteende.
- Kognitiv utveckling: Barns förmåga att förstå och resonera om moraliska frågor utvecklas i takt med deras kognitiva förmågor. Till exempel visar forskning att barns förståelse för intentioner och konsekvenser utvecklas över tid och starkt påverkar deras moraliska bedömningar.
- Sociala erfarenheter: Interaktioner med familj, vänner och bredare samhället bidrar till utvecklingen av moraliska värderingar. Barn som uppmuntras att tänka på och diskutera moraliska frågor kan utveckla en mer nyanserad moralisk förståelse.

Question 64

Beskriv Sousas forskning på antisocialt aggressivt beteende hos tonåringar, och vilka slutsatser de kom fram till

Answer 64

Fokus: Studier av antisocialt och aggressivt beteende hos tonåringar, med fokus på biologiska och miljömässiga riskfaktorer.

Slutsatser: Antisocialt beteende är ett resultat av interaktioner mellan genetiska sårbarheter och miljömässiga riskfaktorer, såsom bristande föräldraskap och negativa kamratrelationer. Tidiga insatser är viktiga för att förebygga antisocial utveckling.