Kognitions- och perceptionspsykologi (4,5 hp) Flashcards

1
Q

Vad innebar behaviorismens framväxt för sinnesforskningen?

A
  • Ingen fokus på “svarta lådan”
  • Kritiserade introspektion (strukturalism)
  • Fokus på observerbara beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför är modeller viktiga inom kognitiv psykologi?
Förklara:

  • Strukturella modellen
  • Processmodellen
  • Resursmodellen
A

Modeller viktiga för att ge inblick i hjärnans mekanismer och förenka komplexa processer.

  • Strukturell modell: Hjärnans fysiska struktur och deras funktioner och kopplingar mellan varandra. T.ex. Baddeleys tre komponentsmodell över arbetsminnet
  • Processmodell: Ofta i form av flödesscheman med rutor för olika processer och pilar för hur de är kopplade, syftet är att ge förklaring till hur det fungerar. Ex. Atkinsons & Shiffrins model om sensoriska intryck förs över till STM
  • Resursmodell: Utveckling av processmodell, vilka begränsningar har stegen i processmodeller som kan påverka flödet, vilka komponenter kan arbeta samtidigt. T.ex. Treismans attenuation modell över uppmärksamhet, hur mycket uppmärksamhet en stimuli skall tilldelas baserat på dess saliens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fyra situationer viktiga för förståelse av bearbetning av information och beslutsfattande

A
  • Utbildning: Viktigt för hur man bäst utformar lektioner och studieupplägg för optimal inlärning
  • Säkerhet: Öka säkerheten i trafik genom trafikplanering och trafikpsykologi.
  • Samhället: Hur instutitioner/myndigheter skall bäst informera medborgare, tex om vaccin.
  • Relationer: Viktig för bra kommunikation och konflikthanterande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara idén om nivåer av analys. Varför studera kognitiv neurovetenskap?

A
  • Nivåer av analys: Studera ämnen på flera sätt för djupare förståelse. Exempel: Bilprestanda = beteende; mekanik = fysiologi. Studera beteenden eller signalafyrningar.
  • Viktigt för förståelse hur sinnet fungerar genom kombination av beteendemässiga och fysiologiska experiment
  • KogNeuro viktigt för att förstå sinnet via beteende och fysiologi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är kognition?

A
  • Mentala processer: tänkande, uppmärksamhet, minne, problemlösning, resonemang, språkförståelse och beslutsfattande
  • BlåSTRUMPa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur spelar man in aktionspotentialer från neuroner, hur ser signalerna ut och vad är relationen mellan aktionspotentialer och stimulus-intensitet?

A
  • Med mikroelektroder
  • Signalerna visualiseras som vågor
  • Desto högre stimulus-intensitet desto högre frekvens av aktionspotentialer/impulser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förutom objektigenkänning, varför är perception (uppfattning) viktigt?

A
  • Perception (uppfattningen) förändras vid tillförande av information
  • Perception kan vara resonerande/problemlösande (såg detta tidigare, ändrar liknande framtida uppfattningar)
  • Tidigare erfarenheter påverkar ens perception/uppfattning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad mer är involverat i perception än ljusmönster på receptorer?

A
  • Perception kräver flera infokällor en korrekt uppfattning
  • Förväntningar och uppmärksamhet påverkar t.ex. upplevelsen av smärta, påvisar hur perception skapas av signaler från både omvärlden (bottom-up) och erfarenheter (top-down)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är bottom-up processer?

A
  • BU är stimulusdriven perception (feedforward)
  • Signalerna bearbetas progressivt ju högre upp i hjärnan de kommer, ingen ytterligare information läggs till
  • Ex: rörelse i periferin, ögonen dras reflexmässigt dit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är top-down processer?

A
  • TD - ens perception baseras på erfarenhet, kontext förväntingar etc (feedback)
  • Signaler från receptorer bearbetas och påverkas i högre områden i hjärnan
  • Ex: avgöra ‘hårtorken/borrmaskinen’ i verkstad eller badrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är inverse projection problem?

A
  • Uppgiften att bestämma objektet som fångas på näthinnan
  • De råa signalerna som tas upp är tvetydiga, erfarenhet och kontext stöder avgörandet
  • Ex. fyrkantigt plant papper kan vara trapetsformad (vinklad) eller en större fyrkant långt bort
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara objektperceptions processnivåer

A

Omvärld: Distalstimulus → Näthinna: Proximalstimulus →
* BU Låg nivå basic features (Detektion av lokala egenskaper, kanter, kurvor, rörelse, textur); BU Mellannivå global struktur, konturer, segmentering i djup, figur/grund särskiljning; BU Hög nivå, objektigenkänning (ventrala strömmen).

  • TD börjar där BU slutar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är de två kortikala banorna inom perception, vad är gör dem?

A
  • Dorsala banan WHERE (hjässan, handling): lokalisering, motorik, navigering, omedvetet Ex skada; svårighet för samordnade rörelser, nå eller gripa tag i objekt.
  • Ventrala banan WHAT (sidan, perception): objektigenkänning, medvetet. Ex skada; rubbad objektigenkänning, kan ej skilja på enkla former, kan inte rita av men kan rita från minnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på följande:

  • Selektiv uppmärksamhet
  • Distraktion
  • Delad uppmärksamhet
  • Uppmärksamhetsfångst
  • Skanning
A
  • Selektiv uppmärksamhet: Lyssna på föreläsaren istället för folk runt en
  • Distraktion: Om man blir störd när man försöker lösa en matteuppgift
  • Delad uppmärksamhet: Att man fokuserar på två stimuli samtidigt
  • Uppmärksamhetsfångst: Snabbt skifte i uppmärksamhet till ett fysiskt stimuli, tex en smäll
  • Skanning: Letar efter källan av en smäll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Vad är Broadbents modell för selektiv uppmärksamhet?
  • Varför kallas den tidig selektionsmodell?
  • Vad kunde den inte förklara?
A
  • Broadbents modell säger att info sållas bort baserat på fysiska egenskaper; ljudvolym, tonhöjd. Sensoriskt minne håller info i bråkdelssekund, filter bestämmer baserat på fysiska egenskaper ifall det går vidare för analys, detektor bestämmer mening av infon
    Meddelande → SensMinne → Filter → (attended message) Detektor → Minne
  • Kallas tidig för att info som inte fokuserats på aldrig analyseras, filtreras bort innan info bearbetas/uppfattats
  • Kan ej förklara cocktailpartyfenomenet, man kan ta upp info från konversationer man inte avsiktligt lyssnar på
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Vad är Treismans dämpningsmodell?
  • Varför föreslogs denna teori?
  • Hur skiljer den sig från Broadbents modell?
A
  • Menar att filtrering tidigt eller sent. Dämparen justerar information baserat på egenskaper som språk, mening. Lexikonet har ord med olika aktiveringströsklar; viktiga ord har lägre tröskel, tex ens namn.
    Messages → Dämparen ⇉Lexikon → Minne
  • Broadbents kunde inte förklara cocktailfenomenet, man processerar fortfarande saker man inte fokuserat på
  • Treismans modell inkluderar partiell bearbetning av icke-fokuserade stimuli, möjliggör uppmärksamhet på meningsfull information trots utan fokus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  • Förklara MacKays bankexperiment
  • Varför påvisar detta experiment en sen selektionsmodell?
  • Vad är sen selektionsmodell?
A
  • Deltagare lyssnade på tvetydiga meningar, ex: “De kastade sten på banken” i ett öra, kunde vara finans eller strand. Andra örat “pengar” eller “strand”
  • Senare höra “kastade sten på stranden” och “kastade sten på finanshus”, baserad på biasordet i första så tog man det närmst besläktat
  • Då biasordet ändrade uppfattning måste dem ha bearbetats fullständigt även fast de inte fokuserades på
  • Sen selektionsmodell innebär således att info processeras på meningsnivå, innan infon vals ut för utökad analys och användning för beslutsfattande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • Förklara Forster & Lavie experimentet om hur bearbetningskapacitet och perceptuell belastning påverkar distraktioner
  • Förklara load theory of attention (uppmärksamhetsteorin om belastning)
A
  • Forster & Lavies experiment var bokstäver/former placerade i en ring identifiera X:et eller N:et, fyra exemplar, en med ringar & ett N (enklast), en med bokstäver & ett X (svårare), de andra två samma men med en distraktion ökar svårigheten relativt, lite mer på enklaste.
  • LToA innebär att vid hög perceptuell belastning så är tröskeln för distraktioner att störa hög, medan vid låg perceptuell belastning så är tröskeln för distraktioner låg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är perception?

A

Perception definieras som upplevelser som orsakas av stimuli som påverkar våra sinnen(syn, hörsel, doft, ljud och känsla)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är inferens?

A

Inferens är en kognitiv process där slutsatser, antaganden eller bedömningar görs baserat på information, erfarenheter och logik, även när information saknas eller är ofullständig. Innebär att fylla i luckor utifrån det kända eller observerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
  • Vad är en perceiving machine?
  • Ge tre anledningar till varför det är svårt att utforma en perceiving machine
A
  • En perceiving machine är kortfattat en maskin som skall uppfatta/tolka världen, oftast genom tex sensorer och kameror för att identifiera objekt, tolka scener och förstå visuella intryck. Självkörande bilar, röststyrda assistenter osv

Det är svårt pga:
1. Tvetydighet/Inverseprojektionsproblemet: Maskiner måste kunna tolka 2D-bilder på ett sätt som motsvarar de mångfaldiga 3D-objekt som kan skapa samma bild, vilket är en komplex uppgift på grund av bilden på näthinnans tvetydighet.

  1. Hantering av dolda eller suddiga objekt: Maskiner har svårt att känna igen objekt som är delvis dolda eller inte i skarp fokus, en uppgift som människor löser med hjälp av tidigare kunskap och förväntningar om objektets helhet.
  2. Vinkelinvarians: Att känna igen ett objekt oavsett vilken vinkel det ses från är utmanande för datorseende-system, medan människor enkelt kan identifiera samma objekt från olika vinklar tack vare deras förmåga till vinkelinvarians (tolka samma objekt från olika vinklar).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur indikerar man att perception är mer än bara bottom-up i följande exempel?
1. Flera personligheter av en ‘blob’

  1. Höra individuella ord i en mening
  2. Upplevelsen av smärta
A
  1. ‘Blobexperimentet’, deltagare tolkade suddig ‘blob’ på olika sätt beroende på sammanhang samt orientering trots samma ‘blob’, påvisar vikten av sammanhang
  2. Språksegmentering, erfarenheten av språk avgör tolkning, om man förstår språket vet man när de slutar och börjar, t.s.f. om man inte kan språket
  3. Förväntningen av smärta avgör hur mycket smärta som upplevs, vid förväntan återhämtar man sig snabbare, distraktion sänker upplevelsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
  • Förklara Helmholtzs teori om omedveten inferens
  • Vad är sannolikhetsprincipen?
A
  • Enligt Helmholtzs teori om omedveten inferens är perception baserad på omedvetna/nativa antaganden om världen/ens omgivning som är baserade på tidigare erfarenheter och förväntningar
  • Sannolikhetsprincipen innebär att vi uppfattar de objekt som mest sannolikt var grund för ett visst stimuli, ex. blått papper framför rött, röda troligast fyrkantigt men kan vara sexkantig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q
  • Förklara Gestaltteorin för perception
  • Vad är principerna av perceptuell organisering, varifrån kommer dessa enligt gestaltpsykologerna?
A
  • Gestaltteorin kom som kritik av strukturalism, kritiserade att perception var bara en summering av stimulin, menade att perceptuella upplevelsen är mer än summan av dess delar.

Principerna av perceptuell organisering, hur vi organiserar visuella intryck:

  • Närhet - Likhet; Element som är lika varandra (i färg, form, storlek) ses som delar av en grupp. Element som är nära varandra i rymden grupperas tillsammans.
  • Slutenhet; Vi tenderar att se hela figurer även när delar av dem är ofullständiga eller dolda.
  • Good continuation; Element som följer en riktning eller kurva ses som sammanhängande.
  • Figur och grund; Vi skiljer mellan en figur (objekt) och dess bakgrund.
  • Prägnanz - bestämdhet eller god form; uppfattar mönster på det enklaste sättet, som Occam’s razor

Enligt gestaltpsykologerna så är principerna nativa, inte inlärda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är strukturalism inom perceptionspsykologi?

A
  • Konceptet att uppfattning/perception byggs upp av flera smådelar av upplevelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  • Vad är regelbundheter i omgivningen? Hur påverkar regelbundeter i miljön perception?
  • Vad är skillnaden på fysiska och semantiska regelbunheter?
  • Vad är ett scen-schema?
A
  • Regelbundheter i omgivningen är egenskaper som ofta förekommer i samma miljö vilket starkt ändrar ens förväntningar i framtiden.
  • Fysiska regelbundheter; är återkommande fysiska egenskaper i omgivningen tex träd och byggnader är vertikala streck, staket är vanliga horisontella streck, sneda streck är svårare att uppfatta i miljön. Semantiska regelbundheter, refererar till meningen av en scen, oftast vad som sker i en scen, tex matberedning sker oftast i ett kök. Semantiska regelbundheter är egenskaper associerade med funktioner som utförs i olika typer av scener.
  • Ett scen-schema är en sammansättning av regelbundheter som är associerade med en scen, tex i ett kontor så dras uppmärksamheten mot bordet med en dator då man vet att det är där som saker oftast händer i ett kontor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Förklara Bayesiansk inferens genom hur den förklarar inverse projection problem

A
  • Bayesiansk inferens beräknar sannolikhet för ett utfall genom att kombinera tidigare erfarenheter (prior) med bevis (likelihood).
  • Inverseprojektionsproblemet adresseras genom att utnyttja priors, som antagandet att en bok är rektangulär. Detta antagande, kombinerat med hur bokens form projiceras på näthinnan, leder till uppfattningen att boken är rektangulär.
28
Q
  • Hur skiljer sig Gestaltteorin från omedveten inferens, regelbundheter i omgivningen och Bayesiansk inferens?
  • Hur förklarar dagens kognitivpsykologer relationen mellan erfarenheter och principerna av perceptuell organisering?
A
  • Gestaltteorin menar att principerna för perceptuell organisation är nativa (närhet, likhet, prägnanz osv)., prioriterar bottom-up bearbetning. I motsats ställer teorier som omedveten inferens och Bayesiansk inferens större vikt vid top-down bearbetning för perception.
  • Kognitivpsykologer idag ser Gestaltprinciperna som delvis formade av erfarenhet. Exempelvis kan principerna om good continuance och likhet spegla miljöerfarenheter. Forskning visar att det perceptuella systemet påverkas av erfarenhet, med fysiologiska bevis för att upprepad stimuli formar sättet neuroner svarar i perceptuella system.
29
Q

Vad är stimulus saliens? (stimulusframträdande)

A

Stimulus saliens beskriver ett intrycks avvikelse från dess omgivning baserad på dess fysiska egenskaper, så som färgstyrka, ljudvolym, snabba rörelser, sådant som drar åt sig människans uppmärksamhet. Tex knallljud i tyst omgivning (hög saliens) sticker ut mer än knalljud i högljudd omgivning (låg saliens)

30
Q
  • Ge exempel på hur uppmärksamhet bestäms av stimulus saliens och fler kognitiva faktorer, såsom mening och “kunskap”
  • Vad är rollen av scen-scheman?
A
  • Salient stimuli drar ofta uppmärsamhet av ofrivilliga reflexer pga dess natur. Kognitiva faktorer kan vara sådant som ens egna namn vid mening eller vid läsande av menyalternativ på restaurang och en sak innehåller något du inte tål så kommer du lägga märke på det baserat på din kunskap.
  • Scen-scheman är kopplade på så vis att tillfällen då aspekter i scen-schemat har väsentliga avvikelser så kommer dessa att uppmärksammar mera och lättare. Tex skrivare på en spis kontra en kastrull på en spis.
31
Q

Vad är kovert uppmärksamhet?

A

Kovert uppmärksamhet är när du är uppmärksam på något du inte kollar på.

Tex fokus på kort i mitten av en skärm, men en lampa lyser i periferin och man märker av den när den lyser upp åt sidan.

32
Q
  • Vad är exogena signaler (exogenous cues)?
  • Vad är endogena signaler (endogenous cues?)

Vad antyder dessa signaler på uppmärksamhetens effekt på informationsbearbetning?

A
  • Exogena signaler föregår där den kommande huvudsignalen kan ta plats. Har verkan på bottom-up uppmärksamhet, reflexbaserad reaktion.
  • Endogena signaler visas i mitten av skärmen och indikerar i vilken riktning som den kommande huvudsignalen kan ta plats, oftast i form av en pil. Har verkan på top-down uppmärksamhet, kontrollerad reaktion.

Visar att uppmärksamhet agerar som en lampa, infobearbetning bättre då uppmärksamheten är riktad mot den.

33
Q
  • Vad visade Schneider och Shiffrins experiment på automatisk processering?
  • Ge exempel på automatisk processering
  • När är automatisk processering inte möjlig?
A
  • Schneider och Shiffrin experiment, deltagare skulle komma ihåg siffran 3, därefter hitta den i en sekvens av rutor som ändrar innehåll av bokstäver, därefter återge ifall target (3) var i någon av de 20 st rutorna
  • Automatisk processering är cykling, växling i bil
  • Automatisk processering är inte möjlig om uppgiften är för svår, tex att cykla, hålla konversation och lösa mattefrågor på en och samma gång
34
Q

Vad är kontrollerade processer?

A

Kontrollerade processer är långsamma och krävande, kräver medvetet utförande. Motsatsen till automatiska processer.
Ex. ny förare som skall växla och hålla konversation samtidigt

35
Q
  • Vad är Treismans feature integration theory?
  • Vad förklarar teorin om perception av objekt?
  • Vad är teorins nivåer, vid vilken nivå blir uppmärksamhet inblandad?
A
  • Treismans feature integration theory hanterar frågan om hur vi uppfattar individuella egenskaper som delar av samma objekt genom idén av en två-stegs process.
  • Teorin förklarar att delar ur scener ibland kan uppfattas mycket fort, men ibland krävs mer tid och fokus för att förstå komplexa objekt och scener.
  • Objekt → [1] Preattentive state (analyze into features, egenskaper hos objekt behandlas automatiskt) → [2] Focused attention stage (Combine features, fokuserad uppmärksamhet krävs för att intergrera och sammaställa de olika egenskaperna från steg 1) → Perception | vid nivå 2 så blir uppmärksamhet inblandad.

Vid Treismans tester om färger på former och siffror så sker illusory conjunctions under den preattentiva fasen enligt feature integration theory. Under denna fas kan egenskaper som färg och form felaktigt kombineras utan fokuserad uppmärksamhet.

36
Q
  • Beskriv de fem typerna av minnen, vilka är långtidsminnen samt korttidsminnen
  • Varför är korttidsminnet viktigt?
A
  1. Sensoriskt minne (–sekund kort); Är bibehållande av effekter från sensoriska stimulin. Tex spåret av ett starkt ljus i ögonen.
  2. Korttidsminne (15–20 sekunder kort); Förvarar små mängder information under en något längre period än sensorisk stimuli.
  3. Långtidsminne Semantiskt långt
  4. Långtidsminne Episodiskt långt
  5. Långtidsminne Procedur långt

Korttidsminne är viktigt eftersom det är den som möjliggör att minnen kan föras över till långtidsminnet

37
Q

Beskriv sensoriskt minne, referera till resultaten från Sperlings experiment, blinkade samlingar av bokstäver, mätte kapacitet och varaktigheten för sensoriskt minne.

A
  • Sensoriskt minne är kortlivad lagring av sensorisk information, registrerar nästan allt som träffar våra sinnen
  • Sperling visade att det sensoriska minnet är stort men behåller infon endast en bråkdels sekund. Med delrapportmetoden där vissa rader efterfrågades med hjälp av toner direkt efter presentation, kunde man få fram hur länge sensoriska minnet kan spara information. 4-6 bokstäver som mest.
38
Q

Beskriv Baddeleys trekomponents-modell för arbetsminnet.

A
  • Fonologiska slingan: Temporär lagring/manipulation av talat/skrivet material. Begränsad kapacitet, håller info några sekunder. Fonologisk lagring, artikulatorisk repetitionsprocess
  • Visuo-spatiala skissblocket: Lagrar/manipulerar visuell/rumslig info. Möjliggör mental visualisering.
  • Centrala exekutiven: Koordinerar uppmärksamhet, uppgiftshantering, integrerar långtidsminne.
  • Skillnad STM/arbetsminne: Arbetsminnet är till för att manipulera inkommen info, tex matteuppgift. STM handlar mer om när man återkallar minnen och generell minnesfunktioner i närtid.
39
Q
  • Vad är centrala exekutiven?
  • Vad händer vid skada av denna funktion? (Frontalloben)
A
  • Den centrala exekutivens funktion är koordingering av visuo-spatiala skissblocket (visualisering och utförande) och fonologiska slingan (instruktioner)
  • Skada kan leda till repetitionspatologi, tex person har en blå ruta och röd ruta på skärm, initial instruktion “klicka på röda rutan”, utförs. Därefter ny instruktion att “klicka på blåa rutan”, utförs inte, trots uppmanande till att nya instruktioner skall följas.
40
Q
  • Förklara varför stress kan reducera arbetsminnets kapacitet
  • Hur kan denna reducering mitigeras?
A
  • Stress blir som en till arbetsuppgift för arbetsminnet, då fokuserar man sämre på uppgiften. Tex viktig matteuppgift, ej göra fel, sämre resultat pga stressen över att göra fel.
  • Om man skriver av sig stressen under en kort tid efter en uppgift innan man går vidare till nästa så blir resultaten bättre än om man skrev om något annat eller inte skrev alls.
41
Q
  • Vad visar serial position curves?
  • Vad visar SPC för skillnader mellan LTM och STM?
A
  • Serial position curves är när deltagare läser ord för att sedan återge dessa ord, tidiga ord (primacy effect, man lägger stor vikt vid första intryck) och sena ord (recency effect, nära i STM ) kommer lättast.
  • Tidigaste orden har hunnits repeteras mest i fonologiska slingan och övergått till LTM medan de senaste orden fortfarande är i STM. Men recency effect avtar efter ca 30 sekunder.
42
Q

Ge exempel på i STM & LTM:

  • Visuell kodning
  • Auditiv kodning
  • Semantisk kodning
A
  • Visuell STM: Komma ihåg ett visuellt mönster från en föreläsning genom att föreställa det visuellt i sinnet.
  • Visuell LTM: Skapa en mental bild av en person eller plats från det förflutna, som utsikten från semesterhemmet vid en italiensk sjö.
  • Auditiv STM: Fonologiska likhetseffekten, där bokstäver förväxlas baserat på liknande ljud (t.ex. “F” och “S”).
  • Auditiv LTM: “Spela” en låt i huvudet eller “höra” början av nästa låt på en spellista i tystnaden mellan låtarna.
  • Semantisk STM: Experiment där deltagare lyssnade på ord relaterade till frukter eller yrken, räknade baklänges i 15 sekunder och sedan försökte minnas orden, visar semantisk kodning även i STM. Kategorier ‘mättas’.
  • Semantisk LTM: Att minnas den generella handlingen (meningen) snarare än visuella eller akustiska detaljer från en berättelse/film.
43
Q

Hur visade åldrande och hjärnavbildningar att olika typer av LTM finns (episodiskt/semantiskt)?

A
  • Semantiska minnen ökar fram till 60-65 års ålder, därefter avtar långsamt. Episodiska minnen ökar mellan 35-60 år men avtar därefter relativt snabbt. Tydligt vid fri återgivning kontra igenkänningstest.
  • Folk spelade in dagbok om personliga händelser, samt spela in faktabaserad info som de minns. Vid uppspelning i fMRI så aktiverades olika delar av hjärnan baserat på om det var episodiska minnen (autobiografiska, personliga) eller semantiska minnen (opersonlig fakta).
44
Q
  • Vad händer med minnen ju mer tid som går?
  • Vad innebär semantisering av episodiska minnen?
A
  • Minnen blir mer semantiska och mindre episodiska över tid, mer fokus på generell vetskap än specifika händelser.
  • Kunskap som kommer från episodiska (autobiografiska) minnen kommer vid åldrande endast lämna kvar den semantiska komponenten. Tex du vet att järnåldern kommer innan bronsåldern, men du minns inte tillfället du lärde dig denna information.
45
Q

Beskriv skillnaden på explicita minnen och implicita minnen

A
  • Explicita minnen är deklarativa, vi är medvetna om dem och kan verbalisera dem. Episodiska och semantiska minnen tillhör dessa.
  • Implicita minnen är icke-decklarativa, vi är omedvetna om dessa och kan inte verbalisera dessa minnen, skapas under inlärning av en förmåga som inte är kopplad till medveten memorering. Motoriskt förvärv av automatiserat utförande samt betingning tillhör dessa.
46
Q
  • Vad är inkodning?
  • Vad är framplockning/retrieval?
  • Vad tillför varje lyckad memorering?
A
  • Inkodning är när minnen förs över till långtidsminnet från korttidsminnet
  • Framplockning/retrieval är när man hämtar minnen från långtidsminnet
  • Varje lyckad memorering tillför utökad erfarenhet
47
Q
  • Hur kan man förklara att minnesprestandan är högre när man använder ett ord i en mening, skapar en bild eller relaterar det till dig själv? (Framplockningsledtrådar/retrieval cues)
A
  • När man associerar flera saker till ett minne så ökar sannolikheten att man återkallar detta minne när man interagerar med den bild eller det ord i en mening man har skapat.
48
Q
  • Vad är inkodningsspecifitet?
  • Hur relaterar detta till Baddeleys och Goddens dykexperiment?
A
  • Inkodningsspecifitet innebär att det är lättare att återkalla ett minne när man befinner sig i samma miljö/kontext som vid inlärningstillfället.
  • I dykexperimentet - inlärning av ord under vattenyta - lättare att återkalla när under ytan än på land.
49
Q

Vad är state-dependent learning (tillståndsberoende inlärning)? Ge ett typiskt exempel på när detta demonstreras.

A

State-dependent learning: Inlärning kopplas till ett specifikt inre tillstånd som sinnestillstånd (humör) eller medvetandetillstånd. Minnet förbättras om inre tillstånd vid återkallande matchar tillståndet vid inlärning. Ett exempel är Eich och Metcalfe - glad/ledsam musik vid inlärning av ord - någon dag senare lättare att återkalla orden vid inducernade av samma tillstånd.

Tillstånd → minne
Ditt tillstånd kan bana väg för att lättare komma åt minnen.

50
Q

Vad är mood congruent memory? Förklara hur mood congruent memory demonstreras i depression och vad det betyder för underhållandet av depression.

A

Mood congruent memory: Tendens att minnas information som överensstämmer med nuvarande humör. Inom depression bidrar detta till att negativa minnen lättare återkallas, vilket kan upprätthålla sjukdomen.

Minne → tillstånd
Dina minnen är associerade till ditt nuvarande tillstånd.

51
Q
  • Beskriv hur standardmodellen för konsolidering förklarar systemkonsolidering.
  • Vad är multiple trace theory?
A
  1. Flera sinnesintryck aktiverar olika delar av neokortex
  2. De olika intrycken koordineras av hippocampus, då starkt band mellan hippocampus och neokortex
  3. De involverade delarna av neokortex börjar skapa förbindelser, banden med hippocampus försvagas
  4. Vid slutskedet så är banden mellan neokortexdelarna tillräckligt starka för återkallning och banden med hippocampus förtvinar

Multiple trace theory menar att episodiska minnen (autobiografiska) alltid går via hippocampus, även om lång tid sedan inkodning. Dock inte involverad i semantiska minnen

Skillnaden är alltså att inom MTT så är hippocampus alltid involverad, inom SM så är hippocampus endast invovlerad initialt.

52
Q
  • Vad är konsolidering?
  • Vad är rekonsolidering?
  • Var impliceras från resultaten av experiment på rekonsolidering?
A
  • Konsolidering är processen som tranformerar nya minnen till ett tillstånd där de är mer resistena mot störningar. Synaptisk = stärker synaptiska förbindelser, Systematisk = olika hjärndelar sammanspelar i memoriseringen
    STM → LTM
  • Rekonsolidering är den process när ett minne framplockas från LTM till STM och sedan konsolideras på nytt till LTM, gör minnet mer stabilt.
    LTM → STM → LTM
  • Utifrån experiment med råttor - om anisomycin injicerades vid konsolidering eller reaktivering så raderades minnet. Antyder att minnen blir omtåliga vid reaktivering tills att dess rekonsolidering är slutförd.
53
Q

Beskriv fem sätt att förbättra studeringseffektivitet

A
  • Elaborera; Gör information meningsfull genom att koppla den till befintlig kunskap (kodning). Exempel: skapa bilder, ställa “varför”-frågor (elaborativ förhör).
  • Generera och testa; Att aktivt skapa material stärker minnet (kodning) och övningshämtning (testa dig själv) förbättrar ytterligare återkallandet.
  • Organisera; Skapar en struktur för relaterad information, gör den mer meningsfull (kodning) och minskar minnesbelastningen. Exempel: konturer, sammanfattningar, tankekartor (chunking).
  • Ta pauser; Att studera i korta pass med pauser (spacing-effekten) optimerar kodning och konsolidering (sömn efter lärande kan ytterligare förbättra minnet).
  • Undvik inlärningsillusioner; Tekniker som omläsning skapar en falsk känsla av behärskning (bekantskapseffekt). Övningshämtning avslöjar verklig förståelse.
54
Q

Vad är funktionalism?

A

Funktionalism var idén att förstå kognition som kontinuerligt föde snarare än isolerade komponenter. I flödet ingår Minne, Emotion och Uppmärksamhet.

55
Q

Behaviorismens tillkortakommanden?

A
  • Beteende är inte bara respons på stimulus
  • Människor kan vara måldriva
  • Betingning är inte nödvändig för inlärning
  • Språk är delvis biologiskt, barn repeterar utan förståelse, samt saker de inte belönas för
56
Q

Vad var den kognitiva revolutionen?

A
  • Behaviorismen avtas, oförmåga att förklara komplexa fenomen

För att förstå komplexa beteenden behöver man:
* Mäta observerbara beteenden

  • Göra inferenser om den underliggande kognitiva aktiviteten
  • Modellfokuserad teoribildning
  • Datoranalogi; nytt språk
57
Q

Vad gjorde Donders? (1868)

A

Donders undersökte hur långt tid det tog att fatta beslut. Hypotesen var desto mer komplex uppgift desto längre reaktionstid. 3 olika sätt.

  • Simple reaction time, deltagare ska trycka på en knapp så fort en lampa tänds.
  • Choice reaction time, deltagare ska trycka på knapp som har samma färg som lampan.
  • Diskrimineringsreaktionstid, ska trycka på knapp när en ton överstiger en viss frekvens.
58
Q

Vad är uppmärksamhet?

A

Uppmärksamhet är fokus på specifika egenskaper, objekt eller platser, eller på tankar/aktiviteter.

59
Q

Vad är salienskarta?

A

En salienskartan av en scen indikerar stimulus saliensen av olika områden och objekt i scenen.

60
Q

Vad säger konstruktivismen om perception?

A
  • Menar att intryck som når receptorer är otillräcklig
  • Säger därmed att vi måste använda tidigare erfarenheter för att tyda världen
  • Ett top-down perspektiv
61
Q
  • Vad är proaktiv interferens?
  • Vad är retroaktiv interferens?
A
  • Proaktiv interferens är tidigare info som stör inlärning av ny info
  • Retroaktiv interferens är när ny info stör gammal info

Båda sker oftast samtidigt

62
Q
  • Beskriv distalstimulis
  • Beskriv proximalstimulus
A
  • Distalstimulis är ‘välrden där ute’
  • Proximalstimulus är bilden på näthinnan
63
Q

Vad är direktperception?

A

Direktperception menar att:

  • Perceptionsintryck är en direkt process, utan high-road analys/tolkningar
  • Objekt/händelser i omgivningen samlas direkt in av sinnen
  • Tolkar världen utan mentala representation eller slutsatser
  • Lägger stor vikt vid grundläggande sensoriska förmågot och hävdar att perception är snabb och automatisk
64
Q

Vad är invarianter inom perceptionspsykologi?

A

Invarianter är
* Konstanta egenskaper i en föränderlig miljö
* Hjälper oss känna igen objekt/situationer
* Ex. Trots betraktningsvinkel/ljusförhållande identifieras en stol fortfarande som en stol

65
Q

Vad är affordances inom perceptionspsykologi?

A

Affordances innebär
* De interaktionsmöjligheter som är kopplade till ett objekt/miljö
* Ex. En stol erbjuder “sittande” för människor pga dess storlek och stabilitet

66
Q
  • Vad är bearbetningskapacitet?
A
  • Bearbetningskapacitet är den mängd information som personer kan hantera och bearbeta vid ett tillfälle
67
Q
  • Vad är perceptuell belastning?
A
  • Perceptuell belastning är svårighetsgraden av en uppgift, vid lätta uppgifter är den perceptuella belastningen låg, vid svåra uppgifter är den hög