Psykologi och hälsa (3,0 hp) Flashcards
Vad är hälsopsykologi? Varför bör det studeras?
Hälsopsykologi handlar om faktorer vilka influerar välmående och sjukdom.
Den bör studeras då den undersöker kring åtgärder för att främja hälsa och motverka sjukdom. Samt belyser samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Viktig för att förstå både behandling och prevention.
Vilka två nivåer kan hälsopsykologi studeras på?
Individnivå: undersöker beteendeförändringar
Samhällsinvå: undersöker policy och prevention
Vad är hälsa?
Ge exempel några faktorer genom vilka man kan mäta hälsa?
Enligt WHO: hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom.
Man kan hälsa mäta genom:
* Förväntad livslängd: Ökat i Sverige sedan 1860, kvinnor lever längre
- Dödsorsak: Före 1950 färre dog unga | Efter 1950 Färre vuxna dog i förtid
- Sjukfrånvaro från arbete: Kanske säger mer om hur man mår | Två huvudorsaker: icke-malign muskuloskeletal smärta och psykisk ohälsa (inkl. stress)
Vad är stress? Hur kan det uttryckas? I tre steg.
- Stimulus – stressorer: t.ex. uppleva krig (“Jag har mycket stress, tre tentor, anteckningar borta och min bil har gått sönder”)
- Kroppslig respons: fysiologiska reaktioner på hot, såsom ökad puls/svettningiar
- Interaktion: Interaktion mellan person och situation
Vad är det evolutionära syftet med stress?
Stress har varit och är livsnödvändigt
- Fight-or-flight
- För att hantera fara och göra oss beredda
- Stress är farligt om det är bristfällig tid för återhämtning mellan perioder av stress
- Vad är stressorer? Är alla stressorer negativa?
- Förklara spektrat av stressorer och vad det inkluderar?
- Vilka större fenomen inkluderas i stressorer?
Stressorer är händelser vilka uppfattas som krävande eller hotfulla. De kan vara både positiva och negativa.
Det är ett spektra:
* Från
|Dagliga förargligheter exvis p-bot
* Till
|Traumatiska händelser exvis övergrepp
Stressorer innefattar även:
* Diskriminering
* Rasism
* Dålig ekonomisk situation
* Sjukdom osv.
Vilka tre sätt kan man reagera på en stressor?
Vilka tre komponenter dikterar hur vi reagerar på en stressor?
Hur skiljer sig responsen mellan personer?
Reaktionen på en stressor kan vara:
* Fysiologisk
* Kognitivt
* Beteendemässigt
Huvudkomponenterna vilka dikterar hur vi agerar på stressoerer är:
* Individuellt
* Kontext
* Typ av stressor
|T.ex. En person som får stort fysiologiskt påslag av att tala inför folk, vs en person som snarare älskar det
Hur vi hanterar stressorer påverkar vår fysiska hälsa: T.ex. alkoholmissbruk kontra mindfulness
Kognitiva komponenter av stressorer
Hur påverkar ens uppfattning av stressorer hur man hanterar dem?
Hur vi hanterar stressorer är beroende av hur vi uppfattar dem
- Uppfattar vi situationen som hotfull? Ja/nej
- Hur hotfull? Stort/litet
- Hotfull mot vad? – Mig/annan
Om vi ser en situation som hotfull och våra resurser som otillräckliga kan detta utlösa en stressreaktion.
Vår syn på oss själva och våra resurser spelar en viktig roll i hur vi hanterar stress.
Inlärningspsykologiska principer: Tidigare erfarenheter och inlärda tankemönster påverkar hur hotfull situationen uppfattas.
Kognitiva komponenter av stressorer forts.
Vad är några (fler) faktorer som påverkar hur vi uppfattar och hanterar en stressor?
Följande påverkar hur man uppfattar en stressor:
- Tilltro till egna resurser
- Upplevt socialt stöd
- Livsvärderingar
- Självuppfattning/vad har jag för syn på mig själv?
Viktigt att poängtera, uppfattningen är:
* Oerhört individuellt
* Det finns en ärftlig komponent
* Kan förändras över tid
Vilka kroppsliga reaktioner kan uppstå av stresspåslag? Exempelvis vid en panikattack
ÖVERKURS (kommer ej på denna tenta)
Vid en panikattack:
* Hjärtklappning, illamående, kallsvett, yrsel, ytlig
andning
* Ytlig andning -> andnöd
* Enl. KBT exponeringsterapi för behandling
ÖVERKURS (kommer ej på denna tenta)
- Vad är den automatiska responsen vid akut hotande stressor?
- Vilka copingstrategier finns det för att hantera stress?
- Den automatiska responsen är fight or flight // slåss eller spring
- Tre copingstrategier nämns i föreläsningen:
* | Problemfokuserad: Direkt hantering av situationen (t.ex. direkt försöker lösa en konflikt).
* | Emotionsfokuserad: Strategier för att hantera emotionella responsen som uppstår pga stressor (t.ex. förneka att man har en konflikt, acceptera att man inte tycker lika i konflikten).
* | Söka socialt stöd: Be andra om hjälp och stöd (t.ex. be om hjälp för att hantera konflikt och egna känslor som kommer av konflikten)
Ingen strategi är bättre än någon annan.
Flexibilitet är nyckeln till effektiv stresshantering.
Hur påverkar stress vår hälsa och välmående?
Stress kan påverka både psykiskt och fysiskt välmående.
Effekten av stress(or) på vårt mående beror på:
* Vilken typ av stressorer?
* Hur frekventa är stressorerna?
* Individuella sårbarheter och skyddsfaktorer
Arv och miljö spelar också en roll.
- Trauma: kan öka risken för ångest och depression.
- Långvarig stress: kan öka risken för utmattning och hjärt-kärlsjukdomar
PTSD
* Vad är något utmärkande symptom för PTSD?
* Vad kan PTSD medföra för beteende?
* När kan PTSD debutera?
* Vad kan vara avgörande för PTSD utvecklas eller inte efter en traumatisk händelse?
- Utmärkande för PTSD: återupplevelse genom flashbacks, påträngande minnen eller mardrömmar
- Medfört beteende: undvikande av externa och interna påminnelser
- Exempel för debutering: Vid sexuella övergrepp och traumatiska förlossningar (ca 40%). Bilolyckor (ca 22,5%).
-
Avgörande för utveckling eller ej:
| Mående innan händelsen. (Stabil eller instabil?)
| Känsla av hjälplöshet under traumat. (Helt utan kontroll eller ej?)
| Upplevelse av tillräckligt socialt stöd efter traumat. (Stöd av blåsljus/kristerapeut eller närstående?)
Inlärningspsykologiska principer: Traumatiska upplevelser kan leda till klassisk betingning, där påminnelser om traumat utlöser ångest.
Vad kan svåra stressorer annars leda till om inte PTSD?
Svåra stressorer kan leda till:
* Andra ångestsyndrom (t.ex. social ångest, GAD, paniksyndrom)
* Depression
* Beroendesjukdomar
Rasism och diverse former av diskriminering som stressor leder till ökad risk för utveckling av ångest och depression.
Dock komplexa samband.
Det finns generationell trauma, alltså att epigentiskt så kan man bli mer disponerad till att utveckla ett visst trauma som liknar ens förfäders.
I snitt upplever vi ca 1 potentiellt traumatisk händelse i våra liv.
Vilka fysiska sjukliga tillstånd kan framkomma av stress?
Fysiska sjukliga tillstånd kan vara:
* Fetma
* Hjärt-kärlsjukdom
* Utsöndring av kortisol, adrenalin, noradrenalin under för lång tid
* Beteendeförändringar: sluta träna/äta bra
* Immunförsvaret påverkas, överreagerar/försvagas
Hur kan höga stressorer under barndomen påverka en individ senare i livet?
Höga stressorer under barndomen har koppling till (ej kausalt):
* Kardiovaskulära sjukdomar
* Autoimmuna sjukdomar
Du får inte automatiskt sämre somatisk/kroppslig hälsa av en svår barndom.
Hur kan samhälleliga faktorer påverka vår hälsa?
- Det är inte alltid tydliga kausala samband mellan stressorer och hälsa.
- Strukturella och sammhälleliga problem påverkar vår hälsa.
- Man bör inte fokusera endast på beteendeförändringar hos individer.
Konkreta samhälleliga faktorer kan vara:
* Vårdtillgång
* Socioekonomisk status
* Diskriminering
Vilka är några riskfaktorer och skyddsfaktorer för stress och ohälsa?
Samlingsnamn för risk/skyddsfaktorer:
- Ärtliga faktorer
- Lågt/högt socialt stöd
- Bra/dåliga copingstrategier (t.ex. självmedicinering kontra socialt stöd)
- Traumatiska/konstruktiva upplevelser
- Negativa/positiva personlighetsfaktorer (t.ex. neuroticism kontra resiliens)
- Trygg/otrygg miljö
- Individuellt är dock t.ex. religion
Vad är inlärning?
Inlärning är en beständig beteendeförändring som resultat av erfarenhet.
|Erfarenhet, snarare än medfödda reflexer eller tillfälliga förändringar, är central för inlärning.
OBS: Många saker kan förändra vårt beteende (fysiologi, miljö), men för att räknas som inlärning så måste en erfarenhet orsakat förändringen.
Värdet av inlärning: Inlärning möjliggör anpassning till föränderliga miljöer.
Vad är en fördel och en nackdel med inlärning?
-
Fördel:
| Inlärning kan vara adaptiv, dvs vi lär oss något hjälpsamt som att t.ex. hantera en svår situation. -
Nackdel:
| Inlärning kan också vara maladaptiv, dvs vi lär oss något ohjälpsamt, som en fobisk reaktion eller ett problematiskt beteende
Vad är beteenden?
Beteenden är varenda observerbar eller mätbar verbal eller icke-verbal rörelse eller aktivitet hos en organism.
Beteenden är delvis medfödda reflexer och delvis inlärda genom erfarenhet.
Beteendet hos hela organismen (beteendeset). Dvs. om jag vinkar är armen och handen involverad, men även delar av min hjärna – allt är delar av samma beteende.
Beteenden kallas ”responser” (R) | Inlärning är “betingning”
Vilka är några begränsningar i inlärning?
- Inlärning kan inte bli ogjord – gammal inlärning finns kvar och kan återaktiveras.
- Beteenden som ger oregelbundna belöningar (intermittent förstärkning) är svårare att förändra
- Vissa beteenden styrs av “regler” och är därför mer motståndskraftiga.
- Individen kan sakna förutsättningar att genomföra vissa beteenden (färdighetsbrister).
Beskriv fem typer av inlärning
H O O K S
- Habituering: Försvagad respons till ett upprepat stimulus. (Ny lukt först tydlig men snabbt försvinner i bakgrunden)
- Operant inlärning: Inlärning genom konsekvenser av beteenden. (Råtta vid grön lampa mat, röd lampa stöt)
- Observations- eller modellinlärning: Inlärning genom att observera andras beteenden.
- Klassisk (eller respondent) inlärning: Inlärning genom associationer mellan stimuli. (Klockringning vid varje mattillfälle för hundar, salivering pga maten, till slut saliverar dem vid endast klockringning.)
- Sensitisering: Förstärkt respons till ett upprepat stimulus. (Sten i sko först tydlig, blir mer och mer irriterande.)
Vilka är de enklaste typerna av inlärning?
Vad avgör mellan dem?
- De enklaste typerna av inlärning är Habituering och Sensitisering.
- Det som avgör om ett stimulus kommer habituera eller sensitisera teoretiseras kring dess hotvärde.
| Mer hotande stimuli tenderar vi att sensitisera medan lågt hotande stimuli habitueras.
Klassisk betingning/respondent betingning
- Vad är klassisk betingning?
- Vilka var dess förgrundsgestalter? Ge ett exempel på klassisk betingning på respektive grundare.
- Klassisk betingning är inlärningen av associationer mellan två tidigare obetingade stimuli vilket leder till att en ny stimuli kan utlösa en reflexmässig respons.
- Förgrundsgestalter och deras exempel
|Ivan Pavlov: Studerade klassisk betingning hos hundar.
|John Watson: Applicerade klassisk betingning på mänskligt beteende (“Lille Albert”).
S (Stimuli) — R (Respons)
Förklara processen av betingning med Pavlovs hundar experimentet.
- Ett neutralt stimulus (NS) paras med ett obetingat stimulus (US).
- NS presenteras upprepade gånger tillsammans med US, vilket leder till att NS blir ett betingat stimulus (CS).
- CS utlöser nu en betingad respons (CR) som liknar den ursprungliga obetingade responsen (UR).
Matlukt (US) → Saliverar (UR)
Klocka (NS) → Ingen respons
Matlukt (US) + Klocka (NS) → Salivering (UR)
Klocka (CS) → Salivering (CR).
- Obetingat stimulus (US) (Unconditioned stimulus (US))
- Obetingad respons (UR) (Unconditioned response (UR))
- Neutralt stimulus (NS) (Neutral stimulus (NS))
- Betingat stimulus (CS) (Conditioned stimulus (CS))
- Betingad respons (CR) (Conditioned response (CR))
Vad är obetingade stimuli?
Vad är medfödda reaktioner?
Obetingade stimuli (US) = stimuli som orsakar oinlärda, dvs medfödda reaktioner
Medfödda reaktioner = “obetingade responser (UR)”
Dessa begrepp utgör grunden för respondent inlärning.
Klassisk betingning = vi lär oss att kopplade tidigare neutrala stimuli till dessa obetingade stimuli.
Exempel:
| US: Luft i ögat → UR: Blinkar
| US: Högt ljud → UR: Orienteringsreflex
US = reflex, bli illa behandlad av läkare
UR = respons på reflex, blir sur och tvär
CS = vården ,det du associerar med US, alltså en dålig läkare gör att du kopplar vården som något dåligt
CR = sur och tvär, CR är samma som UR
Hur ser modellen för klassisk betingning ut?
En existerande obetingad respons (US–UR) kopplas till ett nytt stimulus (som blir CS)
CS ger nu en liknande respons som US gör.
Denna nya respons kallas då CR.
Hos Pavlovs hundar:
* Matlukt (US) → Saliverar (UR)
* Klocka (NS) → Ingen respons
* Matlukt (US) + Klocka (NS) → Salivering (UR)
* Klocka (CS) → Salivering (CR).
NS måste presenteras före US, och vara nära
i tid (max 5 sek) för att betingning ska ske.
Helst ska presentationen av stimuli
överlappa, d.v.s. klockan fortsätter ringa när
maten ställs fram.
Redogör processen för den klassiska betingningen vid följande exempel:
Exempel: Hundfobi (direkt inlärd)
Exempel: Spindelfobi (inlärd utan eget trauma)
-
Exempel: Hundfobi (direkt inlärd)
US: Hot/fara → UR: Rädsla
NS: Hund + US: Hot/fara → UR: Rädsla
CS: Hund → CR: Rädsla
”Hot/fara” kopplas till neutralt stimulus Hund.
Stimulus ”Hund” betingas nu med fara, och ger samma respons (stark rädsla).
—
* Exempel: Spindelfobi (inlärd via observation)
US: Pappas rädsla → UR: Rädsla/ångest
NS: Spindel + US: Pappas rädsla → UR: Rädsla/ångest
CS: Spindel → CR: Rädsla/ångest
Kopplas ihop med neutralt stimulus Spindel, eftersom barnet märker att det oftast är en spindel i rummet när pappa ä rädd. ”Spindel” betingas med rädsla.
Redogör hur lille Albert (Watson 1920) experimentet använde klassisk betingning.
Watsons experiment: Visade att en fobi (rädsla för råttor) kunde skapas hos ett barn (“Lille Albert”) genom klassisk betingning.
Process:
1. Albert visades en vit råtta (NS) utan att visa rädsla.
1. Ett högt ljud (US) presenterades samtidigt som råttan, vilket utlöste rädsla (UR).
1. Efter upprepade parningar, började Albert visa rädsla (CR) även vid enbart åsynen av råttan (CS).
Hur kan klassisk betingning användas för att framkalla positiv respons?
T.ex
* Glädje vid åsynen av en plats där man haft en positiv upplevelse.
* Positiva associationer till produkter genom reklam.
* Glädje vid möten med personer man associerar med positiva upplevelser.
Vad innebär parallell betingning?
Hur påverkar graden av trauma betingning?
- Parallell betingning innebär att betingning i verkligheten ofta sker med flera neutrala stimulus i miljön. (T.ex. platsen för en olycka, årstiden när den skedde etc kan i sig orsaka obehag).
- Ju mer traumatisk en upplevelse är ju starkare blir betingningen och så blir CR allt mer lik den ursprungliga UR.
Beskriv följande begrepp inom inlärningsteori:
* Generalisering
* Diskriminering
-
Generalisering: En betingad respons (CR) i relation till ett betingat stimulus (CS) kan generaliseras till stimulus liknande det betingade stimulus (CS).
| T.ex. rädsla för pitbull kan associeras till andra hundraser. -
Diskriminering: Förmågan att skilja mellan CS och andra stimuli som inte är direkt associerade med US.
| T.ex. rädd för hunder i verkligheten men inte på TV.
Vad är högre ordningens betingning?
-
Högre ordningens betingning: Betingning kan ske i flera led, en tidigare inlärd respons (CR) blir associerad med ytterligare (NS)
|Exempel: En hundfobiker träffar på en hund (CS) utanför en matbutik, kan matbutiken i sig bli ett nytt CS som sen ensamt triggar rädsla (CR), även utan att någon hund är med.
Det har skett en andra ordningens betingning.
Vad är respondent utsläckning?
Respondent beteende (betingat beteende) kan reduceras med utsläckning.
- Betingat stimulus (CS) måste regelbundet förekomma utan obetingat stimulus (US) för att kopplingen skall försvagas.
|Dvs råttan utan tjutet (lille Albert), klockan utan maten (Pavlov), osv.
CR minskar mer för varje presentation
Denna utsläckning är grund för behandling av fobi och andra ångestproblem.
Man närmar sig sakta hundar (CS), utan att bli biten igen (US) → rädslan (CR) minskar för varje gång.
Mer om klassisk betingning
Är den betingade responsen CR eller den obetingade responsen UR oftast svagare än den andra?
CR är oftast svagare än UR.
Inlärda responsen oftast svagare än den ursprungliga (reflex) responsen.
Hur får man en starkare betingning mellan det betingade stimulit CS och det obetingade stimulit US?
Fler parningar av det betingade stimulit CS och obetingade stimulit US leder till en starkare betingad respons CR och gör den svårare att släcka ut.
Vad är biologiskt förberedd inlärning?
Biologiskt förberedd inlärning innebär
* Vissa stimulus är enklare att lära in än andra på grund av evolutionära anpassningar. (T.ex. rädsla för spindlar och ormar).
