Personlighetspsykologi (3,0 hp) Flashcards
Beskriv Kelleys modell, vilka aspekter ingår och vad innebär varje aspekt?
CDC - Consistency Distinctiveness Consensus
- Consistency (Konsistens): Innebär stabilitet, ett upprepat beteende antagligen personlighetsdrag, då hög konsistens. Låg konsistens innebär orelaterad till personligheten. [Slump eller mönster]
- Distinctiveness (Utmärkande): Betyder att det är något unik med situationen som skapar ett beteende som vi inte skulle se annars. [Situationskopplat]
- Consensus (Konsensus): Alla beter sig lika i liknande situation, låg konsensus visar individuella skillnader, hög konsensus innebär att många visar samma beteende, kontexten påverkar beteendet. [Kontextkopplat när konsensus är hög, personkopplat när konsensus är låg]
HÖG (Konsistens) HÖG (Distinctiveness) LÅG (Konsensus), beteenden som passar in på dessa tre samtidigt är beteenden intressanta för personlighet.
Vilka är de tre perspektiven från Person-Situation-debatten?
Vad är deras syn på beteenden?
SIT: Situationism Interaktionism Trait(-förespråkare)
- Situationism: Menar att personlighetsdrag utgör endast en tiondel av en persons beteende. Situationen är vad som gör att personen reagerar på ett visst sätt. [Beteende styrt av situationen]
- Interaktionism: Menar att det är ett samspel mellan de två andra perspektiven. Vissa situationer lämnar mer eller mindre plats för traits/personlighetsdrag. En person med ett visst drag kan beté sig på olika sätt beroende på den specifika situationen de befinner sig i. [Interaktion mellan personlighet och situation, mest vetenskapligt belägg]
- Trait-förespråkare: Menar att individer har stabila och relativt bestående personlighetsdrag som påverkar deras tankar, känslor och beteenden i olika situationer. Föreslår att traits är delvis ärftliga och kan mätas med personlighetstester. [Stabila personlighetsdrag över situationer]
Det finns två perspektiv på vad traits/personegenskaper är, vilka är dessa och vad gör det ena bättre än det andra?
- Personlighetsdimensioner (gradient/linjär skala): Menar att personlighetsdrag ses som kontinuerliga och dimensionella, där individer varierar i grad längs en skala, exempelvis från låg till hög extroversion. Detta perspektiv stöds av teorier som Femfaktormodellen (Big Five), vilket ger en flexibel och nyanserad förståelse av personlighetsdrag. [Personlighet som kontinuum]
- Personlighetstyper (ja/nej): Menar att personligheter grupperas i distinkta kategorier eller typer, som i Myers-Briggs. Ger en mer absolut och strikt klassificering av personligheter. [Personlighet kategoriseras enligt ja/nej, uppfyllelse av kriterier]
Perspektivet Personlighetsdimensioner visar sig vara mer verklighetsbunden med bäst vetenskapliga belägg
Vilka var de olika metoderna som användes för att ta fram Big Five och vilka förutsättningar de utgick från?
-
Lexikal metod:
| Utgångspunkt: Viktiga personlighetsdrag är representerade i språket.
| Metod: Analysera personbeskrivande adjektiv från olika språk.
| Förutsättning: Språket innehåller de viktigaste skillnaderna mellan människor. -
Statistisk metod (faktoranalys, deskriptiv):
| Utgångspunkt: Identifiera grupper av korrelerande egenskaper.
| Metod: Använda faktoranalys för att hitta underliggande dimensioner i personlighetsdata.
| Förutsättning: Korrelationer mellan egenskaper indikerar underliggande dimensioner.
Beskriv Big Five-modellens fem dimensioner. Vilka fördelar och begränsningar har modellen?
OCEAN Openness Conscientiousness Extraversion Agreeableness Neuroticism
- Openness (Öppenhet nya erfarenheter): Nyfiken, kreativ och fantasifull.
- Conscientiousness (Samvetsgrannhet): Målmedveten, noggrann och organiserad.
- Extraversion: Pratglad, framåt och entusiastisk i sociala sammanhang.
- Agreeableness (Vänlighet): Sympatisk, samarbetsvillig, vänlig och empatisk.
- Neuroticism: Emotionellt instabil med tendens till negativa känslor, orolig och osäker.
Öppenhet/intellekt är ämne för debatt
Big Five fördelar
1. Vetenskapligt stöd: Väldigt beforskad.
2. Prediktiv kraft: God förutsägelse av arbetsprestation.
3. Metodologisk rigor: Utvecklad genom både lexikal och statistisk metod.
Big Five begränsningar
1. Övergeneralisering: Risk att förlora detaljer och nyanser i personlighetsbeskrivningar; möjlig sjätte dimension diskuteras.
3. Språklig bias: Ursprungligen baserad på engelska, vilket kan begränsa kulturell generaliserbarhet.
3. Neuroticism: Termen kan uppfattas negativt och vara stigmatiserande.
Beskriv HEXACO-modellens framkomst och dimensioner. Vilka fördelar och begränsningar har modellen?
HEXACO Honesty-Humility Emotionality eXtraversion Agreeableness Openness
- Honesty-Humility: Ärlighet, rättvishet, ödmjukhet och låg girighet. Motsats till dark triad (narcissism, psykopati och Marchiavellianism)
- Emotionality: Emotionell reaktivitet, behov av emotionellt stöd, och känsla av band till andra.
- eXtraversion: Socialitet, energi och entusiasm i sociala sammanhang.
- Agreeableness (Vänlighet): Samarbetsvillighet, kompromissförmåga och temperamentkontroll.
- Conscientiousness (Samvetsgrannhet): Målmedvetenhet, noggrannhet och organiserad.
- Openness (Öppenhet): Nyfikenhet och öppenhet för nya erfarenheter.
Bättre på att predicera manipulation i sociala relationer än Big Five
HEXACO-modellen är en utveckling av Big Five och innehåller ytterligare en dimension. Modellen utvecklades genom att använda både lexikal och statistisk metod, baserad på data från flera språk.
HEXACO fördelar
1. Utökad bredd: Inkluderar dimensionen ärlighet och ödmjukhet.
2. Kulturell flexibilitet: Använder data från flera språk vilket förbättrar kulturell överförbarhet.
3. Påvisar manipulation: Kan mäta benägenhet till manipulation i sociala relationer.
HEXACO begränsningar
1. Komplexitet: Mer komplex än Big Five, vilket kan göra modellen svårare att använda och förstå.
2. Forskningsstöd: Har mindre forskningsstöd än Big Five, även om intresset för modellen växer.
3. Tillämpning: Mindre välkänd, vilket kan begränsa dess användning inom vissa områden.
Vilka är de olika perspektiven på varför vissa grupper av egenskaper korrelerar med varandra? Vad skiljer sig dem åt?
(Självskattar högt på en egenskap och samtidigt också högt på en annan)
Klassiska perspektivet: Förlegad teori, menade att egenskaper korrelerar p.g.a. en gemensam underliggande orsak. Avvikelser betraktas som mätfel. Kategorier styr beteenden.
Nätverksperspektivet: Egenskaper korrelerar genom interaktioner mellan underfaktorer. Exempel: Pratgladhet påverkar utåtriktning, vilket ökar uppfattad extraversion. Kategorier är samlingar av beteenden, inte orsaker.
Skillnader: Klassiska menar att kateogrin styr beteenden, nätverk menar att beteenden styr kategorin. Nätverk menar på samlingar av flera beteenden uttrycks i en stor kategori medan klassiska menar på en enda underliggande faktor/kategori för att beskriva många olika beteenden.
Vilka är tre sorters stabilitet hos traits och personlighetsegenskaper?
- Medelvärdesstabilitet: Hur konsekvent en persons genomsnittliga nivå av ett drag förblir över tid.
- Rangordningsstablitet (huvudsak inom forskning): Hur en persons rankning i förhållande till andra personer på ett personlighetsdrag förändras över tid
- Ipsativ stablitet: Hur förhållandet mellan en persons individuella drag förändras över tid.
Exempel:
- Medelvärdesstabilitet: Om en person konsekvent får höga poäng på tester av extraversion under en längre period, visar detta på hög medelvärdesstabilitet i extraversion.
- Rangordningsstablitet (huvudsak inom forskning): Om en person konsekvent rankas bland de 20% mest introverta i en grupp under upprepade tester, indikerar detta hög rangordningsstabilitet för introversion.
- Ipsativ stablitet: Om en person konsekvent visar en stark positiv korrelation mellan extraversion och öppenhet över tid, visar detta på hög ipsativ stabilitet för dessa drag.
Beskriv två kausala modeller för hur inre processer leder till beteende. Ge exempel
-
Mediering: Överförande av en effekt, en medierande variabel förklarar hur eller varför en oberoende variabel påverkar en beroende variabel.
| Exempel: Stress (A) leder till depression (C) genom att påverka sömnkvalitet (B). Här medierar sömnkvaliteten relationen mellan stress och depression, vilket förklarar hur stress bidrar till depression genom att försämra sömnen. [A orsakar B som orsakar C] -
Moderering: En modererande variabel förändrar styrkan eller riktningen av relationen mellan en oberoende och en beroende variabel.
| Exempel: Effekten av stress (A) på depression (C) är starkare för individer med lågt socialt stöd (B). Socialt stöd fungerar som en moderator som påverkar hur starkt stress kan leda till depression, där lågt socialt stöd förstärker denna relation. [A orsakar C där påverksstyrkan/riktningen mellan A och C modereras av B]
Vad ingår i CAPS-modellen? Vilka antaganden och fynd ledde till modellen? Ge ett exempel på hur den förklarar ett fenomen/beteende.
ECEGA
CAPS-modellen består av följande:
1. Encoding: Individers tolkning av situationer baserat på tidigare erfarenheter.
2. Expectancies and beliefs: Förväntningar och övertygelser om vad som kommer att hända i en situation.
3. Affects: Känslomässiga reaktioner som uppstår i en situation, som rädsla eller säkerhet.
4. Goals and values: Mål och värderingar som styr våra handlingar och val.
5. Competencies and self-regulatory plans: Färdigheter och självregleringsstrategier som används för att uppnå personliga mål.
Dessa punkter var modererande faktorer i en persons agerade menade Mischel.
Antaganden och fynd:
* Beteendets inkonsekvens: Mischel ifrågasatte trait-teorin för dess oförmåga att förklara den stora variationen i beteende mellan olika situationer.
* Beteendesignaturer: Shoda visade att individer har stabila mönster av beteenden i specifika situationer, vilket utmanar den traditionella uppfattningen om personlighet som oföränderlig
Exempel: I marshmallowexperimentet, där barns förmåga att vänta på en större belöning testades, illustreras CAPS-modellen väl. Barnens olika svar på uppgiften speglar deras Self-Regulatory Plans och Goals and Values. Vissa barn visade starkare självkontroll, vilket reflekterar välutvecklade självregleringsstrategier och ett värdesystem som favoriserar framtida belöningar över omedelbar tillfredsställelse.
Walter Mischel (CAPS) var situationalist
CAPS-modellen förklarar beteende genom att kombinera personlighetsdrag, situationella faktorer, beteenderespons och dess konsekvenser, vilket visar på en dynamisk interaktion mellan dessa komponenter.
Vad är mindset? Vilka olika sorter finns?
Mindset är en individs tro på sina egna förmågor och potential. Det påverkar hur personen uppfattar och reagerar på utmaningar, ansträngning och möjligheten att utvecklas.
- Growth mindset: Tron att förmågor kan utvecklas genom ansträngning, lärande och uthållighet. Detta mindset uppmuntrar till en uppfattning att “du kan alltid förbättra din intelligens och färdigheter genom ansträngning och lärande.”
- Fixed mindset: Tron att förmågor är statiska och oföränderliga. Personer med ett fast mindset tror att “du har en bestämd mängd intelligens och förmågor som inte kan förändras mycket.”
Dweck bevisade att båda inställningarna kan reflekteras akademiskt
Forskning visar att growth mindset är kopplat till högre motivation, prestation och motståndskraft.
Interventioner som främjar growth mindset kan förbättra akademiska resultat.
Beskriv de två teorierna om intelligensens aspekter. Vilka prediktioner gör dem om intelligens? Vilken använder ett klassiskt perspektiv och vilken använder ett nätverksperspektiv?
-
G-faktorteorin (Klassiskt perspektiv): En generell intelligensfaktor (g-faktor) anses ligga till grund för alla kognitiva förmågor.
| Prediktion: En hög förmåga i en kognitiv uppgift förutspår höga förmågor i andra kognitiva uppgifter pga den underliggande g-faktorn.
| Exempel: Om en person presterar bra i matematik är det troligt att de även presterar bra i språk på grund av deras höga g-faktor. Dock innebär detta inte att förbättring i ett område (t.ex. språk) direkt förbättrar förmågan i ett annat område (t.ex. matematik). -
Mutualism-modellen (Nätverksperspektiv): Olika kognitiva förmågor är ömsesidigt försärkande och utvecklas i samverkan över tid.
| Prediktion: Korrelationen mellan olika förmågor ökar med åldern, vilket indikerar en ömsesidig och stärkande effekt mellan olika kognitiva förmågor.
| Exempel: Förbättringar i språkfärdigheter kan direkt påverka och förbättra matematiska färdigheter och vice versa, eftersom dessa förmågor stödjer och utvecklar varandra.
Analysera narcissism ur ett kognitivt perspektiv.
1. Förklara de inre processer som leder till narcissism,
2. Tydliga symptom
3. Samt varför narcissistiska personer reagerar aggressivt i vissa situationer
- Inre processer
| Grandios självbild: Överskattning av egna förmågor och betydelse. Ofta grundad i överdriven beundran från föräldrar i barndom. Denna självbild är ofta skör och instabil, vilket bidrar till behovet av beundran.
| Behov av beundran: Starkt behov av bekräftelse och uppmärksamhet. Narcissister kan ha en känsla av “entitlement”, dvs. att de förtjänar specialbehandling.
| Empatibrist: Svårigheter att förstå och dela andras känslor - Symptom
| Överdriven självsäkerhet
| Känslighet för kritik
| Exploatering av andra
| Avundsjuka och konkurrensbeteende
| Manipulativt beteende för att få sin vilja igenom
| Fantasier om makt, framgång och skönhet - Aggression
| Narcissistisk skada: När självbilden hotas reagerar narcissister ofta med ilska och aggression, särskilt vid kritik. Aggressionen riktas ofta mot den som hotar narcissistens självbild, oavsett om det är befogat eller inte.
| Svag självkontroll: Narcissistisk grandiositet kan leda till impulsivitet och svårigheter att hantera frustration.
Förklara följande begrepp:
1. Fenotyp
2. Fenotypisk varians
3. Genotyp
4. Genotypisk varians
5. SNP (Single Nucleotide Polymorphism)
- Fenotyp: Det som individ faktiskt är. Hur hen ser ut, beter sig, tänker osv.
- Fenotypisk varians: Observerade individuella skillnader.
- Genotyp: Den unika DNA-profilen som en individ har. Den sammantagna ritningen för en individ.
- Genotypisk varians: Skillnader i ritningar/gener/DNA.
- SNP (Single Nucleotide Polymorphism): Variation i en enda nukleotid på en specifik position i genomet. Vanligaste typen av genetisk variation bland människor.
Vad är heritablitet? Vad är det inte? Hur studeras det och vad påverkar heritablitet? Vad kan göra att den överskattas?
- Heritabilitet (H²) är ett statistiskt mått som beskriver hur mycket av de individuella skillnaderna i den fenotypiska variansen som kan förklaras av genetiska skillnader inom en population. Uttrycks ofta i procent %.
- Heritabilitet (H²) är inte ett mått på hur mycket gener påverkar en individ, det är populationsbaserad statistik. Det är inte heller en fast eller oföränderlig egenskap, heritabliteten kan variera beroende på population
-
H² studeras genom
| Tvillingstudier: Jämför likheter mellan enäggstvillingar (identiska gener) och tvåäggstvillingar (50% gemensamma gener).
| Adoptionsstudier: Jämför likheter mellan adopterade barn och deras biologiska och adoptivföräldrar.
| GWAS (Genome-Wide Association Studies): Undersöker samband mellan specifika genetiska varianter (SNPs) och personlighetsdrag. - Faktorer som påverkar H² är:
|Miljö: Heritabilitet kan variera beroende på miljön.
|Mätmetoder: Olika sätt att mäta egenskaper kan ge olika heritabilitetsuppskattningar.
|Population: Heritabilitet kan skilja sig åt mellan olika populationer.
Överskattning av H² är EEA: Equal Environment Assumption (EEA) innebär antagandet att enäggstvillingar och tvåäggstvillingar har liknande miljöer. Om detta antagande är felaktigt, t.ex. om enäggstvillingar delar en mer likartad miljö, kan H² överskattas.
Vad är grundpremisserna i tvillingstudier? Vad är Equal Environment Assumption (EEA). Vad är styrkor och svagheter med tvillingstudier?
Grundpremisser:
|1. Enäggstvillingar delar 100% av sina gener, medan tvåäggstvillingar delar ca 50% av sina gener.
|2. Om en egenskap är ärftlig, förväntas enäggstvillingar vara mer lika varandra än tvåäggstvillingar.
Equal Environment Assumption (EEA): Tvillingstudier antar ofta Equal Environment Assumption (EEA), vilket innebär att enäggstvillingar och tvåäggstvillingar delar en lika likartad miljö för att observera potentiella kopplingar mellan gener och personlighetsdrag. Men om något av paren, oftast enäggstvillingarna, har haft en mer liknande miljö än det andra, så är det en skev observation, och det kommer överskattas att fler personlighetsdrag är mer kopplade till generna än de egentligen är då miljön fått spela in för stor roll.
Styrkor:
|Kontrollerar för genetiska skillnader: Genom att jämföra enäggstvillingar och tvåäggstvillingar kan man isolera den genetiska påverkan.
|Ger insikter i genetisk variation: Tvillingstudier kan hjälpa till att identifiera gener som är associerade med specifika fenotyper.
Svagheter:
|EEA-antagandet: Kan vara felaktigt och leda till överskattning av genetisk påverkan.
|Begränsad generaliserbarhet: Tvillingstudier kan vara svåra att generalisera till den allmänna populationen.
Vilka är beteendegenetikens tre “budord”?
- All human behavioral traits are heritable.
- The effect of being raised in the same family is smaller than the effect of genes.
- A substantial portion of the variation in complex human behavioral traits is not accounted for by the effects of genes or families.
Varför visar statistisk analys att väldigt liten del av fenotypisk variation kan härledas till miljö, där t.ex. uppfostran hör till?
- Unik miljö: Syskon har olika unika upplevelser även om de växer upp i samma miljö.
- Erfarenheter överskuggar: Effekten av uppfostran kan överskuggas av personliga erfarenheter över tid. Effekten av delad miljö går mot noll.
- Gen-miljö-korrelation: Vår genotyp kan påverka vilken miljö vi exponeras för, t.ex. barn med genetisk predisposition för extroversion söker sig till sociala situationer.
- Gen-miljö-interaktion: Effekten av miljöfaktorer kan variera beroende på genotypen.
