Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Utvecklingspsykologi > Utveckling under tidiga skolåren > Flashcards

Utveckling under tidiga skolåren Flashcards

1
Q

vad händer med kroppen?

A
  • hjärnan ca 90% va vuxen vikt
  • flickor växer om killarna
  • flickor får mer fett än män
  • ökad lungkapacitet - högre uthållighet
  • permanenta tänder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

viktigt att titta på fysiska saker i denna åldern

A

se till att det inte blir “nervcellsdöd”

sätta på lapp på ena ögat t.ex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad händer med den motoriska utvecklingen?

A

grovmotorik

  • flexibilitet, högre kontroll
  • balans, kan lättare utöva sporter
  • bättre kraft och styrka

finmotorik
- skrivandet, använder inte längre armen utan vrist och fingrar

motoriska sporter som lagsporter och regellekar stimulerar även:

  • ta andras perspektiv
  • samarbeta
  • förstå rättvisa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilken ålder pratar vi om?

A

6-12 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

skillnad mellan män och kvinnor?

A

påverkan av stimulans från den miljön de växer upp i. Kanske inte medfött att flickor har bättre finmotorik och killar bättre grovmotorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

kognitiv utveckling tidigare skolår enligt piage?

A

OPERATIONER
- mentala handlingar som följer logiska regler

KONSERVERING

  • decentrering, hänsyn till olika aspekter på problem
  • reversibilitet, förmågan att gå igenom ett antal stef i ett problem och sedan gå tillbaka till startpunkten. T.ex. då vi glömt bort någonting och går tillbaka vart man var i tanken ish.

KLASSIFIKATION

  • mellan 7 och 10 år kan man hantera kategorier och klassifikationer och hierarkier
  • kan se relationen mellan en generell kategori och två specifika kategorier

TRANSISIVT TÄNKANDE
Kunna organisera objekt utifrån en dimension som längd, höjd, vikt

TRANSITIV SLUTLEDNING
svårt med hypotetisk version. att t.ex visualisera sträck och bestämma vilken som är längst utifrån beskrivning

BÄTTRE SPATIAL FÖRMÅGA
kunna skapa kognitiva kartor, mentala representationer av omgivningen
- kräver perspektivtagande och kunna relatera olika delar till varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

begränsningar med konkret-operationella stadiet?

A
  • behöver fortsätta utveckla tänkande om logiska principer, algoritmer, deduktivt tänk
  • abstrakt tänkande fortfarande svårt (t.ex transitiv slutledning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilken påverkan har kulturen för barnets utveckling i konkret-operationella stadiet?

A
  • t.ex barn som lär sig väva eller hantverk kan klara vissa avancerade mentala hantverk. barn som utsätts för detta blir bättre
  • skolgång påverkar hur snabbt ett barn påverkar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

informationsprocessande (arbetsminnets kapacitet)

A
  • Förbättras kraftigt i tidiga skolåldern

- Förmågan att inhibera irrelevanta stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad beror det på att informationsprocessandet förbättrar?

A

Hjärnans utveckling och förmåga att hålla flera saker i hjärnan bidrar till att man kan öka andelen koncentration och då öka förmågan av det man lär sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad menas med flow? ISH

A
  • barn som tycker att någonting är för svårt har svårt att koncentrera sig pga mental overflow
  • barn som tycker någonting är för lätt kan visa samma symptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad har man för minnesregler?

A
  1. repetition
  2. organisation
    - -> för att komma ihåg lättare, chunka siffror, sätta i relation till varandra
  3. laborering
    - -> skapa mening av det man kommer ihåg, då passar det bättre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är meta kognition?

A

Metakognitionen förbättras (planera, kontrollera, styra sina inlärningsprocesser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad menas med kognitiv självreglering?

A

Detta lär man sig med hjälp av föräldrar. tänka om eget tänkande. tänka om hur man kan tänka

  • övervaka att man närmar sig målet
  • kontrollera resultat
  • omdirigera

Föräldrar och lärare kan stimulera utvecklingen

  • effektiva självreglerande förmågor leder till akademiskt självförtroende
  • svårigheter och bristfälligt bemötande från vuxna kan bidra till inlärd hjälplöshet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur förklarar barn att de lyckas eller misslyckas med uppgifter?

A
  • bemästrande (mastery-orienterad)
  • -> gjort det jag kunnat, jag har ansträngt mig, osv..
  • -> intern motivation
  • resultatstyrd (inlärd hjälplöshet)
  • -> extern motivation
  • -> underminera den goda upplevelsen att vara i en arbetsprocess
  • -> om man lägger fokus på personen istället för på processen kan barnets egenvärde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Erikssons modell i denna ålder?

A
  • Kompetens och företagsam vs. underlägsen och otillräcklig

- Arbetsflit vs underlägsenhetskänslor

17
Q

Uvecklingsmål enligt eriksson?

A

positiv men realistisk självbild
–>man kanske inte är bäst i hela världen som mamma och pappa säger utan det kanske finns andra som också är bra
-sammarbetsvillighet
moralkänsla

18
Q

Vad menas med inlärd hjälplöshet?

A
  • Framgång beror på tur och misslyckande på att jag inte har förmågan
  • fast, kan inte förbättrad genom ansträngning
  • låg förväntan på framgång
  • mål med uppgiften är prestation, utvärdering
  • undviker utmaningar, låg självreglering
19
Q

Orientering mot bemästrande

A
  • Framgång beror på god förmåga och misslyckande på att jag inte ansträngt mig
  • kan förbättras genom ansträngning
  • hög förväntan på framgång
  • mål med uppgiften är inlärning
  • strategier och beteenden metakognitiva strategier, självreglering och uthållighet
20
Q

bygga egenvärde på prestationer

A
  • förutsätter grundläggande självkänsla också
  • grundläggande tillit till sig själv
  • prestationer bra för att boosta sitt självkänsla istället för att det ska bygga ens självkänsla

• Prestationer kan bli ett sätt att kompensera.
• Problematiskt om inte bas-självkänslan finns. Grandios om det
går bra. Depressiv vid misslyckande.
• Ständig ångest och mindrevärdeskomplex om inte basen finns.
Rädsla för att inte vara värdefull genomsyrar personen.

21
Q

Emotionell utveckling?

A
  • ökad självmedvetenhet och social känslighet som leder till kad emotionell kompetens
  • känslor av stolthet eller skam blir personliga utan en vuxen
  • blandade känslor
  • påverkas av vuxna omkring en
  • tar hänsyn till intentionen bakom ett beteende
22
Q

emotionell sjävreglering

A

viktig färdighet
-att kunna förstå och identifiera, tolerera och visa känslor och välja när man vill visa dom
problem och coping
använder mer verbal strategi än yngre barn (typ av emotionell självreglering)

23
Q

problemfokuserad coping?

A

att förändra situationen

24
Q

emtionsfokuserad coping?

A

när man inte kan göra någonting åt situationen

25
Q

självbild

A

hur man medvetet reflekterar kring och utvärderar sina egna egenskaper på ett sätt man kan verbalisera

positiv självbild

  • bättre relationer med andra och en större tilltro till den egna förmågan att klara utmaningar
  • skapa mening åt våra erfarenheter
  • kognitiv utvecklingsnivån bidrar till att bilden vi har av vårt själv förändras
  • social påverkan–> andras uppfattning av oss påverkar och integreras i vår självbild

Ökade jämförelser med andra – perspektivtagande - mer
medvetna om vad andra utanför familjen tycker:
 Första åren i grundskolan minskar självförtroendet - kan leda till en
mindre positiv självbild. Men vanligtvis inte på ett skadligt sett, utan
snarare som en del i en process som leder till att barnet får en mer
realistisk uppfattning om sina förmågor.
• Integrerar psykologiska egenskaper i beskrivningen av sig själv
• Kulturell påverkan i de egna beskrivningarna
• Självbilden innehåller både positiva och negativa aspekter
• Formar ett ”idealsjälv” och jämför det verkliga självet mot detta

26
Q

under vilka domäner kan man uppleva självbild “global självbild”?

A
  1. skolförmåga
  2. social förmåga
  3. utseende
  4. fysisk förmåga
27
Q

Föräldrabeteende som kan påverka självbild?

A
  1. auktoritativ föräldrastil
    - ->föräldern tål att sätta gränser för det som är bra eller inte bra för sitt barn (ej köra över, ej vara dominerande
    - ->tål hålla gränsen trots barn blir arga
    - ->trygg vuxen figur för barnet som sätter gränser
    - -> när föräldern säger ja blir det ja, när föräldrar säger nej så är det nej
  2. uppmuntra att barnet fortsätter sträva mot valda mål, hjälper sätta upp mål
  3. ge specifikt beröm, beröm ansträgning mer än resultat
28
Q

Föräldrabeteende som kan bidra till negativ självbild?

A
  1. villkorlig kärlek –>utifrån prestation
  2. överdriver iblandning (otillräckighet) –>vuxna tar över
  3. överdriven kritik (behov av bekräftelse)
  4. överdrivet tillåtande eller eftergiven (uppblåst självkänsla)
  5. ospecifikt beröm som inte grundar sig i verkligt uppförande eker förmågor
29
Q

på vilket sätt blir vännerna allt viktigare?

A

-mer komplexa och psykologiskt baserade
-man uppskattar varandras personligheter
-tillit
–> (lite som anknytning)
-selektiva relationer
(flickor mer än killar—>)
-föredrar vänner som liknar dem –>personlighet socioekonomisk status (ses)
-relationer mer stabila och kan klara konflikter meningskiljaktigheter (good pro-sociala förmåga leder till mer långvariga relationer)

30
Q

varför är kompisrelationer viktigt?

A
  1. regler och normer
  2. konflikthantering
  3. perspektivtagande
  4. stärker självförtroende

Vänskapsbanden blir mer komplexa och psykologiskt baserade
- Man uppskattar varandras personlighet
- Tillit blir viktigt
- Mer selektiva relationer (flickor mer selektiva än pojkar)
- Föredrar vänner som liknar dem (personlighet, SES osv)
- Relationer mer stabila och kan klara konflikter och
meningsskiljaktigheter (god pro-social förmåga leder till mer
långvariga relationer)

31
Q

vad är mentalisering

A

att se sig själv utifrån och andra innifrån

  • empati
  • förståelse
32
Q

Erikssons teori

A

Eriksons teori:
• Grundläggande tillit kontra grundläggande misstro 0-1 1/2 år
• Självständighet kontra blygsel och tvivel 1 1/2 - 3 år (kan jag
göra saker själv?)
• Initiativ kontra skuldkänsla 3-6 år (är jag bra eller dålig?)
• Arbetsflit kontra underlägsenhetskänslor 6 - 12 år
• Identitet kontra splittring i rollerna (pubertet - 20 år)

33
Q

Eriksons utvecklingsstadie 4

A

Eriksons utvecklingsstadie 4: Aktivitet vs. Underlägsenhet
• Kommer jag att accepteras av andra? Är jag tillräckligt kompetent?
• Utvecklingsmål:
- Positiv men realistisk självbild
- Kunskap, skicklighet (competence)
• Förmågan att föreställa sig vad andra tänker och känner
• Förmåga till perspektivtagande/mentalisering
• Barn som är bra på perspektivtagande visar mer empati och
hanterar komplicerade sociala situationer bättre

34
Q

självkänsla (karin strid)

A

• Barnets värdering av sig själv
• Beror på hur andra värderar oss (eller hur vi uppfattar att de
värderar oss)
• Positiv spiral
– Det beror på min charm och förmåga att jag lyckas så bra!
– Skylla misslyckanden på en dålig dag eller otur
– Siktar högt, förväntar sig succé
• Negativ spiral
– Typiskt mig att misslyckas, jag klarar ingenting
– Hänvisa till tur när något lyckas bra
– Låga förväntningar, siktar lågt

35
Q

Narcisim och självkänsla

A

Sund narcissism i barndomen (omnipotens), bekräftelse från
omsorgspersoner.
• Trygg anknytning ger upphov till en bas-självkänsla – en
grundläggande känsla av värde.
• Kan utvecklas till en narcissistisk störning om barnet ej får detta
tillgodosett i barndomen.

36
Q

Självbegrepp – en samling attityder till sig själv

A

Självbegrepp – en samling attityder till sig själv
• Kopplat till självkänsla och självbild
Sårbarhet – ett negativt självbegrepp :
• Negativ självvärdering
• Självanklagelser
• Negativa förväntningar
• Utifrån andras omdömen och egna erfarenheter. Kompliceras av
behov för kontinuitet i upplevelsen av oss själva. Oavsett om den
är positiv eller negativ.

Utvecklingspsykologi (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions