Utredning Flashcards

Question

Andra test på verbal funktion (Som inte ingår i begåvningstest)

Answer 1

○ Bildbenämningstest (Boston naming test t ex) ■ Ex. Bild på en kopp – säg vad det är – blir svårare och svårare ord med tiden. ○ Verbalt flöde (”Säg så många yrken du kan på en minut”) ■ D-KAFS batteriet ○ Beskriva en bild ○ Språkliga testbatterier (genomförs av logoped) ■ Uttal, minne för verbal info, ordförråd osv.

Answer 2

○ ... t ex RCFT = Minnestest ■ Får en figur – ska rita av den – bedömer poängen för varje del som är med i teckningen6

Answer 3

Det finns många skattningsskalor för psykiatriska symtom t ex, men även för en del kognitiva (eller till kognitiv funktion nära besläktade) funktioner, till exempel: ■ Exekutiva funktioner: ● BRIEF - Behavior Rating Inventory of Executive Function (som ett IQ test) ○ Ett skattningsformulär som mäter EF hos barn och ungdomar baserat på rapporter från föräldrar, lärare eller individen själv ● D-REF - Deils Rating of Executive Function ○ Identifierar svårigheter med EF hos individer mellan 5-18 år ● ADHD-relaterade skattningsskalor som Conners-3 t ex. ■ Adaptiv funktion: (hur bra folk klarar sig i vardagen) ● ABAS - Adaptive Behavior Assessment System ○ Används ofta för att utvärdera utvecklingsnivåer hos individer med funktionsnedsättningar ● Vineland (Adaptive Behavioral Scale) ○ En skattningsskala för att mäta adaptiv funktion och vardagsfärdigheter hos individer med utvecklingsstörningar, autism, ADHD eller andra funktionsnedsättningar

Answer 4

○ Neuropsykologiska tester är ofta utformade för en specifik målgrupp, vanligtvis en frisk normalpopulation → kan göra dem olämpliga för andra grupper med exempelvis motoriska svårigheter eller språkliga hinder. ■ Ex. Parkinson – att rita en komplex figur - är svårt att prestera fullt ut. ○ Anpassning av utredning = skräddarsydd (idiografisk) ■ Valet av Testbatteri/utredningsmetoder görs utifrån den specifika frågeställningen eller patientens situation/behov/preferenser. ■ Vanligt när det handlar om att beskriva en individs förmågor snarare än att besvara en diagnostisk frågeställning, t ex i rehabiliteringssammanhang. ○ I praktiken förekommer ALLTID anpassning av testning, i någon mån, hela tiden i neuropsykologiskt utredningsarbete. ■ Vi behöver veta exakt hur våra test är standardiserade och sk genomföras i "vanliga" fall så att vi vet NÄR vi anpassar ■ Vad det är vill är att man passar så att beskriva, tolka och rekommendera utifrån det.

Answer 5

○ Testa enligt manual ■ Man gör som testmanualen säger (så långt möjligt) till punkt och pricka. ■ Krävs om man fullt ut ska kunna lita på testets standardisering (statistiska normer, utprövning). ● Många klassiska begåvningstest har stoppregler – när man inte klarar en nivå så ska man stanna. ex. 3 fel i rad → går inte vidare till nästa ○ Testing of limits (TOL) ■ Fortsätter testet även efter att man enligt manual skulle ha avbrutit uppgiften, ger alternativ, tips, eller anpassar på andra sätt. ■ Kartlägga om patienten har starkare sidor som inte helt fångas av "standard upplägget". ● = Fortsätter att testa efter stoppregeln är uppnådd – bl.a. om patienten inte koncentrerar sig, inte tar testet på allvar (tycker det är för lätt) eller har återkallningsproblem från långtidsminnet = om man har en känsla av att de kan mer ■ Problem att generalisera på normering ■ Exempel på TOL: ● Patient med expressiv afasi ⇒ Patienten har svårt att hitta ord och har svårt att klara även lättare verbala uppgifter med full poäng i test. ○ Vi prövar fler olika ord där patienten har chans att ”hitta” fler ord i minnet – högre resultat. ● patient med parkinsons sjukdom med långsamt motoriskt utförande: Patienten har mycket tremor (skakningar i händerna) och behöver lång tid på sig för att genomföra finmotoriska uppgifter. ○ genom att ge mer tid eller snällare bedömning av mönster ⇒ högre resultat

Answer 6

○ ”Neuropsykologisk testning är till hälften en vetenskap och till hälften en konst”. ○ Viktigt att beakta sådant som: ■ Uppmuntran ■ Förstås instruktioner? - krävs förtydligande? ■ Vilket tempo behöver den här patienten i arbetet? ■ Hur länge orkar den här patienten arbeta innan vi behöver ta paus? ○ ”Att etablera och bibehålla god kontakt är avgörande för att testpersonen ska kunna samarbeta och prestera optimalt”

Answer 7

● I hjärnan förgrenar sig artärerna i tre huvudkärl: ○ Arteria cerebri posterior ■ Försörjer: occipitalloben, de nedre delarna av temporalloberna samt bakre delarna av thalamus ● vanliga symtom: kontralateral homonym hemianopsi (bortfall av halva synfältet) ● spatial desorientering ● hemispares ● hemianestesi (känsenedsättning i ena kroppshalvan) ○ A. c. media ■ Försörjer: laterala delarna av storhjärnans motoriska och sensoriska centra samt delar av frontalloben inklusive språkcentra i vänster hemisfär, även huvuddelen i basala ganglierna och synbanan ● Vanliga symtom: ○ kontralateral hemipares (mildare svårigheter att röra kroppen) med sensibilitetsnedsättning ○ central facialispares ○ homonym hemianopsi ○ exekutiva nedsättningar ○ skador är i dominanta hemisfären: afasi/apraxi ○ skador är i icke-dominanta hemisfären: uppmärksamhetsstörningar, spatiala nedsättningar och neglekt ○ A. c. anterior ■ Försörjer: Den främre delen av hjärnan, inklusive delar av pannloben och hjärnbalken. = medial- och ventralsidan av frontal- och parietalloberna ● vanliga symtom: ○ kontralateral pares och sensibilitetsbortfall (i benet snarare än armen) ○ inkontinens ○ personlighetsförändringar ● Dessa tre kommunicerar via “Willis cirkel” (Circulum Williisi). ● Stroke med så allvarliga följder att det kräver rehabilitering på sjukhus orsakas vanligen av påverkan på någon av dessa kärl. ○ Symtom på stroke är en syrebristskada ■ Tappa känsel, prata sluddrigt, må illa akut ○ Nervceller kan leva typ 10 min med syrebrist

Answer 8

○ Temporallob vänster ■ Afasi ■ Motoriska nedsättningar i höger kroppshalva ■ (vanligen) intakt helhetsbildning ■ god insikt ■ intakt social förmåga ○ Temporallob höger ■ intakt tal med entonig röst ■ motorisk nedsättning i vänster kroppshalva ■ nedsatt helhetsbildning/perceptuell funktion ■ nedsatt insikt ■ nedsatt social responsivitet - social förmåga

Answer 9

○ = Traumatisk hjärnskada ○ Orsakas av trubbigt våld mot huvudet ⇒ fall från höga höjder, misshandel elr trafikolyckor ○ Flera mekanismer inblandade: ■ Kontusion (= skada av stöt/slag) vid platsen för våldet (coup) och motsatt sida av hjärnan (contre - coup) ■ Subdural (under hårda hjärnhinnan) och/eller intracerebral blödning ■ Diffusa axonala skador (DAI) till följd av hjärnans rörelser innanför skallbenet vid slaget ■ Skador på grund av komplikationer i form av bl. a. cerebral svullnad eller hydrocefalus ○ Vårdas vanligen akut inom neurologisk intensivvård, subakut på neurokirurgisk avdelning ■ i vissa fall fortsatt vård på rehabavdelning. ○ Vanligt med initial förvirring att person med TBI från posttraumatisk konfusion de första dagarna/veckorna ○ TBI har bättre prognos än stroke ○ Vanligare bland män, unga vuxna och äldre

Answer 10

1. Våld träffar skallen. 2. Skallbenet pressas mot hjärnparenkymet – kontusionsskada (coup). 3. Hjärnparenkymet studsar bort från platsen där våldet träffat skallen. 4. Hjärnparenkymet pressas mot skalle på motsatt sida (contre-coup).

Answer 11

○ Blödningar pga trauma ger syrebristskador som vid stroke. ○ DAI-skador = vridningar i hjärnparenkymet (Diffuse Axonal Injury). ■ Nerverna har vridits så mycket runt sin egen axel att de går sönder ■ syns som randigt vid röntgen (liknas vid ett rep som går av) ○ Svullnad skapar inträngningar i hjärnstammen som kan leda till hydrocephalus. ○ Autoimmuna reaktioner och förekomst av kroppsegna ämnen intracellulärt kan ge neurodegenerativ påverkan i flera veckor efter skadetillfället

Answer 12

Beror på var smällarna träat och var skadorna uppkom ○ Hjärntrötthet ○ Nedsatt uppmärksamhet ○ Nedsatt kognitivt tempo ○ Selektiva funktionsbortfall inom exempelvis verbal eller visuospatial funktion utifrån lokalisation på coup/contre-coup/blödningar. ○ Exekutiva nedsättningar ■ Affektiv labilitet ■ Nedsatt simultankapacitet ■ Stört arbetsminne ■ Igångsättningsproblem ■ Ahedonism

Answer 13

○ Tillfälligt förvirringstillstånd med nedsatt orientering efter TBI. ○ Nedsatt orientering till: Person (ovanligt), tid, rum och sammanhang (vanligare) ○ Kan vara från några sekunder vid mild TBI till flera veckor- månader vid svårare tillstånd. ○ Karakteriseras bland annat av mycket hastigt och påtaglig förbättring när sådan sker.

Answer 14

● Även känt som ”hjärntrötthet”. ○ Många tycker detta är jobbigast, blir emotionellt i vardagen ○ Det som hjärnan innan gjorde automatiskt måste personen nu göra avsiktligt, vilket kanske leder till denna trötthet. ● Mycket vanligt fenomen efter alla typer av förvärvad hjärnskada. (i någon utsträckning) ● Typiskt förlopp med en utmattning med några tidiga tecken och sen ett mycket snabbt förlopp i motsats till ”vanlig” och mer långsamt progredierande trötthet. ○ Metafor – en idrottare som skadar sig, som övertränar och får en skada, tar sedan lång tid att komma tillbaka. ● Vanliga tidiga tecken: ○ Irritabilitet. ○ Förkortat arbetsminne/minskad metakognitiv kontroll. ○ Förvärrade motoriska symtom (muskelspasmer, försämrat uttal) ○ Försämrad kommunikativ förmåga (nedsatt ordmobilisering, social ”blunting”)