Hjärnskaderehabilitering Flashcards
○ Orsaker till förvärvad hjärnskada:
■ Stopp i hjärnans kärl, infarkt - Stroke
■ Blödning - Stroke
■ Våld mot huvudet - TBI
■ Infektion - hjärnhinneinflammation - ex TBE
■ Inflammation i hjärnans kärl - kärlen fungerar sämre i hjärnan
■ Syrebrist (till exempel som följd av ett hjärtstillestånd) - hjärnan dör på
samma sätt som stroke, men mer utbredd och diffus påverkan, tex
frontallob och thalamus påverkas extra då de kräver mer syre, kan vara
pga överdos, under operation och fått hjärtstillestånd
Vanliga konsekvenser efter hjärnskada:
○ Motoriska/sensoriska svårigheter:
■ Hypo- och/eller hypertonus:
● hypotonus - för lite spänning i muskler
● hypertonus - vanligt vid stroke, för mycket tonus i muskler,
armen, inhibitionen blir utslagen, armen drar ihop sig hela
tiden, får inte inhiberande signaler
■ Pareser
● Rörelseförmåga utslagen
■ Balans och gångsvårigheter
● tex stroke
■ Nedsatt sensorik
● tex måste titta på handen för att veta om man håller i
fjärrkontrollen
■ Bristande uppmärksamhet mot ena sidan av kroppen respektive
rummet
● tex neglect
○ Kognitiva svårigheter vid hjärnskada
■ Bristande orientering tid/rum/person
■ Minnesproblem
■ Koncentrationssvårigheter
■ Svårigheter att bearbeta visuell/rumslig information
■ Svårigheter att kommunicera/interagera
■ Brister i att planera och utvärdera den egna förmågan
■ svårigheter att starta upp, driva och avsluta aktiviteter
■ Stresskänslighet
○ Beteendeförändringar vid hjärnskada
■ Passivitet
■ Nedsatt impulskontroll
■ Socialt opassande beteende
■ Bristande insikt i den problematik som finns, vilket kan leda till
bristande motivation eller förståelse för nyttan av rehabiliteringen.
■ Förvirring
■ Agiterat beteende
○ Mental trötthet
■ Kraftigt nedsatt energitillgång, vilket begränsar samtliga områden i
livet.
■ Svårt att upprätthålla en rimlig aktivitetsbalans som tar hänsyn till
såväl begränsningar som till egna och andras förväntningar.
■ Behöver tid för vila och återhämtning
● Hur vi ser på rehabilitering rent teoretiskt
○ Handlar om tre faktorer: Stabilisera/eliminera, träning och kompensation.
○ Stabilisera/eliminera
■ Undanröja medicinska problem eller minimera konsekvenserna av
problem
■ I bästa fall kan man ta bort vissa saker och ibland kan man försöka
göra det till ett så litet problem som möjligt
● Trötthet: sova ordentligt
● Smärta: medicinering
● Blås- och tarmbesvär: kateter, blöja, toalettschema
● Spasticitet: Att armen ex drar ihop sig, botox - slappnar av
muskler
● Ta bort ett miljöhinder ex. trösklar
○ Träna
■ Förbättra en funktion eller en aktivitet.
Aktivitet:
● Rörelsekontroll
● Muskelstyrka
● kondition
● Balans
Funktion:
● Äta
● Klä på sig
● Toalettbesök
● Laga mat
● Hantera mobilen
○ Enkla vardagliga aktiviteter som måste övas
○ Kompensation
■ Anpassning till ett funktionshinder eller en
aktivitetsbegränsning, ex sjukpenning
● Prova ut hjälpmedel
● Lära in alternativa sätt att utföra en aktivitet
● Hitta alternativa strategier
● Coping, Empowerment, self management - centrala begrepp i
rehabiliteringsprocessen
○ Coping
■ Att bli medveten om svårigheter som uppstått i samband med
skadan eller insjuknandet och finna strategier att klara av sin nya
situation
○ Empowerment
■ “Egenmakt”
■ Upplevelsen av att ha kontroll över sin situation
■ Att kunna ta ansvar för sin egen rehabilitering
● Viktigt att välja att träna på saker som är viktigt för
patienten, göra en behandlingsplan/träningsplan
tillsammans med patienten.
○ Self management
■ Förmågan att hantera sina symtom, behandlingar, de fysiska och
psykosociala konsekvenserna av en skada eller sjukdom, sin vardag,
sina roller samt de livsstilsförändringar som behövs.
■ Att kunna ta ansvar för sin egen rehabilitering
● Kognitiv rehabilitering
● Miljöinriktade insatser
○ Orienterande information på rummet
○ Gemensamt bemötande från all personal
○ Dagbok
● Samtalsinriktade insatser
○ Återkommande orientering
■ dunkar in information under ett helt samtal, vill skapa ett
överinlärt minne
○ Tekniker för t ex minnesträning
● Teambaserade insatser
○ Aktivitetsbaserad träning med arbetsterapeut t ex
○ Gruppbehandlingar, t ex GMT
○ Datoriserad kognitiv träning
● Fortsättning kognitiv träning: Exempel på minnesträning del 1
● Väldigt många ”minnesproblem” som vårdpersonal ser beror inte på
minnesstörning… Beror snarare på:
○ Sensoriska nedsättningar (syn, hörsel osv…)
○ Uppmärksamhetsstörningar
○ Exekutiva svårigheter, svårt att hantera många intryck.
● Fortsättning kognitiv träning: Exempel på minnesträning del 2
○ Vanligen hyfsat omedelbart minne (arbetsminne)
○ Svårigheter att minnas efter en stund eller efter distraktion (långtidsminne)
○ Svårigheter att lära in ny information, men god tillgång till gammal
information.
○ Lättare minnas äldre än nyare minnen före skadan.
○ Kan handla om retrograd eller anterograd amnesi
● Fortsättning kognitiv träning: Exempel på minnesträning del 3
● Olika tekniker:
○ Repetition
■ banka in i minnet
○ Spaced retrieval
○ Errorless learning
■ övar in enkel information, långsamt svårare och svårare, så att
patienten lyckas
○ Vanishing cues
○ Mnemonics (Rim, method of loci, första bokstav osv…).
○ PQRST (Plan, Question, Read, State, Test)
● Fortsättning kognitiv träning: Exempel på minnesträning del 4
○ Demonstration av spaced retrieval- tekniken! blir längre och längre mellan att
man frågar om upprepning
○ Övning: - Kom ihåg de här fem siffrorna…
● GMT – Goal management training
○ ett exempel på ett strukturerat behandlingsupplägg
○ Gruppträningsprogram för patienter med exekutiva nedsättningar.
○ 9 träningsmoduler/sessioner.
○ Både fokus på psykoedukation/förstå sina svårigheter och träning i att hantera
dessa.
○ Fysiskt träningsmaterial under sessionerna och hemuppgifter.
○ Exempel: Bryta ner vardagsaktivitet i delar och genomföra: GMT exempel
● Andra vanliga arbetsuppgifter
○ Sorgebearbetning/arbete med acceptans av symtom.
○ ”Vanlig” psykologisk behandling av nedstämdhet, ångest etc. (med
anpassningar för kognitiva nedsättningar:
■ Minnesstöd
■ Förenklade hemuppgifter/instruktioner
■ Anhörigmedverkan
● Patienter med svåra hjärnskador
● Disorder of Consciousness
○ patienten visar inte något tecken/mycket begränsade tecken till
medvetande. Om ögonen är ständigt stängda = Coma
○ Om det förekommer perioder med ögonen öppna – UWS unresponsiv
wakefullnes syndrom (vegetativt tillstånd) alt minimalt
medvetandetillstånd
● DOC-undergrupper vilka är etablerat internationellt:
○ Vegetativt tillstånd:
■ benämns numera som ”icke responsivt vakenhetssyndrom”
(unresponsive wakefulness syndrome), UWS (Laureys et al
2010) patienten har perioder med öppna ögonen, utan möjlighet
att medvetet bearbeta och förstå impulser från omgivningen
● Minimalt medvetandetillstånd”:
inimalt medvetandetillstånd”:
○ är en utveckling av det tidigare begreppet ”minimalt responsivt
tillstånd” på engelska heter “minimally conscious state”, MCS
(Giacino, 2002). patienten demonstrerar minimalt, inkonsekvent men
definitivt bevis på medvetenhet om sig själv eller omgivningen trots
svår kognitiv nedsättning. Någon funktionell kommunikationsförmåga
finns ej.
● Beteendeobservation
○ Observationsschema
■ 24 tim/dygn.
■ Utförs av omvårdnadspersonal.
○ CRS- R Coma recovery scale revised
■ Utförs vid ut- och inskrivning
■ Utförs av läkare
■ Anses ha god förmåga att differentiera mellan olika nivåer av
Disorders of consciousness.
○ SMART – Sensory Modality And Rehabilitation Technique
■ 10 bedömningar under en period på 3 veckor.
■ Utförs av arbetsterapeut och psykolog
■ Krävs kurs och accreditering
■ Anses ha god förmåga att differentiera mellan olika nivåer av
Disorders of consciousness.
■ Utmynnar i en rehabiliteringsplan.
Anhörigmedverkan
○ Kartläggning av grundpersonlighet, intressen, speciella händelser av vikt mm
via direkt samtal och strukturerat formulär.
○ Speciellt utformade formulär för registrering av anhörigas observationer inom
de olika modaliteterna.
