Urinsystemet Flashcards
Vilka delar består urinsystemet av?
Njurarna
Njurbäckenet
Urinledare
Urinrör
Urinblåsan
Beskriv njurarnas funktion
Njurarnas funktion i urinsystemet kan delas in i två huvuduppgifter, att avlägsna slaggprodukter ur blodet samt reglera salt- och vattenbalansen i kroppen.
En njure består av ungefär en miljon filtrerande nefron. Varje nefron består av ett glomerulus, ett bollformat kapillärnystan, och ett nätverk av rör. I glomerulus filtreras blodet, och den bildade primärurinen passerar genom rörsystemet där vatten, salter och näringsämnen återupptas.
Beskriv njurarnas övergripande anatomi
Njurarna (ytterst - innerst) : Kapsel - ger stadga och omsluter njuren, Cortex - kallas njurbarken och är tjock stram bindväv som innehåller mycket fett. Njurmärgen - ligger innanför cortex, Märgen är uppdelad i 10 –15 så kallade njurpyramider. Pyramidernas spetsar kallas papiller. Papillerna - är avdelningar i märgen som sedan har kontakt med det så kallade njurbäckenet. Genom att papillerna mynnar ut i calyx minor → calyx major → njurbäckenet → ureter.
Blodet transporteras till njuren genom njurartären och njurvenen. Blodet kommer in till njuren via njurartären, sedan passerar det njuren genom hela dess process innan syre överlämningen sker i tubuli i de peritubulära kapillärerna, då förses njuren med syre. Sedan åker det renade men syrefattiga blodet ut från njuren genom njurvenen upp till hjärtat.
Beskriv nefronets anatomi
Nefron: Det finns många nefron i varje njurpyramid i njurmärgen. Ett nefron består av en njurkorpuskel och en njurkanal. En njurkorpuskel → glomerulus + Bowmans kapsel. Glomerulus är ca 0,1 mm i diameter och utgörs av ett litet kärlnystan av blodkapillärer. Kapillärernas väggar består av tunna endotelceller försedda med stora hål. Kärlnystanet sitter fäst vid en stjälk av bindväv. Utanför kapillärcellerna finns ett förhållandevis tjockt basalmembran. Utanför basalmembranet sitter Bowmans kapsel som har ett inre och ett yttre cellskikt (epitel). I hålrummet mellan skikten samlas primärurin som filtrerats från blodet. Bowmans kapsel är sluten utom där den töms i en njurkanal.
Beskriv de tre processer som neuron och samlingsrummen utför för att producera urin: glomulär filtration, tubulär reabsorption och sekretion
Bildningen av primärurin i njurkorpuskeln, genom filtrering från blodet i glomeruluskapillärerna in i Bowmans kapsel, drivs av blodtrycket. Kapillärerna i glomerulus har porer som är negativt laddade, och porernas storlek gör att allt blod kan filtreras förutom blodkroppar och proteiner. Den filtrationen kallas globulär filtration.
Eftersom filtret i kapillärväggarna normalt inte släpper igenom nämnvärda mängder av de stora
plasmaproteinmolekylerna motsvarar primärurinens sammansättning till stor del proteinfri blodplasma. Vissa lågmolekylära ämnen, t.ex. fria fettsyror, filtreras i liten utsträckning, eftersom de i hög grad är bundna till plasmaproteinerna. Primärurin innehåller främst vatten, oorganiska joner (bl.a. natriumjoner och kloridjoner) och andra lågmolekylära ämnen, t.ex. glukos (druvsocker).
Från Bowmans kapsel rinner primärurinen vidare genom nefronet i en njurkanal (tubuli). En njurkanal börjar med en proximal tubulus i njurbarken. Sedan följer en U-formig Henles slynga, som löper ned i njurmärgen. Henles slynga består av en nedåtgående och en uppåtstigande skänkel. Den uppåtstigande skänkeln övergår i en distal tubulus, som töms i ett samlingsrör.
Under passagen genom njurkanaler och samlingrör modifieras primärurinen genom två mekanismer: tubulär sekretion och tubulär reabsorption. Tubulär sekretion innebär att ämnen tillförs till den blivande urinen, genom transport över epitelen i njurkanalernas eller samlings rörens väggar. Tubulär reabsorption innebär att ämnen på motsvarande sätt återtas från den blivande urinen. En del ämnen transporteras med aktiv transport, medan andra transporteras passivt med diffusion. Vatten transporteras passivt med osmos
Förklara trycken som påverkar glomulär filtration
Kapillärväggarna i glomerulus har porer som är negativt laddade och porernas storlek gör att allt blod filtreras utom blodkroppar och proteiner, det kallas att blodet filtreras genom glomerulär filtration. Det styrs av tre komponenter :
Det hydrostatiska trycket i glomerulus ca 50 mm Hg, vätska från blodbana till urinvägen.
Blodets kolloidosmotiskt tryck ca 25 mm Hg, vätska från urinväg till blodbana. Proteiner i blodet gör att vatten diffunderar in och höjer trycket.
Vätsketrycket (hydrostatiska trycket) i Bowmans kapsel ca 15 mm Hg, vätska från urinväg till blodbanan. Trycket uppstår när vätska samlas i Bowmans kapsel innan det går ner vidare i tubulussystemet.
Förklara översiktligt de mekanismer som styr tubulär reabsorption och sekretion
De mekanismer som styr tubulär reabsorption och tubulär sekretion sker uppdelat under två faser under Henles slynga, den första fasen sker i proximala tubuli, då är det tubublär reabsorption, dvs ämnen passerar från primärurinet ut i blodbanan på grund av att kroppen reabsorperar sånt som passerat genom filtrationsbarriären men som kroppen vill behålla. Dessa ämnen är glukos, aminosyror, proteiner, vitaminer, laktat, urea och urinsyra. Genom hela henlys slynga sekreteras och reabsorperas ämnen. Slutligen i distala tubuli sker tubulär sekretion, dvs att Tubuli
utsöndrar sådant som inte kan passera genom filtrationsbarriären men som kroppen vill bli av med. De ämnen som återtas till urinet är främst lösta salter, urea, läkemedel och vatten.
Dessa processer kan både vara passiva eller aktiva, dvs ske mot eller med en gradient.
De kan även underlättas av olika hormoner. Många processer är dock aktiva på något sätt,
vilket betyder att det krävs energi för att de ska kunna ske. I kroppen betyder det att det behövs syre för en sådan process. Detta betyder i sin tur att tubuli är väldigt känsliga för syrebrist.
Vad är afferent respektive efferent arteriol?
Afferent arteriolen leder in blodet i glomeruli och den efferenta leder ut blodet från glomeruli
Vilka olika system eller återkopplingssystem regleras av njurarna? (4st)
Blodtryck, saltbalans, vätskebalans, erytropesen
Vad står GFR för och vilka aspekter är det som påverkar resultatet på GFR?
Glomerular filtration rate
GFR reglering beror på:
¤ Blodflöde
¤ Tryck i kapillärerna
OBS! GFR ska normalt inte påverkas av blodtrycket
Vi vill inte att filtrationen ändras, utan ska vara konstant hela tiden (nefronerna är inställda på 180L/dygn). För att hålla filtrationen konstant kan man påverka resistensen i affarent och efferent arteriol. Trycket i glomeruli går i motsatt riktning mot blodtrycket (arterioler).
A) Trycket i kapillärerna hos glomerulus sänks då afferenta arterioler dras ihop (kontraktion). Effekten av sänkt tryck i kapillären blir att GFR sänks då hydrostatiska trycket avgör hur mycket som filtreras. RBF (renalt blodflöde) sänks även.
B) Om afferenta arteriolen hålls utvidgad (dilatation) ges effekten att GFR stiger, dvs trycket i glomeruli ökar. Den efferenta arteriolen håller emot trycket som en vattenslang i syfte att bygga upp trycket i glomeruli så att rena blodflödet (RBF) går ned.
Vad är RAAS och vilka mekanismer reglerar blodtrycket?
Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) är ett hormonsystem som reglerar blodtryck och vätskebalansen i kroppen. När blodtrycket är lågt så utsöndrar njurarna renin för reglering av blodtrycket. Renin produceras av de granulära cellerna i den juxtaglomerulära apparaten. Renin som i sin tur stimulerar produktionen av angiotensin från angiotensinogen. Angiotensin I spjälkas sedan i lungorna av enzymet angiotensin-converting enzyme, till angiotensin II. Angiotensin, framför allt angiotensin II, gör att blodkärlen kontraherar vilket leder till ökat blodtryck. Angiotensin stimulerar även sekretion av hormonet aldosteron från binjurebarken. Aldosteron gör att njurtubulis återupptag av natrium ökar. Genom osmos leder detta till ett ökat återupptag av vatten, vilket ökar den totala vätskevolymen i kroppen. Således ökar blodtrycket.
Om RAAS är för aktivt så blir blodtrycket för högt, men då kan man använda sig av en del olika läkemedel som kan hålla trycket under kontroll.
Vad stimulerar erytropesen?
Njuren tillverkar hormonet erytropoietin (EPO), som stimulerar produktionen av röda blodkroppar. Detta gör att kroppen kan ta upp mer syre och det är därför som det är gynnsamt, men otillåtet, för långdistansidrottare att dopa sig med detta hormon
Vad är ADH?
Ett hormon som styrs av hur salt blodet är. Om blodet är saltare än normalt (högt natrium = högt osmotiskt tryck) tolkar kroppen detta som att vi är uttorkade – dvs vi behöver dricka mer men också spara så mycket vätska som möjligt från urinen.
Detta sker genom att ADH selektivt reabsorberar vatten i samlingsrören (sista delen av tubuli), och på så sätt kan urinvolymen minska till så lite som 200 ml.
Njurens arbete styrs bland annat från hypofysen via hormonet ADH. ADH produceras av nervceller i hypothalamus som har trådar ner i hypofysen dit ADH transporteras ned och utsöndras. Högre halter av ADH stimulerar till upptag av vätska, och därmed en ökning av blodvolymen och en ökad koncentration av urinen. Detta sker genom att cellerna i njurtubuli som svar på ADH inkorporerar vattentransporterande kanaler.
