Uppmärksamhet Flashcards
Vad är selektiv uppmärksamhet och varför behöver vi den? Ge konkret exempel, för och nackdelar.
Vad är det? Selektiv uppmärksamhet innebär förmågan att fokusera på vissa stimuli i omgivningen samtidigt som vi filtrerar bort andra. Detta möjliggör att prioritera relevant information och ignorera störningar.
Varför behöver vi det? Vi möts ständigt av en mängd sensorisk information, och selektiv uppmärksamhet hjälper oss att hantera begränsade kognitiva resurser och rikta fokus mot det som är viktigt för våra mål, säkerhet eller prestation.
Ex: När vi kör bil kan vi fokusera på vägen och andra trafikanter medan vi ignorerar radion eller konversationer i bilen.
Fördelar: Vi kan bearbeta viktig information snabbare och bättre, det hjälper oss att reagera på faror (som en plötsligt inbromsande bil), och det gör det lättare att nå våra mål utan distraktion.
Nackdelar: Vi kan ignorera viktig, men oväntad information (tex en medtrafikant som byter fil oväntat), och om vi riktar vår uppmärksamhet fel kan vi prioritera vikta detaljer.
Beskriv kortfattat hur selektiv uppmärksamhet generellt påverkar hjärnans stimulusbearbetning.
Selektiv uppmärksamhet påverkar hjärnans stimulusbearbetning genom att förstärka bearbetningen av relevanta stimuli och dämpa irrelevanta.
Detta sker genom:
1) Förstärkt signalering i relevanta områden:
- Uppmärksamhet riktad mot ett stimulus ökar aktiviteten i sensoriska områden som bearbetar den typen av information.
2) Filtrering av störningar:
- Hjärnan undertrycker aktivitet kopplad till irrelevanta stimuli, vilket minskar överbelastning och förbättrar fokus.
3) Top-down-modulering:
- Prefrontala och parietala kortex styr uppmärksamheten genom att påverka sensoriska områden, baserat på mål och förväntningar.
Gör en kortfattad beskrivning av Posner’s paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet, såsom hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen?
Posner’s paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet är en uppgift som används för att studera hur människor fokuserar sin uppmärksamhet på specifika delar av synfältet.
Det studerar effekten av uppmärksamhet på reaktionstid och stimulusbearbetning, samt hur uppmärksamheten kan påverka bearbetningen av information i olika delar av synfältet.
Uppgiftens gång:
1) Försökspersonen börjar titta på en fixeringspunkt i mitten av skärmen.
2) En uppmärksamhetspil visas på skärmen, antingen till vänster eller höger om fixeringspunkten. Pilen kan vara valid (visar rätt sida) eller invalid (visar fel sida) i förhållande till det kommande målet.
3) Kort efter pilen visas ett målstimulus (tex bokstav eller figur) på en av sidorna.
4) Försökspersonen ska snabbt svara på om målstimulus visas på den sida som pilen visade.
Försökspersonen fokuserar sin uppmärksamhet på den sida som pilen visade och deras reaktionstid mäts när de ska identifiera målstimulus.
Beskriv den versionen av Posnerparadigmet där en exogen cue leder till en kovert fokus av visuell selektiv uppmärksamhet, samt definera dessa termer (exogen cue och kovert uppmärksamhetsfokus). Definera även termerna endogen cue och overt uppmärksamhetsfokus.
Posnerparadigmet:
1) En exogen cue (tex en blinkande ljuspunkt) visas plösligt och drar automatiskt uppmärksamgeten.
2) ett målstimulus visas på en av sidorna av skärmen.
3) Försökspersonen ska snabbt reagera på målstimulus.
Exogen cue = En plötslig och märkbar cue som fångar uppmärksamheten automatiskt utan medveten ansträngning.
Kovert uppmärksamgetsfokus = uppmärksamheten flyttas utan att ögonen följer med (dvs omedvetet fokus).
Endogen cue = En medveten cue som kräver aktiv uppmärksamhet (tex en bild som riktar uppmärksamheten).
Overt uppmärksamhetsfokus = Uppmärksamgeten flyttas genom ögonrörelser (medveten fokusering på ett objekt).
Beskriv hur det exogent drivna uppmärksamgetsskiftet i Posnerparadigmet påverkar försökspersonens beteende (såsom responslatens, RT). Ge exempel på fördelaktiga effekter respektiver negativa effekter av uppmärksamgetsskiftet, samt redogör för effekternas tidförlopp.
I Posnerparadigmet påverkar ett exogent drivna uppmärksamhetsskifte försökspersonens responslatens (RT).
Fördelaktiga effekter = Vid en valid cue (uppmärksamheten riktas korrekt) minskar RT eftersom uppmärksamheten redan är fokuserad på målstimulus. Personen reagerar snabbare.
Negativa effekter = Vid en invalid cue (uppmärksamheten riktas fel) ökar RT eftersom uppmärksamheten måste omdirigeras, vilket tar längre tid.
Tidsförlopp:
Effekterna är omedelbara, där RT är kortare vid en valid cue och längre vid en invalid cue. Den största förändringen sker direkt efter att målstimulus presenteras.
Beskriv paradigmet Dichotic listening. Vilken typ av information bryter igenom till medvetandet i den ignorerade kanalen?
Dichotic listening = en uppgift där två olika ljudsignaler, oftast tal, presenteras samtidigt i vardera örat vid hörlurar. Försökspersonen uppmanas att fokusera på att lyssna på bara ett av dessa ljus och ignorera det andra.
I den ignorerade kanalen filtreras mycket av informationen bort och personen hör ofta bara det mest framträdande och betydelsefulla såsom namn och betydelsefulla eller emotionella ord (människor har en stark tendens att uppmärksamma sitt eget namn och vissa relevanta eller emotionellt starka stimuli trots att personen försöker ignorera det.)
Beskriv fenomenet inattentional blindness. Hur kan man demonstrera detta experimentellt? När kan det här fenomenet vara relevant i vardagslivet (utanför laboratoriet)?
Inattentional blindness = fenomenet där man missar ett objekt trots att det är synligt eftersom uppmärksamheten är fokuserad på något annat.
Experimentell demonstration:
I klassiska experimentet som Gorilla-uppgiften ombeds deltagare att räkna basketpassningar i en video. Trots att en gorilla går igenom scenen missar många deltagare den eftersom de är fokuserade på att räkna passen.
Relevans i vardagen:
Fenomenet är relevant i situationer där starkt fokus på en uppgift gör att vi missar andra viktiga detaljer, som ex en vilförare som inte ser fotgängare pga fokus på vägskyltar.
Beskriv early selection respektive late selection - hypoteserna. Vad för experimentellt stöd finns för respektive hypotes?
Early selection-hypotesen föreslår att irrelevant information filtreras bort tidigt i bearbetningen, innan den når medveten bearbetning.
Experimentellt stöd: I dichotic listening experiment missade deltagare information från den ignorerade kanalen vilket tyder på att filtreringen sker tidigt.
Late selection-hypotesen innebär att all information bearbetas först, och filtreringen sker senare, efter att informationen fått semantisk betydelse
Gör en kort beskrivning av ett experiment där covert selektiv uppmärksamhet studeras, såsom vad gör försökspersonen och vad visas på skärmen?
Ett vanligt experiment för att studera covert selektiv uppmärksamhet är en version av posnerparadigmet.
Hur det går till:
1) Försökspersonen sitter framför en skärm och ombeds att fokusera på en fixeringspunkt i mitten utan att flytta blicken.
2) På skärmen visas en cue kort på en av två möjliga platser i periferin, därefter visas ett målstimuli antingen på den cuade platsen (valid cue) eller på motsatt plats (invalid cue).
3) Personen ska snabbt reagera på målstimulus genom att trycka på en knapp.
Experimentet mäter om reaktionstiden (RT) är snabbare vid valid cues, vilket indikerar att uppmärksamheten flyttas covertly till den cuade platsen utan att blicken förflyttas.
Gör en kortfattad beskrivning av “attentional blink” paradigmet: hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen? Beskriv hur fenomenet attentional blink påverkar försökspersonens beteende: Ge exempel på fördelaktiga effekter, resp negativa effekter av uppmärksamhet.
I attentional blink-paradigmet visas en snabb följd av bokstäver och siffror på en skärm, en i taget. Försökspersonen ska hitta två målstimuli, tex två specifika siffror (T1 & T2) och rapportera vilka de var.
Om T2 visas 200-500 millisekunder efter T1 har försökspersonen svårt att upptäcka den pga att hjärnan är upptagen med att bearbeta T1, vilket skapar en kort “blindhet” för nästa mål.
Positiv effekt = uppmärksamheten på T1 gör att det bearbetas noggrant.
Negativ effekt = T2 missas om det visas för snart efter T1 eftersom hjärnan inte hinner hantera båda samtidigt.
Detta visar hur vår uppmärksamhet är begränsad och tidskänslig.
Vad är skillnaden mellan repetition priming och expectation based priming? Hur fungerar dessa olika typer av priming olika?
Repetition priming:
- Uppstår automatiskt när ett stimulus presenteras flera gånger.
- Ex: Om du ser ordet äpple två gånger, reagerar du snabbare andra gången eftersom hjärnan redan bearbetat det en gång tidigare.
- Det kräver ingen medveten ansträngning eller förväntning och är alltid fördelaktig.
Expectation-based priming:
- Sker när man medvetet förväntar sig ett specifikt stimulus baserat på tidigare information.
- Ex: Om du får en ledtråd som säger att ett specifikt ord ska visas så reagerar du snabbare när det ordet dyker upp.
- Det kräver kognitiva resurser och kan ge snabbare reaktioner vid korrekt förväntning, men försämrar prestandan om förväntningen är fel.
Hur de fungerar olika:
Repetition priming = automatiskt och oberoende av förväntningar. Det förbättrar prestandan för ett stimulus oavsett kontext.
Expectation-based priming = viljestyrt och beroende av korrekt förväntan. Det kan vara både fördelaktigt (om förväntningen stämmer) och negativt (om förväntningen inte stämmer).
Vad menas med “feature binding”? Vad går feature integration theory ut på? Vilken experimentellt stöd finns för denna teori?
Feature bindning är när hjärnan kombinerar olika egenskaper hos ett objekt, såsom färg, form och rörelse till en helhet så att vi uppfattar ett enda objekt istället för separata delar.
Enligt feature integration theory bearbetar hjärnan egenskaper separat där färg och form hanteras först automatiskt och parallellt i hjärnan, men teorin säger också att integrering kräver uppmärksamhet. För att sätta ihop egenskaperna till ett enhetligt objekt behövs fokuserad uppmärksamhet. Utan uppmärksamhet kan fel uppstå som att egenskaper från olika objekt blandas ihop.
Stöd för teorin:
1) Visuell sökning:
I experimentet där deltagarna letar efter ett specifikt objekt bland andra visas att:
- Om ett objekt skiljer sig från andra med en enda egenskap (tex en röd prick bland gröna) hittar deltagaren det snabbt oavsett hur många distraktorer det finns. Detta sker automatiskt utan att uppmärksamhet behövs.
- Om objektet kombinerar flera egenskaper (t.ex. röd cirkel bland röda trianglar och gröna cirklar), tar sökningen längre tid och blir svårare ju fler distraktorer som finns. Detta kräver uppmärksamhet för att kombinera färg och form till ett objekt.
2) Illusory conjunctions:
Om personer snabbt ser flera objekt (t.ex. en röd fyrkant och en grön cirkel) kan egenskaper ibland blandas ihop, så att de uppfattar en grön fyrkant. Detta visar att uppmärksamhet är nödvändig för att korrekt binda ihop egenskaper som färg och form.
Beskriv symptomen på hemineglekt. Hur testar man hemineglekt i kliniken? Hur skiljer sig hemineglekt från hemianopsi (kortikal blindhet till följd av skada i synkortex)?
Hemineglekt innebär att personen ignorerar stimuli på ena sidan (oftast vänster), trots fungerande sinnesorgan. Exempel:
Missar föremål på den drabbade sidan.
Ritar bara detaljer på ena sidan av en bild.
Ouppmärksamhet mot ena kroppshalvan.
Test för hemineglekt:
1) Kopieringstest: Personen ombeds rita av en bild (t.ex. en klocka, ett hus). Vid hemineglekt saknas detaljer på den drabbade sidan.
2) Linjekansellering: Personen får ett papper med linjer och ombeds stryka över dem. Vid hemineglekt ignoreras linjer på den drabbade sidan.
3)Uppdelat visuellt fält: Patienten får titta rakt fram och identifiera stimuli som visas på båda sidor. De kan missa stimuli på den drabbade sidan
Skillnad mellan hemineglekt och hemianopsi:
Hemineglekt: Uppmärksamhetsproblem efter skada i parietalloben; stimuli ignoreras.
Hemianopsi: Faktisk synförlust på ena sidan p.g.a. skada i synkortex.
Beskriv divided attention. Vilka typer av uppgifter är lättare att utföra samtidigt?
Varför? Hur kan man förbättra sin simultankapacitet?
Divided attention innebär att fördela uppmärksamhet mellan flera uppgifter som utförs samtidigt. Hur effektivt detta går beror på uppgifternas likhet, svårighetsgrad och övning.
Uppgifter som är lättare att utföra samtidigt:
Uppgifter som använder olika resurser (t.ex. lyssna på musik och promenera) är lättare än uppgifter som kräver samma typ av resurser (t.ex. läsa och skriva, som båda kräver språklig bearbetning).
Automatiserade uppgifter som kräver liten medveten ansträngning (t.ex. att köra bil och prata) är enklare att kombinera.
Varför vissa uppgifter är lättare:
Människor har begränsad kognitiv kapacitet. Uppgifter som inte konkurrerar om samma mentala resurser eller som har blivit automatiserade kräver mindre ansträngning, vilket frigör kapacitet för andra aktiviteter.
Hur förbättras simultankapacitet:
1) Övning: Regelbunden träning kan automatisera vissa uppgifter, vilket minskar deras kognitiva krav.
2) Planering: Dela uppgifter i hanterbara steg och prioritera resurser för den svåraste uppgiften.
3) Reducera störningar: Minimera externa distraktioner för att behålla fokus.
