Tentafrågor uppmärksamhet Flashcards
Beskriv den version av Posner-paradigmet där en exogen cue leder till en kovert fokus av visuell selektiv uppmärksamhet (såsom hur går uppgiften till, vad gör försökspersonen, hur påverkas försökspersonens responslatens (RT) under uppgiften.
Uppgift: att detektera uppkommet target (mål). I den exogena versionen av paradigmet gäller att target kan uppkomma på två möjliga ställen. Personen ombes att fixera blicken vid en viss punkt på skärmen. I periferin kommer sedan target att uppkomma. På detta sätt prövas den exogent koverta uppmärksamheten (rots att
blicken fixeras vid en specifik punkt har sin uppmärksamhet runtomkring denna punkt. Ögonen rör sig alltså inte men uppmärksamheten ligger i omgivningen och inte i fixeringspunkten).
Man gör flera försök och varje förtsök inleds med att en cue visas på något av två
ställen på skärmen. En exogen
cue är sensorisk och automatisk vilket innebär att uppmärksamheten reflexivt riktas mot cuen.I detta fallet utgörs cuen av en blixt som uppkommer på någon av de två punkterna framför försökspersonen.Därefter uppkommer target i någon av de punkterna. Svarstiden (responslatens) för personens detektion av target mäts, och man klassar försöken som “valid” eller “invalid” där valid syftar till att target uppkom i samma punkt som given cue. Invalid innebär det motsatta, alltså att target uppkom på det andra (ej indikerade) stället där cuen gavs. I den exogena versionen av paradigmet är fördelningen mellan valid cue (som leder till valid försök) och invalid cue (som leder till invalid försök) slumpmässig
.
Resultat:
- Förbättrad responslatens vid kortare tidsintervall mellan cue och target. Med andra ord är den kovert exogena uppmärksamheten bättre när det går kortare tid mellan cue och target.
- Vid längre tidsintervall mellan cue och target verkar uppmärksamheten försämras. Ett fenomen som kallas inhibition of return och återges även det i svarslatensen.
Beskriv kortfattat fenomenet
mismatch negativity (MMN) (såsom hur responskomponenterna i en ERP/ERF till auditiva stimuli skiljer sig för Deviants jämfört med Standards)
När vi lyssnar till ett ljud med liknande egenskaper (ljudstyrka, pitch etc) och som verkar följa ett visst “mönster” kommer hjärnan att skapa en slags “mall” för ljudsekvensen. Läggs ett avvikande ljud in i sekvensen kan en persons reaktion till detta avvikande stimuli mätas. Det avvikande stimulit kommer att generera en “mismatch” vilket innebär att ljudet inte passar in i den “mall” som hjärnan skapat för
sekvensen. Denna mismatch
genererar en negativ våg i auditiva cortex som en reaktion på att något tydligt avvek i ljudsekvensen. Den negativa vågen är en annan ERP-komponent och kallas just MMN
(mismatch negativity).
MMNuppkommer efter N1-vågen i sekundära auditiva cortex som en reaktion och respons på den tydliga avvikelsen.
Gör en kortfattad beskrivning av ”attentional blink” paradigmet: Hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen? Beskriv hur intervallen Target1-Target2 påverkar
försökspersonens förmåga att ange korrekt respons till Target2.
Attentional blink-paradigmet används för att studera hur selektiv uppmärksamhet fungerar, särskilt när det gäller att uppfatta och bearbeta stimuli som sker i snabb följd. I denna uppgift ombeds försökspersonen att identifiera två specifika målstimuli (T1 och T2) som presenteras snabbt i en ström av andra stimuli.
I typiska försök där Target 1 (T1) och Target 2 (T2) presenteras med ett kort tidsintervall emellan, kan försökspersonen ofta korrekt identifiera T1, men har svårt att identifiera T2 om det presenteras kort efter T1. Detta fenomen kallas attentional blink, där förmågan att bearbeta det andra målet (T2) tillfälligt är nedsatt inom en kort tidsperiod efter T1.
Denna nedsättning i förmåga att uppfatta T2 är starkt beroende av intervalltiden mellan T1 och T2. Om T2 presenteras mycket snabbt efter T1, vanligtvis inom ett intervall på 200–500 ms, upplever försökspersonen en “blink”, vilket innebär att T2 inte detekteras med samma precision som T1. När intervallet mellan T1 och T2 ökar (t.ex. över 500 ms), återhämtar sig förmågan att detektera T2, och resultatet blir mer exakt.
Studier med ERP (Event-Related Potential)-komponenter har visat att P1 och N1, som är tidiga komponenter relaterade till visuella stimuli, inte kan förklara den nedsatta förmågan under attentional blink. Istället är det P3, en senare komponent (ungefär 300 ms efter stimulus), som är mest relevant för att förstå varför denna uppmärksamhetssvacka sker. P3 är associerad med medveten bearbetning och tolkning av stimulus, och dess förekomst är kopplad till late selective attention, vilket innebär att hjärnan har svårt att bearbeta T2 om den just varit upptagen med att bearbeta T1.
Sammanfattningsvis, under attentional blink-paradigmet ser vi att selektiv uppmärksamhet inte är konstant, utan snarare att hjärnan har svårt att bearbeta snabba stimuli som följer varandra för tätt.
Gör en kortfattad beskrivning av Posner’s cueing paradigm för selektiv visuell uppmärksamhet, såsom hur går uppgiften till, och vad gör försökspersonen? (1p).
Beskriv den version av paradigmet där en endogen cue leder till en
kovert fokus (1p) av visuell selektiv uppmärksamhet inklusive hur försöksdeltagarens beteenderesponser (tex
responslatens) påverkas. Definiera termerna endogen och exogen cue, och kovert respektive overt uppmärksamhetsfokus)
Börjar med att definiera begreppen:
Overt uppmärksamhetsfokus:
Uppmärksamheten riktas dit blicken
riktas, vid blickens fixeringspunkt.
Kovert uppmärksamhetsfokus: Uppmärksamhetens riktas åt ett annat håll än mot dit blicken riktas, i form av en sort mental uppmärksamhet.
Ex i vardagligt sammanhang: Tjuvlyssning
Ex i Posners Paradigm:
Blicken fixeras på en punkt, men ledtrådar gör att uppmärksamheten riktas åt antingen vänster eller höger, trots att blickens fixeringspunkt fortsatt är rakt fram.
Endogen cue:
En ledtråd som kräver tolkning av individen samt medveten handling, genom att individen själv medvetet flyttar uppmärksamheten efter ledtråden. Ofta i form av en konceptuell indikator, som exempelvis en pil som pekar i en viss riktning (genom tolkning vet du vad pilen innebär och riktar därmed uppmärksamheten dit pilen pekar)
Exogen cue:
En ledtråd som inte kräver varken tolkning eller medveten handling, utan något som istället fångar din uppmärksamhet automatiskt.
Det kan vara i form av ex en plötslig färgändring, som därmed gör att
uppmärksamheten rikta ditåt.
Nedan följer en förklaring av hur Posner ́s paradigm går till:
Posner ́s cueing paradigm är en designide för att mäta selektiv visuell
uppmärksamhet, i form av kovert uppmärksamhet av antingen exogen eller endogen karaktär. Experimentet går till så att försökspersonen får uppgift att fixera blicken på en punkt i mitten. Vidare presenteras olika “cues” (ledtrådar) i form av antingen en exogen cue eller endogen cue, beroende på vilken typ av uppmärksamhet som ska studeras. Vidare har försökspersonen instruerats att reagera på en visst target som dyker upp efter den presenterade ledtråden. Target kan således vara antingen uncued
eller cued, vilket beror på ifall ledtråden som gav var invalid respektive valid. Vidare mäts individens responstid för target (utifrån de olika ledtrådarna), vilket således kan visa på just hur den koverta uppmärksamheten påverkar responstiden för target (då koverta uppmärksamheten påverkas av cue).
Nedan beskrivs hur den version av Posner ́s paradigmet som inkluderar en endogen cue kopplat till kovert fokus. För att studera hur endogen selektiv kovert uppmärksamhet påverkas ska försökspersonen först fixera blicken på en punkt i mitten, ex en röd prick. Vidare presenteras en endogen cue, i form av ex en pil (Bild 2). Detta tolkas in hos individen som gör att den koverta uppmärksamheten riktas åt det håll som pilen pekar, samtidigt som blicken fortsatt riktas rakt fram. Därefter presenteras
target som försöksdeltagaren har instruerats att reagera på, vilket antingen dyker på på höger eller vänster sida.
Det som vidare studeras är huruvida försöksdeltagarens responstid påverkas av var den koverta uppmärksamheten riktas, dvs vilken påverkan invalid cue har kontra valid
cue har. Detta syns genom att försöksdeltagarens responslatens påverkas på olika sätt. Vid valid cue som ger cued target, är beteenderesponsen på target snabbare jämfört med vid invalid cue som ger långsammare respons. Att den koverta uppmärksamheten riktas rätt visar sig alltså ha en påverkan på den visuella selektiva uppmärksamheten.
Beskriv kortfattat hur selektiv uppmärksamhet generellt påverkar hjärnans stimulusbearbetning (såsom hjärnans bearbetning av ett ljud eller en bild)? (1p) Utgå från hur en ERP (eller ERF) huvudsakligen skiljer sig för uppmärksammade jämfört med ouppmärksammade auditiva stimuli. Beskriv de huvudsakliga responskomponenter / tidpunkter (hur lång tid efter ljudet presenterats) där man kan tydligast kan observera effekter av selektiv uppmärksamhet på en auditiv ERP (eller ERF)
Selektiv uppmärksamhet påverkar hur hjärnan bearbetar stimuli, vilket kan ses i förändringar i ERP (eller ERF). När vi riktar uppmärksamheten mot ett specifikt stimulus, till exempel ett ljud eller en bild, blir vissa delar av hjärnans elektriska respons (ERP-komponenter) starkare.
Vid visuell bearbetning (som när vi ser en bild eller ett ljus) blir två ERP-komponenter förstärkta när vi uppmärksammar stimuli. Först P1, som är en positiv våg som uppträder runt 100 ms efter stimulit, och sedan N1, en negativ våg som syns omkring 180 ms. Båda dessa komponenter blir större när vi fokuserar på stimulit, vilket visar att uppmärksamhet förstärker den visuella bearbetningen.
Vid auditiv bearbetning (som när vi hör ett ljud) ser vi liknande effekter. Här är det också N1 som förstärks, vilket syns ungefär 100 ms efter att ljudet hörs. Detta betyder att hjärnan bearbetar uppmärksammade ljud starkare och snabbare än ouppmärksammade ljud.
För avvikande ljud (t.ex. ett ljud som är annorlunda än de andra ljuden i en ljudström) ser vi en annan komponent, P300, som blir starkare. P300 är en positiv våg som kommer omkring 300 ms efter ljudet. Denna komponent är kopplad till att vi medvetet uppmärksammar ett ovanligt eller oväntat ljud. Om vi fokuserar på ett sådant ljud, blir P300 större, vilket visar att hjärnan aktivt bearbetar och reagerar på detta avvikande stimulus.
Stimulusbearbetning av auditivt stimuli:
10 ms –> BER (Brainstem evoked responses), aktivitet i hjärnstammen
10-50 ms –> initial aktivering i primära autidiva cortex (A1)
100 ms –> N1 våg går att urskilja i sekundära auditiva cortex (A2)
I de initiala stegen (BER och påbörjad aktivering i A1) ser man ingen skillnad mellan uppmärksammat tillstånd och
icke uppmärksammat tillstånd. Det är först i sekundära autidiva cortex som man kan se en förändring i N1 vågen, en ERP komponent som blir större vid selektiv uppmärksamhet jämfört med när ingen uppmärksamhet riktas. N1 är en negativ våg och skillnaden i storlek mellan uppmärksammat och icke uppmärksammat tillstånd är uppmätt i micro volt.
Beskriv kort de huvudsakliga kortikala områden som är centrala vid kontroll av (visuella) uppmärksamhetsskiften (1p).
Vad är den huvudsakliga skillnaden i hur dessa områden aktiveras vid endogent respektive exogent drivna
uppmärksamhetsskiften? (1p).
Huvudsakliga kortikala områden vid kontroll av visuella uppmärksamhetsskiften:
De huvudsakliga kortikala områden som är centrala vid kontrollen av visuella uppmärksamhetsskiften är det fronto-parietala nätverket, som består av delar av både frontalloben och parietalloben.
Frontalområdet (speciellt prefrontala cortex) är viktigt för att planera och initiera uppmärksamhetsskiften, särskilt när dessa är endogena, dvs. när vi medvetet väljer att skifta uppmärksamheten.
Parietalområdet (särskilt posteriora parietalloben) är mer involverat vid att upprätthålla och kontrollera uppmärksamheten, samt vid att fånga uppmärksamhet mot stimuli i omgivningen.
Skillnad mellan endogent och exogent drivna uppmärksamhetsskiften:
Vid endogent drivna uppmärksamhetsskiften (där vi medvetet styr vår uppmärksamhet) aktiveras frontalområdet först. Här planeras och initieras skiftet, ofta i samband med att vi aktivt söker efter information eller riktar uppmärksamheten mot något vi redan har bestämt oss för att fokusera på.
Vid exogent drivna uppmärksamhetsskiften (där uppmärksamheten styrs av externa, plötsliga stimuli, t.ex. ett ljud eller rörelse) aktiveras parietalområdet först. Här är uppmärksamheten automatiskt fångad av stimuli i omgivningen, och parietalloben hjälper till att styra vår uppmärksamhet mot dessa nya, oväntade stimuli.
Beskriv hur kovert selektiv visuell uppmärksamhet påverkar
hjärnans oscillatoriska
aktivitet (såsom nivån av oscillationer i Alfa-bandet i occipitalloben) (1p).
Ge exempel på vad som händer med Alfa-oscillationer i occipitalloben i vänster respektive höger hemisfär
då en kovert fokus av selektiv visuell uppmärksamhet riktas mot en punkt i höger synfält (1p).
Vad händer med Alfa oscillationerna när man har stängda respektive öppna ögon? (1p)
Kovert selektiv visuell uppmärksamhet minskar oscillatorisk aktivitet i Alfa-bandet i occipitalloben.
I vänster hemisfär minskar den starkt
vid uppmärksamhet riktad mot en
punkt i höger synfält, medan aktiviteten i höger hemisfär är
mer eller mindre oförändrad.
Vid stängda ögon ökar den oscillatoriska aktiviteten i Alfa-bandet kraftigt i occipitalloben jämfört med när ögonen är öppna.
Beskriv den s.k cocktail-party-effekten.
Cocktail-party-effekten beskriver vår förmåga att fokusera på ett specifikt ljud, som ett samtal, trots att det finns många andra ljud i omgivningen.
Ett vanligt exempel är när du är på en fest och kan höra vad en person säger till dig trots att det är många andra samtal pågår samtidigt.
Denna effekt visar på selektiv uppmärksamhet, där vi kan filtrera bort irrelevant information och rikta vår uppmärksamhet mot det som är relevant för oss, som vårt namn eller ett intressant samtal. Denna förmåga är avgörande för att kunna navigera i komplexa och ljudrika miljöer.
Vilka beteenden mäter man i 1) posner cueing task och 2) attentional blink?
Posner cueing task mäter hur snabbt och noggrant en person kan rikta sin uppmärksamhet mot ett specifikt mål efter att ha fått en förhandsinformation (cue). Uppgiften involverar att deltagaren ska svara på ett mål (t.ex. en ljuspunkt eller en bild) som dyker upp på en viss plats på skärmen, och man mäter reaktionstiden (hur lång tid det tar att reagera) samt noggrannheten i att identifiera målet. Förhandsinformationen (cue) kan vara valid (rätt plats) eller invalid (fel plats), och målet är att mäta hur förhandsinformationen påverkar hur snabbt och korrekt deltagaren kan reagera.
Attentional blink mäter hur snabbt och korrekt en person kan detektera ett andra mål (T2) efter att ha identifierat ett första mål (T1) i en snabb ström av stimuli. Attentional blink är ett fenomen där förmågan att upptäcka T2 är tillfälligt nedsatt om det kommer strax efter T1, vanligtvis inom ett tidsintervall på 200-500 ms. Beteendet som mäts är alltså förmågan att identifiera T2 när det presenteras nära T1 och hur detta påverkas av tidsintervallet mellan de två målen.
Beskriv kortfattat visual search och det resultat man typiskt observerar. Redogör kortfattat också hur andra psykologiska processer (tex emotion) påverkar resultatet.
Visual search (visuell sökning) är en uppgift där en person ska leta efter ett specifikt mål (t.ex. en form eller ett objekt) bland en mängd distraktorer (irrelevanta objekt). Vanligtvis mäts hur lång tid det tar att hitta målet, och hur noggrant personen identifierar det. Två typer av visual search kan särskiljas:
Feature search – där målet skiljer sig från distraktorerna genom en enkel egenskap (t.ex. färg eller form) och där sökningen vanligtvis är snabb och oberoende av antalet distraktorer.
Conjunction search – där målet kombinerar två eller flera egenskaper (t.ex. både färg och form) och där sökningen blir långsammare och mer beroende av antalet distraktorer.
Typiska resultat: Vid feature search tenderar personer att hitta målet snabbt oavsett antalet distraktorer, medan vid conjunction search tar det längre tid och sökningen blir svårare när fler distraktorer finns.
Påverkan av psykologiska processer (t.ex. emotion): Emotioner kan påverka visual search. Till exempel har forskning visat att rädsla eller stress kan göra att människor blir mer känsliga för negativa stimuli och snabbare hittar hotande objekt. Positiva emotioner, å andra sidan, kan göra att personer tenderar att söka mer effektivt efter objekt som är kopplade till belöning eller nöje. Emotionella tillstånd kan även påverka fokus och uppmärksamhet, vilket kan göra att man antingen lättare eller svårare hittar målet beroende på det känslomässiga tillståndet.
Sker uppmärksamhet bara en gång eller flera gånger under stimulusbearbetning? Motivera ditt svar med hänvisning till hjärnaktivitet.
Uppmärksamhet sker flera gånger under stimulusbearbetning. Detta beror på att hjärnan kontinuerligt anpassar och omdirigerar uppmärksamheten för att hantera och bearbeta olika aspekter av stimuli i en dynamisk process. Det är inte en engångsprocess, utan en sekventiell och flexibel aktivitet som sker vid olika tidpunkter beroende på uppgiften och de intryck som tas emot.
Hjärnaktivitet stödjer detta. Forskning har visat att flera hjärnregioner är involverade i uppmärksamhet, och dessa aktiveras vid olika tidpunkter under stimulusbearbetningen. Till exempel:
Frontal- och parietalområden (som i det fronto-parietala nätverket) aktiveras tidigt i processen för att styra uppmärksamheten mot ett mål. Här sker initial aktivering när vi medvetet riktar uppmärksamheten (t.ex. vid endogena uppmärksamhetsskiften).
Sensoriska områden, som det primära auditiva eller visuella cortex, är också aktiva när uppmärksamheten är riktad mot ett specifikt stimulus och bearbetar denna information mer detaljerat.
Selektiv uppmärksamhet innebär också att hjärnan stänger av eller minskar bearbetningen av irrelevanta stimuli, vilket kan ses i nedsatt aktivitet i områden som är involverade i att bearbeta ovidkommande information.
Dessutom kan hjärnans aktivitet fluktuera beroende på kontext eller förändringar i uppmärksamhetsbehovet, vilket innebär att uppmärksamheten “omdirigeras” eller “justeras” under hela processen. Detta ses t.ex. i ERP-studier, där hjärnans svar på stimuli förändras över tid, beroende på när och hur uppmärksamheten riktas.
Vad är inhibition of return? Associeras det mer med endogen eller exogen uppmärksamhet?
Inhibition of Return (IOR) är fenomenet där uppmärksamheten hämmas från att återvända till en plats där den tidigare har varit fokuserad. Det sker för att förhindra ineffektiv återvändning till redan undersökta områden, vilket optimerar vår sökning efter nya stimuli.
IOR associeras mest med exogen uppmärksamhet, eftersom det oftast inträffar när uppmärksamheten styrs av plötsliga, externa stimuli (t.ex. ett blinkande ljus), vilket leder till en kortvarig hämning av att återvända till den platsen. Detta skiljer sig från endogen uppmärksamhet, där vi medvetet styr vår uppmärksamhet mot ett mål utan samma typ av hämning.
Vad heter nätverket i hjärnan som är aktivt under uppmärksamhetsprocesser?
Det heter det frontala parietala nätverket.
Vad är change blindness? Vad säger change blindness om uppmärksamhet?
Change blindness är ett fenomen där vi inte märker förändringar i en visuell scen, även om de är ganska uppenbara, när förändringen sker under en kort distraktion eller när vi inte fokuserar på det område där förändringen inträffar. Ett klassiskt exempel är när vi tittar på en bild och inte märker att något i bilden ändras, t.ex. att ett objekt tas bort eller att en färg förändras, om förändringen sker medan vi blinkar eller byter fokus.
Vad säger change blindness om uppmärksamhet?
Change blindness visar att uppmärksamheten är selektiv och att vi inte bearbetar all information vi ser. För att märka förändringar behöver vi aktivt rikta uppmärksamheten mot rätt detaljer i en scen. När uppmärksamheten inte är riktad mot det som förändras, missar vi ofta dessa förändringar. Detta tyder på att vi inte registrerar alla detaljer i vår omgivning och att uppmärksamheten är avgörande för att upptäcka förändringar i vår visuella värld.
Vad karaktäriserar exogen uppmärksamhet?
Exogen uppmärksamhet är uppmärksamhet som styrs av externa, plötsliga och oförutsägbara stimuli i omgivningen. Den är automatiskt riktad mot stimuli som plötsligt fångar vår uppmärksamhet, såsom ett högt ljud, en rörelse i periferin eller ett blinkande ljus. Denna typ av uppmärksamhet kräver ingen medveten ansträngning eller intention från individen, utan sker reflexmässigt som en reaktion på omvärlden.
Karaktäristiska drag för exogen uppmärksamhet:
Automatiskt och reflexivt: Uppmärksamheten riktas snabbt mot stimuli utan medveten kontroll.
Stimuli-skapad: Den drivs av yttre faktorer (t.ex. ljud, rörelse eller ljus).
Kortvarig: Eftersom den är driven av externa stimuli, tenderar den att vara snabb och kortlivad.
Omedelbar reaktion: Exogen uppmärksamhet leder till en snabb orientering mot nya eller oväntade stimuli.
Denna typ av uppmärksamhet är viktig för att snabbt reagera på potentiella hot eller möjligheter i vår omgivning.
