Smärta Flashcards
International association for the study of pain delar in smärta i tre huvudtyper: 1) nociceptiv 2) neuropatisk 3) nociplastisk. Redogör kort för dessa typer.
Nociceptiv smärta:
Uppstår vid aktivering av smärtreceptorer (nociceptorer) pga vävnadsskada, inflammation, eller hotande vävnadsskada.
Ex smärta vid en stukning eller brännskada.
Ofta lokaliserad, bultande eller skarp smärta som svarar väl på traditionella smärtstillande medel.
Neuropatisk smärta:
Uppstår pga skada eller sjukdom i nervsystemet, antingen perifert (nervbanor), eller centralt (hjärnan/ryggmärg)
Ex smärta efter stroke.
Ofta brännande, stickande eller skärande smärta, ibland åtföljd av domningar eller överkänslighet.
Nociplastisk smärta:
Beror på förändrad smärtsignalering och bearbetning i CNS, utan tydlig vävnadsskada eller nervskada. Vanligt vid långvarig smärta.
Ex smärta vid IBS
Diffus och svår att lokalisera, ofta kopplad till ökad smärtkänslighet eller smärta vid normalt icke-smärtsamt stimuli.
Beskriv central sensitisering.
Central sensitisering är ett fenomen där CNS blir överkänsligt och reagerar starkare än normalt på smärtsignaler. Det innebär att smärtupplevelsen förstärks, även utan att det finns en tydlig eller proportionerlig vävnadsskada.
Man kan få symtom såsom ökad smärta vid smärtsamma stimuli, smärta från normalt sett icke-smärtsamma stimuli, och långvarig smärta utan proportionerlig vävnadsskada.
Behandlingen kräver ofta en kombination av läkemedel och terapi för att modulera smärtsystemet.
Smärta defineras enligt International Association for the study of pain (IASP) som “en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till - eller liknande det man upplever vid - vävnadsskada eller hotande vävnadsskada”. Varför är det viktigt att smärta inte enbart defineras som något som orsakats av vävnadsskada?
Det är viktigt att smärta inte enbart defineras som något kopplat tillvävnadsskada eftersom:
- Smärta kan uppstå utan skada, den kan alltså vara verklig utan synlig vävnadsskada.
- Smärta påverkas av psykologiska och emotionella faktorer - inte bara fysiska.
- Neuropatisk och nociplastisk smärta beror på nervskador eller förändrad smärtsignalering, inte vävnadsskador.
- En snäv definition riskerar att osynliggöra och underbehandla patienter med långvarig smärta.
IASP:s definition inkluderar både sensoriska och emotionella aspekter vilket gör den mer användbar och inkluderande i behandling och forskning.
Man brukar tala om två typer av nociceptorer, vad kallas dem? Beskriv kortfattat deras egenskaper.
De två typerna av nociceptorer kallas A-delta-fibrer och C-fibrer.
A-delta-fibrer:
Dem är tjockare och myeliniserade, vilket gör att signalerna färdas snabbt.
Dem förmedlar skarp, stickande och lokaliserad smärta.
Dem aktiveras vid akut och kortvarig skada, som ett snitt i huden.
C-fibrer:
Dem är tunna och icke-myeliniserade, vilket ger långsammare signalöverföring.
Dem förmedlar dov, brännande eller diffus smärta.
Dem är kopplade till långvarig och ihållande smärta, ofta vid inflammation.
Smärta brukar beskrivas som en multi-dimensionell upplevelse. Beskriv de tre dimensionerna (namn och innebörd).
1) Sensorisk-diskriminativ dimension:
- Handlar om smärtans fysiska egenskaper, som dess plats, intensitet, varaktighet och kvalitet (tex stickande, brännande)
- Förmedlas främst av sensoriska system och bearbetas i somatosensoriska kortex.
2) Affektiv-emotionell dimension:
- Innefattar de känslomässiga aspekterna av smärta, såsom obehag, rädsla och stress som smärtan framkallar.
- Bearbetas i limbiska systemet inkl amygdala.
3) Kognitiv-evaluativ dimention:
- Rör individens tankar, tolkningar och förväntningar kring smärtan, som hur hotfull eller hanterbar den upplevs.
- Påverkas av tidigare erfarenheter och bearbetas i prefrontala kortex.
Nämn fyra regioner i hjärnan som ofta är aktiverade under en smärtupplevelse.
1) Somatosensoriska kortex - bearbetar den sensoriska aspekten av smärta såsom plats och intensitet.
2) Insula - Involverad i att integrera smärtupplevelser med kroppslig medvetenhet och emotionella reaktioner.
3) Anterior cingulate cortex (ACC) - hanterar smärtans affektiva och emotionella komponenter, såsom obehag.
4) Talamus - fungerar som en omkopplingsstation som vidarebefordrar smärtsignaler till olika hjärnregioner.
Ge ett ex hur socialt samspel kan påverka smärtupplevelser, tex hos barn.
Ett exempel på hur socialt samspel kan påverka smärtupplevelser är hur förälderns reaktion påverkar ett barns smärta.
Om ett barn ramlar och skrapar knät, men föräldern reagerar lungt och tröstande, kan barnets smärta upplevas som mindre intensivt. Däremot om föräldern reagerar med stark oro och överdriven uppmärksamhet, kan detta förstärka barnets upplevelse av smärta genom ökad emotionell stress.
Socialt stöd och lugnande beteende kan alltså minska smärta, medan oro eller rädsla kan förstärka den.
Ge ett exempel vardera på respondent och operant smärtinlärning.
Respondent smärtinlärning:
Ett barn som får en spruta (smärtsam händelse) i en vårdmiljö kan börja associera läkarmottagningar eller vita rockar med smärta. Nästa gång barnet ser en läkare i vit rock kan det uppleva ångest eller smärtförnimmelser, även om ingen smärtsam procedur sker.
- Här sker alltså inlärning genom klassisk betingning, där en tidigare neutral stimulus kopplas till smärta.
Operant smärtinlärning:
En vuxen med ryggsmärta får mycket uppmärksamhet och medlidande mär de klagar på smärtan. Detta kan förstärka beteendet att prata om eller visa tecken på smärta eftersom det leder till belöning (uppmärksamhet).
- Här sker alltså inlärningen genom operant betingning, där ett beteende (att visa smärta) förstärks av positiva konsekvenser (social uppmärksamhet).
