Tillverkningssystem II Flashcards
Förklara begreppet Concurrent Engineering och jämföra det med ett traditionellt arbetssätt
Traditionellt har de olika aktiviteterna i
produktframtagningskedjan gjorts i tur och ordning. Först har man specificerat och konstruerat, sedan har tillverkningen fått komma. Man är nu mer uppmärksam på de vinster som ligger i att integrera konstruktion och tillverkning och arbeta parallellt i stället för seriellt med hjälp av tvärfunktionellt sammansatta grupper.
Utvecklingsteamen bör ha deltagare från alla berörda aktiviteter kring produkten, även marknad, inköp och underhåll. Detta arbetssätt kallas Concurrent Engineering (samordnat och samtidigt). Tiden att ta fram en produkt minskar betydligt jämfört med ett
traditionellt arbetssätt,
produktion/konstruktion/tillverkning
produkt/detalj
operation/uppspänning/tempo
beredning/planering,
produktion/konstruktion/tillverkning - produktion innefattar både konstruktion och tillverkning.
produkt/detalj - detalj är en komponent och produkt är en sammansättning av komponenter
operation/uppspänning/tempo - operation är det som sker i en station med ämnet (uppspääning är samma sak). Tempo är vanligtvis flera moment i operationen.
beredning/planering - beredning är att bestämma tillverkningsmetod, vilket operationer som ska utföras och när, kvalitetskontroller, verktyg… Planering handlar om när, var och hur mycket som ska köras.
ledtid/genomloppstid,
produktivitet,
varor i arbete,
funktionell verkstad,
flödesorientering,
ledtid/genomloppstid - ledtid tiden från order till slutfört arbete. Genomloppstid är tiden som det tar för att en detalj eller ett parti av detaljer att passera sina stationer i verkstaden.
Produktivitet - mått på effektiviteten i produktionsprocessen. Resultat i förhållande till insatta resurser.
varor i arbete - kostnad för påbörjade varor i produktionen. Tid och kapital har investerats
funktionell verkstad - man sorterar maskinerna efter funktion. Tex står alla svarvar tillsammans och alla fräsmaskiner. Flexibelt men svårt att planera. Hög flexibilitet, men något långsammare.
Flödesorientering - när maskinerna står i rätt ordning enligt flödet. Dvs operationerna efter varandra. Ej lika flexibiet men tidseffektivit ofta. Går att få stordriftsfördelar.
FMS
beordringssystem (tryckande/dragande)
FMS - flexibla maskin system. Högt automatiserade maskiner som ställs samman i en grupp och knyts ihop med automatisk materialhantering. Automatiserad flödesgrupp. Hög grad av automatisering.
beordringssystem (tryckande/dragande) - push system menas med att det ges en order till tillverkningsenheterna och detaljerna trycks igenom tillverkningen med order.
* Krävs noggrann kontroll över vad som händer i verkstaden, detaljkunskaper om tillverkningssituation och vart pallar osv finns.
Pull system menas med att order ges till sista tillverkningsprocess (tex montering) då bakåt beordras allt. Styrs men Kanban.
* Hjälper till att öka flödeseffektiviteten och minska kapitalbindningen. Jämn produktion.
Ange faktorer som påverkar val av tillverkningsprocess
Några exempel är material, hållfasthetskrav, noggrannhetskrav, geometri, antal (serie och
partistorlek).
DFM / DFA
DFM (Design For Manufacturing)
* Använd standardiserade hålserier, toleranser, radier och släppningar för att minska verktygsbehovet
* Förse detaljer med lämpliga uppspänningsytor
* Undvik former som kräver specialverktyg
* Välj lättbearbetat material, om möjligt
* Koordinatmåttsätt ritningar för att underlätta programmering av verktygsvägar i NC-maskiner
DFA (Design For Assembly)
* Minska antalet ingående delar i en produkt
* Dela in produkten i lämpliga moduler
* Använd standardkomponenter
* Minimera antalet riktningar som detaljen monteras ifrån – helst bara en monteringsriktning
* Se till att detaljer antingen är helt symmetriska eller också tydligt osymmetriska, för att underlätta hantering och orientering
* Ordna lämpliga gripytor
* Underlätta inpassningsoperationer med t ex faser
Beskriv kort processen för framtagning av en prototyp med 3D-printning (additiv tillv.)
En CAD-modell ”skivas” i tunna skikt som vart och ett beskriver detaljens tvärsnittsyta. En
maskin bygger sedan upp detaljen lager för lager.
En vanlig teknik är SLS (Selective Laser Sintering). Principen för SLS är att botten i en pulverfylld cylinder sänks stegvis ca 0,1 mm i taget, varefter nytt pulver breds ut ovanpå det nyss färdigsintrade skiktet. En styrbar laserstråle
binder ihop pulvret med underliggande lager. Strålen sveper bara över de ytor där det ska vara solitt material – resten av pulvret förblir orört och kan borstas bort från den färdiga prototypen.
Processen är relativt långsam, men helt automatisk.
Diskutera olika åtgärder för att förbättra duglighetsindex vid tillverkningen av axlar.
Utbildning av operatör i handhavande och metodik. Axlarna svarvades i en manuell maskin av
studenter utan praktisk erfarenhet. Det är naturligt att spridningen då blir stor. Utrustningen i
sig kan klara toleranserna, men då krävs både kunnande och erfarenhet.
Kalibrera mätdonen så att de går att lita på, välj också bra mätdon med låg mätosäkerhet.
Är toleranserna realistiskt satta för den tillverkningsutrustning som används, går de att ändra?
Detaljen måste uppfylla funktionen.
Ändra maskin, använd en NC-svarv. Dyrt alternativ om man behöver investera i en maskin.
Ändra process. Undvik att svarva axelns diameter, köp dragna stänger (har hög precision och
bra ytjämnhet från början) som kapas i rätt längd och borras och gängas. Det här alternativet är
den bästa lösningen på problemet. Fundera alltid på om det finns bra alternativa lösningar
