Fogning Flashcards

1
Q

Fog vs förband

A

Fogen är de ytor som ska sättas ihop medan förbandet är resultatet. En svetsfog är inte svetsad
utan endast förberedd för svetsning. Vanliga typer av fogar är V-fog, Y-fog och kälfog

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skillnad mellan svetsning och lödning

A

Vid svetsning smälts grundmaterial och eventuellt tillsatsmaterial.
Vid lödning smälts endast tillsatsmaterial, det så kallade lodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Flussmedel

A

Syralösningar och salter som reducerar ytoxider och underlättar vätningen (flyter ut) och
bildandet av metallisk bindning. Utan flussmedel går det inte att löda, lodet får inte fäste

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hårdlödning vs mjuklödning

A

Hårdlödning: >450 C, mässingslod, silverlod, se också figuren på sidan 1.
Mjuklödning: <450 C, tennlod (absolut vanligaste)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

MMA-svets

A
  • Metallpinne belagd med hölje
  • Agerar elektrod i svetsverktyget
  • Höljet förvandlas till skyddsgas och omvandlas till slagg
  • Konstruktionsstål
  • Kräver ej skyddsgas så väldigt användbar
  • Fungerar på många olika godstjocklekar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

TIG

A
  • Bågsvetsmetod
  • Skyddsgas
  • Volframelektroden från munstycket smälter ej
  • Tillsatsmaterialet matas manuellt
  • Kan användas på många metaller (stål, rostfritt, alumin.)
  • Långsam högkvalitativ metod
  • Bra för tunnt material
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

MIG/MAG

A
  • Samma svetsutrustning men olika tråd och skyddsgas
  • Tillsatsmaterialet är en tråd och matas automatiskt till svetspistolen
  • Argon / koldioxid och argon
  • MIG aluminium
  • MAG o/legerade konstruktionsstål
  • Bra för tjockare material
  • Snabb metod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varmsprickor

A

Varmsprickor kan bland annat uppstå då
* svetsen är smal och djup,
* hög halt av svavel och
* stort smältbad (hög uppsmältningsgrad).
Varmsprickor orsakas av segring och stelningskrympning.
Sprickan liknar en pipe, jmf. gjutning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kallsprickor

A

Kallsprickor (väteförsprödning) bildas när svetsgodset svalnar, ibland flera timmar eller till och
med flera dagar efter svetsningen. De tre viktigaste faktorerna för uppkomsten av sprickorna är

  • dragspänningar från
    smältans krympning
  • förekomst av väte (kommer ifrån fukt i fogen eller elektroden)
  • stålets härdbarhet
    Viktigt: Rent och torrt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skiktbristningar

A

pga föroreningar i materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Metodikfel

A

Mäskliga faktorn, porer, slaggränder, rotfel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Svetsbarhet

A

Kriteriet för svetsbarhet är att det ska vara möjligt att svetsa materialet utan att någon allvarligare sänkning av materialets seghet sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Porer anledning

A

Porer uppkommer på grund av fuktiga belagda elektroder eller att fogen inte är rengjord och
torr. Torka elektroderna vid förhöjd temperatur och rengör fogen noga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Slaggränder

A

Slaggränder uppstår på grund av otillräcklig rengöring av slagg när flera strängar läggs med
belagda elektroder. Knacka, slipa eller borsta bort slaggen från svetssträngen. Det ska vara rent
från slagg innan nästa sträng läggs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly