Plastisk bearbetning Flashcards
Kristallglitter
fasta metalliska material har atomerna ordnat in sig i kristaller. Ordningen som atomerna
ligger i kan beskrivas med enhetsceller t ex BCC (kubiskt rymdcentrerat) och FCC (kubiskt
ytcentrerat), se bild nedan. Rent järn med temperatur under 911°C har rymdcentrerad struktur. I
temperaturområdet 911°C – 1395°C har järn i stället ytcentrerad struktur. Enhetscellerna bygger
upp kristallstrukturer - kristallgitter
Dislokationer
En dislokation är en linjeformad felbyggnad i kristallen, t ex i form av ett extra atomplan. När
materialet deformeras (töjs) genereras dislokationer
Deformationshårdnande
När
materialet deformeras (töjs) genereras dislokationer, vilket medför deformationshårdnande
(flytspänningskurvan stiger). Dislokationerna låser varandra. Mer kraft behövs för att fortsätta
deformera materialet när den plastiska deformationen har startat
Glödgning
Glödgning är en
värmebehandlingsmetod som gör att materialet återhämtar sig. Dislokationerna arrangerar om
sig.
Rekristallisation
Vid rekristallisation blir korngränserna rörliga och nya korn bildas. Dislokationsstätheten
återgår till ett värde motsvarande det som gällde före deformationen.
Duktilitet
Med duktilitet avses ett
materials förmåga att klara av plastisk deformation utan att spricka.
Volymkonstans
Vid plastisk deformation av metalliska material ändras inte deras volym, dvs. de är
inkompressibla.
Kall vs varmbearbetning
Kall (< 0,3 Tm): Ämnestemperaturen är vanligtvis i närheten av rumstemperatur. Leder till
deformationshårdnande, ökat kraftbehov och större verktygsbelastningar. Begränsad
formbarhet, fina ytor och fina toleranser.
Varm (> 0,6 Tm): Ämnestemperaturen är så hög att materialet blir mjukt och segt. Materialet
rekristalliserar, låg flytspänning och lägre kraftbehov. Stora deformationer är möjliga, sämre
ytor och toleranser.
Materialets rekristallisationstemperatur avgör om det är varm eller kall bearbetning.
Beskriv vad som händer med mikrostruktur, porer, slagg och segringar i ett gjutet material när
det bearbetas plastiskt, dvs. gjutstrukturen
Gjutstrukturen bryts sönder, kornstrukturen förfinas genom rekristallisation, porositeter sluts
(väller ihop), slagger och oxider ”krossas” och blir slaggstråk, segringar utjämnas
Skiftnyckel
Sänksmidning
Ståltråd
Tråddragning
Hushållskärl i aluminium
Dragpressning
Ihåliga aluminiumprofiler
Strängpressning
Mönster på mynt
Prägling
Smideståga
Det är en ”fiberstruktur” som uppkommer i smidda detaljer på grund av segring, dvs. den vid stelnandet ojämna koncentrationen av legeringselement i materialet.
Materialet är ”segast” i
tågans riktning. Segheten nyttjas vid framställning av t ex vevaxlar och vevstakar till motorer.