Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Bio915 > Terresterekologi (+ kompendiet) > Flashcards

Terresterekologi (+ kompendiet) Flashcards

1
Q

Vilka är de fyra svärerna?

A
  • Atmosfär (gasblandning runt jorden)
  • Biosfär (tunt gränsskiktet- Max 100 m tjockt)
  • Hydrosfär (allt vatten på jorden)
  • Litosfär (under jord, under biosfären)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ekosystemets struktur (pattern)

A
  • Art struktur
  • Trofiska strukturen
    • Näringskedja (Producers-Herbivores-Carnivores)
    • Näringspyramid (olika tropiska nivåer, producers har största boxen). Biomassan (vikt av levande material) avgör hur stor boxen är. När det gäller växter är det torrvikten (torkad, driver ut vattnet) som man använder. Friskvikt för djur. Vissa system med snabb omsättning, ser inte pyramiden ut så: Akvatiskt system- för att få den att blir “normal” får man använda produktion istället för biomassa.
  • Näringsväv (både mönster och processer) - förstår hur känsliga arter är, om något försvinner kan man se hur arten påverkas.
  • All inkommande energi är sol energi. Energi via IR strålning avges i varje steg (värme strålning). (P-H-C—>D). Summan av energin ut är samma som solenergin som går in. Näringsämnena har ett energi flöde (går runt- cykliskt belopp). Turnover - omsättning. Energi är ett riktat belopp (kan Inte återvändas, passerar och återvänder till rymden igen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Macronäringsämnen

A
  • Vatten
  • Kol
  • Kväve (den begränsade faktorn i terrestra miljöer)
  • Fosfor (den begränsade faktorn i akvatiska miljöer)
  • Svavel, kalium, Natrium (Bara av djur) etc.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biologisk mångfald- Vilka typer av (strukturell) diversitet finns det?

A
  • Alpha diversitet- artrikedom (hur många arter/hektar) (species richness)
  • Beta diversitet- turnover, där artstrukturen i olika områden jämförs
  • Gama diversitet- diversitet på landskapsnivå (hur många ekosystem i ett landskap)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

4 grupper av vegationstyper

A
  • Hedserien (fastmark)
    • Ris, smalbladiga gräs, mossor, lavar, få arter.
    • Kemisk sur mark ofta torr, fattig på växtnäring
    • Podsol (mår)
  • Ängserien (fastmark)
    • Saftiga och bredbladiga gräs och örter, ris saknas. Mossor men ej lavar. Många arter
    • Kemisk neutral, eller svagt sur mark ofta fuktig. Rik på växtnäring.
    • Brunjord (Mull)
  • Stäppserien (fastmark)
    • Gräs och örter dominerar. Artrik
    • Mer eller mindre basisk mark, mer eller mindre torr. Karbonatutfällning
    • Chernozem (Mull)
  • Myrserien (torvmarker)
    • Mosse
      • Ris, halvgräs, vitmossa
      • Kemiskt mycket sur mark. Våt av nederbördsvatten, mycket fattig på näring
      • Torv
    • Kärr
      • Ofta örtrika, vit eller brunmossor
      • Kemisk sur-basisk mark. Våt av fast-markvatten och nederbördsvatten. Relativt fattig- rik på växtnäring
      • Torv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ekologi?

A

Ekologin som biologisk vetenskap behandlar sambanden i naturen, strukturellt såväl som funtionellt.
Ekologi- ”the study of the relations between organsims and the totality of the biological and physical factors affecting them”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är ett ekosystem?

A

Ekosystemet är den centrala ”arbetsenheten” i ekologin, och definieras som ”den lokala summan av alla organismsamhällen och den fysikaliska och kemiska miljön de samverkar med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med Autoekologi?

A

Autoekologi innebär studier som koncentreras runt en enda art och dess samverkan med andra arter och den omgivande miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de tre M:en som ekologiskt arbete fokuserar på?

A

Monitering (observationer), manipulation, modellering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med variabel och parameter?

A

Variabel är en mätbar storhet, tex stjärtlängd. En variabel kan vara kontinuerlig (kan anta alla tänkbara värden på en tallinje) eller diskret (endast heltal eller tex datum eller vecko dagar.

Parameter är en egenskap som bestämmer en variabels fördelning. De viktigaste parametrarna är lägesparametern som bestämmer mitten på fördelningen (som medelvärde eller median) utmed talllinjen och utbredningsparametern som visar hur snäv eller vid fördelning är utmed samma tallinje (varian och standardavvikele)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan man dela upp biom inom?

A

Tundra, Taiga, Tempererad regnskog, tempererad lövskog, stäpp, öken, chaparral, savann, monsunskog, tropiskregnskog

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är tundra?

A

Arktisk och alpin. Klimatet innebär extrema anpassningar hos organismerna. Träd saknas och permafrost är normal förekommande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Taiga?

A

Det boreala barrskogsbiomet. Utpräglad vinterperiod. Biomet saknas i stort sett helt på södra halvklotet eftersom större landmassor saknas på motsvarande breddgrader. Taigan har en avgörande betydelse för det globala kretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är tempererad regnskog?

A

Tempererad syftar på klimatet: milda vintrar och hög nederbörd, dvs extremt humida skogar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Tempererad lövskog?

A

Liksom taigan nästan bara utbredd på Norra halvklotet. Områden med fuktigt tempererat klimat utmärks av lövfällande skogar. Årstiderna består av kall vinter och en relativt varm och nederbördsrik sommar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är stäpp?

A

Låg nederbörd, kalla vintrar. ”Prairie”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är öken?

A

Det är en gradvis övergång mellan ”hot desert” och ”cold desert” beroende på latitud och altitud. Många ökenväxter har CAM fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är chaparral?

A

Buskmarker i områden med sk. Medelhabsklimat; den naturliga vegetationstypen i världens vindistrikt. Mild humida vintrat, torra och varma somrar. Artrika miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är savann

A

Glest trädbevuxna slättlandsområden med utpräglad torrtid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är monsunskog?

A

Tropiska artrika skogar, delvis lövfällande under torrtid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är tropisk regnskog?

A

Saknar torrtid; träden blad ersätts successivt. Stor artrikedom bland träd och epifyter.

22
Q

Hur kan man analysera ett ekosystem?

A

Ett sätt att analysera ekosystemet är att se på dess artstruktur (vilka arter, hur många arter, och hur arterna är fördelade i tid och rum)- Biologisk mångfald.

  • Biodiversity is the variability among living organisms from all sources, including terrestrial, marine, and other aquatic ecosystems and the ecological complexes of which they are part; this includes diversity within species, between species and of ecosystems.
23
Q

Biodiversitet på organismnivå:

A
  • Genetisk diversitet- antalet genom per population, eller gendiversitet. Om en population av en art består av en enda klon så är alla individer identiska, och gendiversiteten=0.𝐷=1−Σ𝑓2 (Nei’s index of diversity)
  • Artdiversitet- kan mätas på samma sett som genetisk diversitet, och med samma formel (nu Simpson’s D). har flera komponenter: vilka arter finns i ekosystemet och hur är de fördelade i tid och rum. Den rumsliga fördelningen av individer av en organism kan följa tre fördelningsfunktioner:
    • Aggregerad (clumped sipersion)- är vanligt förekommande i naturen och kan ha många olika orsaker, tex fördelning av vatten, eller näringstillgång inom habitatet.
    • Jämn (regular dispersion): innebär att någon resurs är begränsad i ekosystemet tex vatten, näringstillgång, eller bara platsbrist.
    • Slumpmässig (random dispersion)- förekommer nog bara i teorin, men är det man jämför med som en noll-hypotes om man statistiskt vill visa att en fördelning är aggregerad eller jämn.
  • Funktionell diversitet- nischdiversitet; hur många olika ekologiska nischer som finns per ytenhet.
24
Q

Vilka är de tre modellerna man använder för att åskådliggöra ett ekosystems trofiska struktur?

A
  • Näringskedjan är den enklaste modellen då an skall beskriva olika trofiska nivåer i ekosystemet, särskilt om man går vidare till ekosystemet funktion och inför mått på bruttoproduktion, respiration och nettoproduktion på de olika nivåerna. De trofiska nivåerna visar hur olika organismer är beroende av varandra i en kedja.
  • Näringsväven är den sanna bilden av ekosystemets trofiska struktur.
  • Näringspyramider är ett bra sätt att grafiskt åskådliggöra förhållandet mellan de trofiska nivåerna med avseende på tex antal individer eller biomassa.
25
Q

Vad menas med “Turnover”?

A

Turnover är ett begrepp som kan användas i alla förlopp i ekolgin där vi har en resurs eller förråd som omsätts över tid

26
Q

Vad är näringsämnen?

A
  • Näringsämnen är antingen Makronäringsämnen som är väsentliga byggstenar i biomassan och krävs i mer eller mindre stora mängder, eller mikronäringsämnen som krävs i små mängder men är i vitala för en eller flera fysiologiska processer. Oavsett vilket näringsämne det gäller är 3 frågor centrala för att karaktärisera dess kretslopp:
    • Var finns det aktiva förrådet
    • Var finns ”flaskhalsen”, kretsloppets långsammaste del som bestämmer hela cykelns hastighet?
    • Vilka sfärer (förutom biosfären) ingår i kretsloppet?
27
Q

Vad styr utvecklingen av olika terrestra vegationer i Norden?

A

Klimatet, som här liksom på andra håll är den dominerande faktorn

28
Q

Vad menas med klimat?

A

Klimatet är enregional faktor som styr den storskaliga differentieringen som resulterar i olika biom och vegetationsregionen. Klimat är det långsiktiga medeltillståndet som framför allt kan beskrivas på årsbasis och som uppvisar en tydlig fluktuation mellan olika årstider

29
Q

Vad menas med väder?

A

Väder är det momentana uttrycket av klimatet, ögonblicksbilden

30
Q

Vilka 2 geografiska gradienter i klimatet kan man urskilja i norden?

A
  • En nordlig-sydlig gradient med ökande medeltemperatur mot söder
  • En väst-östlig gradient med ökande kontinentalitet mot öster. Ökande kontinentalitet innebär en kombination av två faktorer:
    • Minskande årsnederbörd
    • Ökande årsamplitud hos temperaturen, dvs en ökande skillnad mellan sommarens max temp och vinterns mintemp
31
Q

Vad menas med Humid?

A

Humid: nederbörd > evaporation, leder till överskott av vatten, vattendrag bildas

32
Q

Vad menas med Arid?

A

Arid: nederbörd < evaporation, leder till underskott av vatten

33
Q

Inom respektive vegetationsregion är det några andra faktorer på ett mer lokalt plan som styr differentieringen av olika vegetationstyper, vilka är de?

A
  • Klimat
  • Markfuktighet och näringstillgång: dessa båda faktorer gör att vegetationstyper kan grupperas i olika vegetationsserier.
  • Den effektivaste faktorn av alla på det lokala planet är människan.
  • I norden är även snön och dess fördelning en differentierande faktor.
34
Q

Vad är Myr?

A

Myr är ett geografiskt begrepp där vi innesluter både substrat och vegetation.

35
Q

Vilka 2 grupper delas myrarna in i?

A

Mossar (ombrotrof miljö-vegetationen når ej kontakt med grundvattenytan) och kärr (minerotrof miljö- vegetationen har kontakt med grundvattenytan och får sin näring via denna)

36
Q

Vilka är de två alternativa vägarna man tror att myrar har bildats genom?

A
  • Igenväxande sjöar
    • Har primärt bildats från grunda sjöbäcken där finkorniga sediment avsattes efter landisens avsmältning. Till de uppgrundade sjöarna invandrade vass, säv etc, och sjön började växa igen.
    • Genom ytterligare torvackumulation kunde torv avsättas i så tjocka lager att växtligheten förlorade kontakten med grundvattnet och en mosse uppstod i kärrets centrala del.
  • Fastmark som försumpas
    • De soligena, svagt sluttande myrarna anses ha bildats genom försumpning av tidigare skogsmark.
    • Den allra största delen av våra myrar och kärr tros tillhöra denna kategori.
37
Q

Vad är Bonitet och Impediment?

A

Bonitet är som en klassificeringsskala för skogsmarkens produktion. De mest lågproduktiva markerna (hällmark och my) kallas impediment; definitionsmässigt är det marker som producerar mindre än 1 skogskubikmeter per hektar och år.

38
Q

Vilka är de 4 grundläggande begreppen inom marklära?

A
  • Mark- jordskorpans yttersta del, som kan bestå av berg (berggrund) eller:
  • Jord- den lösa massan som vilar på berggrunden
    • A) Mineraljord- sönderkrossat eller vittrat bergartsmaterial
    • B) Organogen jord- dött organiskt material (humus, torv)
  • Jordart- jord med viss sammansättning
    • A) Lera, morän
    • B) Torv, gyttja
  • Jordmån- den övre delen av marken som är påverkad och förändrad genom klimatiska och biologiska processer.
39
Q

Vilka är markens beståndsdelar?

A

Jord (fastare material), Markluft, Markvatten, Makroorganismer

40
Q

Jord

A
  • Jordmaterialet uppvisat (a) textur och (b) struktur.
  • Textur: beror av mineraljordspartiklarnas kornstorleksfördelning.
    • Skelettjorden (block, sten, grus) har betydelse för markens vattengenomsläpplighet och genomluftning
    • Finjorden (sand-ler) har betydelse för markens vattenförhållande förmåga och kemiska egenskaper.
  • Struktur
    • Avser jordpartiklaranas lagring (och därmed materialvolym och porvolym). Två huvudtyper av strukturtillstånd:
      • Enkelkornstruktur
      • Aggregatstruktur
    • Aggregaten bildas med hjälp av kittande ämnen: ler och humus (markens kolloider). Bakterier och maskars aktivitet bidrar till aggregeringen.
41
Q

Markluft

A
  • Markandning: upp till 71 CO2 d-1m-2
  • Kvoten [CO2]/[O2] flera gånger högre i markluft än i atmosfärisk luft.
  • Dränering av vattenmättad åker ger förbättrad markandning och därmed bättre avkastning
42
Q

Markvatten

A
  • Finns i 2 huvudsakliga former:
  • Fritt vatten- förflyttas av tyngdkraften
    • Ytvatten (dagvatten)
    • Sjukvatten (perkollationsvatten)
    • Grundvatten (omfattar allt ansamlat sjunkvatten)
  • Bundet vatten- bundet av krafter > tyngdkraften
    • Kapillärvatten (i det fina porsystemet)
      • Hängande kapillärvatten
      • Uppstigande kapillärvatten
    • Absorptivt bundet vatten
      • Adhesivt bundet till markpartiklarna
      • Jonernas hydrationsvatten
43
Q

Makroorganismer

A
  • Mikroorganismer (markfloran)
    • Bakterier
    • Aktinomyceter (strålsvampar)
    • Svampar (alla grupper)
    • Alger
  • Markdjur (markfauna)
    • Makrofauna (djur > 1 cm)
      • Daggmaskar
      • Sniglar
      • Insekter och larver
    • Mesofauna (1 cm- 0.1 mm)
      • Enchythraeider (småringmaskar)
      • Nematoder
      • Kvalster
      • Hoppstjärtar
    • Mikrofauna (<0.1 mm)
      • Protozoer
      • Kärlväxternas rötter
44
Q

Vad är vattenkapacitet?

A

Den största mängd bundet vatten en jord kan kvarhålla: jordprov skärs ut och vägs, sätts till vattenmättnad, dräneras och vägs, torkas och vägs. Man kan då beräkna vattenhalten i marken då hel porsystemet är fyllt

45
Q

Vad är aktuell vattenhalt?

A

Total vattenhalt (inkl fritt vatten) vid ett visst tillfälle

46
Q

Podsol (humustyp mår)

A

Podsol är den vanligaste jordmånstypen i norden, karaktäristiks för hedseriens ekosystem. Förnan består till stor del av fallförna av barr (ibland bo eller ekdblad) och är generellt sur.

47
Q

Brunjord (humustyp:mull)

A

Brunjord är den vanligaste jordmånstypen i nordens ängsmarker och ängslövskogar. Förnan består till stor del av lättnedbrutna blad liksom gräs och örter och är kväverik. Nedbrytningen går snabbt och ombesörjs till stor del av bakterier.

48
Q

Kulturjordsmån (humustyp:matjord)

A

Åkermarken jordmånstyp, kulturjordmånen, är en skärpt variant av brunjordsprofilen och har också ofta skapats på marker som ursprungligen haft en brunjord.

49
Q

Lingontallskog

A
  • På något finkornigare och näringsrikare marker i nederbördsfattiga områden uppstår en mera sluten tallskog, lingontallskog. Lingontallskogen förekommer vanligen på väldränerad morän. Gran uppträder ofta och fläckvis och där den kan dominera. Förnafallet blir större och humuslagret tjockare. Härvid försämras betingelserna för lavväxt och de lägre skikten domineras av lingon.
  • Inslag av gräs och örter kan förekomma. I bottenskiktet spelar mossor största rollen.
50
Q

Blåbärsgranskog

A
  • Denna kräver en finjordisk mark med god vatten- och näringsämneshålande förmåga. Skogstypen är den dominerande i Syd- och Mellansverige. Trädskiktet kan bestå av enbart gran men oftast även en inblandad tall. Ofta finns det inslag av björk och rönn, i söder även bergek.
  • Fältskiktet domineras av blåbär och smalbladiga gräs, kruståtel, Sveriges vanligaste gräs-art. Bottenskiktet domineras av mossor. Lavar saknas helt i bottenskiktet.
  • Jordmånen är en podsol med kraftiga mårtäcken.
51
Q
A

Bio915 (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions