Bevarande ekologi

Question 1

Vad är Bevarnade biologi ?

Answer 1

Bevarande biologi- handlar om naturvård kopplat till olika arter. Försöker bevara populationer av olika arter. Jobbar i naturen och djurparker. Naturvårdsgenetik, hur ska man bibehålla hög genetisk mångfald
hos arter som har många olika populationsstorlekar

Tillämpas vetenskap, inte bara för att man vill lära sig hur det fungerar, utan det har även ett syfte i praktiken. Den är normativ- har ett uttalat mål.

Question 2

Vad är naturvårdsbiologi?

Answer 2

Naturvårdsbiologi- bevarandet av arter, men breddar, så handlar också om hur man bevarar miljö, habitat & naturliga processer (vad som händer med vatten, mineraler etc). Den delen av biologin som stödjer naturvården och talar om vad som fungerar och inte fungerar (framförallt biologi) kan kallas
naturvårdsgenetik

Question 3

Vad är naturvård?

Answer 3

Naturvård- den praktiska sidan. Man bedriver naturvård (Naturvårdverket). Naturvården ska vila på vetenskapliggrund. Ska ta fasta på vad biologin som vetenskap kommer fram till.

Question 4

Biologiskt mångfald

Answer 4

Går ej att mäta. Bryter ner begreppet i mätbara grupper. Bryts ofta ner till

• Artrikedom- i princip mätbart (antal arter/habitat)
• ArtDiversitet- artrikedom där man försöker koppla frekvensen av olika arter (inte bara förekomsten utan även hur vanliga/ovanliga dem är, olika matematiska formler)
• Vi ska bibehålla den biologiska mångfalden på minst 1990 tals nivå (ska inte sjunka hur det såg ut när man skrev på konventionen i Rio i början av 90 talet). I Sverige har man gått vidare genom att implementera den i lagstiftningen genom att 16 olika miljömål
  
  • Det 16e handlar just om biologiskmångfald.

Question 5

Varför ska man bibehålla biologisktmångfald?

Answer 5

• Nyttoaspekten- vad har man för nytta av biologiskt mångfald. Använder en hel del växter och djur som mat, byggnadsmaterial, vindskydd etc. En del av växterna kan man även använda inom medicin och sjukvård. Områdena med hög biologiskt mångfald är som ett levande apotek (tropikerna).
• Säkerhet- man har visat att områden med hög biologiskt mångfald är stabilare gentemot förändringar (de har högre resivience- kan buffra gentemot oförutsägbara händelser, alltid någonsom är bra på att överleva. Motsatsen gäller på monokulturer- har bara en enda art, skulle något hända minskar motståndskraften/den buffrande förmågan). Hur många arter måste det finnas, hur hög måste det biologiska mångfalden vara för att det ska buffra gentemot oförutsägbara händelser? Beror på miljön och tid. Vissa arter kan försvinna och det spelar ingen roll, men den buffrande förmågan minskar fortfarande och tillsist blir det en nackdel för oss själva.
• Vetenskapliga skäl- de växter och djur som vi har omkring oss idag är resultatet av hundratal år av evolution och förändring, något man vill veta mer om (varför blev det som det blev). Plockar man bort de flesta växter och djur blir det väldigt begränsat. Förlorat tillfället att lära sig om det som försvinner. Naturen är ett studieobjekt och vi kan lära oss vad som har hänt och hur resultat blev.
• Etiska, estetiska, moraliska- faller lite utanför naturvetenskapens värld. “Kul” för oss människor att uppleva miljö, den är vacker- som vissa fåglar, fjärilar etc. Arterna har lika stor rätt att överleva på jorden som vi har, så vi har inte den moraliska rätten att utrota dem.
• Svensklag säger att vi ska bevara den.

Question 6

Vad är det som styr nivån av biologiskt mångfald?

Answer 6

En av de viktigaste faktorerna är att det finns en art/area relation

• Ju större yta desto fler habitat inkluderas och ju fler arter blir det
• Även om miljön är helt monoton så kommer kurva • n ännu se ut så (sampling effekten). Ju större areal vi tittar på desto större stickprov tar man från habitaten. Ju större volym man undersöker desto större chans är det att man hittar mer individer/arter.
• Öbiogeografiska teorierna
  
  • Säger att arter, nykolinserat eller dör ut på öar enligt ett speciellt mönster
    
    • En stor ö, hittar fler nya arter ju större den är, men arter dör även ut. Ju mindre ön är, dels
      hittar man färre arter, men de som befinner sig på ön har ofta så små populationer med tanke
      på att ön är liten att de löper större chans att dö ut
  • Denna teorin inkluderar art/area samt populationsekologin (hur många som föds, invandrar, utvandrar, dör) Dessa faktorer ändras beroende på öns storlek och om den är isolerad eller ej
  • Det är en kraftfull teori- man kan förutsäga att det borde finnas X antal fåglar. Har en hög grad av förutsägbarhet.
  • Granskogar i Skåne fungerar som öar, medan fälten är som hav (svartmes ?). Habitat öar- Matrix. Kan applicera de Öbiogeografiska teorierna på alla habitat som är fragmenterade (består av flera ytor som är omringat av något annat- alltså alla habitat). Kan förstå hög/låg biologiskt mångfald beroende på hur habitaten är fördelade/utbredda i ett landskapsavsnitt

Question 7

Vilka faktorer styr hur artrikedomen förhåller sig till
habitatet?

Answer 7

• Första sker fram till 50%- habitat minskning (antalet kvarvarande habitat blir mindre)
• Vissa arter tål inte det, beroende av jättestora sammanhängande habitat. De allra flesta klarar det rätt bra. När Ca 50% av habitaten är kvar- ett stort sammanhängande habitat blir flera olika habitat- fragmentering (habitaten blir i fragment) i början är fragmenten få, men stora.
• Habitat minskning + fragmentering samtidigt, inverterad bild hur det såg ut från början. Fragmenten har gått från få men stora till många men små- händer massa saker. I små fragment finns det bara arter med pga populationer i varje fragment. När en population består av få individer- Förlust av alleler (genetisk drift, förlust av genetiskt mångfald.) vissa alleler är bättre för överlevnad i små populationer. Inavelseffekt- om den genetiska mångfalden blir allt för liten, de viktiga allelerna försvinner och man får en försämrad genetisk status för populationen. Stokastiska variation (slumpmässiga), tropiskt storm, större chans att flera dör med en liten population. Miljömässiga variationer kan få större och mer allvarlig effekt, är man många är chansen att dem dör mindre, medan om det är en liten population är sannolikheten större att alla, eller de flesta dör. Klimaten i de små fragmenten kan ändras, blir lite torrare, blåser lite mer etc (degradering av kvalitet, kvalitet försämring- randeffekter.) Additiva faktorer när habitaten blir många och små, det innebär att hastigheten när arter försvinner ökar.
• Sista delen av grafen “ettestyppan” De små fragmenten försvinner ett efter ett så de kvarvarande fragmenten blir allt mer isolerade, avståndet mellan fragmenten ökar exponentiellt. Djur och växter måste sprida sig till de olika fragmenten över stora avstånd, är de dessutom små försvinner populationen snabbare. Så nya arter måste hitta till ön i samma takt vilket de inte gör om det är isolerat för det blir för svårt att hitta, får därför dramatisk minskning av biologisk mångfald om fragmenten är allt för isolerad.

Question 8

Hoten mot biologiktmångfald

Answer 8

• Fragmenteringsprocessen (tidsrumslig skala)
• Invasiva arter
  
  • Hawaii mest isolerad (kedja med öar). Där fungerar inte fragmenteringsprocessen, hade fått extremt liten biologisk mångfald. En tredje slags öar- Darwin öar. De få arterna som har hittat dit är ensamma där, har ingen konkurrens så de har utvecklats till nya arter. Honungsfåglar hittade till Hawaii och är idag en egen familj- Hawaii honungsfåglar. Har genom evolutionen blivit 22 nya arter som bara finns på Hawaii. Vi tar med djur och virus till hawaii och fåglarna är utan dessahar inget försvar så de klarar inte det vilket ledde till att de blev utrotade. Graden av biologisk förlust är mycket större på oceaniska öar, finns bara begränsat antal fåglar kvar i bergen. Australien är ett liknande exempel, vissa arter är relativt isolerade, så det finns en hög grad av arter som bara finns i Australien som är väldigt känsliga mot andra arter. Har stora problem med invasiva arter. Vi flyttar på växter och djur så de far kors och tvärs över jordklotet. I de flesta fall är det ingen fara, men i vissa fall tar de över habitat (invasiva) och konkurrerar ut arter.
• Patogener
  
  • Sjukdomar av olika slag.
  • Inom botanik: almsjukan & askskottssjukan. Två patogener från östra Asien.
• Klimat förändringar
  
  • Nordeurpoa klarar sig relativt bra.
• Dominoeffekten
  
  • Om en art försvinner så kan den i sitt fall dra med sig fler arter beroende på hur den ingår i näringskedjor. Om en pollinatörer dör ut eller försvinner så mår växterna betydligt sämre- ingen som pollinerar dem. Kan ta flera hundra år innan effekten syns.
• Jakt och fisketryck

Question 9

Hur gör naturvårdbiologer för att bibehålla den biologiska mångfalden?

Answer 9

• Sätta upp mål (mångfallskonventionen), lagar. Bibehålla minst 10% av olika habitat (ett politiskt mål). 17% av landarealen ska ha områdesskydd (internationellt)
• Områdesskydd ytor för biologisk mångfald (nationalparker, naturreservat, biotropskydd, IUCNbiosfärområden). I Sverige skiljer man mellan frivilligt (i skogen, många markägare som vill ha certifierad skog. Kan vara ett krav att man ska spara 5% av sitt skogsinnehav för biologiskt mångfald och formellt (enligt lag- nationalparker och naturreservat) områdesskydd. Artdatabanken- rödlistadarter som är påväg att försvinna (över 4000) som de har koll på.
• Restaurering (restaurera skogar som har dålig kvalitet, knyta ihop små fragment till stora fragment)
• Nyskapande (ibland kan behöva plantera nya skogar, tar extremt lång tid och kostar mycket pengar)
• Artificiell uppfödning
• Ekoturism- för att få acceptans att de är dyra och för att bidra helt ekonomisk är ekoturism en växande industri.