Termodugga Mr Flip Flashcards

1
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (a) slutet system (system) (s. 24)
A

= en identifierbar, fixerad mängd massa, omsluts av systemgräns. (s. 24)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (b) kontrollvolym (öppet system) (s. 24/25)
A

= en specificerad volym, t.ex. runt en kompressor eller en turbin. Massa tillåts passera volymens s.k. kontrollytor. (s. 24/25)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (c) tillståndsstorhet (s. 25)
A

= en mätbar storhet för ett system i jämvikt. (s. 25)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (d) intensiv/extensiv storhet (s. 25)
A

En extensiv storhet är propertionell mot systemets massa (massberoende storhet), t.ex. energi.

En intensiv storhet är oberoende av systemets massa (massoberoende storhet), t.ex. temperatur. (s. 25)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (e) termodynamisk jämvikt
A

Vid jämvikt för ett system existerar inga drivande potentialer inom systemet. För termodynamisk jämvikt krävs

* termisk jämvikt (samma temperatur överallt),

* mekanisk jämvikt (samma tryck),

* fasjämvikt (samma massa i varje komponent) samt

* kemisk jämvikt (samma kemiska sammansättning). (s. 27/28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (f) enkelt kompressibelt system
A

= ett system med försumbar inverkan av rörelse, gravitation, ytspänning samt elektriska och magnetiska krafter. (s. 28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (g) tillståndsförändring (process)
A

= förändring som sker när ett system går från ett jämviktstillstånd till ett annat. (s. 29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (h) kvasistatisk process
A

= en process som sker så långsamt att avvikelser från jämviktsförhållanden under processen är försumbara. (s. 29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (i) isoterm/isobar/isokor process
A

Isoterm process: process vid konstant temperatur;

isobar process: ∼ konstant tryck;

isokor: ∼ konstant volym. (s. 29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (j) cyklisk process (kretsprocess)
A

= en process där mediet återgår till begynnelsetillståndet vid slutet av processen, oftast repetitivt. (cykliskt). (s. 30)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (k) stationär process
A

= process i vilken alla flöden genom en kontrollvolym är konstanta i tiden;

alla storheter är konstanta i tiden i resp. punkt inom kontrollvolymen. (s. 30)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (l) den exakta relationen mellan Kelvins och Celsius temperaturskalor.
A

T [K] = T [◦C] + 273.15 (s. 33)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

2.2

Formulera det så kallade tillståndspostulatet (eng. The State Postulate).

A

Tillståndet (jämviktstillståndet) för ett enkelt kompressibelt system är fullständigt beskrivet av två oberoende intensiva tillståndsstorheter, t.ex.

temperatur T och volymitet v. (s. 28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

2.3

Redogör för termodynamikens nollte huvudsats. (Vad är lika resp. olika temperatur?)

A

Två system har samma temperatur om de är i termisk jämvikt med varandra, d.v.s. om ingen förändring sker om de får kommunicera (bortsett från ev. kemiska reaktioner).

Betrakta två system (S1 och S3) som har samma temperatur. När system S3 förs i kontakt med ett system S2 sker märkbara förändringar. Om dessa inte beror av kraftverkan mellan systemen är temperaturen för S1 och S2 olika. (f¨o, s. 30/31)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

3.1

Redogör detaljerat för de energiformer som innefattas i begreppet inre energi.

A

Inre energi = summan av molekylernas kinetiska och potentiella energi relativt masscentrum. Uppdelning kan göras i sensibel och latent energi, kemisk energi samt kärnenergi;

sensibel energi är summan av molekylernas kinetiska energi (translation, rotation, vibration, etc.);

latent energi den potentiella energi som kommer sig av bindningar mellan molekyler;

kemisk energi = potentiell energi p.g.a. bindningar mellan atomer;

kärnenergi = potentiell energi upplagrad inom atomkärnorna. (s. 61)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

3.2

Definiera begreppet värme (värmeutbyte). Vad avses med adiabatiska förhållanden eller att en process är eller kan betraktas som adiabatisk?

A

Värme är det (energi-)utbyte mellan system och dess omgivning som sker p.g.a. temperaturdifferens.

En adiabatisk process är en process utan värmeutbyte (Tsys = Tsurr) eller en process där värmeutbytet kan försummas. (s. 62/66/67)

17
Q

3.3

Definiera begreppet arbete (termodynamiskt). Förklara varför arbete inte kan vara en tillståndsstorhet.

A

Ev. massutbyte oräknat är arbete det energiutbyte (under en process) som inte är värme (värme är det energiutbyte som sker p.g.a. olikhet i temperatur).

Arbete är ett energiutbyte som sker p.g.a. kraftverkan längs en sträcka. Arbetet beror av processvägen och kan därför inte vara en mätbar egenskap för ett system i jämvikt. (s. 68/69)

18
Q

3.4

Formulera i ord och symboler principen om energins oförstörbarhet gällande en kontrollvolym. Energiutbyte kan ske på tre olika sätt, vilka?

A

Netto energiutbyte in i en kontrollvolym (öppet system) via värmeutbyte, arbetsutbyte och masstransport är lika med energiändringen inom kontrollvolymen,

Ein − Eout = Qin − Qout + Win − Wout + Emass,in − Emass,out = ∆ECV.

(s. 78–80)

19
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (a) enhetligt ämne
A

= homogent ämne med enhetlig kemisk sammansättning även om fasomvandling sker. (s. 102)

20
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (b) kondensation
A

= fasomvandling ånga (gas) till vätska. (s. 104)

21
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (c) komprimerad vätska
A

= vätska som inte är på gränsen till förångning. (s. 104)

22
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (d) mättad vätska/ånga
A

Mättad vätska: vätska som är på gränsen till förångning.

Mättad ånga: ånga som är på gränsen till kondensation. (s. 104)

23
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (e) överhettad ånga
A

= ånga som inte är på gränsen till kondensation. (s. 105)

24
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (f) ångtryckskurva
A

= kurva som anger sambandet mellan förångningstemperatur och tryck, slutar i kritiska punkten. (s. 106)

25
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (g) kritisk punkt
A

= det jämviktstillstånd (gränspunkt i tillståndsdiagram) där mättad vätska = mättad ånga;

det går inte att särskilja vätska och ånga (gas) i den kritiska punkten. (s. 108)

26
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (h) trippelpunkt
A

= det jämviktstillstånd (punkt i fasdiagram) där fast fas, vätska och gas existerar samtidigt. (s. 111, Fig. 4-23)

27
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (i) sublimation
    (j) entalpi

Entalpi per massenhet: h = u + P v [J/kg], u inre energi per massenhet, P tryck och v volymitet. (s. 114)

(k) specifik ångmängd (ångkvalitet)

x = massa mättad ånga i f¨orhållande till total massa i en mättnadsblandning,

x = mvapor/mtotal = mg/m. (s. 117)

(l) ideal gas

= gas som uppfyller ideala gaslagen, P v = RT, där

R är gaskonstanten [J kg−1K−1];

P är absolut tryck;

T är absolut temperatur;

v är volymitet (volym per massenhet). (s. 125)

A

= fasomvandling mellan fast fas och ˚anga (gas), eller omv¨ant. (s. 112)

28
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (j) entalpi
A

Entalpi per massenhet:

h = u + P v [J/kg],

u inre energi per massenhet,

P tryck

v volymitet. (s. 114)

29
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (k) specifik ångmängd (ångkvalitet)
A

x = massa mättad ånga i f¨orhållande till total massa i en mättnadsblandning,

x = mvapor/mtotal = mg/m. (s. 117)

30
Q
  1. 1 Definiera eller förklara kortfattat
    (l) ideal gas
A

’= gas som uppfyller ideala gaslagen, P v = RT, där

R är gaskonstanten [J kg−1K−1];

P är absolut tryck;

T är absolut temperatur;

v är volymitet (volym per massenhet). (s. 125)

31
Q

4.2 Markera gasfas, vätskefas samt det fuktiga området i ett schematiskt P-v–diagram (enhetligt ämne).

Markera

undre gränskurvan,

övre gränskurvan,

kritiska punkten

samt rita in två isotermer (där T2 > T1) som börjar i vätskefas, passerar genom det fuktiga området, och slutar i gasfas.

A

Se Fig. 4-18(b), s. 110

32
Q

4.3 Skissera ett schematiskt P-T–diagram (fasdiagram) för vatten och markera områden för

olika faser

kritiska punkten

trippelpunkten

I vilket avseende i diagrammet skiljer sig vatten från i princip alla andra ämnen?

A

Se Fig. 4-22.

Vattens smältpunkt minskar med ökande tryck, tvärtemot nästan alla andra ämnen. (s. 113)

33
Q

4.4

Definiera förångningsentalpi hfg för ett enhetligt ämne.

Hur inverkar trycket på hfg?

A

hfg = hg−hf

där hg är entalpin för mättad ånga och hf d:o för mättad vätska (vid ett visst tryck);

hfg minskar med ökande tryck för att bli noll vid det kritiska trycket. (s. 115)

34
Q

4.5

Härled ett uttryck på (medel-)volymiteten för ett system bestående av ett enhetligt ämne i det fuktiga området. Specifik ångmängd är x och vid aktuell temperatur är volymiteten för mättad vätska vf och volymiteten för mättad ånga vg.

A

Betrakta en viss volym V av ämnet,

V = Vf + Vg, där Vf är volymen mättad vätska och Vg volymen mättad ånga.

Volymen har totala massan m och dess volymitet är då

v = V/m; V = mv = mfvf + mgvg, där mf = m − mg.

Med x = mg/m fås v = (1 − x)vf + xvg = vf + x(vg − vf). (s. 117)