Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

TTJ > Termer > Flashcards

Termer Flashcards

1
Q

Spårentreprenören

A

Som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Med spårentreprenör avses i föreskrifterna även infrastrukturförvaltare som utför arbete på egen järnvägsinfrastruktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Trafikledningen

A

Den utpekade funktion hos infrastrukturförvaltaren som svarar för den operativa trafikledningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Banan

A

Hela spåranläggningen, inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggningar och signalanläggningar. Banan indelas i linjen och driftplatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Trafikplats

A

Gemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Linjen

A

Banan utanför driftplatsernas gränser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Driftplats

A

Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Driftplatsdel

A

Avgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Driftplatsgräns

A

Gräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som gränsar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hållställe

A

Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Linjeplats

A

Plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hållplats

A

Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Blocksträcka

A

Del av huvudspåret på linjen i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler eller signalpunktstavlor. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Huvudspår

A

Spår som är avsett för säkrad rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sidospår

A

Annat spår än huvudspår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Normalhuvudspåret

A

Det huvudspår på en driftplats som från driftplatsgränsen leder genom växlar i normalläge. Vid en obevakad driftplats är det normalhuvudspåret som används vid säkrad rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Avvikande huvudspår

A

Annat huvudspår på en driftplats än normalhuvudspåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Enkelspår

A

Sträcka med endast ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dubbelspår

A

Sträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nedspåret

A

Det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med udda nummer går vid dubbelspår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Uppspåret

A

Det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Flerspår

A

Sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Första nedspåret, andra nedspåret, första uppspåret, andra uppspåret osv.

A

Beteckningar för huvudspåren på flerspår, enligt definition i linjeboken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Signalkontrollerat sidospår

A

Sidospår som kan ingå i en växlingsväg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Växel

A

Anordning som gör det möjligt att framföra spårfordon från ett spår till ett annat. Vardera
änden med växeltungor i en korsningsväxel betraktas som en egen växel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Huvudspårsskiljande växel

A

En motväxel eller medväxel som skiljer eller förenar två huvudspår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Skyddsväxel

A

Växel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in i ett visst spår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Motväxel

A

Växel betraktad i den riktning där ett spår för- grenar sig i två spår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Medväxel

A

Växel betraktad i den riktning där två spår leder samman i ett spår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Normalläge

A

Ett på förhand bestämt läge för en växel eller spårspärr. Kallas även plusläge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Omlagt läge

A

Det läge för en växel eller spårspärr som inte är normalläget. Kallas även minusläge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Högerläge

A

läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det högra spåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vänsterläge

A

läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det vänstra spåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Spårspärr

A

anordning som med en kloss på rälen förhindrar rörelse förbi platsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Påläge

A

läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger på rälen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Avläge

A

läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger vid sidan av rälen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hinderfrihetspunkt

A

den punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning. Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Skyddande läge

A

det läge för en växel eller spårspärr som hindrar spårfordon att komma in i det spår som ska skyddas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Växel som sluter

A

växel vars anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och vars frånliggande tunga ligger på tillräckligt avstånd från sin stödräl. För en växel som har rörlig korsningsspets krävs också att denna befinner sig i farbart läge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Låst växel

A

växel som uppfyller något av följande:
• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg
• är i kontroll och är spärrad
• är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås
• sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Låst spårspärr

A

spårspärr som uppfyller något av följande:
• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg
• är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Bevakad växel

A

växel som sluter utan att vara låst, men som är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske. Övervakningen sker
• från ställverket, om växeln är centralt omläggbar men inte är lokalfrigiven
• av en person på plats, om växeln är lokalt omläggbar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Växel i kontroll

A

växel som sluter och vars läge bekräftas av signalanläggningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Spårspärr i kontroll

A

spårspärr som ligger i rätt läge och vars läge bekräftas av signalanläggningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Rörlig bro i kontroll

A

rörlig bro som medger järnvägstrafik och vars läge bekräftas av signalanläggningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Lokalfrigiven växel

A

lokalt omläggbar växel som för tillfället kan läggas om på plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Lokalfrigiven spårspärr

A

lokalt omläggbar spårspärr som för tillfället kan läggas om på plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

K16-nyckel

A

nyckel till K16-lås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

K16-lås

A

lås för växlar på linjeplatser och obevakade driftplatser i system M.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Kontrollbekräftad växel, spårspärr eller rörlig bro

A

Växel, spårspärr resp. rörlig bro vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom ”kör” i en huvudsignal (eller motsvarande ATC-besked) eller tekniskt körbesked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hinderfrihetsspårledning

A

Spårledning som kontrollerar om ett visst spåravsnitt är fritt från storfordon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Signalställverk

A

Signalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Linjeblockering

A

Signalanläggning för linjen i system H. Är baserad på hinderfrihetsspårledningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vägskyddsanläggning

A

Signalanläggning, avsedd att skydda trafiken vid en plankorsning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

FK-låda

A

Särskild frånkopplingsanordning för vägskyddsanläggningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Avregistrering

A

En funktion i system E2 och E3 med vilken tågklareraren kan ta bort en färd från radioblockcentralen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Automatmarkering

A

En markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Lokalreservering

A

Funktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Backningsväg

A

Ett reserverat spåravsnitt för backning i system E3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Radioblockcentral

A

Den del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Externmarkering

A

En manöver i system E3 med en särskild utrustning där någon annan än tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Separatmarkering

A

En manöver i system E3 med vilken tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Signalpunkt

A

Punkt som avgränsar signalsträckor i system E2 och E3 och som utmärks med en signalpunktstavla eller huvudsignal. Kan vara en infartssignalpunkt, mellansignalpunkt, utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Skyddsmarkering

A

Åtgärd som vidtas av en tillsyningsman och som ska förhindra att körtillstånd ges till en färd över ett visst spåravsnitt. Åtgärden kan bestå av kortslutning av spårledning för hinderfrihetskontroll eller externmarkering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Signal

A

I trafikreglerna fastställt budskap som av trafiksäkerhetsskäl eller driftskäl överförs till en signalmottagare. Även kortform för signalbesked, signalbild och signalinrättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Dagsignal

A

Form av visuell signal som är avsedd att användas vid dagsljus eller motsvarande goda ljusförhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Nattsignal

A

Form av visuell signal som är avsedd att användas när dagsignal inte kan ses tydligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Handsignal

A

Visuell signal som ges med händerna eller ett signalredskap som bärs eller hålls av en person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Muntlig signal

A

Signal som ersätter en handsignal och som ges genom att säga dess signalbesked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Yttre siganlering

A

Signaler som finns utefter banan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Hyttsignalering

A

Information från tågskyddssystemet som ges via förarpanelen i förarhytten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Signalbesked

A

Fastställd benämning på ett signalbudskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Besked

A

Kortform för signalbesked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Signalmedel

A

Anordning eller medel som används för att ge signal. Indelas i visuella signalmedel och ljudsignalmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Signalinrättning

A

Fast placerat yttre signalmedel vars signalbesked kan variera. Indelas i ljussignal, tablåsignal och mekanisk signal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Ljussignal

A

Signalinrättning som visar signal med ett eller flera ljussken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Tablåsignal

A

Signalinrättning som visar signal med en eller flera lysande bokstäver, siffror eller andra tecken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Mekanisk signal

A

Signalinrättning som förmediar signalbesked med skärmar eller liknande i olika positioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Signalbild

A

Utseendet av ett visst signalbesked från en signalinrättning och det namn på denna som anges i trafikföreskrifterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Signaltavla

A

Yttre signalmedel med oföränderligt utseende och som därmed kan ge endast ett signalbudskap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Tavla

A

Kortform för signaltavla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Signalredskap

A

Visuellt signalmedel avsett att bäras av en person som handsignallykta, signalflagga eller signalstav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Fordonssignalmedel

A

Fast eller flyttbart visuellt signalmedel, placerat på eller i spårfordon, i form av
• strålkastare, signallampa, eller skärm, placerad på spårfordons utsida för att ge signaler
eller
• indikeringslampa eller dylikt, för överföring av signaler från förare till tågpersonal eller omvänt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

K15-nyckel

A

Nyckel som används för att låsa en normal tågväg och för att ställa huvudsignal till ”kör”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Tågväg

A

Gemensam term för normal tågväg, särskild tågväg och förenklad tågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställverket och har en börjanpunkt och en slutpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Normal tågväg

A

Tågväg för färd som ska signaleras med ”kör” i en huvudsignal eller som framförs i driftläge ”full övervakning” eller driftläge ”på sikt”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Särskild tågväg

A

Tågväg i system E2 och E3 för färd som ska framföras utan verksamt tågskyddssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Förenklad tågväg

A

Tågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i ”stopp” eller förbi en signalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körbesked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Upplåsningsspärrad tågväg

A

Funktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en särskild manöver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Skyddssträcka

A

Den sträcka som finns närmast efter en tågvägs slutpunkt och som kan utnyttjas av ett fordon som inte har kunnat stanna vid slutpunkten och som därför ska vara hinderfri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Sidoskydd

A

Skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Frontskydd

A

Skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg vid dess slutpunkt, eller på tågvägens skyddssträcka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Växlingsväg

A

Spåravsnitt på en driftplats, avsett för siktrörelse. Kontrolleras och kan låsas i signalställverket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Magasinering

A

Funktion för att ställa kommandon till signalställverk i kö i väntan på att villkor för verkställelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Spärrning av huvudsignal

A

Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att huvudsignalen kan ställas till ”kör”. I vissa signalställverk kan spärrningen dessutom innebära att andra huvudsignaler inte kan visa ”kör” till en tågväg som i motsatt riktning leder förbi den spärrade huvudsignalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Spärrning av signalpunkt

A

Manöver och funktion i signalställverk i system E2 och E3. Förhindrar att tekniskt körbesked kan ges förbi signalpunkten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Spärrning av spåravsnitt

A

Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till ”kör” eller att ett tekniskt körbesked kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Spärrning av linjeblock

A

Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att utfartsblocksignalerna mot den berörda bevakningssträckan kan visa ”kör”. Även vissa mellanblocksignaler förhindras att visa ”kör”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Spärrning av växel

A

Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att växeln läggs om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Obevakad drift

A

Funktion i signalställverk. Används när driftplatsen är obevakad. Medger att huvudsignaler kan visa ”kör” i båda riktningar till normalhuvudspåret och säkerställer att vissa krav för att driftplatsen ska få vara obevakad är uppfyllda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Tågskyddssystem

A

Tekniskt system för övervakning och presenta- tion av signal- och hastighetsbesked. Utgörs av ban- och ombordutrustning för systemet ATC eller systemet ETCS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

ETCS-STM

A

Ombordutrustning för ETCS som är komplet- terad med en enhet, STM, som läser information från ATC-baliser och översätter mottagen information till ombordutrustningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

ETCS-område

A

Område utrustat med balisgrupper för ETCS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

ATC-område

A

ATC-område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

ATC-arbetsområde

A

Delav ATC-område, där tågskyddssystemet av tekniska skäl inte ska behandla den ATC-infor som tas emot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Område utan ATC

A

Område i andra trafikeringssystem än E2 och E3 som inte är ATC-område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Balis

A

Enhet som ligger i spåret och som vid förfrågan sänder information till passerande spårfordon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Balisgrupp

A

Grupp om två eller flera baliser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Repeterbaliser

A

Balisgrupp avsedd att uppdatera redan tidigare lämnad ATC-information (försignaleringsinformation).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

ATC-information

A

Information som lämnas från en balisgrupp till ett tillslaget tågskyddssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Tillslaget tågskyddssystem

A

Tågskyddssystemet är tillslaget och det så kallade starttestet är genomfört.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Verksamt tågskyddssystem

A

Tågskyddssystem som är tillslaget och har tågdata inmatade i systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Tågdata

A

Data om tågsättet eller spärrfärdssättet. Matas in i spårfordonets tågskyddssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Tågegenskap

A

Egenskap hos vissa tågsätt eller spärrfärdssätt som matas in i spårfordonets tågskyddssystem som tågdata.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Förarpanel

A

Panel i förarhytten på spårfordon som lämnar information samt möjliggör inställning av tågdata i tågskyddssystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Förindikator

A

Indikator på förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM. Kan visa ATC-besked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Huvudindikator

A

Indikator på förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM. Kan visa ATC-besked.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Tågövervakning

A

Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Delövervakning

A

Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata och ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Fullständig övervakning

A

Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata, ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information) samt fullständig ATC-information från hastighetstavlor (eller motsvarande ATC-information).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Frisläppningshastighet

A

Den hastighet till vilken tågskyddssystemet övervakar bromsningen när målhastigheten är 0 km/tim.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

10-/40-övervakning

A

Övervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information eller ETCS-information ”vänta stopp” (eller motsvarande), när fri- släppningshastigheten är angiven hastighetsnivå i km/tim. I ETCS kan även andra nivåer än 40 och 10 förekomma.

122
Q

ATC-besked

A

I förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM om
• en längre fram gällande största tillåtna hastighet för färden (ATC-förbesked), eller
• den för tillfället gällande största tillåtna hastigheten för färden (ATC-huvudbesked).

123
Q

Körning med ATC-besked

A

Körning när ATC-besked visas i huvudindikatorn.

124
Q

Körning utan ATC-besked

A

Körning i ATC-område när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn samt körning i område utan ATC.

125
Q

ETCS-besked

A

Besked i förarpanelen i ombordutrustning för ETCS om bland annat systemnivå, driftläge, tekniskt körbesked, tillåten hastighet, målhastighet, målavstånd.

126
Q

Bortflyttad målpunkt

A

Målpunkt för ATC-information från en försignal (eller motsvarande ATC-information). Ligger bortom nästa huvudsignal eller motsvarande signalpunkt.

127
Q

A-bortflyttning

A

Förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal men före den därpå följande huvudsignalen.

128
Q

P-bortflyttning

A

Förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal, vid någon av de följande huvudsignalerna.

129
Q

Halvutrustad nedsättning

A

Hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad utan att det finns någon balisgrupp vid hastighetsnedsättningens början och slut. Ingår i tågskyddssystemet endast genom att ATC-information lämnas från en balisgrupp som ligger före hastighetsnedsättningens början.

130
Q

Helutrustad nedsättning

A

Hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad med balisgrupper vid hastighetsnedsättningens början och slut.

131
Q

Balisinformationsfel

A

Fel i överföringen av ATC-information eller ETCS-information. Leder till balisfelslarm på spårfordonet.

132
Q

Balisöverensstämmelsefel

A

Fel som innebär att ATC-information ”stopp” lämnas vid en signal som visar ”kör” eller att ATC-information ”vänta stopp” lämnas vid en signal som visar ”vänta kör”.

133
Q

Balisfel

A

Gemensam term för balisinformationsfel och balisöverensstämmelsefel.

134
Q

Systemnivå

A

En teknisk tillämpningsnivå för ETCS. Kan vara nivå 3, nivå 2, nivå 1, nivå 0 eller nivå NTC.

135
Q

Teknisk hastighetsnedsättning

A

En hastighetsnedsättning som finns i system E2 och E3 och som övervakas av ETCS.

136
Q

Driftläge

A

Ett läge som tågskyddssystem ETCS intar och som bestämmer vilken information som systemet ska ta emot och vilka av systemets funktioner som ska vara aktiva, passiva eller avstängda.

137
Q

Tekniskt körbesked (MA)

A

ETCS-besked som visar att fordonssättet befinner sig i driftläge ”full övervakning” (FS) eller driftläge ”på sikt” (OS) med högre tillåten has- tighet än 0 km/tim.

138
Q

Slutpunkt för tekniskt körbesked (EOA)

A

Punkt till vilken en färd har tekniskt körbesked och där målhastigheten är 0 km/tim.

139
Q

Plankorsning

A

Korsning i samma plan mellan spår på egen banvall och en väg.

140
Q

Plattformsövergång

A

Korsning i samma plan mellan en gångväg, belägen vid eller intill en plattform, och spår på egen banvall. En plattformsövergång kan vara avsedd även för trafik med vägfordon till och från plattformen

141
Q

Gångvägskorsning

A

Korsning i samma plan mellan en gångväg och spår på egen banvall, dock inte en korsning som är en plattformsövergång.

142
Q

Nedsänkt spår

A

Spår där rälernas överkant är nedsänkt till samma nivå som det omkringliggande markplanet. Som nedsänkt spår räknas dock inte spår vid plankorsningar, plattformsövergångar och gångvägskorsningar

143
Q

Linjebok

A

Sammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linje- beskrivning som beskriver banans indelning,
banans största tillåtna hastighet, vissa signalers och tavlors placering med mera.

144
Q

Spårfordon

A

Järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon.

145
Q

Arbetsredskap

A

Maskin eller redskap som inte är spårfordon. Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke spårgående.

146
Q

Fordon

A

Kortform för spårfordon.

147
Q

Löpdugligt fordon

A

Fordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkearbeten.

148
Q

Storfordon

A

Spårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar.

149
Q

Småfordon

A

Spårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar.

150
Q

Drivfordon

A

Spårfordon som har egen framdrivningsutrustning.

151
Q

Manövervagn

A

Storfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning.

152
Q

Lok

A

Drivfordon utan särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning. Ett lok är inte fast sammankopplat med någon vagn.

153
Q

Motorvagn

A

drivfordon med särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning, inklusive motorvagnsenhet som består av flera fast sammankopplade delar.

154
Q

Verksamt drivfordon

A

Drivfordon som framförs med den egna framdrivningsutrustningen.

155
Q

Vagn

A

Spårfordon som inte har egen framdrivningsutrustning.

156
Q

Fordonssätt

A

Ett eller flera sammankopplade spårfordon som används vid tågfärd, spärrfärd eller växling. Gemensam term för tågsätt, spärrfärdssätt och växlingssätt.

157
Q

Tågsätt

A

Det fordonssätt som används vid tågfärd.

158
Q

Tåg

A

Kortform för tågsätt. Termen tåg är också kortform för tågfärd. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.

159
Q

Spärrfärdssätt

A

Det fordonssätt som används vid spärrfärd.

160
Q

Loktåg

A

fordonssätt som framdrivs av ett eller flera lok samt övriga tågsammansättningar som inte är motorvagnståg.

161
Q

Motorvagnståg

A

Fordonssätt som består av en eller flera motorvagnar samt till motorvagnen särskilt avpassade vagnar.

162
Q

Växlingssätt

A

Det fordonssätt som används vid växling.

163
Q

Skjuts

A

Det växlingssätt som förflyttas genom skjutsning.

164
Q

Släpp

A

Det växlingssätt som förflyttas genom skjutsning.

165
Q

Lätt arbetsredskap

A

Arbetsredskap som inklusive last väger högst 120 kg.

166
Q

Tungt arbetsredskap

A

Arbetsredskap som inte är ett lätt arbetsredskap.

167
Q

Tågvikt

A

Den sammanlagda vikten av ett fordonssätt. Mäts i ton.

168
Q

Vagnvikt

A

Tågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton.

169
Q

Bromsvikt

A

Det värde som anger bromsverkan hos ett spårfordon eller ett fordonssätt. Uttrycks i ton.

170
Q

Dynamisk vikt

A

Värde som vid beräkning av bromsprocenten används för drivfordon när tågvikten ska framställas, istället för drivfordonets verkliga vikt. Uttrycks i ton.

171
Q

Bromsprocent

A

Det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten.

172
Q

Bromskategori

A

Kategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft.

173
Q

Bromsgrupp

A

Indelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdssätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier.

174
Q

Huvudbromssystem

A

Genomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen.

175
Q

Driftbromsning

A

En anpassad bromsning med huvudbromskontrollern i driftbromsläget.

176
Q

Fullbromsning

A

En bromsning med huvudbromskontrollern i sista driftbromsläget.

177
Q

Snabbromsning

A

En bromsning med huvudbromskontrollern i snabbromsläget

178
Q

Nödbromsning

A

Bromsverkan genom att en nödbromsanordning används.

179
Q

Systembromsning

A

Tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande driftbromsning eller fullbromsning.

180
Q

Systemnödbromsning

A

Tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande snabbromsning.

181
Q

Normal tryckluftbroms

A

Huvudbromssystem som utgörs av ett tryckluftsystem, styrt av en huvudluftledning med normaltryck 5,0 bar.

182
Q

Huvudledning

A

Genomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av huvudbromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation.

183
Q

Huvudbromskontroller

A

Reglage med vilket föraren manövrerar huvudbromssystemet. Vid normal tryckluftbroms finns det en huvudbromsventil som utgör huvudbromskontrollern eller styrs av denna.

184
Q

Tillsatsbroms

A

Bromssystem (annat än huvudbromssystemet), vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms.

185
Q

Direktbroms

A

Bromssystem (annat än huvudbromssystemet) som manövreras enbart av föraren och som verkar endast på drivfordonet eller manövervagnen.

186
Q

Bromsprov

A

Funktionskontroll av huvudbromssystemet i ett fordonssätt.

187
Q

Bromsprovare

A

Person som ansvarar för ett bromsprov och deltar i dess genomförande.

188
Q

Retardationskontroll

A

Kontroll eller bedömning, utförd av föraren, på ett tågsätt eller spärrfärdssätt i rörelse, av att den verkliga bromsförmågan motsvarar den framräknade bromsprocenten.

189
Q

Handbroms

A

Mekanisk broms, avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning, men även avsedd att kunna användas av en person på fordonet för att bromsa det när det är i rörelse.

190
Q

Parkeringsbroms

A

Mekanisk broms, endast avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning.

191
Q

Uppställningsbroms

A

En tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktlig rullning.

192
Q

Parkeringsspår

A

Spår där lägre krav gäller för säkrande av spårfordon mot rullning än vad som gäller på andra spår.

193
Q

Tågledare

A

Person som övergripande övervakar trafikverksamheterna på huvudspår.

194
Q

Tågklarerare

A

Person som övervakar och leder trafikverksamheterna på huvudspår och särskilt angivna sidospår.

195
Q

Lokaltågklarerare

A

Tågklarerare som tjänstgör på den bevakade driftplats som hen är tågklarerare för.

196
Q

Fjärrtågklarerare

A

Tågklarerare som tjänstgör på en annan plats än de bevakade driftplatser och sträckor som hen är tågklarerare för.

197
Q

Fjärrbevakningscentral

A

Det ställe där en fjärrtågklarerare tjänstgör.

198
Q

Distanstågklarerare

A

Tågklarerare som i system M deltar i övervakningen av en bevakningssträcka som avslutas med en obevakad driftplats vid banans slut. Övervakningen sker gemensamt med tågklareraren för bevakningssträckans andra gränsdriftplats.

199
Q

Kontakttågklarerare

A

Tågklarerare som utför vissa tågklareraruppgifter för en stängd driftplats.

200
Q

Eldriftingenjör

A

Person som övervakar och manövrerar anordningar för elförsörjning av trafiken.

201
Q

Bevakad driftplats

A

Driftplats som för tillfället övervakas och leds av en tågklarerare.

202
Q

Lokalbevakad driftplats

A

Bevakad driftplats som övervakas och leds av en lokaltågklarerare.

203
Q

Fjärrbevakad driftplats

A

Bevakad driftplats som övervakas och leds av en fjärrtågklarerare

204
Q

Stängd driftplats

A

Driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare och som inte får trafikeras av tåg.

205
Q

Obevakad driftplats

A

Driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare men som kan trafikeras av tåg. Andra trafikverksamheter kan sträcka sig förbi driftplatsen.

206
Q

Obevakad vänddriftplats

A

Obevakad driftplats som utgör slutplatsen eller utgångsplatsen för en tåg.

207
Q

Bevakningssträcka

A

Linjen från gränsen för en bevakad eller stängd driftplats till gränsen för nästa bevakade eller stängda driftplats. Omfattar i förekommande fall även normalhuvudspåret på mellanliggande obevakade driftplatser.

208
Q

Säkerhetsmeddelande

A

Meddelande mellan funktionärer i säkerhetstjänst som har till syfte att vägleda mottagaren att utföra rätt åtgärd med inriktning på trafiksäkerheten.

209
Q

Säkerhetsorder

A

Säkerhetsmeddelande från tågklareraren till föraren på ett tåg eller till en tillsyningsman. Anger avvikelser från uppgifter i körplanen eller linjeboken och informerar om andra trafiksäkerhetsrelaterade förhållanden.

210
Q

Order

A

Kortform för säkerhetsorder.

211
Q

Tågorder

A

En sammanställning av de säkerhetsorder som gäller ett visst tåg och som har en begränsad giltighetstid.

212
Q

Sträckorder

A

En sammanställning av de säkerhetsorder som gäller för en viss sträcka.

213
Q

Dygnsorder

A

En särskild sträckorder som gäller ett kalenderdygn för de tåg och sträckor som trafikledningen har bestämt.

214
Q

Kontrolldriftplats

A

Den bevakade driftplats vars tågklarerare ansvarar för att kontrollera att ett tåg eller en spärrfärd får en viss säkerhetsorder.

215
Q

Ordergivningsdriftplats

A

Den driftplats vars tågklarerare planenligt ska ge säkerhetsorder till tåg för en viss sträcka.

216
Q

Tåganmälan

A

Anmälan mellan två tågklarerare för att reglera och säkra en tågfärd på en bevakningssträcka. I tåganmälan ingår klartanmälan eller då-klart-anmälan samt utanmälan och inanmälan.

217
Q

Ankomstanmälan

A

Anmälan från en förare av ett tåg att tåget i sin helhet har kommit in på en bevakad driftplats eller att tåget i sin helhet har passerat en annan trafikplats.

218
Q

Avspärrning

A

Åtgärd som utförs av tågklareraren för att förhindra att ett tåg tillåts på en bevakningssträcka eller på ett spårområde på en bevakad driftplats.

219
Q

Avspärrningsanmälan

A

Anmälan mellan två tågklarerare för att upprätta en avspärrning av en bevakningssträcka.

220
Q

Tågordning

A

Sammanställning av uppgifter från körplanen som gäller för en viss driftplats.

221
Q

Tågklarerardokumentation

A

De dokument som tågklareraren använder för övervakning av en bevakningssträcka och dokumentation av anordnade och inställda trafikverksamheter, behov av säkerhetsorder med mera.

222
Q

System E2

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med signalställverk och radioblockcentral med hjälp av nivå 2 av systemet ETCS. Driftplatserna är bevakade.

223
Q

System E3

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med signalställverk och radioblockcentral med hjälp av nivå 3 av systemet ETCS. Driftplatserna är bevakade.

224
Q

System H

A

Trafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.

225
Q

System M

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda.

226
Q

System S

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd.

227
Q

System R

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.

228
Q

System F

A

Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade.

229
Q

Säkrad rörelse

A

Rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. I system E2 och E3 kan även växling framföras som säkrad rörelse.

230
Q

Siktrörelse

A

Rörelseform på huvudspår eller sidospår. Innebär att hastigheten måste anpassas till siktsträckan.

231
Q

Färdens största tillåtna hastighet

A

Den största tillåtna hastighet som det fordonssätt som används vid färden för tillfället får framföras med.

232
Q

Fordonssättets största tillåtna hastighet

A

Den största tillåtna hastighet som gäller för fordonssättet. Här avses hastighetsbegränsningar som bestäms av fordonssättets sammansättning etc.

233
Q

Hel siktfart

A

Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom siktsträckan

  • före ett stillastående spårfordon
  • före en signalinrättning eller signaltavla som visar ”stopp”.

Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.

234
Q

Halv siktfart

A

Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom halva siktsträckan

  • så att kollision med ett mötande spårfordon som också framförs i halv siktfart kan förhindras
  • före ett stillastående spårfordon
  • före en signalinrättning eller signaltavla som visar ”stopp”
  • före en medväxel i fel läge eller en spårspärr i påläge.

Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.

235
Q

Krypfart

A

Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna

  • som vid halv siktfart
  • före en motväxel vars växeltungor inte sluter.

Hastigheten får inte överstiga 10 km/tim.

236
Q

Banans största tillåtna hastighet

A

Den högsta hastighet som är tillåten
på ett visst spåravsnitt. Anges i linjeboken. För sidospår är banans största tillåtna hastighet 30 km/tim, om inte annat anges av infrastrukturförvaltaren.

237
Q

Permanent hastighetsbegränsning

A

Permanent begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för fordonssätt med vissa egenskaper. Anges i linjeboken.

238
Q

Hastighetsnedsättning

A

Tillfällig begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för alla eller vissa typer av fordonssätt. Anges inte i linjeboken.

239
Q

Trafikverksamhet

A

Verksamhet som innebär att banan disponeras för framförande av spårfordon eller för ett ändamål som förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon. Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd.

240
Q

Färd

A

Sammanfattande benämning för trafikverksamheterna växling, tågfärd och spärrfärd.

241
Q

Skyddsform

A

Sammanfattande benämning för trafikverksamheterna A-skydd, E-skydd , L-skydd, D-skydd och S-skydd.

242
Q

Växling

A

Trafikverksamhet för att förflytta spårfordon:
• på sidospår
• på huvudspår på en bevakad driftplats
• på huvudspår omedelbart utanför en bevakad driftplats, i samband med växling på driftplat- sen
• på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats, vilket förutsätter att hela eller delar av ett tågsätt eller spärrfärdssätt används. I detta fall är trafikverksamheten växling underordnad den tågfärd eller spärrfärd som pågår.

243
Q

Tågfärd

A

Trafikverksamhet för att framföra storfordon från en driftplats eller driftplatsdel till någon annan driftplats eller driftplatsdel

244
Q

Tåg

A

Kortform för tågfärd. Termen tåg är också kortform för tågsätt, se rubriken 3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.

245
Q

Spärrfärd

A

Trafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka. I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets utfart från och infart till angränsande driftplatser.

246
Q

Stoppassagemedgivande

A

Medgivande från tågklareraren till en färd att passera
• ”stopp” från en huvudsignal, huvudsignal-
tavla, dvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller
skyddsstopplykta, eller
• en signalpunktstavla eller annan punkt i
system E2 och E3 utan tekniskt körbesked.

247
Q

A-skydd

A

Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon inom ett bestämt område.

248
Q

E-skydd

A

Trafikverksamhet på huvudspår till skydd mot att spårfordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till en kontaktledningssektion där arbete pågår.

249
Q

L-skydd

A

Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon på ett område på en bevakningssträcka, i de fall endast lätta arbetsredskap används.

250
Q

D-skydd

A

Trafikverksamhet som kan tillämpas vid omfattande arbeten när många trafikverksamheter (andra än tågfärd) ska befinna sig på samma bevakningssträcka och/eller inom samma driftplats.

251
Q

S-skydd

A

Trafikverksamhet som används för ett säkerhetspåverkande arbete i en signalanläggning, såvida arbetet inte kräver A-skydd.

252
Q

Resande

A

Personer som medföljer fordonssättet vid en tågfärd, spärrfärd eller växling, utom den tjänstgörande personalen.

253
Q

Vägvakt

A

Den som bevakar en plankorsning eller tillfälligt manövrerar en vägskyddsanläggning.

254
Q

Tågsättsklargörare

A

Person som ansvarar för kontroll av iordningsställande av ett fordonssätt.

255
Q

Växlingsplan

A

Dokument som kan finnas för att beskriva planenliga växlingar på en driftplats.

256
Q

Växlingsområde

A

Område som upplåts för en växling.

257
Q

Växlingsgränsen

A

Den gräns på huvudspår på en driftplats, utanför vilken en växling bara undantagsvis får äga rum och bara efter särskilt tillstånd av tågklareraren.

258
Q

Tillsyningsman

A

Person som deltar i och ansvarar för genomförandet av en växling.

259
Q

Förare

A

Person som ansvarar för manövreringen av ett drivfordon vid en växling.

260
Q

Signalgivare

A

Person som till föraren ger eller repeterar signaler.

261
Q

Starttillstånd

A

Tillstånd från tågklareraren till tillsyningsman- nen att påbörja en växling. För en växling som äger rum på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats ges starttillståndet till tillsyningsmannen av den överordnade tågfärdens förare eller spärrfärdens tillsyningsman. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.

262
Q

Vägväxling

A

Växling som i en och samma riktning och utan att stanna sker på en för rörelsen låst växlingsväg.

263
Q

Skjutsning

A

Växling som innebär att ett eller flera avkopplade spårfordon flyttas genom att ett drivfordon hastigt skjuter iväg dem.

264
Q

Släppning

A

Växling som innebär att ett eller flera spårfordon avsiktligt flyttas genom att de tillåts rulla av egen tyngd.

265
Q

Tågvägsväxling

A

Växling som i en och samma riktning och utan att stanna sker på en för rörelsen låst normal tågväg med tekniskt körbesked. Förekommer i system E2 och E3.

266
Q

Resandetåg

A

Tåg som är upplåtet för resande.

267
Q

Ordinarie tåg

A

Tågfärd som sker utan särskild order, enligt en planenlig körplan.

268
Q

Extratåg

A

Tågfärd som anordnas på särskild order, enligt en planenlig körplan eller en tillfällig körplan.

269
Q

Körplan

A

Plan som anger tågfärdens beteckning, sträcka, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.

270
Q

Planenlig körplan

A

Körplan som för en bestämd planeringsperiod på förhand är fastställd av trafikledningen.

271
Q

Tillfällig körplan

A

Körplan som inte är en planenlig körplan.

272
Q

Förare

A

Person som ansvarar för genomförandet av tågfärden och som i regel manövrerar drivfordon i tåget.

273
Q

Ombordansvarig

A

Person som på ett resandetåg har det övergripande ansvaret för de resande

274
Q

Avgångssignalerare

A

Person som vid uppehåll för trafikutbyte med resandetåg kontrollerar att trafikutbytet är avslutat och ger signalen ”avgång”.

275
Q

Körtillstånd

A

Tillstånd från tågklareraren till föraren att sätta ett tåg i rörelse eller att låta ett tåg fortsätta rörelsen enligt körplanen och signalbesked till tåget.

276
Q

Muntligt körtillstånd

A

Körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som inte behöver skrivas ned.

277
Q

Skriftligt körtillstånd

A

Körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som ska skrivas ner av föraren. Det kan utgöras av ett stoppassagemedgivande som ges skriftligt.

278
Q

Uppehåll

A

Situation som innebär att ett tåg enligt körplanen eller en säkerhetsorder ska stanna vid trafikplatsen.

279
Q

Uppehåll för trafikutbyte

A

Uppehåll avsett för järnvägsföretagets behov, till exempel av- och påstigning, av- eller till- koppling av fordon, förarbyte, säkerhetssyning.

280
Q

Tekniskt uppehåll

A

Annat uppehåll än uppehåll för trafikutbyte.

281
Q

Genomfartståg

A

Tåg som inte har uppehåll vid trafikplatsen.

282
Q

Kontrollmöte

A

Situation som innebär att tåget inte får lämna en driftplats mot en sträcka i system M förrän föraren (för ett visst tåg) har kontrollerat att ett visst annat tåg i motsatt riktning har kommit dit.

283
Q

K-möte

A

Kortform för kontrollmöte

284
Q

Tågfärdväg

A

De delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt vid den första av följande punkter:
• en stoppbock
• en S-tavla (dock ej i vissa fall, se modul 3M Signaler
- Tillägg för system M)
• en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i ”stopp”
• en signalpunktstavla såvida inte tåget har ett tekniskt körbesked som gäller förbi signalpunktstavlan
• driftplatsgränsen mot linjen.

285
Q

Skyddssträcka

A

Spåravsnitt som ska hållas hinderfritt. Börjar omedelbart bortom slutpunkten för en tågfärdväg.

286
Q

Körplan (spärrfärd)

A

Plan som anger spärrfärdens identifierande beteckning, spärrfärdssträckan, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.

287
Q

Spärrfärdssträcka

A

Den bevakningssträcka eller del av bevakningssträcka som en spärrfärd omfattar. Vid dubbelspår eller flerspår är det också bestämt vilket av spåren som används.

288
Q

Tillsyningsman (spärrfärd)

A

Person som ansvarar för genomförandet av spärrfärden.

289
Q

Förare (spärrfärd)

A

Person som ansvarar för manövrering av drivfordon.

290
Q

Starttillstånd (spärrfärd)

A

Tillstånd från tågklareraren till tillsynings-
mannen att påbörja en spärrfärd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.

291
Q

Spärrfärd efter tåg

A

Spärrfärd som påbörjas sedan ett tåg har passerat och medan tåget finns kvar på bevakningssträckan.

292
Q

Arbetsplan

A

Plan som för ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S- skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde respektive de objekt ett S-skydd omfattar och andra behövliga uppgifter.

293
Q

Dispositionsarbetsplan

A

Plan som för ett D-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt D-skyddsområde och andra behövliga uppgifter.

294
Q

A-skyddsområde

A

Område som ett A-skydd omfattar.

295
Q

E-skyddsområde

A

Område som ett E-skydd omfattar.

296
Q

L-skyddsområde

A

Område som ett L-skydd omfattar.

297
Q

D-skyddsområde

A

Område som ett D-skydd omfattar.

298
Q

Tillsyningsman (skydd)

A

Person som ansvarar för genomförandet av A-skyddet, E-skyddet, L-skyddet eller S-skyddet.

299
Q

Huvudtillsyningsman

A

Person som vid D-skydd övervakar, samordnar och trafikleder de ingående trafikverksamheterna. Ansvarar för D-skyddet gentemot tågklareraren.

300
Q

Starttillstånd (skydd)

A

Tillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att på- börja ett A-skydd, E-skydd, L-skydd, eller S-skydd samt till huvudtillsyningsmannen att påbörja ett D-skydd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.

301
Q

A-skydd efter tåg

A

A-skydd vars A-skyddsområde omfattar del av bevak- ningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.

302
Q

L-skydd efter tåg

A

L-skydd vars L-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.

TTJ (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions