Termer Flashcards
Spårentreprenören
Som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Med spårentreprenör avses i föreskrifterna även infrastrukturförvaltare som utför arbete på egen järnvägsinfrastruktur.
Trafikledningen
Den utpekade funktion hos infrastrukturförvaltaren som svarar för den operativa trafikledningen.
Banan
Hela spåranläggningen, inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggningar och signalanläggningar. Banan indelas i linjen och driftplatser.
Trafikplats
Gemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken.
Linjen
Banan utanför driftplatsernas gränser.
Driftplats
Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen.
Driftplatsdel
Avgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar.
Driftplatsgräns
Gräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som gränsar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla.
Hållställe
Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning.
Linjeplats
Plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen.
Hållplats
Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret.
Blocksträcka
Del av huvudspåret på linjen i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler eller signalpunktstavlor. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar.
Huvudspår
Spår som är avsett för säkrad rörelse.
Sidospår
Annat spår än huvudspår.
Normalhuvudspåret
Det huvudspår på en driftplats som från driftplatsgränsen leder genom växlar i normalläge. Vid en obevakad driftplats är det normalhuvudspåret som används vid säkrad rörelse.
Avvikande huvudspår
Annat huvudspår på en driftplats än normalhuvudspåret.
Enkelspår
Sträcka med endast ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.
Dubbelspår
Sträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.
Nedspåret
Det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med udda nummer går vid dubbelspår.
Uppspåret
Det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår.
Flerspår
Sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.
Första nedspåret, andra nedspåret, första uppspåret, andra uppspåret osv.
Beteckningar för huvudspåren på flerspår, enligt definition i linjeboken.
Signalkontrollerat sidospår
Sidospår som kan ingå i en växlingsväg.
Växel
Anordning som gör det möjligt att framföra spårfordon från ett spår till ett annat. Vardera
änden med växeltungor i en korsningsväxel betraktas som en egen växel.
Huvudspårsskiljande växel
En motväxel eller medväxel som skiljer eller förenar två huvudspår.
Skyddsväxel
Växel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in i ett visst spår.
Motväxel
Växel betraktad i den riktning där ett spår för- grenar sig i två spår.
Medväxel
Växel betraktad i den riktning där två spår leder samman i ett spår.
Normalläge
Ett på förhand bestämt läge för en växel eller spårspärr. Kallas även plusläge.
Omlagt läge
Det läge för en växel eller spårspärr som inte är normalläget. Kallas även minusläge.
Högerläge
läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det högra spåret.
Vänsterläge
läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det vänstra spåret.
Spårspärr
anordning som med en kloss på rälen förhindrar rörelse förbi platsen.
Påläge
läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger på rälen.
Avläge
läge för en spårspärr, när spårspärrklossen ligger vid sidan av rälen.
Hinderfrihetspunkt
den punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning. Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret.
Skyddande läge
det läge för en växel eller spårspärr som hindrar spårfordon att komma in i det spår som ska skyddas.
Växel som sluter
växel vars anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och vars frånliggande tunga ligger på tillräckligt avstånd från sin stödräl. För en växel som har rörlig korsningsspets krävs också att denna befinner sig i farbart läge.
Låst växel
växel som uppfyller något av följande:
• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg
• är i kontroll och är spärrad
• är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås
• sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås.
Låst spårspärr
spårspärr som uppfyller något av följande:
• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg
• är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås.
Bevakad växel
växel som sluter utan att vara låst, men som är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske. Övervakningen sker
• från ställverket, om växeln är centralt omläggbar men inte är lokalfrigiven
• av en person på plats, om växeln är lokalt omläggbar.
Växel i kontroll
växel som sluter och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
Spårspärr i kontroll
spårspärr som ligger i rätt läge och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
Rörlig bro i kontroll
rörlig bro som medger järnvägstrafik och vars läge bekräftas av signalanläggningen.
Lokalfrigiven växel
lokalt omläggbar växel som för tillfället kan läggas om på plats.
Lokalfrigiven spårspärr
lokalt omläggbar spårspärr som för tillfället kan läggas om på plats.
K16-nyckel
nyckel till K16-lås.
K16-lås
lås för växlar på linjeplatser och obevakade driftplatser i system M.
Kontrollbekräftad växel, spårspärr eller rörlig bro
Växel, spårspärr resp. rörlig bro vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom ”kör” i en huvudsignal (eller motsvarande ATC-besked) eller tekniskt körbesked.
Hinderfrihetsspårledning
Spårledning som kontrollerar om ett visst spåravsnitt är fritt från storfordon.
Signalställverk
Signalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar.
Linjeblockering
Signalanläggning för linjen i system H. Är baserad på hinderfrihetsspårledningar.
Vägskyddsanläggning
Signalanläggning, avsedd att skydda trafiken vid en plankorsning.
FK-låda
Särskild frånkopplingsanordning för vägskyddsanläggningar.
Avregistrering
En funktion i system E2 och E3 med vilken tågklareraren kan ta bort en färd från radioblockcentralen.
Automatmarkering
En markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd.
Lokalreservering
Funktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd.
Backningsväg
Ett reserverat spåravsnitt för backning i system E3.
Radioblockcentral
Den del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas.
Externmarkering
En manöver i system E3 med en särskild utrustning där någon annan än tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.
Separatmarkering
En manöver i system E3 med vilken tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.
Signalpunkt
Punkt som avgränsar signalsträckor i system E2 och E3 och som utmärks med en signalpunktstavla eller huvudsignal. Kan vara en infartssignalpunkt, mellansignalpunkt, utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt.
Skyddsmarkering
Åtgärd som vidtas av en tillsyningsman och som ska förhindra att körtillstånd ges till en färd över ett visst spåravsnitt. Åtgärden kan bestå av kortslutning av spårledning för hinderfrihetskontroll eller externmarkering.
Signal
I trafikreglerna fastställt budskap som av trafiksäkerhetsskäl eller driftskäl överförs till en signalmottagare. Även kortform för signalbesked, signalbild och signalinrättning
Dagsignal
Form av visuell signal som är avsedd att användas vid dagsljus eller motsvarande goda ljusförhållanden.
Nattsignal
Form av visuell signal som är avsedd att användas när dagsignal inte kan ses tydligt.
Handsignal
Visuell signal som ges med händerna eller ett signalredskap som bärs eller hålls av en person.
Muntlig signal
Signal som ersätter en handsignal och som ges genom att säga dess signalbesked.
Yttre siganlering
Signaler som finns utefter banan.
Hyttsignalering
Information från tågskyddssystemet som ges via förarpanelen i förarhytten.
Signalbesked
Fastställd benämning på ett signalbudskap.
Besked
Kortform för signalbesked.
Signalmedel
Anordning eller medel som används för att ge signal. Indelas i visuella signalmedel och ljudsignalmedel.
Signalinrättning
Fast placerat yttre signalmedel vars signalbesked kan variera. Indelas i ljussignal, tablåsignal och mekanisk signal.
Ljussignal
Signalinrättning som visar signal med ett eller flera ljussken.
Tablåsignal
Signalinrättning som visar signal med en eller flera lysande bokstäver, siffror eller andra tecken.
Mekanisk signal
Signalinrättning som förmediar signalbesked med skärmar eller liknande i olika positioner.
Signalbild
Utseendet av ett visst signalbesked från en signalinrättning och det namn på denna som anges i trafikföreskrifterna.
Signaltavla
Yttre signalmedel med oföränderligt utseende och som därmed kan ge endast ett signalbudskap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar.
Tavla
Kortform för signaltavla.
Signalredskap
Visuellt signalmedel avsett att bäras av en person som handsignallykta, signalflagga eller signalstav.
Fordonssignalmedel
Fast eller flyttbart visuellt signalmedel, placerat på eller i spårfordon, i form av
• strålkastare, signallampa, eller skärm, placerad på spårfordons utsida för att ge signaler
eller
• indikeringslampa eller dylikt, för överföring av signaler från förare till tågpersonal eller omvänt.
K15-nyckel
Nyckel som används för att låsa en normal tågväg och för att ställa huvudsignal till ”kör”.
Tågväg
Gemensam term för normal tågväg, särskild tågväg och förenklad tågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställverket och har en börjanpunkt och en slutpunkt.
Normal tågväg
Tågväg för färd som ska signaleras med ”kör” i en huvudsignal eller som framförs i driftläge ”full övervakning” eller driftläge ”på sikt”.
Särskild tågväg
Tågväg i system E2 och E3 för färd som ska framföras utan verksamt tågskyddssystem.
Förenklad tågväg
Tågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i ”stopp” eller förbi en signalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körbesked.
Upplåsningsspärrad tågväg
Funktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en särskild manöver.
Skyddssträcka
Den sträcka som finns närmast efter en tågvägs slutpunkt och som kan utnyttjas av ett fordon som inte har kunnat stanna vid slutpunkten och som därför ska vara hinderfri.
Sidoskydd
Skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan.
Frontskydd
Skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg vid dess slutpunkt, eller på tågvägens skyddssträcka.
Växlingsväg
Spåravsnitt på en driftplats, avsett för siktrörelse. Kontrolleras och kan låsas i signalställverket.
Magasinering
Funktion för att ställa kommandon till signalställverk i kö i väntan på att villkor för verkställelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg.
Spärrning av huvudsignal
Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att huvudsignalen kan ställas till ”kör”. I vissa signalställverk kan spärrningen dessutom innebära att andra huvudsignaler inte kan visa ”kör” till en tågväg som i motsatt riktning leder förbi den spärrade huvudsignalen.
Spärrning av signalpunkt
Manöver och funktion i signalställverk i system E2 och E3. Förhindrar att tekniskt körbesked kan ges förbi signalpunkten.
Spärrning av spåravsnitt
Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till ”kör” eller att ett tekniskt körbesked kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår.
Spärrning av linjeblock
Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att utfartsblocksignalerna mot den berörda bevakningssträckan kan visa ”kör”. Även vissa mellanblocksignaler förhindras att visa ”kör”.
Spärrning av växel
Manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att växeln läggs om.
Obevakad drift
Funktion i signalställverk. Används när driftplatsen är obevakad. Medger att huvudsignaler kan visa ”kör” i båda riktningar till normalhuvudspåret och säkerställer att vissa krav för att driftplatsen ska få vara obevakad är uppfyllda.
Tågskyddssystem
Tekniskt system för övervakning och presenta- tion av signal- och hastighetsbesked. Utgörs av ban- och ombordutrustning för systemet ATC eller systemet ETCS.
ETCS-STM
Ombordutrustning för ETCS som är komplet- terad med en enhet, STM, som läser information från ATC-baliser och översätter mottagen information till ombordutrustningen.
ETCS-område
Område utrustat med balisgrupper för ETCS.
ATC-område
ATC-område
ATC-arbetsområde
Delav ATC-område, där tågskyddssystemet av tekniska skäl inte ska behandla den ATC-infor som tas emot.
Område utan ATC
Område i andra trafikeringssystem än E2 och E3 som inte är ATC-område.
Balis
Enhet som ligger i spåret och som vid förfrågan sänder information till passerande spårfordon.
Balisgrupp
Grupp om två eller flera baliser.
Repeterbaliser
Balisgrupp avsedd att uppdatera redan tidigare lämnad ATC-information (försignaleringsinformation).
ATC-information
Information som lämnas från en balisgrupp till ett tillslaget tågskyddssystem.
Tillslaget tågskyddssystem
Tågskyddssystemet är tillslaget och det så kallade starttestet är genomfört.
Verksamt tågskyddssystem
Tågskyddssystem som är tillslaget och har tågdata inmatade i systemet.
Tågdata
Data om tågsättet eller spärrfärdssättet. Matas in i spårfordonets tågskyddssystem.
Tågegenskap
Egenskap hos vissa tågsätt eller spärrfärdssätt som matas in i spårfordonets tågskyddssystem som tågdata.
Förarpanel
Panel i förarhytten på spårfordon som lämnar information samt möjliggör inställning av tågdata i tågskyddssystemet.
Förindikator
Indikator på förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM. Kan visa ATC-besked.
Huvudindikator
Indikator på förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM. Kan visa ATC-besked.
Tågövervakning
Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata.
Delövervakning
Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata och ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information).
Fullständig övervakning
Övervakningsgrad som innebär att ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM övervakar inmatade tågdata, ATC-information från huvudsignaler (eller motsvarande ATC-information) samt fullständig ATC-information från hastighetstavlor (eller motsvarande ATC-information).
Frisläppningshastighet
Den hastighet till vilken tågskyddssystemet övervakar bromsningen när målhastigheten är 0 km/tim.
10-/40-övervakning
Övervakning av bromsningen efter mottagen ATC-information eller ETCS-information ”vänta stopp” (eller motsvarande), när fri- släppningshastigheten är angiven hastighetsnivå i km/tim. I ETCS kan även andra nivåer än 40 och 10 förekomma.
ATC-besked
I förarpanelen i ombordutrustning för ATC eller ETCS-STM om
• en längre fram gällande största tillåtna hastighet för färden (ATC-förbesked), eller
• den för tillfället gällande största tillåtna hastigheten för färden (ATC-huvudbesked).
Körning med ATC-besked
Körning när ATC-besked visas i huvudindikatorn.
Körning utan ATC-besked
Körning i ATC-område när ATC-besked inte visas i huvudindikatorn samt körning i område utan ATC.
ETCS-besked
Besked i förarpanelen i ombordutrustning för ETCS om bland annat systemnivå, driftläge, tekniskt körbesked, tillåten hastighet, målhastighet, målavstånd.
Bortflyttad målpunkt
Målpunkt för ATC-information från en försignal (eller motsvarande ATC-information). Ligger bortom nästa huvudsignal eller motsvarande signalpunkt.
A-bortflyttning
Förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal men före den därpå följande huvudsignalen.
P-bortflyttning
Förekomst av en bortflyttad målpunkt som ligger bortom nästa huvudsignal, vid någon av de följande huvudsignalerna.
Halvutrustad nedsättning
Hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad utan att det finns någon balisgrupp vid hastighetsnedsättningens början och slut. Ingår i tågskyddssystemet endast genom att ATC-information lämnas från en balisgrupp som ligger före hastighetsnedsättningens början.
Helutrustad nedsättning
Hastighetsnedsättning som är ATC-utrustad med balisgrupper vid hastighetsnedsättningens början och slut.
Balisinformationsfel
Fel i överföringen av ATC-information eller ETCS-information. Leder till balisfelslarm på spårfordonet.
Balisöverensstämmelsefel
Fel som innebär att ATC-information ”stopp” lämnas vid en signal som visar ”kör” eller att ATC-information ”vänta stopp” lämnas vid en signal som visar ”vänta kör”.
Balisfel
Gemensam term för balisinformationsfel och balisöverensstämmelsefel.
Systemnivå
En teknisk tillämpningsnivå för ETCS. Kan vara nivå 3, nivå 2, nivå 1, nivå 0 eller nivå NTC.
Teknisk hastighetsnedsättning
En hastighetsnedsättning som finns i system E2 och E3 och som övervakas av ETCS.
Driftläge
Ett läge som tågskyddssystem ETCS intar och som bestämmer vilken information som systemet ska ta emot och vilka av systemets funktioner som ska vara aktiva, passiva eller avstängda.
Tekniskt körbesked (MA)
ETCS-besked som visar att fordonssättet befinner sig i driftläge ”full övervakning” (FS) eller driftläge ”på sikt” (OS) med högre tillåten has- tighet än 0 km/tim.
Slutpunkt för tekniskt körbesked (EOA)
Punkt till vilken en färd har tekniskt körbesked och där målhastigheten är 0 km/tim.
Plankorsning
Korsning i samma plan mellan spår på egen banvall och en väg.
Plattformsövergång
Korsning i samma plan mellan en gångväg, belägen vid eller intill en plattform, och spår på egen banvall. En plattformsövergång kan vara avsedd även för trafik med vägfordon till och från plattformen
Gångvägskorsning
Korsning i samma plan mellan en gångväg och spår på egen banvall, dock inte en korsning som är en plattformsövergång.
Nedsänkt spår
Spår där rälernas överkant är nedsänkt till samma nivå som det omkringliggande markplanet. Som nedsänkt spår räknas dock inte spår vid plankorsningar, plattformsövergångar och gångvägskorsningar
Linjebok
Sammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linje- beskrivning som beskriver banans indelning,
banans största tillåtna hastighet, vissa signalers och tavlors placering med mera.
Spårfordon
Järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon.
Arbetsredskap
Maskin eller redskap som inte är spårfordon. Arbetsredskap kan vara spårgående eller icke spårgående.
Fordon
Kortform för spårfordon.
Löpdugligt fordon
Fordon som kan tillåtas att rulla på egna hjul utan fara för trafiksäkearbeten.
Storfordon
Spårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar.
Småfordon
Spårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar.
Drivfordon
Spårfordon som har egen framdrivningsutrustning.
Manövervagn
Storfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning.
Lok
Drivfordon utan särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning. Ett lok är inte fast sammankopplat med någon vagn.
Motorvagn
drivfordon med särskilt utrymme för resande, gods eller arbetsutrustning, inklusive motorvagnsenhet som består av flera fast sammankopplade delar.
Verksamt drivfordon
Drivfordon som framförs med den egna framdrivningsutrustningen.
Vagn
Spårfordon som inte har egen framdrivningsutrustning.
Fordonssätt
Ett eller flera sammankopplade spårfordon som används vid tågfärd, spärrfärd eller växling. Gemensam term för tågsätt, spärrfärdssätt och växlingssätt.
Tågsätt
Det fordonssätt som används vid tågfärd.
Tåg
Kortform för tågsätt. Termen tåg är också kortform för tågfärd. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.
Spärrfärdssätt
Det fordonssätt som används vid spärrfärd.
Loktåg
fordonssätt som framdrivs av ett eller flera lok samt övriga tågsammansättningar som inte är motorvagnståg.
Motorvagnståg
Fordonssätt som består av en eller flera motorvagnar samt till motorvagnen särskilt avpassade vagnar.
Växlingssätt
Det fordonssätt som används vid växling.
Skjuts
Det växlingssätt som förflyttas genom skjutsning.
Släpp
Det växlingssätt som förflyttas genom skjutsning.
Lätt arbetsredskap
Arbetsredskap som inklusive last väger högst 120 kg.
Tungt arbetsredskap
Arbetsredskap som inte är ett lätt arbetsredskap.
Tågvikt
Den sammanlagda vikten av ett fordonssätt. Mäts i ton.
Vagnvikt
Tågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton.
Bromsvikt
Det värde som anger bromsverkan hos ett spårfordon eller ett fordonssätt. Uttrycks i ton.
Dynamisk vikt
Värde som vid beräkning av bromsprocenten används för drivfordon när tågvikten ska framställas, istället för drivfordonets verkliga vikt. Uttrycks i ton.
Bromsprocent
Det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten.
Bromskategori
Kategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft.
Bromsgrupp
Indelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdssätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier.
Huvudbromssystem
Genomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen.
Driftbromsning
En anpassad bromsning med huvudbromskontrollern i driftbromsläget.
Fullbromsning
En bromsning med huvudbromskontrollern i sista driftbromsläget.
Snabbromsning
En bromsning med huvudbromskontrollern i snabbromsläget
Nödbromsning
Bromsverkan genom att en nödbromsanordning används.
Systembromsning
Tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande driftbromsning eller fullbromsning.
Systemnödbromsning
Tågskyddssystemet åstadkommer en bromsning motsvarande snabbromsning.
Normal tryckluftbroms
Huvudbromssystem som utgörs av ett tryckluftsystem, styrt av en huvudluftledning med normaltryck 5,0 bar.
Huvudledning
Genomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av huvudbromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation.
Huvudbromskontroller
Reglage med vilket föraren manövrerar huvudbromssystemet. Vid normal tryckluftbroms finns det en huvudbromsventil som utgör huvudbromskontrollern eller styrs av denna.
Tillsatsbroms
Bromssystem (annat än huvudbromssystemet), vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms.
Direktbroms
Bromssystem (annat än huvudbromssystemet) som manövreras enbart av föraren och som verkar endast på drivfordonet eller manövervagnen.
Bromsprov
Funktionskontroll av huvudbromssystemet i ett fordonssätt.
Bromsprovare
Person som ansvarar för ett bromsprov och deltar i dess genomförande.
Retardationskontroll
Kontroll eller bedömning, utförd av föraren, på ett tågsätt eller spärrfärdssätt i rörelse, av att den verkliga bromsförmågan motsvarar den framräknade bromsprocenten.
Handbroms
Mekanisk broms, avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning, men även avsedd att kunna användas av en person på fordonet för att bromsa det när det är i rörelse.
Parkeringsbroms
Mekanisk broms, endast avsedd att kunna säkra spårfordonet mot oavsiktlig rullning.
Uppställningsbroms
En tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktlig rullning.
Parkeringsspår
Spår där lägre krav gäller för säkrande av spårfordon mot rullning än vad som gäller på andra spår.
Tågledare
Person som övergripande övervakar trafikverksamheterna på huvudspår.
Tågklarerare
Person som övervakar och leder trafikverksamheterna på huvudspår och särskilt angivna sidospår.
Lokaltågklarerare
Tågklarerare som tjänstgör på den bevakade driftplats som hen är tågklarerare för.
Fjärrtågklarerare
Tågklarerare som tjänstgör på en annan plats än de bevakade driftplatser och sträckor som hen är tågklarerare för.
Fjärrbevakningscentral
Det ställe där en fjärrtågklarerare tjänstgör.
Distanstågklarerare
Tågklarerare som i system M deltar i övervakningen av en bevakningssträcka som avslutas med en obevakad driftplats vid banans slut. Övervakningen sker gemensamt med tågklareraren för bevakningssträckans andra gränsdriftplats.
Kontakttågklarerare
Tågklarerare som utför vissa tågklareraruppgifter för en stängd driftplats.
Eldriftingenjör
Person som övervakar och manövrerar anordningar för elförsörjning av trafiken.
Bevakad driftplats
Driftplats som för tillfället övervakas och leds av en tågklarerare.
Lokalbevakad driftplats
Bevakad driftplats som övervakas och leds av en lokaltågklarerare.
Fjärrbevakad driftplats
Bevakad driftplats som övervakas och leds av en fjärrtågklarerare
Stängd driftplats
Driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare och som inte får trafikeras av tåg.
Obevakad driftplats
Driftplats som för tillfället inte övervakas och leds av en tågklarerare men som kan trafikeras av tåg. Andra trafikverksamheter kan sträcka sig förbi driftplatsen.
Obevakad vänddriftplats
Obevakad driftplats som utgör slutplatsen eller utgångsplatsen för en tåg.
Bevakningssträcka
Linjen från gränsen för en bevakad eller stängd driftplats till gränsen för nästa bevakade eller stängda driftplats. Omfattar i förekommande fall även normalhuvudspåret på mellanliggande obevakade driftplatser.
Säkerhetsmeddelande
Meddelande mellan funktionärer i säkerhetstjänst som har till syfte att vägleda mottagaren att utföra rätt åtgärd med inriktning på trafiksäkerheten.
Säkerhetsorder
Säkerhetsmeddelande från tågklareraren till föraren på ett tåg eller till en tillsyningsman. Anger avvikelser från uppgifter i körplanen eller linjeboken och informerar om andra trafiksäkerhetsrelaterade förhållanden.
Order
Kortform för säkerhetsorder.
Tågorder
En sammanställning av de säkerhetsorder som gäller ett visst tåg och som har en begränsad giltighetstid.
Sträckorder
En sammanställning av de säkerhetsorder som gäller för en viss sträcka.
Dygnsorder
En särskild sträckorder som gäller ett kalenderdygn för de tåg och sträckor som trafikledningen har bestämt.
Kontrolldriftplats
Den bevakade driftplats vars tågklarerare ansvarar för att kontrollera att ett tåg eller en spärrfärd får en viss säkerhetsorder.
Ordergivningsdriftplats
Den driftplats vars tågklarerare planenligt ska ge säkerhetsorder till tåg för en viss sträcka.
Tåganmälan
Anmälan mellan två tågklarerare för att reglera och säkra en tågfärd på en bevakningssträcka. I tåganmälan ingår klartanmälan eller då-klart-anmälan samt utanmälan och inanmälan.
Ankomstanmälan
Anmälan från en förare av ett tåg att tåget i sin helhet har kommit in på en bevakad driftplats eller att tåget i sin helhet har passerat en annan trafikplats.
Avspärrning
Åtgärd som utförs av tågklareraren för att förhindra att ett tåg tillåts på en bevakningssträcka eller på ett spårområde på en bevakad driftplats.
Avspärrningsanmälan
Anmälan mellan två tågklarerare för att upprätta en avspärrning av en bevakningssträcka.
Tågordning
Sammanställning av uppgifter från körplanen som gäller för en viss driftplats.
Tågklarerardokumentation
De dokument som tågklareraren använder för övervakning av en bevakningssträcka och dokumentation av anordnade och inställda trafikverksamheter, behov av säkerhetsorder med mera.
System E2
Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med signalställverk och radioblockcentral med hjälp av nivå 2 av systemet ETCS. Driftplatserna är bevakade.
System E3
Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med signalställverk och radioblockcentral med hjälp av nivå 3 av systemet ETCS. Driftplatserna är bevakade.
System H
Trafikeringssystem som baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.
System M
Trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda.
System S
Trafikeringssystem som baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd.
System R
Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda.
System F
Trafikeringssystem som baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade.
Säkrad rörelse
Rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. I system E2 och E3 kan även växling framföras som säkrad rörelse.
Siktrörelse
Rörelseform på huvudspår eller sidospår. Innebär att hastigheten måste anpassas till siktsträckan.
Färdens största tillåtna hastighet
Den största tillåtna hastighet som det fordonssätt som används vid färden för tillfället får framföras med.
Fordonssättets största tillåtna hastighet
Den största tillåtna hastighet som gäller för fordonssättet. Här avses hastighetsbegränsningar som bestäms av fordonssättets sammansättning etc.
Hel siktfart
Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom siktsträckan
- före ett stillastående spårfordon
- före en signalinrättning eller signaltavla som visar ”stopp”.
Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.
Halv siktfart
Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna inom halva siktsträckan
- så att kollision med ett mötande spårfordon som också framförs i halv siktfart kan förhindras
- före ett stillastående spårfordon
- före en signalinrättning eller signaltavla som visar ”stopp”
- före en medväxel i fel läge eller en spårspärr i påläge.
Hastigheten får inte överstiga 40 km/tim på huvudspår på linjen och 30 km/tim i övrigt.
Krypfart
Anpassad hastighet som används vid siktrörelse och som medger att fordonssättet kan stanna
- som vid halv siktfart
- före en motväxel vars växeltungor inte sluter.
Hastigheten får inte överstiga 10 km/tim.
Banans största tillåtna hastighet
Den högsta hastighet som är tillåten
på ett visst spåravsnitt. Anges i linjeboken. För sidospår är banans största tillåtna hastighet 30 km/tim, om inte annat anges av infrastrukturförvaltaren.
Permanent hastighetsbegränsning
Permanent begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för fordonssätt med vissa egenskaper. Anges i linjeboken.
Hastighetsnedsättning
Tillfällig begränsning av hastigheten till en nivå som är lägre än banans största tillåtna hastighet och som av bantekniska skäl gäller på ett spåravsnitt för alla eller vissa typer av fordonssätt. Anges inte i linjeboken.
Trafikverksamhet
Verksamhet som innebär att banan disponeras för framförande av spårfordon eller för ett ändamål som förhindrar eller inskränker rörelser med spårfordon. Trafikverksamheterna är växling, tågfärd, spärrfärd, A-skydd, E-skydd, L-skydd, D-skydd och S-skydd.
Färd
Sammanfattande benämning för trafikverksamheterna växling, tågfärd och spärrfärd.
Skyddsform
Sammanfattande benämning för trafikverksamheterna A-skydd, E-skydd , L-skydd, D-skydd och S-skydd.
Växling
Trafikverksamhet för att förflytta spårfordon:
• på sidospår
• på huvudspår på en bevakad driftplats
• på huvudspår omedelbart utanför en bevakad driftplats, i samband med växling på driftplat- sen
• på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats, vilket förutsätter att hela eller delar av ett tågsätt eller spärrfärdssätt används. I detta fall är trafikverksamheten växling underordnad den tågfärd eller spärrfärd som pågår.
Tågfärd
Trafikverksamhet för att framföra storfordon från en driftplats eller driftplatsdel till någon annan driftplats eller driftplatsdel
Tåg
Kortform för tågfärd. Termen tåg är också kortform för tågsätt, se rubriken 3.1 Spårfordon, fordonssätt och arbetsredskap. Termen tåg får bara användas om det inte finns risk för missförstånd.
Spärrfärd
Trafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka. I spärrfärden ingår också spärrfärdssättets utfart från och infart till angränsande driftplatser.
Stoppassagemedgivande
Medgivande från tågklareraren till en färd att passera
• ”stopp” från en huvudsignal, huvudsignal-
tavla, dvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller
skyddsstopplykta, eller
• en signalpunktstavla eller annan punkt i
system E2 och E3 utan tekniskt körbesked.
A-skydd
Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon inom ett bestämt område.
E-skydd
Trafikverksamhet på huvudspår till skydd mot att spårfordon med uppfälld strömavtagare leder spänning till en kontaktledningssektion där arbete pågår.
L-skydd
Trafikverksamhet för att förhindra eller begränsa rörelser med spårfordon på ett område på en bevakningssträcka, i de fall endast lätta arbetsredskap används.
D-skydd
Trafikverksamhet som kan tillämpas vid omfattande arbeten när många trafikverksamheter (andra än tågfärd) ska befinna sig på samma bevakningssträcka och/eller inom samma driftplats.
S-skydd
Trafikverksamhet som används för ett säkerhetspåverkande arbete i en signalanläggning, såvida arbetet inte kräver A-skydd.
Resande
Personer som medföljer fordonssättet vid en tågfärd, spärrfärd eller växling, utom den tjänstgörande personalen.
Vägvakt
Den som bevakar en plankorsning eller tillfälligt manövrerar en vägskyddsanläggning.
Tågsättsklargörare
Person som ansvarar för kontroll av iordningsställande av ett fordonssätt.
Växlingsplan
Dokument som kan finnas för att beskriva planenliga växlingar på en driftplats.
Växlingsområde
Område som upplåts för en växling.
Växlingsgränsen
Den gräns på huvudspår på en driftplats, utanför vilken en växling bara undantagsvis får äga rum och bara efter särskilt tillstånd av tågklareraren.
Tillsyningsman
Person som deltar i och ansvarar för genomförandet av en växling.
Förare
Person som ansvarar för manövreringen av ett drivfordon vid en växling.
Signalgivare
Person som till föraren ger eller repeterar signaler.
Starttillstånd
Tillstånd från tågklareraren till tillsyningsman- nen att påbörja en växling. För en växling som äger rum på huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats ges starttillståndet till tillsyningsmannen av den överordnade tågfärdens förare eller spärrfärdens tillsyningsman. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
Vägväxling
Växling som i en och samma riktning och utan att stanna sker på en för rörelsen låst växlingsväg.
Skjutsning
Växling som innebär att ett eller flera avkopplade spårfordon flyttas genom att ett drivfordon hastigt skjuter iväg dem.
Släppning
Växling som innebär att ett eller flera spårfordon avsiktligt flyttas genom att de tillåts rulla av egen tyngd.
Tågvägsväxling
Växling som i en och samma riktning och utan att stanna sker på en för rörelsen låst normal tågväg med tekniskt körbesked. Förekommer i system E2 och E3.
Resandetåg
Tåg som är upplåtet för resande.
Ordinarie tåg
Tågfärd som sker utan särskild order, enligt en planenlig körplan.
Extratåg
Tågfärd som anordnas på särskild order, enligt en planenlig körplan eller en tillfällig körplan.
Körplan
Plan som anger tågfärdens beteckning, sträcka, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.
Planenlig körplan
Körplan som för en bestämd planeringsperiod på förhand är fastställd av trafikledningen.
Tillfällig körplan
Körplan som inte är en planenlig körplan.
Förare
Person som ansvarar för genomförandet av tågfärden och som i regel manövrerar drivfordon i tåget.
Ombordansvarig
Person som på ett resandetåg har det övergripande ansvaret för de resande
Avgångssignalerare
Person som vid uppehåll för trafikutbyte med resandetåg kontrollerar att trafikutbytet är avslutat och ger signalen ”avgång”.
Körtillstånd
Tillstånd från tågklareraren till föraren att sätta ett tåg i rörelse eller att låta ett tåg fortsätta rörelsen enligt körplanen och signalbesked till tåget.
Muntligt körtillstånd
Körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som inte behöver skrivas ned.
Skriftligt körtillstånd
Körtillstånd som ges till föraren med ett muntligt besked som ska skrivas ner av föraren. Det kan utgöras av ett stoppassagemedgivande som ges skriftligt.
Uppehåll
Situation som innebär att ett tåg enligt körplanen eller en säkerhetsorder ska stanna vid trafikplatsen.
Uppehåll för trafikutbyte
Uppehåll avsett för järnvägsföretagets behov, till exempel av- och påstigning, av- eller till- koppling av fordon, förarbyte, säkerhetssyning.
Tekniskt uppehåll
Annat uppehåll än uppehåll för trafikutbyte.
Genomfartståg
Tåg som inte har uppehåll vid trafikplatsen.
Kontrollmöte
Situation som innebär att tåget inte får lämna en driftplats mot en sträcka i system M förrän föraren (för ett visst tåg) har kontrollerat att ett visst annat tåg i motsatt riktning har kommit dit.
K-möte
Kortform för kontrollmöte
Tågfärdväg
De delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt vid den första av följande punkter:
• en stoppbock
• en S-tavla (dock ej i vissa fall, se modul 3M Signaler
- Tillägg för system M)
• en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i ”stopp”
• en signalpunktstavla såvida inte tåget har ett tekniskt körbesked som gäller förbi signalpunktstavlan
• driftplatsgränsen mot linjen.
Skyddssträcka
Spåravsnitt som ska hållas hinderfritt. Börjar omedelbart bortom slutpunkten för en tågfärdväg.
Körplan (spärrfärd)
Plan som anger spärrfärdens identifierande beteckning, spärrfärdssträckan, tidsangivelser och andra behövliga uppgifter.
Spärrfärdssträcka
Den bevakningssträcka eller del av bevakningssträcka som en spärrfärd omfattar. Vid dubbelspår eller flerspår är det också bestämt vilket av spåren som används.
Tillsyningsman (spärrfärd)
Person som ansvarar för genomförandet av spärrfärden.
Förare (spärrfärd)
Person som ansvarar för manövrering av drivfordon.
Starttillstånd (spärrfärd)
Tillstånd från tågklareraren till tillsynings-
mannen att påbörja en spärrfärd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
Spärrfärd efter tåg
Spärrfärd som påbörjas sedan ett tåg har passerat och medan tåget finns kvar på bevakningssträckan.
Arbetsplan
Plan som för ett A-skydd, E-skydd, L-skydd eller S- skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt A-skyddsområde, E-skyddsområde, L-skyddsområde respektive de objekt ett S-skydd omfattar och andra behövliga uppgifter.
Dispositionsarbetsplan
Plan som för ett D-skydd anger en identifierande beteckning, tidsangivelser samt D-skyddsområde och andra behövliga uppgifter.
A-skyddsområde
Område som ett A-skydd omfattar.
E-skyddsområde
Område som ett E-skydd omfattar.
L-skyddsområde
Område som ett L-skydd omfattar.
D-skyddsområde
Område som ett D-skydd omfattar.
Tillsyningsman (skydd)
Person som ansvarar för genomförandet av A-skyddet, E-skyddet, L-skyddet eller S-skyddet.
Huvudtillsyningsman
Person som vid D-skydd övervakar, samordnar och trafikleder de ingående trafikverksamheterna. Ansvarar för D-skyddet gentemot tågklareraren.
Starttillstånd (skydd)
Tillstånd från tågklareraren till tillsyningsmannen att på- börja ett A-skydd, E-skydd, L-skydd, eller S-skydd samt till huvudtillsyningsmannen att påbörja ett D-skydd. Inom ett D-skydd är det huvudtillsyningsmannen som ger tillsyningsmannen ett starttillstånd.
A-skydd efter tåg
A-skydd vars A-skyddsområde omfattar del av bevak- ningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.
L-skydd efter tåg
L-skydd vars L-skyddsområde omfattar del av bevakningssträcka och som påbörjas sedan ett tåg har passerat arbetsplatsen men medan tåget fortfarande finns kvar på bevakningssträckan.
