Tentor

Question 1

Hur utvinner hästar energi från gräs, och hur upptas det från digestionskanalen?

Answer 1

Hästar är grovtarmsjäsare vilket innebär att de har mikrobiell nedbrytning i grovtarmen där mikroorganismer bryter ner strukturella kolhydrater (fibrer) som cellulosa i gräs och sedan jäser dem. Processen bildar flyktiga fettsyror (VFA = smörsyra, ättiksyra och propionsyra) som sedan upptas i blodet och står för 75 % av hästens energibehov.

Question 2

Ange minst 2 risker med att hantera och utfodra hundar eller katter med färskfoder.

Answer 2

• Det kan innehålla hormonbildande körtlar.
• Det kan innehålla skadliga bakterier som även kan spridas till människor, tex salmonella.
• Det kan innehålla ben som kan fastna i halsen, perforera magtarmkanalen och orsaka tandfrakturer.

Question 3

Nämn minst 3 förutsättningar som måste uppfyllas för att gräsklipp ska bli ensilage.

Answer 3

• Det ska ha rätt botanisk sammansättning
  (är det bara gräs eller baljväxter/klöver?).
• Det ska ha rätt plantmognad vid skörd
  (tidig sommar ger mer lättpackad anaerob miljö, men kan behöva tillsatta mjölksyrabakterier).
• Det ska skördas och torkas under rätt väderleksförhållanden (annars påverkas ts,
  som inte bör vara över 50 % i ensilage).
• Det ska lagras utefter hur det ska fodras och för att minimera kontamination. Balen bör även stå i minst 6 veckor före utfodring.

Question 4

Redogör för skillnaden mellan grovfoder och kraftfoder, samt ge 2 exempel på vardera.

Answer 4

• Grovfoder är fiberrikt foder med hög andel växtfibrer och strukturella kolhydrater som kräver mikrobiell jäsning för att brytas ner, tex hö och halm.
• Kraftfoder är ofta finmalt foder rikt på protein och energi med högt näringsinnehåll per enhet ts, tex spannmål som vete, korn, råg och havre.

Question 5

Ge 3 exempel på essentiella aminosyror, och förklara vad det betyder.

Answer 5

Att den är livsviktig men inte kan syntetiseras av kroppen självt alls eller i tillräcklig mängd och därför måste tillföras via fodret, tex arginin, lysin samt taurin.

Question 6

Beskriv vad caecotrofi innebär.

Answer 6

Vissa djur, som tex kaniner, har snabb passagehastighet av grövre foderpartiklar i mitten av tarmen då det inte är lika lönt att lägga tid på att smälta, medan finare fibrer matas tillbaka i tarmens utkant och jäses extra länge i blindtarmen. När denna sedan töms så är näringen mer lättillgänglig, och den avföringen kommer ut i speciella mjuka kulor som djuret äter direkt från anus för att tillgodogöra sig viktiga ämnen.

Question 7

I en fodermedelstabell för hästar som anger både smältbar energi (DE) och omsättbar energi (ME/OE) har havre energivärdet 13,7 MJ/kg ts och 11,1 MJ/kg ts. Vilket av värdena är smältbar energi, och vad skiljer mellan smältbar samt omsättbar energi?

Answer 7

• 13,7 MJ/kg ts är smältbar energi, och 11,1 MJ/kg ts är omsättbar energi.
• Bruttoenergi (all energi i fodret) – (räkna bort energi som avges i träck) –> Smältbar energi (DE) – (räkna bort energi som avges i urin och gas) – > Omsättbar energi (ME/OE) – (räkna bort energin som avges som värme) – > Nettoenergi (det djuret faktiskt får ut).

Question 8

Vad är en triglycerid och vad innebär det om den innehåller omättade beståndsdelar?

Answer 8

En triglycerid är en fettmolekyl som består av 1 glycerol och 3 fettsyror. Om den innehåller omättade beståndsdelar, alltså fettsyror med dubbelbindnigar, så är det omättat fett.

Question 9

Vilken ingrediens är vanligast i kraftfoder till de flesta djurslag?

Answer 9

Spannmål

Question 10

Vilka 2 vanliga fodermedel kommer från sockerbetan?

Answer 10

• Betmassa

- Melass

Question 11

Vilken kolhydrat är vanligast i gräs respektive vete?

Answer 11

Fiber respektive stärkelse.

Question 12

Hur kan hö i lager skyddas mot mögeltillväxt?

Answer 12

• Täck över det.

- Låt det inte ligga på fuktig mark.

Question 13

Vilket näringsrelaterad sjukdomstillstånd är vanligast hos hundar och katter?

Answer 13

Övervikt

Question 14

Nämn minst 4 näringsämnen som måste tillsättas i en vegetabilisk diet för att uppfylla en katts näringsbehov.

Answer 14

• Taurin
• Arginin
• Aktivt vitamin
• Arakidonsyra

Question 15

Är det störst risk för stora eller små hundar att drabbas av felaktig utfodring under tillväxtperioden?

Answer 15

Stora hundar

Question 16

Nämn minst 3 sjukdomar som växande hundar kan drabbas av.

Answer 16

• Höftledsdysplasi
• Osteochondros
• Rakitis
• Felvinklad benställning

Question 17

Vilka makroämnen är särskilt viktiga för växande hundar?

Answer 17

• Kalcium (Ca)

- Fosfor (P)

Question 18

Hur är cellulosa uppbyggt?

Answer 18

Det är växtfiber med starka bindningar mellan molekylerna som kräver mikrobiell jäsning för att kunna brytas ner till energi.

Question 19

Hur är protein uppbyggt?

Answer 19

Av aminosyror som är bundna med peptidbindningar, > 50 st i en kedja klassas som protein.

Question 20

Vad är skillnaden mellan en mättad och en omättad fettsyra?

Answer 20

• En mättad fettsyra har enkelbindningar i sig.

- En omättad fettsyra har en eller flera dubbelbindningar i sig.

Question 21

Är amylos ett protein, en kolhydrat eller ett fett?

Answer 21

Kolhydrat

Question 22

Vad menas med ME, och vilka energiförluster är borträknade?

Answer 22

Omsättningsbar energi, där energiförluster i träck, urin och gas är borträknade.

Question 23

Vad är det som främst bestämmer vallväxters energivärde?

Answer 23

Fiberinnehållet

Question 24

Nämn minst 3 fördelar med foderframställning genom extrudering.

Answer 24

• Det bevarar näringsämnen.
• Det är lätt att förvara.
• Det är lätt att fodra/dosera då alla bitar innehåller samma mängd.
• Det blir smakligt för djuret.
• Det förlänger av råvarornas hållbarhet.

Question 25

Vilket näringsämne är känsligast för lagring?

Answer 25

Fett, då det lätt kan härskna/oxidera så att det inte går att fodra med utan att djuret blir dåligt.

Question 26

Vad ska Ca:P-kvoten minst vara för hästar?

Answer 26

1,2

Question 27

Varför ska Ca:P-kvoten vara minst 1,2 för hästar?

Answer 27

Om det blir överskott på P så tolkar hästens kropp det som att den har Ca-brist. Då börjar den ta Ca från skelettet istället, vilket kan ge upphov till Big Head Disease.

Question 28

Vad innebär det att hästar har låga koncentrationer av amylas i tunntarmen?

Answer 28

• Att hästar inte kan bryta ner stora mängder av stärkelse i tunntarmen.
• Att hästar inte bör utfodras med stora mängder spannmål.

Question 29

Nämn minst 2 anledningar varför värmebehandling av hund- och kattfoder är bra.

Answer 29

• Det dödar skadliga bakterier och mögel.
• Det frisätter stärkelse.
• Det förlänger fodrets hållbarhet.

Question 30

Vad är det mögelsvampar bildar som kan orsaka dålig foderhygien i grovfoder?

Answer 30

Mykotoxiner

Question 31

Varför ska foderbyten ske successivt för hästar, och vad kan konsekvensen bli annars?

Answer 31

Hästarnas matsmältning är känslig då mikroberna i grovtarmen är inställda på det nuvarande fodrets uppbyggnad. De behöver tid att hinna ställa om sin sammansättning efter förändringar för att kunna utvinna energi, och nytt foder ska därför gradvis fasas in under 2-3 veckor. Om det sker för fort så kan grovtarmsstörningar uppstå, vilket kan ge fång, kolik och diarré.

Question 32

Vad är det som främst avgör näringsvärdet i vallfoder?

Answer 32

Plantmognad vid skörd.

Question 33

Vad ska energibehovet hos en lakterande tik räcka till?

Answer 33

• Producera mjölk
• Generera kroppsvärme
• Smälta foder
• Uppehålla homeostas

Question 34

Nämn minst 2 kvaliteter som inbegriper ordet foderkvalitet.

Answer 34

• Näringskvalitet

- Hygienisk kvalitet

Question 35

Du ska köpa hö till djurkliniken där du arbetar och har fått erbjudanden från 2 höproducenter. Näringsvärdena är rätt lika men den ena producenten har en skulltork, den andra har ingen. Vilken höproducent föredrar du höet ifrån, och varför?

Answer 35

Jag föredrar höproducenten med skulltork eftersom en sådan bidrar till snabbare torkning, vilket minskar risken för mögeltillväxt. Utan skulltork krävs soligt och torrt väder i sammanhängande 5-7 dagar för att höet ska torka, och i Sverige är ju risken ganska stor att det blir regn under dessa dagar. Alltså är det säkrare kvalitetsmässigt och hygienmässigt att köpa från producenten med skulltork.

Question 36

Hur stor andel av ett kraftfoder till de flesta djur utgörs av kolhydrater, protein respektive fett?

Answer 36

• Kolhydrater 70-80 %
• Protein 12-20 %
• Fett 3-8 %

Question 37

Förklara ordet palatabilitet, och ge 2 exempel på saker som kan påverka det.

Answer 37

Det är ett begrepp bredare än smaklighet som tar med känslan i munnen, lukt, att äta med ögonen och upplevelse.

Fett och värmebehandling kan båda påverka positivt.

Question 38

Ge exempel på 2 olika typer av kolhydrater.

Answer 38

• Stärkelse

- Cellulosa

Question 39

Skriv i fallande ordning av stärkelseinnehåll:

Betfor
Korn
Majs
Havre

Answer 39

Majs, korn, havre och betfor.

Question 40

Skriv i fallande ordning av fettinnehåll:

Linfrö
Vetekli
Potatisprotein
Vetegroddar

Answer 40

Linfrö, vetegroddar, vetekli och potatisprotein.

Question 41

Vad menas med en begränsande aminosyra?

Answer 41

Om det inte finns tillräckligt av den så spelar det ingen roll hur mycket det finns av andra aminosyror. Den begränsande aminosyran kommer alltså att begränsa hur mycket av övriga aminosyror som kan användas i proteinsyntesen.
Första begränsande aminosyran hänvisar till den livsnödvändiga aminosyra som det finns lägst mängd i fodret relaterat till djurets behov.

Question 42

Förklara näringsämnen respektive fodermedel, och ge 2 exempel på vardera.

Answer 42

Näringsämnen är tex kolhydrater eller protein och finns i fodermedel. Det är det som kroppen upptar och använder som energi för att styra livsprocesserna.

Fodermedel är tex spannmål eller kyckling och består av olika näringsämnen. Det är det som djuret får att äta.

Question 43

Vad är olämpligt med sk gnagar- eller fröblandningar till smådjur, och vad kan ske om man utfodrar för mycket av dem?

Answer 43

Frön kan vara fettrika så att överutfodring leder till övervikt/fetma vilket kan ge andra sjukdomar. Dessutom kan det bli näringsobalans om djur får välja det de tycker bäst om och rata resten, och blandningarna innehåller inte alltid alla vitaminer eller mineraler som djuret behöver.

Question 44

Vad är Atwaters faktorer och vad har de för fördelar samt nackdelar?

Answer 44

Det är omräkningsfakorer för energiinnehåll i fodermedel baserat på genomsnittlig smältbarhet.
Fördelen är att det är lätt att räkna på hur mycket energi djur faktiskt kan tillgodogöra sig från olika foder.
Nackdelen är att det är för generella siffror att följa blint, då olika fodermedel har olika smältbarhetsgrad och olika djur tillgodogör sig energi i olika mängd.

Question 45

Förklara hur energi, fett och proteinbehov påverkas av att en hund respektive katt går från medelålders till senior.

Answer 45

• Metabolismen saktar ner både för geriatriska katter och hundar, vilket ger ett lägre energibehov.
• Geriatriska katter har svårare att bryta ner fett samt protein, och metabolismen tenderar att bryta ner muskler istället för fett. Det kan därför vara bra att minska mängden fett och öka mängden protein i fodergivan.

Question 46

Vilken funktion har saliven hos hästar?

Answer 46

Det smörjer foderstrupen samt buffrar.

Question 47

Vilka 2 mineraler måste komplettera foderstaten till en häst som bara får grovfoder?

Answer 47

• Se

- NaCl

Question 48

Nämn 2 strategier som minskar risken för att dålig foderhygien i grovfoder uppstår.

Answer 48

• Ensilering innebär att grovfodret tillförs mjölksyrabakterier och plastas in för att få en anaerob miljö där mjölksyran sänker pH till 4
  så att all mikrobiell aktivitet avtar.
• Torrlagring innebär att grovfoder förvaras i en fuktfri och ventilerad miljö, eftersom fukt annars är en grogrund för mikrober.

Question 49

En djurägare som ringer till kliniken du arbetar på har en tik som födde 6 valpar för 2 dagar sedan. Tiken går just nu på antibiotika, och valparna får inte dia under tiden. Beskriv för djurägaren hur hen ska utfodra valparna.

Answer 49

Mjölkersättning är det bästa alternativet och ska beredas efter instruktionerna på förpackningen. Valparna ska äta med 3-4 timmars mellanrum dygnet runt när de är så små.

Question 50

Beskriv hur 2 kolhydrater bryts ner och upptas hos hund eller häst.

Answer 50

• Stärkelse bryts ner enzymatiskt i tunntarmen, eller mikrobiella i grovtarmen, och upptas via diffusion samt aktiv transport.
• Cellulosa jäses mikrobiellt i grovtarmen av mikrober som använder kolhydraterna till sin egen metabolism och bildar restprodukter i form av bla flyktiga fettsyror. Dessa upptas via diffusion genom tarmväggen och står för 75 % av hästens energi.

Question 51

Vad är det mer långtgående syftet med att göra en hullbedömning?

Answer 51

Att se hur foderstaten påverkar djurets hull så man vet om det får i sig rätt mängd energi eller inte. Fodergivan kan behöva justeras om man inte är nöjd med hullbedömningen, och efter ett tag görs en ny bedömning för att se om justeringen har gett resultat.

Question 52

Vilken negativ effekt på kvalitet kan förväntas om man öppnar en ensilagebal redan 1 vecka efter inplastning?

Answer 52

Eftersom det inte har hunnit bildas tillräckligt med mjölksyrabakterier så blir ensilaget mer utsatt för mögel snabbt efter att det har fått kontakt med syre, vilket ger sämre hållbarhet. Egentligen ska det gå minst 8 veckor innan ensilagebalen öppnas.

Question 53

Du jobbar i en foderbutik och får en dag samma fråga från 2 olika djurägare samtidigt: Hur utfodrar jag bäst min nya valp? Den ena djurägaren har en bichon frisé och den andra har en grand danois. Båda har fått hem sina valpar från uppfödaren för 2-3 dagar sedan. Hur skiljer dina råd angående utfodring av de 2 valparna, och vilka punkter är samma för båda?

Answer 53

Gemensamt för valparna är att de har dubbelt så stort energibehov som en vuxen hund, och valpar av små raser har större energibehov per kg/kv än stora raser. Det innebär att bichon frisén behöver äta ett foder med högre näringsdensitet än grand danoisen, pga att små magar inte klarar av att äta större mängder mat. Båda valparna behöver äta valpfoder som är balanserat för en valps behov, dvs det behöver ha mycket näring och hög smältbarhet. För en grand danois skulle jag rekommendera ett valpfoder för stora raser där både storleken på matbitarna och näringsinnehållet kommer vara anpassat för vad en större hund behöver. Det är viktigt för båda valparna med en långsam tillväxtfas då för snabb tillväxt kan ge övervikt, led och skelettproblem, fel benställning mm. Men för en grand danois är det extra viktigt att växa långsamt då hundar av stora raser lättare utvecklar ledproblem och artros. En hund av stor ras tar längre tid på sig att bli vuxen än små raser gör, och bichon frisén kommer därför kunna byta till vuxenfoder tidigare än grand danoisen. Men båda bör äta valpfoder i minst 6 månader. Detta för att valpar inte har ett aktivt kalciumupptag förrän vid 6 månaders ålder. Om man ger en valp vuxenfoder kommer den behöva äta större mängder än vad det är balanserat för, för att täcka sitt energibehov. Den kommer då få i sig för mycket av ämnen som tex kalcium. Så valpfoder är att rekommendera för båda raserna och de bör utfodras 3-4 ggr/dag. Det är viktigt att väga valparna ofta och hålla koll på att de inte blir överviktiga. Dels för att övervikt belastar lederna på den växande valpen vilket ökar risken för ledsjukdomar (speciellt för grand danoisen). Dels för att fettceller som bildas hos valpen inte försvinner utan finns kvar även i vuxen ålder, och den kommer då ha lättare att utveckla övervikt då. Övervikt ökar även risken för diabetes och insulinresistens. Jag skulle också råda de båda hundägarna att tänka på hur mycket godbitar de stoppar i sina valpar, eftersom många inte tänker på hur mycket extra näring det ger. Särskilt viktigt om valparna tenderar att väga lite för mycket.

Question 54

En man med en schäfervalp och en kattunge undrar hur han ska utfodra sina djur. Ge råd om hur han ska göra och redogör för skillnader samt likheter i tillväxttakt och kroppsvikt.

Answer 54

Generellt kan sägas att gemensamt för valpar och kattungar är att de har små magar men behöver en he del energi för att kunna växa och få i sig rätt mängd av energi och vitaminer och mineraler. Hundar har större rasskillnader och behovet/utfodringen kan variera mer ä om man jämför med katter och olika kattraser. Till skillnad från katter varierar tillväxttakten mycket mellan olika hundraser. Små hundar har vuxit färdigt vid 9-12 månader och stora raser vid 1,5-2 års ålder. Hur mycket mat en hund bör få beror på en rad olika faktorer, men tillväxttakten avgör mycket. Katter har inte samma varierande tillväxttakt och rasvariation även om olika kattraser är olika stora. Katter har inte visat negativa effekter av för hög tillväxttakt, samtidigt som främst stora hundar riskerar tex led- och skelettsjukdomar om tillväxten sker för snabbt. Också kroppsvikt skiljer sig mycket mellan olika raser, detta gäller främst hund då spannet är stort. För valpar är det noga hur de utfodras. De har ett högt energibehov, dubbelt så högt som en vuxen hund. Det är därför viktigt att de får ett foder anpassat till det höga energibehovet så att de får i sig energin de behöver. Fodret måste ha hög smältbarhet och mycket energi eftersom valpars magar inte är så stora så enorma mängder mat ryms inte. Att utfodra med vuxenfoder går därför inte. Andra ämnen som Ca och andra mineraler kan då hamna i obalans. Ett av de vanligaste problemen vi har med våra djur är övervikt och fetma. Även om det är fullt möjligt att senare i livet planera viktnedgångsprogram för djur är det alltid bättre att förebygga fetma/övervikt. Främst hundar har en tendens att överäta och bör därför portionsutfodras. Då får man som djurägare koll på att valpen får i sig det den behöver men inte mer. Katter har ett annat ätmönster, de äter lite och ofta så fri tillgång fungerar ofta bra. I vårt fall kan det vara värt att hålla ett öga på valpen så att den inte börjar sno kattmat. Fettceller som skapas när djuren är små försvinner inte. Därför är det så viktigt att undvika övervikt hos valpar och kattungar, de fettcellerna sitter med livet ut. När det gäller katter är de 100 % karnivorer. De behöver animaliskt protein och bla arginin i fodret för att kunna hantera den ammoniak som bildas när protein omvandlas till glukos. Man kan säga att tillväxt och kroppsviktsvariation ställer höga krav på hundägare och att den stora utmaningen för kattägare är att se till att katten får i sig allt den behöver.

Question 55

Ge minst 3 exempel på vad som skiljer i kattens och hundens näringsbehov.

Answer 55

Katten är en obligat karnivor som livnär sig nästan uteslutande på protein. Detta eftersom kattens glukoneogenes kontinuerligt går på högt tryck och inte kan nedregleras, vilket innebär att den har ett konstant högt proteinbehov för att muskler inte ska brytas ner istället. I och med glukoneogenesen har katten inget behov av kolhydrater, men de kan spara på protein. Taurin, arginin samt Vitamin A är däremot essentiella och måste fås via fodret då katten inte kan syntetisera de själv som hunden till viss del kan. Arginin finns i animaliska produkter och är speciellt viktigt för urea-cykeln som tar hand om ammoniak som bildas i glukoneogenesen. Hunden är en fakultativ karnivor som alltså har omnivora egenskaper. Den kan bla tillgodogöra sig stärkelse bättre än vad katten och har en större halt amylas i tunntarmen för att bryta ner det.

Question 56

Vad är råprotein, och vilken viktig felkälla finns när man värderar proteinkvalitet?

Answer 56

Andelen råprotein i foder uppskattas genom att mäta kvävehalten och multiplicera den med 6,25. Om många, främst essentiella, aminosyror finns i ett protein så är det god proteinkvalitet, och det har animaliska råvaror som fisk och kyckling. Nackdelen är att råprotein egentligen inte säger något om fodrets proteinkvalitet, då foderföretag kan tillsätta extra kväve vilket kan bli missvisande för djurägaren och förödande för djuret.

Question 57

Vad innebär råanalys av ett foderprov, och vad har det för nackdelar?

Answer 57

Det är en analys av hur mycket råprotein, råfett, växttråd, aska och vatten som finns i ett foderprov. Nackdelen är att man inte vet om allt råprotein är riktigt protein, eftersom råproteinhalten egentligen anger hur mycket kväve som finns i fodret. Råproteinhalten kan alltså ökas med tillsats av kväverika ämnen.
Råfett är inte heller bara fett, utan räknar även in andra liknande substanser, tex fria fettsyror.

Question 58

Kan ensilage och hö ha helt olika näringsinnehåll per kg ts?

Answer 58

Ja

Question 59

Kan ensilage och hö ha precis samma näringsinnehåll per kg ts?

Answer 59

Ja

Question 60

Har hundar av stora eller små raser ett större energibehov per kg kroppsvikt?

Answer 60

Små raser

Question 61

Vad bör Ca:P-kvoten i ett foder avsett för växande hundar ligga på?

Answer 61

Mellan 1:1 och 1,5:1

Question 62

Vad är probiotika?

Answer 62

Levande bakterier som ger hälsofördelar till värddjuret. De växer i tarmen och konkurrerar ut oönskade mikroorganismer.

Question 63

Vad är prebiotika?

Answer 63

Ofta fibrer som gynnar och näringssätter tillväxten av vissa nyttiga bakterier i tarmen, tex probiotika.

Question 64

Vad är symbiotika?

Answer 64

En kombination av probiotika och prebiotika.

Question 65

Varför tillsätts probiotika, prebiotika och symbiotika i djurfoder?

Answer 65

En stor del av immunförsvaret finns i tarmen där det måste agera korrekt och snabbt, eftersom substanser släpps ut i kroppen genom tarmslemhinnan. Probiotika, prebiotika och symbiotika tillsätts därför i djurfoder med syfte att främja tarmfloran samt tarmhälsan och därmed hela djurets hälsa. Detta gör de genom att höja immunförsvaret, förbättra fodrets smältbarhet, sänka pH, förhindra aminosyntes och bidra med vitaminer. Det ökar även koloniseringsresistensen, då många bra bakterier som konkurrerar om näring minskar risken för att patogena bakterier får fäste och orsakar sjukdomar som IBS, kolik och infektioner.

Question 66

Vad innebär det att ange foderinnehåll i form av näringsdensitet, och varför kan det vara fördelaktigt?

Answer 66

Det hänvisar till andelen näring som finns i en viss mängd foder, och gör det lättare att jämföra foder med varandra. (+)

Question 67

Vilken kolhydrat är vanligast i hund- och kattfoder?

Answer 67

Stärkelse

Question 68

Varför finns det maximirekommendationer kring hur mycket stärkelse en häst bör utfodras med?

Answer 68

Pga hästars låga aktivitet av amylas, vilket innebär att den inte kan bryta ner allt om den får för mycket stärkelse. (+)

Question 69

Varför finns det en maxgräns på hur mycket fett en häst bör utfodras med?

Answer 69

Pga att de inte har en gallblåsa. (+)

Question 70

Varför ska man undvika att utfodra hästar med mögligt foder?

Answer 70

Mykotoxinförgiftning (+)

Question 71

Ge exempel på faktorer som påverkar djurs energi- och proteinbehov.

Answer 71

• Aktivitet
• Omgivningstemperatur
• Tillväxt
• (+)

Question 72

Vad har halm och potatis gemensamt i foderperspektiv?

Answer 72

Rikt på kolhydrater.

Question 73

Nämn minst 3 anledningar varför kolhydrater tillsätts i hund- och kattfoder.

Answer 73

• Det är billigare än protein.
• Det sparar på protein.
• Det ger bra energi.

Question 74

Vad bestämmer hur lång tid det tar för en häst att äta 1 kg ts vallfoder?

Answer 74

Mängden växtfibrer (+)

Question 75

En häst som vanligen tränas och tävlas i maratonkörning kommer till kliniken där du arbetar med frambenshälta och ordineras boxvila under en längre period. Hästen är en haflinger på 400 kg i normalt hull och brukar utfodras med 5 kg hösilage (77 % ts-halt), 4,5 kg av ett kraftfoder samt tillgång till saltsten och vatten. Vad är din rekommendation till hästägaren när det gäller utfodring?

Answer 75

Att helt ta bort kraftfodret från hästens foderstat och endast ge grovfoder samt mineralfoder med NaCl och Se. Då hästen ska stå på boxvila kommer den ha en väldigt låg energiförbrukning och är inte i behov av den extra energin som kraftfodret ger (den riskerar annars att bli överviktig). Då hästen i vanliga fall är aktiv samt ovan att stå på boxvila finns risk att den kommer att bli uttråkad. Uttråkade hästar på boxvila löper risk att utveckla beteendestörningar som krubbitning. För att undvika ett sådant beteende är det bra om hästen kan ha tillgång till mycket grovfoder så den håller sig sysselsatt. Det är också en anledning till varför kraftfodret ska bort. En annan anledning är det höga stärkelseinnehållet i kraftfodret. Halm kan även läggas in i boxen då det har lågt näringsinnehåll och håller hästen sysselsatt. Enligt grovfoderregeln ska hästar utfodras med minst 1 kg ts grovfoder/100 kg kv. Hösilaget som hästen får har en ts-halt på 77 % och den får 5 kg vilket ger 8,35 kg ts, men ska ha minst 4 kg ts. För att kunna ge ett bra råd måste vi veta något mer om hösilaget än bara ts-halten, därför bör en rekommedation om att låta analysera hösilagets näringsinnehåll göras.

Question 76

En hästägare vill förenkla utfodringen av sina vuxna islandshästar. De rids på skogspromenader 2-3 ggr/v och utfodras i lösdrift 4 ggr/dygn med grovfoder. De får inget kraftfoder. Hästägaren tycker att
4 utfodringstillfällen/dygn är för mycket jobb och undrar om hen inte istället kan ge hela dygnsgivan av hösilage vid ett och samma tillfälle. Vad säger du om det?

Answer 76

Jag skulle inte rekommendera det, då risken är att hästarna äter för stor mängd foder på en gång. Det är viktigt för hästar med en långsam passage av digesta för att mikroberna i grovtarmen ska hinna jäsa fibrerna. En annan risk är att hästarna äter upp allt på en gång och blir utan foder en lång tid, vilket inte heller är bra för hästens känsliga mage och kan orsaka grovtarmsstörningar som tex magsår och kolik. Hästarna kan även utveckla beteendestörningar som krubbitning om de inte har något att tugga på.