Tenta 2 Flashcards
Vad innebär begreppet “deserving victim” och hur påverkar det samhällets uppmärksamhet kring offer?
“Deserving victim” syftar på ett offer som betraktas som mer “förtjänt” av samhällets uppmärksamhet och medlidande än andra offer. Det kan vara kopplat till faktorer som offerets beteende, bakgrund eller samhällets bedömning av dess respektabilitet. Begreppet påverkar vilka offer som får mest stöd och sympati från samhället och vilka som kan hamna i periferin utan adekvat uppmärksamhet och stöd.
Vilka faktorer kan betraktas som riskfaktorer för brottsofferskap och hur påverkar dessa faktorer risken för att bli utsatt för brott?
Riskfaktorer för brottsofferskap kan inkludera faktorer som att vara ensamstående med barn, ha låg utbildning, bo i flerfamiljshus, vara ungdom eller ha utländsk bakgrund. Dessa faktorer kan öka sårbarheten och risken för att bli utsatt för brott enligt vissa studier och teorier inom viktimologi.
Vad innebär begreppet “sekundär viktimisering” och i vilka sammanhang kan det uppstå för brottsoffer?
Svar: “Sekundär viktimisering” syftar på den ytterligare skada eller negativa påverkan som brottsoffer kan uppleva i möten med rättsväsendet, media, familj, vänner och samhället i stort. Det kan exempelvis innefatta förhörsmetoder, stigmatisering, bristande stöd eller bristande respekt för offrets integritet. Sekundär viktimisering kan förvärra de redan befintliga trauman och påverka brottsoffrets välbefinnande och rättvisa.
Fråga: Vad innebär uttrycket “blaming the victim” och hur påverkar det att offret ses som ansvarig för sin egen utsatthet?
“Blaming the victim” syftar på att lägga skulden och ansvaret för brottsofferskap på offret självt. Det kan innebära att man antyder att offret på något sätt bidrog till att bli utsatt för brott eller att det var offrets eget fel att brottet inträffade. Detta perspektiv förnekar offrets utsatthet och kan försvåra att de får rättvisa och stöd från samhället.
Vad skiljer livsstilsteorin från victim blaming och vad är den diskussion som uppstår kring tillämpningen av dessa teorier på brottsoffer?
Livsstilsteorin hävdar att brottsoffret kan ha bidragit till att bli utsatt för brott genom sin livsstil eller risktagande. Det skiljer sig från victim blaming genom att det inte nödvändigtvis lägger hela skulden på offret självt, utan betonar snarare att vissa handlingar eller beteenden kan öka risken för brottsoffer. Diskussionen kring dessa teorier handlar om att hitta en balans där man kan förstå hur riskfaktorer påverkar utsatthet utan att skuldbelägga brottsoffret för brottet.
Vad är skillnaden mellan att vara målsägande och att vara brottsoffer, och finns det några situationer där en person kan vara ett brottsoffer utan att vara målsägande?
Skillnaden mellan att vara målsägande och att vara brottsoffer ligger i den juridiska och rättsliga kontexten. Målsägande är en person som aktivt deltar i en rättsprocess för att få rättvisa för ett begånget brott. Ett brottsoffer är en person som har utsatts för ett brott, men det innebär inte automatiskt att de också är målsägande. Det kan finnas situationer där en person är ett brottsoffer utan att vara målsägande, exempelvis om de väljer att inte delta i en rättsprocess eller om brottet inte rapporteras till myndigheterna.
Fråga: Vad innebär rollblandning inom viktimologi och hur påverkar det uppfattningen av brottsoffers skyddsvärde?
Svar: Rollblandning i viktimologi syftar på situationer där brottsoffer har svårare än andra att bli tagna på allvar som brottsoffer och att se sig själva som offer. Det uppstår ofta en fråga om de är mindre skyddsvärda på grund av att deras offerstatus inte erkänns på samma sätt som andra brottsoffer.
Fråga: Vad menas med skyddsvärdet inom viktimologi och vilka grupper omfattas av hatbrottslagstiftningen?
Svar: Skyddsvärdet inom viktimologi handlar om frågan om vilkens säkerhet som ska skyddas. Inom detta sammanhang avser det främst de grupper som täcks av hatbrottslagstiftningen, vilket innebär att de ges särskilt skydd på grund av att de är måltavlor för hatbrott på grund av exempelvis sin etnicitet, religion, sexuella läggning eller könstillhörighet.
Fråga: Vad innebär securitization (sekuritisering) inom viktimologi och hur har migrationspolitiken påverkats av detta?
Svar: Sekuritisering inom viktimologi syftar på en process där migrationspolitiken i allt större utsträckning fokuserar på säkerhetsfrågor. Det innebär att migrationspolitiken har kommit att handla mer om att upprätthålla säkerheten för den egna gruppen eller nationen än att främst fokusera på de som migrerar eller behöver skydd.
Fråga: Vad innebär de idealiserade förövaren/gärningspersonen och offret inom viktimologi?
Svar: De idealiserade förövaren/gärningspersonen inom viktimologi är en konstruktion som beskriver en person med egenskaper och kroppslighet som är aggressiv, skyldig, handlingskraftig, brutal, beväpnad och fysiskt stark. Å andra sidan är det idealiserade offret inom viktimologi en konstruktion som beskriver en person med egenskaper och kroppslighet som är fredlig, oskyldig, passiv, sårbar, försvarslös, värnlös och fysiskt svag. Dessa idealiserade bilder av förövaren och offret påverkar uppfattningen om brottsofferskap och vilka personer som betraktas som skyddsvärda.
Fråga: Vad menas med begreppet “genus görs” inom viktimologi?
Svar: Inom viktimologi syftar begreppet “genus görs” på att genus, det vill säga könssocialisering och könsrollsförväntningar, skapas och upprätthålls genom handlingar, ord och gester i samhället. Det betonar att kön inte är något medfött eller biologiskt determinerat, utan snarare något som formas och påverkas av sociala och kulturella faktorer.
Fråga: Vad innebär offeridentitet inom viktimologi och hur är den genuskodad?
Svar: Offeridentitet inom viktimologi syftar på den identitet som individer får när de betraktas som brottsoffer och identifierar sig själva som sådana. Inom samhället finns en tendens att ha svårare att se män som brottsoffer jämfört med kvinnor, vilket gör att offeridentiteten är genuskodad. Det innebär att det kan vara svårare för män att erkänna och bli erkända som brottsoffer på grund av förväntningar och stereotyper kopplade till maskulinitet.
Fråga: Vad innebär begreppet “coola offer” inom viktimologi?
Svar: “Coola offer” inom viktimologi hänvisar till en situation där personer framhäver sin offerstatus men samtidigt motsätter sig en offeridentitet. Det handlar om att de vill bli erkända som offer av samhället och få stöd, men vill undvika att bli stigmatiserade eller betraktade som svaga. Det är en strategi där individer försöker balansera sin offerstatus med andra identiteter och egenskaper för att undvika negativa konsekvenser.
Fråga: Vad menas med genuskodade offerskapet inom viktimologi och hur påverkar det kvinnor och män?
Svar: Genuskodade offerskapet inom viktimologi syftar på att det finns könsspecifika mönster när det gäller vilka brottsoffer som utsätts för olika typer av brott. Killar är oftare utsatta för vissa typer av brott, medan tjejer konstant lever med hot om sexuell utsatthet. Det innebär att det finns en skillnad i hur män och kvinnor påverkas och upplever brottsofferskap baserat på kön och rådande könssociala normer och förväntningar.
Fråga: Vad innebär begreppet intersektionalitet inom viktimologi?
Svar: Intersektionalitet inom viktimologi är en idé som betonar att brottsofferskap är en komplex och sammanflätad fråga där olika faktorer som kön, etnicitet, ålder, klass, yrke, sexualitet och andra identitetsdimensioner spelar en betydande roll för hur vi förstår och hanterar brottsofferskap. Det innebär att det inte går att separera eller isolera olika aspekter av en individs identitet när man undersöker eller analyserar brottsofferskap.
