TBL Urinorgan Flashcards
Hur skiljer sig akut och kronisk njursvikt i kliniska manifestationer?
Akut njursvikt:
* Hastigt insjuknande av njursvikts-manifestationer som ödem, oliguri och/eller anuri. Blod eller skum i urin kan ses.
* Daglig stegring av S-kreatinin ofta 50-100 μmol/L/dygn
* Ultraljud njurar: Normalstora och bevarat
parenkym
Kronisk Njursvikt:
* Smygande insjuknande med mindre uttalade njursviktsmanifestation, t ex god diures, avsaknad av uttalad hyperkalemi
* Stabilt S-kreatinin
* Ultraljud njurar: Små skrumpnjurar
- Normalt: …
- Oliguri: …
- Anuri: …
- Normalt 1.5-2 L/dygn
- Oliguri <400 ml/dygn
- Anuri <100 ml/dygn
Vilka två kriterier används för att bestämma grad av akut njursvikt?
- Serum kreatin: Desto kraftigare ökning av s-kreatin inom en viss tidspann desta mer allvarlig njursvik
- Diures: Kraftigare minskning av diures under en viss tidsperiod (ml/kg/timme) ger en mer allvarlig njursvikt.
Redogör för serum kreatin- och diureskriterier vid grad 1 akut njursvikt:
- Serum kreatin: Ökad 1.5 ggr inom 7 dagar eller ökning av serum-kreatinin med 26.5 μmol/l inom 48 timmar
- Diures: < 0.5 ml/kg/timme i ≥ 6 timmar
Redogör för serum kreatin- och diureskriterier vid grad 2 akut njursvikt:
- Serum kreatin: Serumkreatinin ökar till 2,0–2,9 gånger patientens baseline-värde (inom 7 dagar)
- Diures < 0.5 ml/kg/timme ≥ 12 timmar. Exempel:
En patient som väger 70 kg:
0,5 ml/kg/h × 70 = 35 ml/h
Under 12 timmar → <420 ml urin på 12 timmar
Redogör för serum kreatin- och diureskriterier vid grad 3 akut njursvikt:
- Serum kreatin: Ökad 3 ggr eller ökning av serum-kreatinin till ≥ 354
μmol/l inom 7 dagar eller start av dialys - < 0.3 ml/kg/timme ≥ 24 timmar eller anuri ≥ 12 ti
Akut njurfunktionsnedsättning (3 faser):
- Anuri eller oliguri
- Polyuri – efter 1-3 veckor
- Restitutionsfas – Veckor månader
Nedan finns en lista av vanliga tecken vid akut njursvikt, fyll i de som saknas:
*
* Hematuri
*
*
* Illamående
* Nedsatt aptit
* Ödem
*
*
* Elektrolytrubbningar: Hyperkalemi, Hypocalcemi
* Hyperfosfatemi
- Nedsatt diures
- Hematuri
- Skummande urin
- Högt blodtryck
- Illamående
- Nedsatt aptit
- Ödem
- Stigande krea och urea
- Acidos
- Elektrolytrubbningar: Hyperkalemi, Hypocalcemi
- Hyperfosfatemi
Vilka olika klassificeringar finns det när det kommer till albumin i urin?
- Normoalbuminuri: <20 mg/L
- Mikroalbuminuri: 20-199 mg/L
- Makroalbuminuri: 200-2300 mg/L
- Nefrotiskt syndrom: >2300
Redogör för prerenala och postrenala orsaker till akut njursvikt samt kliniska manifestationer:
- Prerenal: Hypoperfusion. Kan ses vid hypovolemi, hypotension, volymförlust, njurartärstenos eller vasodilatation tex vid sepsis. Kliniskt manifestationer inkluderar törst, ortostatism, hypotension, koncentrerad urin
- Postrenal: Avflödeshinder. Kan orsakas av uretärstenar, tumörer, prostatahyperplasier. Kliniska manifestationer inkluderar anuri/oliguri, smärta i fossa/flank/hypogastriet, hydronefros vid UL.
Renala orsaker till akut njursvikt:
- Glomerulära nefriter (Inflammation)
- Tubulointerstitiell njursvikt: Akut tubulär nekros, Interstitiell skada (interstitiella nefriter)
- Vaskulära orsaker: Ateroskleros, Hypertoni, Trombotisk mikroangiopati
- Njurtumör
Kliniska fynd vid glomerulära nefriter (inflammation) som orsak till renal akut njursvikt:
- Triaden: Hematuri + Albuminuri + Nedsatt njurfunktion
- Ödemutveckling pga proteinförlust
- Skum i urin
- Huvudvärk
- Trötthet
- Aptitlöshet
Nefrotiskt syndrom:
- Glomeruli läcker stora mängder protein pga skador på podocyter och basalmembran.
- Har en mer smygande debut än nefritiskt syndrom och GFR bevarat initialt.
- Leder till: Massiv proteinuri som ger hypoalbuminemi och ödem (lågt kolloidosmotiskt tryck), hyperlipidemi pga kompensatorisk syntes i levern.
Nefritiskt syndrom:
- Glomeruli inflammerade → minskad filtrationsyta, kapillärskador.
- Har en mer akut debut än nefrotiskt syndrom
- Leder till: Hematuri. Minskad GFR → ökad kreatinin. Hypertoni pga RAAS-aktivering. Måttlig proteinuri (ej nefrotisk nivå).
Interstitiella nefriter patogenes samt klinisk bild:
- Immunologiskt medierad inflammation i interstitiet och tubuli
- Ofta utlöst av:
-Läkemedel (vanligast!)
-Infektioner
-Autoimmuna sjukdomar - Trötthet, Feber, Hudutslag, leukocyturi med eosinofiler vid mikroskopi, högt s-kreatinin, ledbesvär samt leverpåverkan.
Redogör för klassificering av kronisk njursvikt:
CKD……GFR* …….Beskrivning (> 3 månader)
1……….≥ 90……… Normal njurfunktion, albuminuri, polycystiska njurar
2………..60-89…….Mild i kombination med albuminuri
3a…….. 45-59……..Mild - måttlig
3b………30-44……..Måttlig - uttalad
4…………15–29……Uttalad - symptomgivande
5………….< 15………Njursjukdom i slutstadium eller dialys
Följande är orsaker till …?
* Diabetesnefropati
* Glomerulära sjukdomar
* Interstitiella njursjukdomar
* Hypertoni
* Ateroskleros
* Polycystisk njursjukdom
Kronisk Njursvikt
Vid vilket stadium av kronisk njursvikt ses uremi samt vilka är symtomen
- Ansamling av toxiska metaboliter: Trötthet, Klåda, Illamående, Aptitlöshet, Viktnedgång
- Uppträder vid uttalad kronisk njursvikt (CKD 4-5) om
ingen behandling ges
Viktiga anamnetiska frågor vid utredning av njursvikt:
- Symtom och duration.
- Skummar urin? Synlig hematuri? Diures (eGFR)?
- Exponering? tex kontrastmedel, läkemedel, svamp, nefrotoxiska substanser (tungmetaller)
- Norrlandsvistelse och kontakt med gnagare
- Trauma (rabdomyolys)? Missbruk?
- Andra sjukdomar? tex hjärta och lever.
Statusutredning man bör göra vid njursvikt:
- Hudturgor (dehydring eller överhydrering)
- Hudutslag (petekier som vid vaskulit)
- Hjärt och lungstatus, tecken på svikt, blåsljud?
- Bukpalpation (polycystnjurar, förstorad lever)
- Auskultera efter blåsljud i njurartärerna
- Prostata palpation
Labprover som bör göras vid utredning av njursvikt:
- Njurfunktion och vätskebalans: Kreatinin eller Cystatin C (eGFR), Na/K, Ca och fosfat, Urea
- Ödem: Plasma albumin
- Anemi: Hb
- Metabol acidos: Standardbikarbonat, Base Excess, pH, blodgaser.
- Inflammation: SR och CRP
Stödjande och mer riktade undersökningsmetoder som kan göras vid utredninga av njursvikt:
Urin
* Sticka
* Albumin-kreatinin kvot
* Sediment
* Odling
* (Samling)
* (Elfores) vid misstänkt Myelom
Röntgenundersökning
* Ultraljud njurar - förstahandsval
* CT njurar
* MRI njurar
* (Scintigram)
Njurbiopsi
* Diagnostiskt för nefriter
Vid akuta nefriter kan en triad ge dig vägledning, vilken?
A. Oliguri + Ödem + Trötthet
B. Högt blodtryck + Trötthet + Ödem
C. Hematuri + Trötthet + Hög sänka (SR)
D. Hematuri + proteinuri + nedsatt eGFR
D. Hematuri + proteinuri + nedsatt eGFR
En 62 årig kvinna med långvarig typ 1 diabetes försämras successivt i sin njurfunktion. Du räknar fram ett eGFR på 12 ml/min (ref. >90). Kvinna besväras av trötthet och nedsatt aptit samt illamående. Hon har inga bekymmer att urinera. Vad misstänker du?
A. Urinvägsinfektion
B. Uremi
C. Ketoacidos
D. Njursten
B. Uremi
