tandutveckling Flashcards
utveckling av maxilla och mandibula
Maxillan och mandibeln utvecklas från utskott från varsin sida av stomatodeum (primitiva munhålan) som växer samman i mittlinjen för att bilda bågar.
- Maxillan:
- Bildas av de 2 maxillara utskotten som växer mot varandra och sammansmälter med nasal plattan som växer ner mot mittlinjen.
mutationer
Mutationer i tillväxt eller transkrpitptionsfaktorer kan leda till att vissa tändern inte utvecklas eller att vi får extra tänder
vecka 10
- Man ser struktur på den utvecklade tand.
- man ser tungan.
- Ben bildning intill merkels brosk som finns som mall till utveckling av käkbenet har börjat
vecka 16 fosterutveckling
- tandknoppen har fått ny form och är på väg mot klockstadiet.
- Dental laminan som kopplade tandknoppen till epitelet har brytits ner, tanden är nu isolerad i ektomesenkymet.
- Strukturerna runt omkring som käkben och läppar är ganska välutvecklade.
- I början av klockstadiet ser man en ny struktur i den inre emaljepitel (den del som kommer att bilda emalj) som heter den primära emaljknuten(kommer spela roll i att skapa tandens form eftersom den skickar signaler till celler runt omkring att skapa en visss struktur) ,
- I primära emaljknuten kommer celler sluta dela sig och de differntier. Det finns uttryck av ett protein som heter P21 som är en inhibitor av cyklin beroende kinaser och cellcykeln därmed stannar av.
- Vid differnetieringen kommer vissa celler differntiera sig till ameloblaster som ger upphov till emaljen.
- Cellerna i primära emaljknuten skapar olika tillväxtfaktorer
- I multikuspade tänder tillbakabildas de primära emaljnutorna och ersätts av sekundära emaljknutor som markerar platserna där kusperna kommer att utvecklas.
- Nu stannar celldelningen och den inr eemaljpeitel får formen som tanden skrona kommer ha.
vecka 6 av fosterutvecklingen
- Vid 6:e fosterveckan börjar tänderna utvecklas.
- Det börjar med att epitelceller i munnen bildas två band. Varje band ger upphov till dental lamina och vestibulär lamina. - - - Cellerna i den vestibulära laminan blir större och genomgår sedan apoptos, vilket leder till att ett hål bildas mellan läppen och käken.
- I dentala laminan (tandlisten) bildas förtjockningar av epitel som växer in i ektomesenkymet under, dessa förtjockningar kallas för plakoder (det bildas 10 plakoder i maxillan och 10 plakoder i mandibeln) och kommer ge upphov till tänder. - - Plakodcellerna uttrycker Pitx1 (transkriptionsfaktor i familjen homeobox) men cellerna runt om plakoderna gör inte det. - - - - Plakoder släpper ut FGF-8 och SHH (båda tillväxtfaktorer) som diffunderar genom basal lamina mellan epitelceller och EKM, och påverkar EKM-cellerna.
-svaret i det underliggande EKM blir annorlunda beroende på position i tandlisten. - I främre tandregionen svarar EKM celler med uttryck av transkriptionsfaktorerna PAX9, LHX6, LHX7, MSX1. Dessa särskilt MSX1 är kopplat till bildning av incisiver.
- Där caniner ska utvecklas uttrycks PAX9, MSX1, MSX2, DLX2.
- Där molarer ska utvecklas uttrycks PAX9, DLX2, BARX1
varför skickas det olika transkriptionsfaktorer av ektomesenkymala celler?
Förmågan av ektomesenkym att reagera annorlunda på samma signal tros bero på att ektomesenkym på olika platser i tandlisten uppkommer från olika populationer av neurallistceller.
plaster med inga tänder?
Signaler som inhiberar tandutvecklingen där den inte behövs är WNT7, den diffunderar mer o ektomesenkym och blockerar uttryck av PAX9 och därmed tandutveckling.
knoppstadiet
Vid plakoderna fortsätter epitelet att prolifirera mha signaler av ektomesenkymet i form av tex BMP 4. signaler som kommer tillbaka till ektomesenkym från epitelet såsom SHH och Bmp 2 är viktiga i nästa steg av utvecklingen som är kondenseringen av ektomesenkym. Detta sker när celler i ektomesenkymet delar sig utan att växa och bildar en tätt vävnad. Nu ser epitelet ut som en knopp och detta kallas knoppstadiet.
- efter kondenseringen bildas tandfolikeln som är runt det kondenserade ektomesenkymet (dental papillan)
hättstadiet
Hättstadiet
- Epitel Celler i mitten av nedväxten slutar dela sig medan de i kanten fortästter.
- Nu kallas epitelet emaljorganet.
- Den kondenserade ektomesenkymet som ligger under emalj organet kallas dental papilla.
- I emlajorganet ser vi att cellerna i mitten är glesa medan de som är vid kanten är tätare, detta beror på att emaljorganet har skapat molekyler som heter glykosaminoglykaner, de är hydrofila och drar åt sig vatten, vattnet lägger sig mellan cellerna och bildar en typ av hydrogel. Detta ger hela strukturen som kalls stellatretiklet( den är stötdämpande) - Epitelet runt stellatretiklet delas upp i 2 områden, den inre emaljepitelet (cylindriska och innehåller mycket glykogen) och den yttre emaljepitelet.
dental folikeln
Dental follikeln omger hela emaljorganet och papillan och kommer att ge upphov till parodontiet.
klockstadiet
- dental laminan som kopplade tandknoppen till epitelet har brytits ner, tanden är nu isolerad i ektomesenkymet.
- man ser en ny struktur i den inre emaljepitel som heter den primära emaljknuten
- i emaljknuten kommer celler sluta dela sig och differntiera genom att skcika proteinet p21 för att inhibera cyklin beroedne kinaser och därmed hämma celldelningen
- Vid differnetierigen kommer vissa celler differntiera sig till ameloblaster som ger upphov till emaljen.
- där den inre och den yttre emaljepitel möts kallas cervikal loopen.
- vid cervikal loopen kommer cellerna att fortsätta dela sig tills kronan är formad och sen ger den upphov till rotformationen.
- celler mellan stellatretiklet och inre emaljepitel differntierar till stratum intermedium.
- stratum intermedium har hög kon koncentration av alkalin fosfatas
rotbildning
- de platser längst ner i emaljorganet är där inre och yttre emaljepitel möts och kallas cdrvikal loopen ( inre och yttre blir liksom ett cellager)
- cellerna delar sig och växer ner i ektomesnkymet, och bildar en struktur som heter hertwigs skida (HERS)
- i insidan av hers finns celler från dental papillan och ute finns det celelr från tandfolikeln
- hers skcikar inducernade signaler (amelogenin) till dental paillan och de differntierr till rotodontoblaster
- rotodontoblaster skapar dentin som förflyttar sig mot pulpan
- i roten kläs dentin av cement (bildas av cementoblaster)
- hers celelr inducerar differntieringen av cementoblaster från folikelcellerna
- hers inducerar också utvecklingen av alveolarben och pdl.
bildning av ameloblaster och odontoblaster
- Det är cellerna i den inre emalj epitelet som kommer att att differntierna till emalj producerande celler (ameloblaster).
- Ektomesenkymala celler i dental papillan som kommer att differntiera till odontoblaster som bildar dentin
- Differntierng av dessa 2 celltyper kräver ömsesidig inducering
- Det börjar med att inre emalj epitelet vid primär eller sekundär emalj knutarna slutar dela sig. Vid dessa punkter ser man nu en polarisering. Cellkärnan flyttas i cellen bort från den delen som sitter på basala laminan och mot stellatretiklet. Detta sker för att cellerna i den inre emalj epitel kommer snart att skapa stora mängder protein som kommer släppas ut mot basala laminan. När detta sker är cellerna i den inre emalj epitel en bit på vägen i att bli differntierade till ameloblaster och de kallas nu för pre-amelobalster.
- I samband med den intracellulära omorganisationen släpper pre-ameloblaster ut tillväxtfaktorer som tex TGF beta och BMP till den underliggande ektomesenkymceller i dental papillan.
-Ektomesenkymala celler i dental papillan som är närmast basala laminat får en trillräckligt hög koncentration av signalerna att de slutar dela sig. De radar upp precis under basala laminan och blir ocksp polarisrade med cellkärnan bort från basala laminan. Samtidigt blir de kompetenta att ta emot fler tillväxtfaktorer från preemeloblasterna. Cellerna är differtierade och kallas nu för odontoblaster.
- Odontoblasterna skciakr inducerande signaler, till exempel amelogenin tillbaka till preameloblasterna samtidigt som de själva börjar syntisera ett matrix av kollagen typ 1 som kallas predentin.
- Odontoblasterna lägger predentinet mot basala laminan som börjar falla sönder. Platsen som basal laminat hade kommer att bli den dentin-emalj gränsen.
När preameloblasterna får signalerna från de differntierade odontoblasterna differntierar de till ameloblaster.
vart är primära emaljknutan
toppen av upp o ner vänt v
vecka 7-8
man börjar se utvecklimgen av tungan
vecka 16
-käkbenet har börajt bildas
- läpparna med spottkörtilar på insidan och hår säcker och hud p¨insidan är utvecklasde.
cellsignaelring, nära, långt bort, olika signalsubstanser?
- är den nära så funkar det med gap junstions
- är den långt bort så kommer det skickas signalsubstans och fångas av receptorer från en cell ( de som är närmare kommer ocksp fånga signalsubsansen)
- tillväxtfaktorer- protein som frisätts av cellen och fångas av receptor srån en cell längre bort.
- hormoner- transporteras via blod, cellen som tar emot ska ha receptor
- näringsämenn- olika nivåer av näringsämenn kan påverka cellcykeln.
effekter av signaler
- induktion- tillväxtfaktorer, differntiera,dela, produceras av inducerande celler
- supression- sluta dela elelr diffenrtiera, produceras av supresserande cell
kompetent cell?
- har en receptor som kan ta upp en viis signal
ömcesidig inducering
- en cell producerar tillväxtfaktor som aktiverar en transkriptionsfaktorhos en annan cell och skapar en tillväxtfaktor som första cellen regaerar på.
differentiering
- cellen specialiserar sig genom att göra olika gener olika tillgängliga:
1- modifiera histoner genom metylering, acetylering och fosforylering för att göra den emr eller mindre tillgänglig
2- dna metylering- sätta metylgrupp på cytosin i dna för att misnka aktivitet
homeobox gener
- kodar för en speciell grupp gener som tillverkar en grupp av tanskriptionsfaktorer som kan binda till olika gener för att aktivera translription
mutation med wnt7
- växer för många eller för få tänder
