parodontium Flashcards
1
Q
parodontium, vad, består av, bidrar?
A
- bindväv som utgör tandens upphängningsapparat
- är cement, pdl, alveolarben och gingiva
- cement, pdl och alveolarben har sitt ursprung i ektomesnkym och skapr gomphosis (fibrös tandfäst.
- gingivan har ettannat ursprun men är fortfarande en del av parodontiet
- de alla bidrar till att hålla tanden i processus alveolaris
2
Q
alveolarben, har 2?
A
-den del av käkbenet där tänder erupterar
- kan ändra form efter att tanden erupterats
- har osteons (en struktur med blodkärl och nerver)
- trådben ingår i alveolarbenet (gör alveolarben starjkare)
3
Q
trådben
A
- kopplar in kollagen från rothinna till alveolarben
4
Q
rothinna, pdl?
A
- ej mineraliserad
- består av kollagen 1 och 3 och vatten
- kollagenet bidrar till att tanden tål tryck så kollagen i rothinna kan remolelleras efter skada.
- har fibrer som går mellan cement och ben som minerlaiseras och bildar sharpeys fibrer.
- kopplar samman tanden och stödjer den i alveolarben
5
Q
cement
A
klär tandens rot och finns utanför rotdentin
6
Q
gingiva
A
- ger stabilitet till tanden
- dess celler (keratinocyter) förnyas för att förhindra bakterier
- sitter till både tand och alveolarben mha rothinna.
7
Q
cement, position, bildas, består?
A
- ej vaskulär och hård
- omger dentin och är i kontakt med rothinna
- cement bildas under rotutvecklingen och förnyas under livet för att ge stöd till tanden.
- 45-50% hydroxyaptit och kollagen och ickekollagena proteiner (alkalinfosfatas, BSP, DMP1, DSPl fibronektin, osteocalcin, osteopontin, proteoglykaner, proteolipider, tenascin och tillväxtfaktorer)
- kollagen i cement- typ 3, finns under utveckling och reparation. typ 7 som binder till typ 1 för att pdl ska kunna motstå kraftiga bett, kan även binda till icke-kollagena proteiner.
8
Q
2 typer av cement?
A
cementoblaster bildar 2 typer av cement som är klar efter 2-3 år
1- acellulär- (primär), finns från cervikala delen till 2/3 av roten. gör det bekvämt att tugga och håller tanden
2- cellulär (sekundär) finns i resten av roten- skyddar apex
9
Q
rot, kort
A
-rot består av dentin täckt med cement
10
Q
hur initieras cementogenes?
A
- hers celler differntierar till cementoblaster (mest trolig)
- hers celler bryts ner led ektomesenkymala celler i tandfolikeln kommer i kontakt med predentin och differniterar till cementoblaster
-ektomesenkymala celler i tandfolikeln får inducerande signaler av dentin eller hers och differntierar till cementobalster.
11
Q
nedbrytning av hers celler, ligger?
A
hers celler bryts ner och de som inte bryts ner bildar epitelrester av malessez som uprrätthåller och remodellerar bindväven.
- ligger i pdl
12
Q
rötter bildas så?
A
rötter bildas mha att hers celler är vid furkationer och bildar utskott, beroende på hur många är hur många rötter tanden har.
13
Q
hur bildas acellulär cement, mineraliseringszoner, jämförelse?
A
- har ej cementocyter led mer minerlaiserad
- mindre minerlaiserad innerst och mer ute, har ej struktur
- bildas långsamt
- har emr sharpeys fibrer
- bildas innan pdl
- cementoblaster sätter sig runt mantel predentin och utsöndrar kollagenfibriller som initierar minerlaiering mha dekorin (fosfoproteienr och fosfolipider) som binder till hydroxyaptit.
- sedan fortsätter minerlaiseringen av matel dentin med icke kollagena proteiern.
- kollagen från dentin och cement kommer blandas
- minerlaiseringen av cement sedan fortsätter mha icke kollagena proteienr när cement nått en viss tjocklek
- kollagenet i cement skapas nu av fibroblaster i pdl
- acellulärt cement byggs upp långsamt under tiden som tanden håller på att eruptera vilket är viktigt för att harpeys fibrer (som fäster tanden i käkbenet ) ska bildas
cementoblaster kommer sitta på ytan av cement för att den ska skapa cement vid behov
14
Q
BMP
A
- tillväxtfaktorer som bidrar till tandutveckling
- bmp 2, 4 och 7 som bidrar till differntiering av pre osteoblster och inducering av reparation av tandrotshinna
15
Q
cellulärt cement, funktion, plats, innehåll, näring, förhållande, bildning?
A
- skyddar apex
- finns i den nedre delen av roten
- har cementocyter som sitter i cementets ecm (bildas genom att cementoblaster fastnar i ecm)
är inbäddade i håligheter som heter lacunae, deras utskott ligger i små kanaler (canaliculi) - de får sin näring via diffusion men ifall de är långt bort från ytan kan de dö
- har färre sharpeys fibrer
- snabbarae bildning och mindre minerlaiserat
- cementoblasterna sätter sig vid pre dentin och har utskott som sträcker sig i predentin. cementoblaster skapar även cemetoid (omgen cement) som minerlaiseras och innehåller typ 1 och 3 kollagen samt icke kollagena proteiner (reglerar minerlaisering) .
- mineraliseringen sker av icke kollagens proteijern
- till skillnad från osteoid och predentin är cementoid inte organiserad
16
Q
skillnad mellan acellulär och cellulär cement
A
- cementocyter finns i cellulärt cemtn ( cementoblaster som är inbäddade och kommunicerar med andra cementocyter genom canaliculi). acellulärt har istället cementobalster på ytan vilket gör att cement kan fönyas
- acellulärt cement finns i övre deln och cellulär finns i lägre delen av roten
- cellulöär har en linjär mineralisering (minserlisering sker jämt över ytan) medan i acellulärt kan ha vissa områden med ominerlaiserd kärna.
- cementoblasterna har oliak fenotyp för cellulär och acellulär cemnt
17
Q
sialprotein och osteoprotein
A
- bidrar till bildning och reparation av rothinna och cemetn
- kan bidra till cellkontakt i roten
- reglerar minerlaiering på ytan av roten (cement)
- ## bidrar till att skapa en omineraliserad rothinna mellan alveolarbenet och cement.
18
Q
gla proteienr
A
- proteiner som har mycket karboxylglutamin syra och kalciumbindande syra
- gla proteiner i ben heter osteocalcin och markerar mognaden för osteoblaster, odontoblaster och cementoblaster
- matrix gla proteiner finns i pdl och inhiberar minerlaisering
- kan bevara bredden av rothinnan
19
Q
transkriptionsfaktorer
A
- transkriptionsfaktorn runx 2 och osterix används för diiferntierning av osteoblaster
- runx 2 finns i tandfolikeln, cementoblaster och rothinna
- runx 2 bidrar till olika proteiner, ex bsp, osteopontin, osteocalcin och kollagen 1. dessa proteiner kontrollerar att osteoblaster mognas och att de blir osteocyter.
- i och med att cementobalster och osteoblaster liknar varandra finns det teorier om att båda transkriptionsfaktorer är involverade i cementoblasters differentiering.
- bmps tillväxtfaktorer kan trigga runx 2
20
Q
wnt signaler
A
- glykoproteiner led främjar formation av pdl
- transkriptionsfaktor osterix kontrollerar cementoblast förökning genom att hålla låga nivåer wnt. hög nivå av wnt led ökning av cement formation.
- även pyrofosfat påverkar wnt signaler
21
Q
cej, cement enalj gräns
A
- 60% cment som överlappar emalj
- 30% emalj och cement kopplas
- 10% mellanrum mellan emalj och cement led rotdentin är exponerad led känslig del
22
Q
processus alveolaris, består, lager?
A
- hålen där tänderna sitter
- består av: (ben)
- periosteum lager- omger hela benet (2 lager)
- cirkumferential lager- omger hela benet, under periosteum (del av kompakta ebnet)
- yttreompakt ben- ger styrka. har concentric lager som bildar osteon (haversianska kanaler som innehåller nerv och blodkärl) concentric lager har även lameller.
- volkmannns kanaler- binder haversianska kanaler med varandra och periosteum.
- interstitial lager- fyller mellanrum mellan osteon och består av nedbrutna koncentriska lager av benvävnad
- inre spongiösa ben ( har röd (blodbildande) och gul märg, gula är fettceller), finns inte i anteriora tänder
- trådben som beskläder inre delen av alveolerna
23
Q
bildning av pdl, belastning, stimuli, 2?
A
- ektomesenkymala celelr i tandfolikeln differntierar till fibrobalster som bildar pdl
- de släpper proteiner som inhiberar minerlaisering ( förhindrar att roten sitter fast med benet vilket skulle leda till ankykos där tanden sitter fast i käkbenet)
- fibroblaster släpper prtoeiner som stödjer pdl struktur.
- fibroblaster utsöndrar proteaser som bryter ner kollagen i pdl vilket är viktigt för att pdl ska anpassa sig till belastning
- fibroblaster har gap junctions och integriner (gör att cellen kan reagera på stimuli utifrån)
- proteoglykan kan släppa tillväxtfaktorer för remodulering av pdl.
- har sharpeys fibrer som förankrar pdl i cemetn och alveolarben
24
Q
elastiska fibrer
A
- elastin, oxytalan, elaunin
- oxytalan finns i rothinna och lite elaunin för att göra blodkärl elastiska
- oxytalan går från cement till blodkärl och skyddar blodkärl och nerver
25
remodulering av bindväv
- remodulering är att bryta kollagen kollagen med proteaser för att fibroblaster ska bilda nytt.
- proteoglykan får signal och släpper fgf (tillväxtfaktor) som binds på receptor i fibroblast led transkrptionsfaktor blir aktiv och fibrobalst bildar kollagem.
- detta gör att kollagen inte slits och kan ta emot mekaniska påfrestningar.
26
remodulering av matrix
- sker genom att proteaser klyver prptider genom hydroyls för att proteiner och inflamamtoriska celelr ska kunna röra sig genom trånga utrymmen.
27
metallproteas
- metallproteas behöver metall i sitt aktiva site för att bryta ner amelogenin
28
Celler som producerar och/eller bryter ned
- fibroblaster skapar proteaser som bryter ner kollagen och fibrobalster skapar kollagen
- basal kerationocyter bryter ner basala laminan (kollagen 4) och epitel skapar den igen
- osteoblaster kan bryta ner osteoid för att osteoklaster ska bryta ner mienralerna
- inflammatoriska celler kan bryta ner kollagen för att ta sig fram
29
cellrester av melessez
- resten av hers celler är cellrester av melssez
- finns i rothinna
- teorier om funktion:
formar nätverk vid rötterna dom kopplar dem med kontaktepitel
- kan producera epitel och ektomesenkymala matrix proteiner som ingår i mineraliseringen av ben och tand.
30
stamceller i rothinna
- ektomesenkymala celler som kan differentiera till adipocyter och cementocyter
31
blodtillförsel till rothinna
- väldigt vaskulär
- blod kommer in från alveolarben ( perforating artieries)
32
ben, funktion, vad påverkar ben?
- stödjer och skyddar och är reservoar av minerlaer
- hormoner kontollerar benets fysiologi, även cytokines, neurondokrina faktorer och tilllväxtfaktorer påverkar ben.
33
remodellering och modellering av ben?
- remodellering är att laga ben, rensa och ersätta celler
- modellering är att ny ben bildas
34
olika benceller
- osteoklaster- bryter ner ben
- osteogenetiska celler( bildar och upprätthåller ben (utgör pre osteoblaster, osteoblaster, osteocyter och bone lining celler)
35
osteoblaster
- 4-6% på ytan, är bone lining cells
- differntieras från ektomesenkymala celler mha BMP, FGF och transkriptionsfaktorer.
- kan bli osteocyter
- kan genomgå mitos
- har alkalinfosfatsa som bidrar till minerlaisering
- producerar proteinet bril som tros styra minerlaiseringen och mitation på den lede rtill osteogenes imperfecta
- när osteoid bildats så minerlaiseras den av matrix vesiklar
- osteoblaster utsöndrar cytokines och tillväxtfaktorer (BMP, IGF, Wnt2 och tgf b) som reglerar benbildning
- igf och tgf b bidrar till att ben bildas snabbare efetr tex operation i tandroten.
- bildar lager av osteoblaster vid benytan som heter bone lining cells( har gap junctions mellan varandra och osteocyterna, kontrollerar jonber som går in och ut). kan inte remodulera ben
36
ben i tqnden
- består av 70% mineraler och resten är kollagen
37
osteocyter
- majoriteten 90-95% av benceller
- de kommer från att osteobalster har blivit inminerlaerade pga snabb utsöndring av kollagen, ju snabbare bildning desto fler osteocyter.
- osteocyter ligger i små håligheter som kallas osteocytisk lacuna ( det finns kanaler (canaliculi) mellan dem som innehåller utskott av osteocyter)
- utskotten av osteocyterna gör att de kan kommunicera med varandra, osteoblaster och bone lining cells.
osteocyterna tar upp signaler och utsöndrar signaler om benreparation
- osteocyterna bryter ner mineraliserad benmatrix för remodulering
38
balans i benbildning
- osteocyterna kan bilda sclerostin som kan påverka signaler från wnt och hämma osteobalsters aktivitet och miska benbildning
- mer påfrstning led mindre sclerostin
- mindre påfrestning led mer slerostin
39
osteprogerin oxh rankl?
- osteoprogerin (skyddar mot för mycket nedbrytning av ben)
- Rankl- differntierar pre osteoklaster till osteoklaster genom att sätta sig på rank receptorn som de har.
- osteoprotegrin binder till rankl och inaktiverar den som gör att ben inte förstörs
40
osteoklaster, mängd, struktur, differntiering, plats?
- 1-2%
- består av makrofager som har utsatts för en hot och sammanslagits
- hematopoetiska stamcelelr får signaler av m-csf vilket leder till att de differntiertas till pre osteoklaster. rankl sätter sig på receptorn (rank) i pre osteoklaster och de diffentieras till osteoklaster.
- de finns i benytan i håligheter som heter howships lacaunae
41
hur ben mineraliseras
- osteobalster utsöndrar osteoid där det gamla benet brytits ner.
- utsöndrar därefter matrix vesiklar (binder sig till prteoglykaner i kollagen i osteoid) som leder till minerlaisering
- kristallerna binder sig till kollagen i osteoid och bildar osteon.
42
nedbrytning och remoduelring av ben, djupt?
- osteoklaster bryter ner ben och osteobaslter bygger upp dem
- osteocyter har utskott som går i canaliculi och är kopplade till osteoblaster och de går ända upp till periosteum och känner tryck, sedan signalerar den till osteoblaster att remodulera ben.
- när ben bryts ner utsöndrar de tgf b (som ben var en reservoar för), de kan binda till pre soteobalster i märgen och de differntierar till osteobalster.
- ostebobalsterna komemr skapa osteoid som är är omineraliserat som kommer ersättad en gamla
- osteoblasterna mienraliserar matrixet genom matrixvesiklar och blir inbäddade i matrixet och bildar octeocyter.
- På osteoid finns osteoblaster som tar upp olika signaler (D-vitamin (ökar nivån av kalcium där brist kan leda till ofullständig minerlaisering) och pth) → osteoblaster producerar RANKL som binds till RANK på pre-osteoklast → aktiverar osteoklaster.
- fibroblaster utsöndrar metallproteas som bryter ner osteoid så att osteoklasyter kan fästa vid benytan och bryta ner den.
- Osteoblasterna tillverkar även osteopontin
- osteopontin binder osteoklasterna till benytan genom integriner och skapar ett stängt rum mellan dem så att osteoklasterna kan kontrollera miljön och det bilds ett skikt mellan dem, lamina limitans.
43
hur bryter osteoklaster ner ben?
- osteoklaster kan mha koldioxid, vatten och enzymet karboanhydras led bilda kolsyra som pumpar in vätejoner i det stängda utrymmet led låg ph och demineralisering.
- osteoklaster utsöndrar även fosfatas som bidrar till emineraliseringen
- osteoklaster utsöndrar lysosomala enzymer som bryter ner protein i ben.
44
östrogen, calcitonin, leptin?
- östrogen kan leda till att osteoblaster bildar ny ben och osteoklasternas aktivitet minskar.
- calcitonin inhiberar bennedbrytning
- leptin inhiberar differntiering av osteoklaster
45
3 mekanismer att bilda ben?
endokrendal, intramembranös och sutural benbildning beroende på vilket ben som ska bildas
46
permanenta tänder, molarer?
- permanenta tänder- samma sätt som mjölk tänder. dental lamina led plakoder.
- molarer finns inte i mjölktänder eftersom käkbenet inte är långt. när molarer kommer då tar dental lamina mer plats och med ektomesenkymala tänder bildar molarer.
47
typer av eruption?
preeruptiv teeth movemetn, eruptive teeeth movement, posteruptive teeth movement
48
kontakt epitel fäster till emaljen
laminin 5
49
preeruptive teeth movement
- ändringar i käkben och tänder för att tänder ska sitta rätt
50
eruptive tetth moivemetn
tänder rör sig uppåt
51
post eruptive
- remouduelra ben för att pga att käken växer
52
tandlossning
- osteoklaster bryter ner roten för att mjölk tanden ska lossna.
- rothinna bryts ner
53
- ektomesenkymala celler sifferntierar till osteoblaster
- osteobalster bildar osteoid
- ben matrixet miernlaiseras mha matrixvesiklar
- osteonr bildas
- osteocyter bildas
- osteoner bryts ner av osteoklaster
- ersätts med primära och sekundära osteoner (är mognare)
- andra osteobalster utsöndrar osteoid på ett oregelbundet sätt (spongiös ben)
- trabekler- filamen som kopplar olika delar av ben
- ektomesenkymala celelr differntierar till periosteum
osteoblaster stannar vid benets ytan för att ta hand om benremodulering
54
filtben (spongiöst ben)
- oregelbundern struktur och miberalisering
55
kontaktepitel bildas
- Kontaktepitel bildas vid tanderuption genom att reducerat emaljepitel sammansmälts med oralt epitel.
- kontaktepitel finns vid botten av sulcus och binder sammamn gingivan med emaljen genom hemidesmosomer.
56
kontakt epitel
- epitelet är permiabel (för att infalmmatoriska celler ska åka förbi och bekämpa inflammation, är det pga att keratinocyter som utsöndrar membran granuler (lipider mindre strukturerade)) och icke kiratiniserad (förnyas ständigt (hög turnover))
-
57
oral epitel, båda?
oral är keratiniserad och icke permiabel.
- båda får stöd av lamina propria
