Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

tand 1 > mineralisering > Flashcards

mineralisering Flashcards

1
Q

amelogenesis, 3?

A
  • emalj bildas från kusparna till cervikalt.
    Amelogenesis är processen för emaljbildning: indelad i 3 steg:
    • Försekretosika stadiet- inre emaljepitelceller differntierar till ameloblaster
    • Sekretorsika stadiet - ameloblaster utsöndrar organisk matrix bestående av emaljproteiner som bildar emaljen
    • Mognadsstadiet - ameloblaster utför aktiviteter som hjälper med nedbrytning av emaljmatrixen för att erästta det med meineraler elelr oorganiskt material.
    • Skyddande fas- ameloblasterna differntieras till reducerat emaljepitel som skyddar emaljen fram till att tanden kommer ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Föresekretionsstadiet

A

Föresekretionsstadiet är indelat i ytterligare 2 faser:
- Morfogenteiska fasen- emaljorganet är i klockstadiet av tandutvecklingen
- Differentieringsfasen- inre emlajepitel diffetnierar till amenoblaster och odontoblaster skapas. Amenoblasterna sitter ihop med junction komplex. När odontoblaterna bildar predentin stimulerar det ameloblasterna att bilda emalj.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

sekretionsstadiet

A

Sekretionsstadiet:
- Amenoblasterna utveckalr en struktur som kallas tomes process.
- Ribosomer skapas proteiner som pacckas i golgiapparaten till sekretoriska granuler.
- först när odontoblasterna skapar predentin skickar de signaler till amelobalsterna att skapa sekretoriska granuler som innehålelr emaljproteiner såsom enamelin, ameloblastin och amelogenin mot basala laminan som bryts mer och bildar dentin emalj- gränsen.
- Sekretoriska granulerna (forma emalj) (de bär amelogeniner, enamelin, ameloblastin) och mineralerjoner och alkalinfosfatas som skapar emalj) utsöndras via tomens process
- Minerlaerna och proteinera som släpps skapar olika strukturer, nämligen roder (prismor) och interroder interprismor).dessa utgör rmaljmatrixen.
- De som släpps från distala sidan(spetsen) skapar roder och interroder är det som omger roderna
- Mellan roder och interrroder är det fyllt med proteinet ameloblastin vilket kallas rod sheath (prisma skida) , fungerar som stötdämpare
- Senare kommer tomens process försvinn och då kommer det bildas emalj utan roder
- 30% mineral
- amelogenin gör så att kristaller bara växer i c-axeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

innan mognad

A
  • Transitional phase, fasen innan mognadsfasen
    • Nu har hela tjockleken bildats
    • Ameloblasterna ändrar form och går i apoptos, deras mängd minskar med 25%
    • Övriga delar av emaljorganet ändras till apilärt lager (näringstillförsel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

mognadsfas

A

Mognadsfas
- Proteiner och vatten avlägsnas för att ersättas med organiskt material, denna process kallas modulering kolla med haytham
- I mognadsfasen skiftar ameloblasterna sin distala del mellan att vara fransig (ruffle ended) eller slät (smooth ended). Syftet är att få emaljen mineraliserad
- det är cytoskelettet som gör detta
- Ruffle end- utsöndrar kalcium och fosfat och OH i emaljen som kombineras för att bilda hydroxylaptit. Den producerar även bikarbonatjoner som sänker ph. den frisätter även proteolytiska enzymer, främst metallproteaser som bryter ner emaljproteiner såsom amelogenin och amelobalstin
- Smooth end- transporterar bort proteiner och vatten och höjer ph för att mienraliseringen kan ske. Den utsöndrar metallproteaser bryter även ner emaljens proteiner (särskilt amelogenin)och när de bryts ner kan kristaller växa i sidled.
nu kan kristaleler växa eftersom amelogenin hindrade att de växer från a och b- axeln innan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

skyddande fas

A

Skyddande fas
- ameloblasterna differntierar till reducerade emaljepitel som skyddar tanden tills den bryter genom munslemhinnan. när tanden är ute kommer de tillsammans med orala epitelet att bilda kontakepitel.-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

färg och tjocklek av emalj

A

Färg och tjocklek av emalj
- Den är genomskinlig. Varierar i färg mellan ljusgul till grå-gul. Tjockleken från kronan till cervix är max 2,5 mm. Tjockleken påverkar färgen eftersom dentin är gul och ju tjockare desto vitare är emaljen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

emalj möter dentin

A

Dentinoemalj junctions (DEJ) ör den plats där emlaj möter dentin, den har små upphöjningar, ridges och krister vilket gör fästet mer stabilt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

emalj, dentin, dentinkanaler, cement

A

Emalj, dentin, pulpa, dentinkanaler cemnt
- Emlaj kan inte förnya sig, har inga ameloblaster
- Dentin/pulpa- mineraliserat kollagen (den har 60-65% mineral ), kan bilda mer dentin i pulpan ,(ahr odontoblaster)
- Dentinkamnaler- är odontoblastutskott, regaerar på stimuli
- Cement har 50% mineraler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur studerar man vävnader

A

Hur studerar man vävnader:
- Ljusmikroskop- vävnaden måste urkalakas först (emaljen förvinner), snitten är endast några mikrometer och färgas
- Mikroradiogram (röntgenbild)
- Transmissionsektronmikroskop- snitt i mycket hög förstoring
- Svepelektronmikroskop- studerar ytor och strukturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

kalciumfosfat, namn

A

hydroxylaptit (karbonataptit) , vatten finns mellan varje kristall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

nukleation, varflr, 3 typer

A

Nuleation- processen där kristaller skapas ( 3 typer)
- Homogen nukleation- skapa en större koncentration av joner för att de ska sätta ihop sig och skapa kristall
- Heterogen nukleation- delas in i 2 delar:
. Tillsätta en kristall- fler joner sätter sig på den och den blir större
. Tillsätta en form av substrat såsom kollagen för att joner ska samla sig och bilda en krsistall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Storlek av mineraler, dess styrk och energi

A

Storlek av mineraler, dess styrk och energi:
- Stora mineraler (har stor bindningsstyrka) och påverkas därmed lite av omgivande molekyler medan små minerlaer har liten bindningsstyrka och blir lätt påverkade av omgivande molekyler
Ju större raide som kristallen har krävs det emr energi för att göra den större men det finns en viss storlek som kristallen når där det krävs mindre energi för dne att växa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Mineralisering av kalciumfosfat (hudroxiapetit)

A

Mineralisering av kalciumfosfat (hudroxiapetit)
- Behöver energi för att bildas i kroppen
- Våra kroppsvätskor har mycket mineraljoner (ca2+ och po43-) men mineralisering av kroppsvävnad sker inte spontant utan är kontrollerad
- Mineralisering startas av celler genom att:
. hämma inhibitorerna (pyrofosfater)
. öka mineralkoncentration
_ jonpumpar eller avgränsa joner till ett visst område
_ tillföra substrat (proteiner) som joner binder till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Pyrofosfat

A

Pyrofosfat
- ATP led AMP + Ppi (pyrofosfat jon)
- Finns i all vävnadsvätska
- Binder till hydroxylaptit
- Hämmar kristallbindning och tillväxt
- Hämmar kristallupplösning
- Hämmas av den hårdvävnadsbildande cellen ( genom enzymet pyrofosfatas/ alkaliskt fosfatas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hydroxilaptit

A

Hydroxilaptit
- Är rombisk, flera blir hexagonala
- varje kristall är omgiven av ett lager vatten som möjliggör jonutbyte:
- Kalciumgrupper kan ersättas av magnesium eller matrium
- Hydroxylgruppen kan ersättas av kloris eller fluorid (då kallas den för fluoraptit)
- Hydroxyl grupper och fosfatgrupper kan ersättas av karbonat

- Kristallen kan växa i olika riktiningar 
- I våra vävnader är de främst fiberformade, detta styrs av tex amelogenin som bidrar den formen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

mineralisering i dentin

A
  • Odontoblaster styr initiering, storlek och form på kristallerna
    • De producerar inte kristallerna med ger förutsättningar för mineral att bildas (genom proteiner, ph, tillförsel av joner)
      1- kristallen bildas- heterogen nukleation
      . Matrixvesiklar
      Substrat (proteienr) som binder mineraljoner i närvaror av mineral
      2- kiistalltiäävxt
      3- begränsing av kristalltillväxt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

matrixvesiklar

A
  • Bildas vesiklar i osteoblast, kondroblast och odontoblast
    • Vesiklarna innehåller (alkalinfosfatas, pyrofosfatas och mineraljoner) som främjar mineraliseringen (pyrofosfatas och protein som binder joner)
    • Kristaller växer till och bryter genok vesikeln
    • Nu är den tillräckligt stor för att växa själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

bildning av dentin och emalj

A

Emaljen och dentinet bildas
- Dentinet bildas kort innan emaljen
- Ameloblaster och odontoblaster
. Ömsesidig signalering leder till differntiering
. De producerar protein (matrix) som mineraliseras
. De förskjuts från varandra
. Pulparummet bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Dentinbildning

A
  • Det går från ektomesenkymala celler till pre odontoblaster till odontoblaster som bildar dentin
    • Odontoblasterna bildar först en ickeminerlaiserad matrix som kallas predentin och består främst av kollagen 1
    • Matrix mineraliseras till dentin (kristaller bäddas in i kollagennätverk)
    • När mer och mer matrix har bildast stannar en del av odontoblasternas cytoplasma kvat i dentinet, dessa utskott kallas odontoblastutskott(de löper från små kanaler som kallas dentin tubuli, själva delen av dentinet som bildar dessa tubuli heter tubulärt dentin) . Samtidigt förflyttas odontoblasterna från emaljorganet. Till slut ligger odontobalsterna längs med kanten av pulpa kammaren.
    • Dentintubuli sträcker sig genom hela tjockleken av dentinet, liksom från dentin-emalj gränsen till minerlaiseringsfronten (mellan predentinet och dentin). Predentinet ligger vid pulpakammren och finns alltid.
    • I mineralisationsfronten sker minralisering av matrix genom icke.kollegena proteiner (NCP) dvs inte med matrixvesiklar. I predentinet finns det mienraljoner som komemr från saliv och pulpa. När odontoblasterna skapar predentin skapr de även icke kollagena proteiner som binder till kalcium och fosfat i omgivningen(bidrar till nukleation av kristaller). Dessa proteiner är DMP1 och DSPP (spjälkas till DPP och DSP). Hela denna processen är det som bildar dentin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mineralisering av dentin

A

Mineralisering av dentin:
- Minerliseringen startar från manteldentinet till cirkumplpadentinet.
- Odontoblasterna skapar matrix vesiklar, de lägger sig i matrixen under inre emalj epitelet.
- Dessa vesiklar innehåller enzymer, alkaliskt fosfatas, meallproteinas och andra proteiner som binedr mineraljoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Första dentinet

A

Första dentinet närmast emaljorganet kallas manteldentin, saknar dentintubuli, grövre kollagenfibrer, mineralisering initieras av matrixvesiklar.
Resten av dentinet heter cirkumpulpal dentin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

amelogenin

A

Hydrofobt protein, rikt på prolin, histidin och glutamin. Reglerar kristalltillväxt och hindrar för tidig kristallsammansmältning. Bryts ned av proteolytiska enzymer vid mognad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

icke-amelogeniner

A

enamelin och ameloblastin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
enamelin
stark förmåga att binda till hydroxiaptit, utsöndras i sekretion
26
tuft protein
är anjon, finns mellan tufts i DEJ
27
ameloblastin
är ros sheet och tas bort under mognadsfasen
28
hur ändras emalj med ålder
karies, borsta för hårt, syra, tugga hårt blir mörkare f´med åldern för att dentin är gul och emalj urkalkas blir mindre permiabelt (tillåter ej transport av vatten och joner mellan krsitaller)
29
fluor
- om det införs i munnen, då skapar det fluor aptit vilket sänker deminerlaiseringen - ifall det istället binds under tandutvecklingen så binder den till amelogenin och binder hårdare än hydroxiaptit, vilket gör att amelogenin inte lossanr under mognadsfasen när metallproteaser försöker ta bort den och då kommer emaljen bara växa i c-axeln. detta leder till att emaljen inte kan mineraliseras ordentligt, vilket leder till hypomineralisering. det kan då leda till fluoros där det bildas vita fläckar på tanden.
30
Amelogenesis imperfekta
mutation på AMELX, ENAM, and MMP20 som påverkar proteiner som är viktiga för tandutveckling
31
dentin, infromation
- 20% främst typ 1 kollagen men också 3 och 5, 10% vatten - fungerar som stötdämpare för emalj - odontoblaster har utskott som kan gå in i emaljen, kallas enamel spindles, de täpps av emaljen vilket skyddar pulpan. - minskad andel organeller visar minskad funktion
32
proteoglykan
icke kollagen protein, finns i predentin och hindrar för tidig mineralisering innan kollagenfibrerna är färdigutvecklade
33
dentinogenes imperfecta
mutation på dspp kan leda till dentinogenes imperfecta 3 typer: typ 1 och 2: pulparummet ej synligt för att dentin har utsöndrats mycket typ 3- har ej DSPP led stor pulparum och förtjockning av dentin
34
primär dentin
- har mantel dentin och cirkumpulpal dentin - bildas först
35
sekundär dentin
- utvecklas genom livet, långsammare - utvecklas efter att roten har formats - är inte lagrad på samma sätt runt pulparummet så pulpan ändrar struktur och det heter pulp recession - dentinkanaler kan byta riktining eftersom kontakten mellan primär och sekundär dentin kan ändras. mindre organisation av dentinkanaler - samma odontoblaster
36
tertiär dentin
- skapas vid skada - produceras av celler som mottar stimuli (inte skapas hur som helst bara vid skada) - beroende på stimuli, kan skapas med elelr utan dentinkanaler - osteodentin- tertiär dentin som har lagrade odontobalster och färre dentinkanaler. . Reaktivt- lätt oregelbunden när skadan inte är lika stor . Reparativt- mycket oregelbunden dentin, nya odontoblaster skapas, celler från pulpan differntierar till odontoblaster.
37
dentinbildning, riktining
går från kusaprna och rör sig cervikalt
38
formation av dentin
- odontoblaster utsöndrar kollagen 1 och von kroffs fibrer som har typ 3 mot basala laminan som bidlar emalj- dentingränsen. - kollagem ordnas av dekorin (proteoglykaner) som sätter sig på kollagen fibrillen och binder till dpp , fosfolipid - Dessa har olika fosfat och kalciumgrupper som kan binda till andra fosfat och kalciumgrupper och bilda kristall. nu har mantel predentin bildats vilket är första detninet - manteldentin mineraliseras med matrixvesiklar som sätter sig på dpp och fosfolipid på dekorin led initierar kristallbildning led mantel dentin - cirkumpuplaldentin mineraliseras genom att den har dekorin som fosfolipid, fosfoprotein och CS- kedja kan binda, de har kalcium eller fosfat grupper som attraherar mineraljoner. - Denna kollagenfibrill sitter ihop med adnra kollagen fibriler och skapar kolalagenfiber. - odontoblaster går mot pulpan och lämnar efter sig utskott (tomes fibrer), genom dessa fortsätter predentin utsöndras, den då mienraliseras och blir en del av cirkumpulpal dentin. hela predentinet kommer inte minerlaiseras - I predentinet finns det mienraljoner som komemr från saliv och pulpa. När odontoblasterna skapar predentin skapr de även icke kollagena proteiner som binder till kalcium och fosfat i omgivningen(bidrar till nukleation av kristaller). Dessa proteiner är DMP1 och DSPP (spjälkas till DPP och DSP). Hela denna processen är det som bildar dentin.
39
minerlaiseringsmönster
- mineralsiering kan vara globulär eller linjär beroende av hastigheten av utsöndring - globulär- hög hastighet, finns i manteldentin - linjär dentin- låg hastighet, cirkumpulpal har linjär och globulär mineralisering.
40
strukturer i emalj och dentin
Emalj: - Tillväxtlinjer . Tvärstrieringar- dagliga , horisontella linjer i emlajen. . Retzius- veckovist, tilllväxtlinjer i emaljen, bildar fåror på ytan (perikymata) , förstorad striae ( neonatallinjen) finns pga variationer av hur snabbt olika stadier av emaljen bildas. - Hunter schreger band- optiska mönster i emaljen, pga förändringar i orgenteringar av prismorna. Hjälper att styrka emaljen - Defekter . Lameller- oorganiska strukturer som sträcker sig genom emaljen och är resulatt av ofullständig mineralisering . Buskar (tufts)- områden med högre organiskt innehåll som sträcker sig genom emaljens tjocklek . Spolar (spindles)- kanalliknande strukturer i emaljen som är rester av odontoblastutskott som emalj täpper över. Dentin: - Von ebner linjer- tillväxtlinjer i form av upp och ner vänt v i dentinet - Tomes grandulra lager- övergång mellan dentin och cement - lines of owen- linknar von ebners linjer
41
bindväv i pulpan
I pulpan: - Fibroblaster bildar bindväven i pulpan - Kollagen typ 1 och 3 - Grundsubstans
42
globulär och interglobulär dentin
Glovulär dentin är de stora bollarna och interglobulär dentin, det ljus, tyder på att dentinet är ofullständigt mineraliserad. Mycket av inter kan innebära d vitamin brist
43
Teorier om tandens känsel
- Nervändar i dentintubuli (inte trolig eftersom alla har inte nerver) - Odontobalster skapas av ektomesenkym som sakpas av neuralistceller - kanaler i dentin är fyllda med vätska, förflyttning av vätska och tryckförändring stimulerar receptorer i nerven plexus of raschow och pulpa uppfattar stimuli. den kan påverkas ifall det är torrt, tempraturförändring, socker, sammanfattningsvis finns det porer i emalj som leder till dentin. den ateori kallas hydrodynamiska teorin och är mest trolig.
44
vad består emalj av
Emalj består av 96% mineral och 4% vatten och protein (enamelin, ameloblastin, tuftelin, amelotin, amelogenins)
45
olika lager av emalj, vad gör prismor och interprismor, kollagen mängd?
- först är den aprismatisk (inga prismor) , i mitten är det prismor och interprismor, på slutet är dte också aprismatiskt. - prismor och interprismor bidrar till emaljens styrka och impermiabilitet. - emaljen har midnre kollagen och mer mienraler än dentin vilket gör den mindre flexibel och därmed kan spricka enklare. f
46
morfologi av odontoblaster, misnkad mängd - , ska vara, cellkontakter?
- minskade mängder av intracellulära led minskad aktivitet av cellen. - odontoblasten ska vara långsträckt och ska ha mycket organeller. - det finns cellkontakter: . desmosomer- förbinder cellerna och ger dem stabilitet . tight jucktions- förhindrar passage av ämnen mellan cellerna . gap junctions- tillåter kommunikation mellan cellerna
47
mönster av hur dentin formas, börjar, rotdention?
- börjar vid klockstadiet, går från kusparna cervikalt - rotdentin bildas senare efter det andra dentinet eftersom epitelceller måste sätta sig i pulpan innan rot odontoblaster kan bilda rotdentin. - bildas inte förrän 18 månader efter mjölktände kommit
48
koppling mellan dentin och pulpa
med tanke på att tandpapillen bildar dentin ocg pulpan så hör deras processeer ihop
49
odontoblast utskott, innehåll, storlek?
- namn- tomes fibrer, dentin tubuli - innehåller näringsämnen och immunceller från tandpapillen. - innehåller även vätska för pulpa att ta emot och registrera stimuli av olika slag. - är stora vid pulpan men små vid dentin emalj gränsen eftersom dentinet där tar mer plats och pressar ihop kanalerna -
49
olika lager av dentin
pulpa, predentin, mineralisatiosfronten, cirkumpulpal dentin, mantel dentin, dej, emalj.
50
tubulärt dentin, 2
- peritubulärt dentin- mineraliserat dentin som omger dentinkanaler och är hårdare än resten av dentinet. är hypermineraliserat - intertubulärt dentin- dentin som är mellan dentin kanalerna och är mindre hård än peritubulärt dentin. består av kollagen typ 1, icke kollagena proteiner och plasma proteiner.
51
döda dentin kanaler, av vad, innan?
- om primära odotnotoblaster dör pga karies eller slag tex innan peritubulärt dentin hinner skydda kanalerna kommer blir de tomma. - ingången kan bli täckt av tertiär dentin och vid pulpan är luftfylld för att skydda pulpan från infektion ( mörk i mikroskop)
52
vad innehåller dentinkanalerna?
Kanaler innehåller vatten, ondotoblastutskott, inåtledande nervändar, utskott från antigenpresenterande celler (rreglerar immunsystem) (B-lymf, makrofager, dendritiska celler).
53
vad händer när tandhalsen blottas?
- när tandhalsen blottas betyder det att tandköttet har dragits tillbaka, vilket exponerar en del av tandens rot. ifall cementet inte är där för att skydda kan pulpan och dentinet bli exponerat vilket gör ont som beror på att det finns nerver i dentin och pulpa. - roten skyddas av cement
54
pulpans skyddsmekanism
består av nerver, blodkärl och immunkompetenta celler
55
skletorisk dentin, upppstår?
- uppstår när peritubulärt dentin mineraliseras och blir transparent - bildas med åldern, ger tanden mer styrka, att dentin mineraliseras minskar risken för bakterier att nå pulpan. - kan uppstå vid skador.
56
pulpa, funktion, består, känssel, differentiering?
- den mjuka vävnaden som finns i centrum av tanaden och sträcker sig från kronan till foramen apikale där pulpan möter parodontiet - stödjer dentinet - består av kollagen typ 1 och 3 vilket ger vävnaden elasticitet och styrka - har känselfunktion genom plexus raschows. - har ektomesenkymala celler som kan differntiera till bal odontoblaster och fibroblaster
57
åldrande pulpa
- har mindre celler, men mer kolaagen (fibrös bindväv)
58
pulpa, 4 funktioner
- formativ- har stamceller som kan producera odontoblaster eller fibroblaseter vid behov - ger näring till odontobaöster - har nerver som ger tanden känselförmåga (plexus raschows) - stödjer dentin
59
pulpa, 4 zoner
odontoblastiska zonen- ytterlagret av pulpan, innehåller odontoblaster och fibroblaster som producerar dentin nindväv åt pulpan. - cellfri zon a weil- precis under odontoblasterna och ger näring till odontoblasterna - cellrik zon- ligger nära cell fria zonen - pulpans kärna- innehåller nerver och blodkärl
60
hur skapas fibroblaster och odontobalster
- finns ektomesenkymala celelr i tandpapill simm differntierar till odontobasletr och fibrobalster
61
inflammatoriska celler i pulpan, inte tas hand om?
- Pulpmakrofager kommer från blod och har hand om döda celler. - Finns T-lymfocyter och leukocyter för att eliminera en infektion - Finns antigenpresenterande dendritiska celler (langerhans celler) från benmärg under det lagret av odontoblaster. Funktion är att presentera främmande ämnen till T celler.
62
pulpans blodtillförsel, lymfkärl
- Blodtillförsel-​ Blod via arterioler och venoler når pulpan genom apikala foramen. - Smalare blodkärl går in via minor foramina (öppningarna i gommen) - Lymfkärl finns - Lymfkärl finns som går ut genom apikal formane
63
nerver i dentin pulpa komplex, kommer från, roten?
- nerver till pulpa går genom apikala foramen - nerver är först stora men grenas av vid koronala delen och bildar plexus of raschows - roten har inga nätverk men har istället grenar som försörjer enskilda områden - nerver som kommer till pulpan kommer bla från n. trigeminus
64
pulp stones (denticles)
- kollagen i pulpan minerlaiseras led pulp stones - kan finnas enstaka ellr grupper - kan innehålla kanaler eller ben, minerlaiserade döda celler och mineraliserad kollagen.
65
ålderförändringar
- pulparummet och rotkanalen krymper eftersom mycket sekundär eller tertiär dentin har utsöndrats led mindre känsel - döda kanaler- tertiär dentin utsöndras led mindre känsel - dentintubuli krmps och skleroiskt dentin bildas led mindre känsel - kan få dystrofiska förklakningar i pulpan (bindväven mieraliseras vilket gör pulpan stel - pulpans och dentinets själv reparationsförmåga minskar med åldern
66
barriär funktion i dentin
- döda kanaler (när odontoblaster dör) fylls med tertiär dentin för att skydda pulpan - sklerotiskt denitn
67
funktion emalj, kollagen
- är semipermiabel för jonutbyte mellan saliv och emalj - skyddar dentin pch pulpan - emalj innehåller inte kollagen

tand 1 (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions