Extracellulär matrix Flashcards

1
Q

vad är ecm, var finnsd det?

A
  • Extracellulärmatrix: Ett nätverk av polysackarider (glykosaminoglykaner) och proteiner utsöndrade av celler. är struktur för vävnader och influerar också deras utveckling och fysiologi.
    • Finns i:
      Dentin/Cement/Pulpa/Ben
      PDL
      Slemhinna (subepitelialt)
      Brosk ( i käkleden)
      m.m.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är skillnadne mellan bindväv och extracellulär matrix

A

bindväv är ecm och celler medan ecm är bara matrixet. Tex hela pulpan bindväv men att ta bort celler får man ecm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad består parodontiet av

A

. Periodontalligament (PDL) eller rothinna
* Ben
* Cement
* Kontaktepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

lucker och tät bindväv

A
  • har oliak struktur på kollagen, är ej mineraliserade, men ben och cemtn är undantag
  • lucker- mjuk, finns i pulpan
  • tät- mer organiserad än lucker, finns i ben och cement, kan ta mekaniska påfrestningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

celler som producerar proteiner och komponenter för att skapas ecm?

A
  • Fibroblaster- tillverkar proteiner som kollagen som blir en del av ecm i bindväv, finns i pulpan
    • Odontoblaster- sitter mellna pulpa och dentin och producerar dentin som blir ecm i dentin.
    • Cementoblaster- producerar cemnet som är ecm i tandroten
    • Osteoblaster- producerar de komponenter (som kollagen och mienraler ) som bygger upp ecm i benet
      Kondroblaster- bildar brsok
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

celler i bindväv?

A

cyter
- Kondrocyter och osteocyter- benceller som ligger i mineraliserad ben men har kontakt med celler utanför och kan därmed styra hur ben ska remoduleras

Klaster
- Osteoklaster- bryter ner ben för benombyggnad

inflammatoriska celler
- makrofager, leukocyter, mastceller

  • adipocyter- fettceller som är i ecm och lagrar energi i fettvävnad

nervceller, blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fibroblastprodukter (ecms komponenetr)

A
  • Kollagen
    • Elastin
    • Glykosaminoglykaner/ Proteoglykaner
    • glykoproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

varför ser fibroblast ut på det sättet?

A

för att den ska utsöndra kollagen och utsöndra det i oliak riktiningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kollegn, fibrillformade, typ 4

A
  • fibrillformade är typ 1 och 3 och basal laminan består av typ 4
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

elastin, finns var, utsöndras av, beskriv, varför, hur är kollagen då, var finns inte elastin, fibrelin?

A
  • Finns bara i mjuk bindväv
  • Utsöndras av fibrobalster
  • Elasttiskt protein, tex i kind och gom- det är efetrsom de är hydrofoba (pga aminosyrorna glycin och prolin) och har mycket få hydroxylerade aminosyror som skyddas från hydrofila miljon genom att kollagenet krullas ihop. Ifall den dras och blir rak kommer den återgå till sin krullade form
  • Kollagen är inte elastisk, eftersom när man drar lite den återgår inte till sin vanliga form
  • I pdl finns ej elastin, tänder slulle då åka runt, tanden har dock lite slasticitet för att det ska vara bekvämt att tugga
  • Fibrelin är ett protein runt elastin som skyddar den
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

grundsubstans, finns, vad, består, 2 , var finns inte?

A

Grundsubstans
- Finns här i den bilden ovan, syns inte eftersom det inte är kollagen
- Grundsubstans är stark hydratiserat och reglerar vatteninnehåll i vävnader samt diffundering av näring. Består av GAG/ proteoglykaner och glykoproteiner som både skapas av fibroblaster
- glykoproteiner och proteoglykaner finns i alla ecm men har olika funktioner.
- emalj har inte ecm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

proteoglykan, vad formel, funktion, binda till andra saker, exempel, dekorin, utseende, GAG,

A
  • proteoglykan är protein som har en eller flera glukosaminoglykaner, GAG
  • protein + glykosaminoglykan = proteoglykan
  • den har 2 funktioner- att hålla i tillväxtfaktorer (som aktiveras när de behövs) och att vara stötdämpande (eftersom glykosaminoglykaner har en negativ grupp som attraherar vatetn och så extracellulärt matrix består av 70% vatten) .
  • proteoglykaner kan binda till protein, tillväxtfaktorer och cytokiner.
  • tillväxtfatorn FGF är bunden till proteoglykan och när rothinnan påverkas kommer den släppa och binda till fibroblsat för att aktivera den och reparera rothinnan.
  • det är ett protein som ninder till länregionen (4 samma monosackarider) som binder till minst en GAG.
  • GAG består av 2 repatativa disackarider som innehåller 2 monosackarider.
  • dekorin är också en proteoglykan men har bara en glykosaminoglykan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

dekorin

A

är en proteoglykan, dekorerar kollagenfibrillen för att matrixvesiklar ska veta var de ska sätta sig för att sätta igång mineraliseringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

aggrecan

A

är en proteoglykan, finns i brosk, kan ta till sig flera GAG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

glykoprotein, exemepl, funktion, skapande. flest?

A
  • fibronekin, laminin och integrin
  • binder celler till ecm
    har många oligosackarider (hjälper med energi och cellkommunikation) som kan släppas när de behövs, kan fungera som signaler
  • glykoprotiner (post trantionell modifiering, sker i er) skapas genom glykosylering (n-länkad och o-länkad)
  • glykoproteiner har oftast o- länkad glykosylering.
  • det är egentligen ingen skilland på o och n länkade glykoproteiner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

N-länkad glykosylering, innebär, funktion olgiosackarid?

A
  • i er lumen- enzymer börjar sätta fast en monosackarid i taget på en kedja av sockerarter som kallas oligosackarid.
  • olgiosackariden flyttas in i er
  • inne i er sätts fler monosackarider i olgiosackariden och den växer fullständigt
  • den tansporteras sen av ett enzym som kallas oligosackaridtransferas.
    olgiosackariden fästs vid en specifik aminosyra, asparagin (asparagin har en aktiv kvävegrupp som gör bindeningen)
  • nu har glykoprotein skapats.
  • n-länkad glykolsylering innebär att oligosackariden aminogruppen sätter sig på n-änen (där det finns fri aminoggrupp) i aspargin.
  • oligosackariden ger proteinet rätt form och är nodvändig för nästa transport.
17
Q

o-länkad glykosylering, plats, process, funktion glykosyltransferaser, blodgrupp

A
  • protein går från er till golgi där det sker en glykosylering
  • i golgi finns det glykosyltransferaser som sätter fast monosackarider en i taget och skapar olgiosackarid och sedan kommer den binda till aminosyran serin eller treonin (binder tiull deras OH-grupp), kallas därför o- länkad glykosylering.
  • glykosyltransferaser sätter ihop monosackariderna och bestämmer strukturen på glykoproteinet.
  • blodgrupper är olika eftersom glykosyltransferasr sätter monosackariderna olika och därmed bildas olika blodgrupper.
18
Q

skillnad mellan proteoglykaner och glykoproteiner?

A
  • glykoprotein har olgiosackarider medan proteoglykaner har GAG (glykoaminoglykan)
  • både har sockerkedjor så båda kan binda till vatten
19
Q

proteiner i ecm?

A

fibronektin, laminin, integrin

20
Q

fibronektin

A
  • består av 2 peptidkedjor som hålls samman av disulfidbryggor
  • fungerar som klister protein som binder kollagen till bindväv och integriner i cellemembranet.
21
Q

laminin

A
  • fungerar som en brygga i basal laminan genom att bilda bindningar mellan celler och kollagen typ 4.
22
Q

integrin, kräver, aktiveras, funktion?

A
  • är proteiner som finns i cellemmbranet och sträcker sig ut från cellen för att binda till ex fibronektin
  • kräver divalenta joner som ca och mg för att binda till saker
  • kan aktiveras av tex tillväxtfaktorer som gör att den kan binda till extracellulära matrixen
  • bidrar till förflyttning av celler, amenoblaster och odontoblaster