Symboliska perspektivet Flashcards
Symboliska perspektivets grundläggande antaganden
- Betydelse är viktigare än den “faktiska” händelsen.
Exempel: Ett företags årliga kickoff kan ses som en viktig händelse för att motivera personalen, men det egentliga innehållet spelar ofta mindre roll än känslan av gemenskap och motivation som skapas under evenemanget.
- Olika perspektiv (människor/situationer etc) möjliggör olika tolkningar av samma aktivitet. Lös koppling mellan betydelse och aktivitet.
Exempel:
En nedskärning kan av företagsläedningen ses som en nödvändig ekonomisk åtgärd, medan de anställda tolkar den som ett tecken på osäkerhet och brist på omsorg från ledningen.
- Skapandet av symboler tillgrips som ett sätt att minska förvirringen. Även för riktningsskapande (ledarskap).
Exempel:
Under en organisationsförändring kan ledningen införa en ny slogan eller ett internt mantra exempelvis “Framtiden är vår!” för att ge de anställda en känsla av riktning och trygghet. Även om den faktiska förändringen fortfarande är osäker.
- Reproduktion av hjältinnor, ritualer, ceremonier och myter kan vara större vikt för händelser/processer än det som “produceras”.
Exempel:
I många tech-företag gyllas grundarna, som Steve Jobs på Apple, långt efter deras aktiva tid i bolaget. Berättelser om deras visioner och ledarskap reproduceras som en del av företagskulturen, trots att deras faktiska inflytande på dagens verksamhet är begränsat.
- Kultur är det som håller samman organisationer och samlar människor kring en gemensam uppsättning värderingar och övertygelser.
Exempel:
I IKEA:s företagskultur betonas enkelhet och kostnadsmedvetenhet som centrala värderingar. Medarbetare uppmuntras att använda enkla arbetsverktyg och undvika onödiga kostnader - en kultur som gör att organisationen hänger samman kring en gemensam filosofi.
Vad är en symbol?
Kan antas i många former, exempelvis:
* Myter / Historier / Sagor
* Visioner
* Hjältar / Hjältinnor
* Ritualer / Ceremonier
Kan exempelvis ankra värderingar och grundläggande antaganden i en organisation. Värderingar som i sin tur kan särskilja organisationen, ge dess verksamhet en djupare mening.
Hur ser strukturen ut i det symboliska perspektivet?
Strukturen ses som scenanvisningar snarare än mekaniska system.
Processer, såsom möten och planering, har ofta en symbolisk snarare än praktisk funktion.
Exempel:
Ett traditionellt hierarkiskt företag kan ha titlar och kontorsstorlekar som signalerar status. Ur ett symboliskt perspektiv är dessa strukturer mer än bara administrativa - de fungerar som signaler om maktfördelning och inflytande.
Berätta om ritualer och ceremonier inom det symboliska perspektivet.
Ritualer är återkommande symboliska handlingar med mångtydiga syften.
Ceremonier väver samman flera ritualer och används vid viktiga förändringar.
Exempel:
En butikskedja som startar varje arbetsdag med en gemensam klapp- och hejaramsa gör detta för att skapa sammanhållning och entusiasm, snarare än att det faktiskt påverkar försäljningen direkt.
Berätta om berättelser och metaforer.
Berättelser används för att skapa identitet, inspirera och förmedla värderingar.
Metaforer kan både skapa distans och igenkänning samt uttrycka svårfångade koncept.
Exempel:
Apples myt som Steve Jobs som en visionär som “såg framtiden” används för att förstärka företagets kultur av innovation och perfektionism, även efter hans bortgång.
Berätta om humor och lek
Humor kan fungera som en social mekanism för att hantera osäkerhet och stärka sammanhållning.
Lek kan främja kreativitet och innovation inom organisationer.
Exempel:
På många moderna arbetsplatser används interna skämt om chefer eller företagets egen byråkrati för att hantera stress och skapa en känsla av samhörighet.
Berätta om organisationskultur
Kultur kan ses som en uppsättning gemensamma antaganden och normer.
En organisation kan både ha en kultur och vara en kultur.
Exempel:
Spotify-modellen är en kultur präglad av agilitet, innovation och självständighet, där medarbetarna delas in i små självstyrande team som kallas för “squads”.
Berätta om institutionsteori och organisationsdrama.
Organisationer agerar ibland enligt institutionella normer snarare än effektivitetskrav.
Isomorfism (tvingande, mimetisk, normativ) formar hur organisationer utvecklas och anpassar sig till omgivningen.
Exempel:
Ett företag kan införa en hållbarhetsstrategi för att följa branschtrender snarare än för att de faktiskt förändrar sin verksamhet. Detta är ett exempel på mimetisk isomorfism, där organisationer imiterar varandra för legitimitet.
