Svetsning Flashcards

1
Q

Vid vilken svetsmetod kan väteförsprödning uppkomma?

Beskriv vad som händer!

A
  • Vid manuell svetsning med belagda elektroder finns det en risk för att beläggningen är fuktig.
  • -> Vattnet kan då avge väte som går in i materialet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär svetsning med MMA?

A
  1. Svetsning med BELAGDA elektroder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad “händer” under svetsning med MMA?

A
  1. Spänningen mellan metall och elektrod tänder en elektronbåge som värmer materialen när elektroner och joniserad gas bromsas upp.
  2. Smälta metalldroppar från elektroden transporteras med ljusbågen ned i smältbadet
  3. Elektrodens beläggning bildar skyddande gas (CO2) och en slaggoxid (ex. Ca0), som skyddar den smälta metallen ifrån att stelna
  4. Slagg flyter sedan upp till toppen smältbadet (skyddar svetsgodset från luft under ställningen)
  5. Slaggen måste avlägsnas efter varje svetssträng
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fördelar med MMA-svetsning?

A
  1. Flexibelt
    - -> enkelt att byta elektrodmaterial
  2. Fördelaktigt i områden med begränsad åtkomlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nackdelar med MMA?

A
  1. Svårt att automatisera
  2. Måste knacka bort slaggen
  3. Relativt långsam process
    - -> elektrodbyten och slaggrensning
  4. Beläggningen måste hållas torr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med Kolekvivalenten?

A
  • Kolekvivalenten är ett sätt att bedöma ståls svetsbarhet utifrån sammansättningen
  • Ett uttryck som viktar olika ämnens bidrag till martensit bildning och andra spröda strukturer bildas i HAZ.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är slagger för någonting?

A
  • Slagger är oxider och andra föroreningar som bildar försvagade partiklar i svetsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur motverkas slagger?

A

Genom rengöring och skyddsgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför uppstår sprickbildning i samband med svetsning?

A

Pga:

  • termiska spänningar
  • föroreningar i smälta
  • väteförssprödning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur motverkas sprickbildning i samband med svetsning?

A

Motverkas genom:

  • Förvärmning
  • Långsam svallning
  • konstruktionsändingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de två olika huvud typerna av svetsning?

A
  1. MMA

2. MIG/MAG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär MIG/MAG-svetsning och hur går det till?

A
  1. Gasskyddad metallbågsvetsning
  2. Ljusbåge mellan kontinuerlig trådelektråd och arbetsstycke
  3. Ljusbågen och svetssmältan skyddas av inert eller aktiv gas.
  4. Olika elektroder används beroende på material
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken av svetstyperna MMA och MIG/MAG är mest effektiv?

A

MIG/MAG är mer effektiv än MMA

–> ty ingen slaggrensning eller byte av elektroder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn 6 typiska operatörsfel!

A
  1. kratersprickor
  2. porer
  3. slaggränder
  4. rotfel
  5. bindfel
  6. smältdeke
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är orsaken till kratersprickor?

A

felaktigt avslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är orsaken till porer?

A

smuts och fukt

17
Q

Vad är orsaken till slaggränder?

A

dålig rensning?

18
Q

Vad är orsaken till rotfel?

A

otillräcklig genomvärmning

19
Q

Vad är orsaken till bindfel?

A

otillräcklig smätning

20
Q

Vad är orsaken till smältdeke?

A

smältan fyller ej

21
Q

Ange 5 typiska fel pga metod/material!

A
  1. varmsprickor/ stelningssprickor i svetsen
  2. smältgränssprickor
  3. H-sprickor/ kallsprickor
  4. Försprödning
  5. Åldringsförsprödning
22
Q

Vad är orsaken till varmsprickor/ stelningssprickor i svetsen?

A
  • Hög kolhalt
  • Spännigar
  • Segring?
23
Q

Vad är orsaken till smältgränssprickor?

A
  • Hög kolhalt
  • spänningar
  • segring?
    (samma som varmsprickor fast i gränsen mot grundmaterial)
24
Q

Vad är orsaken till H-sprickor/kallsprickor?

A
  • Smuts och fukt löses in
  • -> H-löses in
  • -> H diffunderar
  • Restspänningar
25
Q

Vad är orsaken till försprödning?

A

kolla upp i korrosionsavsnittet

26
Q

Vad är orsaken till Åldringsförsprödning?

A
  • DIffusion
  • -> utskiljningar
  • -> högre streckgräns MEN läger duktilitet
27
Q

Ge exempel på vad som bör undvikas vid konstruktion av svetsade produkter!

A

Undvik om möjligt:

  1. spänningskoncentration, speciellt vid utmattningsbelastning
  2. svetsar i områden med höga spänningsnivåer
  3. svetsning vid dålig åtkomst
  4. Allt för skilda metalltjocklekar
28
Q

Skillnad mellan MMA och MIG/MAG?

A
  • MMA är metallbågsvetsnig

- MIG/MAG är gasbågssvetsning

29
Q

Fördelar med MIG/MAG?

A
  1. Kan automatiseras
  2. Mer effektiv än MMA
  3. Användbar för de flesta material och tillsatsmaterial i form av tråd finns för många metaller.
30
Q

Nackdelar med MIG/MAG?

A
  1. Starka oxidbildare som rostfritt och aluminium kräver bättre skydd
31
Q

För vilka metaller används ofta MMA?

A
  1. järnlegeringar

2. konstruktionsstål

32
Q

Vilka är de vanligaste användningsområdena för svetsning med MMA?

A
  1. skeppsbyggnad
  2. verkstadsindustri
  3. Svetsning av grova plåtar utomhus
33
Q

Skillnad mellan MIG och MAG svetsning?

A
  • MIG har inert skyddsgas som flödar runt bågen

- MAG har aktiv skyddsgas som flödar runt bågen

34
Q

Vad används MIG/MAG svetsning till?

A
  1. stål
  2. rostfritt stål
  3. Aluminum
  4. typiskt för plåtkonstruktioner
35
Q

Vad är HAZ?

A

-Den värmepåverkande zonen närmast svetsgodset

36
Q

Vilken är kolekvivalenthalten som betraktas som svetsbara utan förvärmning?

A

C_ekviv=0.4

37
Q

Formel kolekvivalenten

A

Cekviv= %C +(%Cr+%Mo+%V)/5+(%Mn)/6+(%Cu%Ni)/15

38
Q

Beskriv vad som sker vid svetsning av stål!

- Vilka faror kan uppkomma?

A
  • Vid svetsning av stål austinitiseras området närmst svetsen och svalnar sedan mycket snabbt!
  • om stålet behöver lång tid för att bilda ferrit och perlit finns en risk att det istället bildas spröda strukturer ex martensit i den värmepåverkande zonen.