Svarvning Flashcards

1
Q

Vad roterar vid svarvning?

A

Arbetsstycket roterar, detaljen roterar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad brukar man vanligtvis svarva?

A

Bearbetning av smidda eller gjutna produkter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför vill man bearbeta smidda/gjutna produkter?

A
  1. dimensionstoleranser
  2. ytfunktion
  3. speciella geometriska element
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de 6 vanligaste svarvoperationerna?

A
  1. längssvarvning
  2. plansvarvning
  3. avstickning
  4. formsvarvning
  5. profilsvarvning
  6. gängsvarvning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med skärhastighet?

A

Vc, hastigheten arbetsstycket roterar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Formel skärhastighet?

A

Vc=piDn/1000 (D= diameter innan svarvoperation) [m/min]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med matning?

A

f, hur långt skäret rör sig per varav [mm/varv]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad menas med skärdjup?

A

ap, hur långt in man skär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

formel skärdjup?

A

ap=D-D1/2 [mm]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad menas med spåntjocklek?

A

den teoretiska spåntjockleken innan avverkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Formel spåntjocklek?

A

hd=f*sinko

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad menas med spånarea?

A

Ad= tvärsnittsarean hos det avverkade materialet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Formel spånarea?

A

Ad= f*ap [mm^2]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur påverkas spåndeformationen med positiv spånvinkel?

A
  • mindre spåndeformation
  • mindre förslitning
  • lägre skärkrafter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkas spåndeformationen med negativ spånvinkel?

A
  • högre huvudskärkraft
  • större förslitning
  • större spåndeformation
    (väljs vid grovbearbetning/ hög avverkning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är den specifika skärkraften, kc?

A
  • kc, bearbetningens energiåtgång per volymsenhet avverkat material
  • Med kännedom om kc kan man beräkna hur stor volym material som kan överföras i spånform per effektenhet
  • beskriver erforderlig arbetsinsats vid skärande bearbetning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är lösegg?

A

Oönskad ansamling av material på skäreggen/verktyget.

  • Lösegg uppstår vid låg Vc & Temp
  • Tryck ökar vid låg temperatur
  • spånans hastighet är låg och kan då häfta fast vid eggen
  • Vid riktigt låga Vc och låg temperatur minskar denna risk (materialet kletar ej)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär grovbearbetnign?

A
  • Maximal avverkning söks
● Vanligen hög matning
● Stort skärdjup
● Arbetsmån lämnas
● Effekt och stabilitet begränsar
● Sega skärmaterial
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär finbearbetning?

A
  • Dimension, form och ytkrav styr
● Vanligen hög skärhastighet
● Litet skärdjup
● Låg matning
● Tillgängligt varvtal begränsar
● Slitstarka, värmetåliga skärmaterial
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kc-ekvationen?

A

Kc=(k1+k2)/hD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad påverkar ytjämnheten?

A
  1. Nosradien r och matningen f
    - hög matning –> ger “spår” i ytan
    - låg matning –> ger finare yta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ge exempel på saker som kan påverka ytjämnheten som ej kan kontrolleras!

A
  1. vibrationer
  2. glapp
  3. påsvetsningar
  4. löseggsbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad finns det för olika spåntyper?

A
  1. flytspån
  2. lamellspån
  3. skjuvspån
  4. klyvspån
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är utmärkande för flytspån?

A
  1. långa sammanhängande spån med konstant tvärsnitt
  2. de uppkommer vid höga skärhastigheter
  3. vanligen vid operation vid låglegerat stål
  4. gamma_s
25
Q

Vad är utmärkande för lamellspån?

A
  1. relativt långa spån med varierande tvärsnitt
  2. de uppkommer vid krafter under brottspänningen
  3. vanligen vid operation med rostfria stål
  4. gamma_m
26
Q

Vad är utmärkande för skjuvspån?

A
  1. kan vara relativt långa men men kraftigt varierande tvärsnitt
  2. de uppkommer då brottskjuvhållfastheten i skjuvplanet överskrids
  3. vanligen vid operation med titan
  4. gamma_s>gamma_b
27
Q

Vad är utmärkande för klyvspån?

A
  1. Ej sammanhängande med varierande tvärsnitt
  2. de uppkommer då deformationsgraden är långt utanför brottspänningen
  3. vanligen vid operation med gjutjärn
  4. gamma_s> gamma_b
28
Q

Varför måste man lägga till spånbrytning?

A

Viktigt att inte förstöra verktyg, maskin och arbetsstycke eller operatör.

29
Q

Vad finns det för olika spånbrytare?

A
  1. självbrytande
  2. mot hållaren
  3. mot arbetsstycket (kan skada ytligheten)
  4. skär med spånbrytare (vanligast!)
30
Q

Vad beror värmeutvecklingen på?

A
  • bildas pga deformation och verktygskontakt/friktion

- värmeutvecklingen beror av Vc

31
Q

Hur påverkas verktyget/spånor/arbetsstycket av värmen?

A
  • verktyget varmast, 400-900 grader (10% av värmemängden)
  • spånar, 50-400 grader (80% av värmemängden)
  • arbetsstycket, 0-50 grader (10% värmemängd)
32
Q

Vad påverkar värmen?

A
  1. verktygsförslitning
  2. dimensionsnogrannhet
  3. sänker skärkraften Vc
  4. faktor för bildandet av skäregg
33
Q

Ge exempel på 7 vanliga verktygsmaterial!

A
  1. Polykristallin diamant
  2. Belagd hårdmetall
  3. Kubisk borrnitrid
  4. Ren keramik
  5. Obelagd hårdmetall
  6. Bland-keramik
  7. Kiselnitridbaserad keramik
34
Q

Vilka egenskaper sökt hos ett verktygsmaterial?

A
  1. hårt
  2. god eggskärpa
  3. högt förslitningsmotstånd
  4. god seghet
  5. goda högtemperatur egenskaper
35
Q

rangordna metallerna efter hårdhet, förslitningsmotstånd och ökad mjukningstemperatur (det bästa först)

A
  1. Diamant
  2. Bornitrid
  3. Keramik
  4. Hårdemtall
  5. Snabbstål
  6. Kolstål
36
Q

Rangordna metallerna efter seghet!

A
  1. kolsål
  2. snabbstål
  3. hårdmetall
  4. keramik
  5. bornitrid
  6. diamant
37
Q

Vilken är den viktigaste och vanligaste gruppen verktygsmaterial?

A

Hårdmetall

38
Q

Vilka två huvudkomponenter består hårdmetall av? Ge även exempel på ämnen huvudkomponenterna kan bestå av

A
  1. Hårdämne
    - -> volframkarbid (WC)–> ger slitstyrka
    - -> titankarbid(TiC)–> stabil i hög.temp
  2. Bindemetaller
    - -> Kobolt (Co)–> ger seghet
    - ->Nickel (Ni)
39
Q

Ge exempel på 9 förslitningsmekanismer som är vanliga för svarvningsverktygen!

A
  1. Absasiv förslitning - “sandpapper”
  2. Diffusion
  3. Oxidation
  4. Adhesiv förslitning/lösegg -“klister”
  5. Utmattning
  6. Fasförslitning
  7. Gropförslitning
  8. Urflisning/ urgryning
  9. Plastisk deformation
40
Q

Vad är fasförslitning? Orsak? Åtgärd?

A
  • Hög temperatur ökar nötningen.
  • Sker på verktygets släppsida genom nötning av hårda partiklar.

Orsak: Abrasiv förslitning, låga Vc, hög temperatur
Åtgärd: Öka hårdheta

41
Q

Vad är gropförslitning? Orsak? Åtgärd?

A

Diffusion mellan spåna och verktyg pga hög temperatur.

Orsak: Diffusion mellan verktyg, spåna, höga Vc,
Åtgärd?

42
Q

Vad är Urflisning/urgryning? Orsak? Åtgärd?

A

Högbelastning med för sprött verktyg

Orsak: Hög belastning, sprött verktyg, uppstår oftast vid fräsning

43
Q

Vad är plastisk deformation? Orsak? Åtgärd?

A

Högbelastning med för segt verktyg

Orsak: Hård belasning, segt/mjukt verktyg, hög temperatur, kraftig belastning. skäreggen har uppnått mjukningstemperatur

Åtgärd: Öka hårdhet

44
Q

Vad är Taylors ekvation?

A

Används för att optimera bearbetningshastighet mot temperatur och förslitning

45
Q

Hur optimerar man vid svarvning.

A
  1. ap
  2. f
  3. Vc
46
Q

Hur motverkas löseggsbildningen?

A
  • Lägre Vc

- SKärvätska (kylning)

47
Q

Vad innebär skärbarhet?

A
  • god ytkvalitet
  • erforderliga skärkrafter
  • spånform
  • tendens till förslitning på verktyg
48
Q

Vad påverkar förslitningen?

A

Högre Vc

  • -> högre T
  • -> mer förslitning
49
Q

hur påverkar minskande ställvinkeln spånans tjocklok, hd?

A

Minskande ställvinkel k0

  • -> tunnare spåna, mindre hd
  • -> högre specifik skärkraft, kc (ty kc=k1+k2/hd)
  • -> högre huvudskärkraft Fc
50
Q

Varför vill man att ett verktygsmaterial ska vara segt?

A

så att de ska tåla de mekaniska påfrestningar de utsätts för

51
Q

Vilka tre komponenter kan skärkraften delas upp i?

A
  1. Huvudskärkraften (Tangentialkraften), Fc
    - ->tangiellt riktad mot arbetsstycket
  2. Ansättningskraften ( Radialkraften), Fp
    - -> Radiellt(vinkelrätt) riktad mot arbetsstycket
  3. Matningskraften ( Axialkraften), Ff
    - -> axiellt (parallell) riktad mot arbetsstycket
52
Q

Vad menas med spånvilken?

A

gamma0

  • Vinkel mellan spånytan och normalen
  • Spånvinkeln kan göras positiv eller negativ
53
Q

Formel skäreffekt?

A

Pc=Fc*vc/60

54
Q

Huvudskärkraften Fc kan delas upo i två komponenter Fc=F0+F1. Vad är F0 och F1?

A
  • F0= kraft från materialet och dess deformation

- F1= friktionskraft

55
Q

Vad är släppningsvinkeln?

A

alpha0

- Vinkeln mellan släppningsytan och tangenten till arbetsstycket

56
Q

Vad är ställvinkeln?

A

k0, huvudskärets vinkel med matningsriktningen

  • bestämmer hållfastheten på skäret
  • -> bör därför väljas till så stor som möjligt
57
Q

Vilka är förslitningsmekanismerna?

A
  1. abrasiv förslitning -“sandpapper”
  2. diffusion
  3. oxidation
  4. adhesiv förslitning/lösegg -“klister”
  5. utmattning
58
Q

Total bearbetningskostnad, Cb?

A

Total bearbetningskostnad=Makinkostnad + verktygskostnad

  • Cb=Cm+Cv
59
Q

Beskriv kortfattat energiutvecklingen vid skärande bearbetning!

A

Tillfördenergi går till

  • -> friktion –> värme
  • -> deformationsarbete–>värme
    - -> inre spänningar