Straff- Och Socialrätt (Criminal & Social Law) Del 2 Flashcards

Question

Inledning och ledning av förundersökning Del 3 - Ledning av Fu

Answer 1

Ledning av fu Har fuinletts av polis och är saken inte av enkel beskaffenhet ska ledningen av fugällande brottet övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska även i andra fall överta fu-ledningen när det är påkallat av särskilda skäl, t.ex. vissa brott och utredningar där olika beslut eller åtgärder behövs under fu. Skälig misstanke kan beskrivas som att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att person begått gärningen som misstanken avser.

Answer 2

1. Kan misstänkas/anledning anta: Den svagaste misstankegraden mot en person är när denne kan misstänkas för brott. Här räcker det att det endast föreligger mycket svag bevisning mot personen i fråga. Det måste det finnas någon konkret omständighet som talar för att det är denne person som kan ha begått brottet. Motsvarigheten av denna misstankegrad för begånget brott är att det finns anledning att anta att ett brott begåtts. Här är det inte tillräckligt att det finns misstankar om att brottslig verksamhet i allmänhet utövas, utan det måste finnas kännedom om ett konkret brott. Däremot är det inte nödvändigt att man känner till alla detaljer för brottet och inte heller exakt var och när det har förövats. Denna misstankegrad räcker alltså för att förundersökning ska kunna inledas, 23 kap 1 § 1 st.

Answer 3

2. Skäligen misstänkt/skäligen kan antas: Nästa grad på misstankestegen är när en person är skäligen misstänkt för brott. För att en misstanke mot en person ska kunna betecknas som skälig krävs: Att det föreligger någon omständighet Som på ett specifikt sätt pekar på Att denne gjort sig skyldig till Ett visst bestämt brott Endast indicier – såsom t ex en utlöst larmbåge – är inte tillräckligt om inga övriga omständigheter pekar på att en viss person gjort sig skyldig till ett tillgreppsbrott.

Answer 4

3. På sannolika skäl misstänkt: Den starkaste misstankegraden mot en person är när denne är på sannolika skäl misstänkt för brott. Vid tolkningen av vad som utgör sannolika skäl ska de föreliggande omständigheterna vid en objektiv bedömning ge vid handen att misstanken framstår som berättigad. Mer ledning än så ges inte av förarbetena till RB. Processlagberedningen uttalade att det inte torde vara möjligt att närmare ange i en fast regel vad som är att anse som sannolika skäl för misstanke.

Answer 5

Aktivt förundersökningsledarskap: Analys och bedömning av brottet. Planering av genomförande av fu, upplägg. Beslut om utredningsåtgärder och direktiv. Kontinuerliga bevisvärderingar prövning av behov av tvångsmedel. Utreda och överväga möjlighet till fu-begränsning. Struktur och dokumentation av fu. Planera fup och driva utredningen framåt. Eftersträva snabb och effektiv fu och lagföring. – Viktigt med färsk bevisning och allmän rättssäkerhetsaspekt.

Answer 6

Exempel på utredningsåtgärder – Säkring av bevis: Förhör med målsägande och vittnen – behov kompletteringar? Skadedokumentation, inhämta journalutdrag, rättsintyg Avrapporterings-pm poliser Beslag Brottsplatsundersökning, teknisk undersökning, spårsärking och dokumentation Tvångsmedelsanvändning, personella och reella Husrannsakningar HTM It-forensiska undersökningar Analys av analytiker i större ärenden Behov av sakkunnigutlåtanden? Förhör med misstänkt Kompletterande förhör eller nytillkomna förhör Tillkommande ytterligare utredningsåtgärder.

Answer 7

Offentlig försvarare: Under fu har mt rätt till offentlig försvarare om den gäller brott av viss svårighet, eller enkelt uttryckt när det inte gäller misstanke om brott av enklare beskaffenhet, eller det finns särskilda omständigheter. Generellt sett blir det aktuellt med försvarare när personella tvångsmedel aktualiseras. Även påkallat och rekommenderat med försvarare vid förhör gällande allvarligare brott. Förhör utan försvarare kan i ett senare skede ges ett lägre bevisvärde om mt säger att hen inte förstod, inte vågade säga sanningen eller sa som hen gjorde för att bli försatt på fri fot. Polis eller åklagare gör framställning till tingsrätten som har att pröva begäran och besluta.

Answer 8

Målsägandebiträde: Den som varit utsatt för ett brott kan behöva ett biträde för att ta till vara sin rätt och få stöd under förundersökning och rättegång. Generellt ska åklagaren föra skadeståndstalan om inte det blir oskäligt betungande, men det är praktiskt och effektivt att målsägandebiträdet för skadeståndstalan. Framställan görs av åklagaren till tingsrätten som har att pröva frågan och besluta.

Answer 9

Särskild företrädare för barn: När någon närstående till ett barn är misstänkt, eller närstående som sammanlever med misstänkt och det kan antas att vårdnadshavarna inte kan ta till vara barnets rätt under förundersökning och rättegång. Även aktuellt när det finns djupa motsättningar mellan vårdnadshavarna. Stark rättslig ställning och kan besluta om läkarundersökningar, ta med barnet på förhör etc. Framställan görs av åklagaren till tingsrätten som har att pröva frågan och besluta.

Answer 10

Förundersökningsprotokollet (Fup): Ska följa FUK Ska ge en ”trogen bild” av vad som förekommit under fu:n av betydelse för målet. Fu-ledarens ansvar. ”Slasken” – ingår inte fup, men kan innehålla material som inhämtats under fu.

Answer 11

Slutdelgivning 23 kap 18a § RB: När förundersökningen är klar ska misstänkt och hens försvarare slutdelges förundersökningsprotokollet och får då del av allt som ingår, i den mån de inte fått det löpande under förundersökningen. De har då möjlighet att framställa erinringar/synpunkter inom viss tid. Sådana erinringar kan leda till beslut om kompletteringar och ytterligare 23 kap 18b § RB utredningsåtgärder. (Polis och åklagare vill hellre synpunkterna här än inför sittande rätt.) Åklagaren kan göra bedömningen att inte alla kompletteringar ska genomföras och fattar då formellt beslut om att inte bifalla önskemålet som kan underställas rättens prövning enligt 23 kap 19 § RB.

Answer 12

En förundersökning kan avslutas på två sätt: 1. Fu nedläggs – 23 kap 4 § 2 st 2 men RB, om det inte längre finns skäl att fullfölja. Måste beslutas innan slutdelgivningen enligt 23 kap 18a § RB, därefter blir det istället ett negativt åtalsbeslut. 23 kap 4 a § RB förundersökningsbegränsning 2. Beslut i åtalsfrågan: Åtalsbeslut 23 kap 20§ RB Negativt åtalsbeslut - 23 kap 20 § RB Särskild åtalsprövning – presumtion mot åtal Åtalsunderlåtelse – 20 kap 7 § RB Strafföreläggande.

Answer 13

När förundersökningen är färdig ska beslut fattas om åtal ska väckas eller inte. Rent praktiskt brukar man undvika att gå så långt som till en färdig och delgiven förundersökning om man inte avser att väcka åtal. Det kan dock bli tydligt först vid en extra genomläsning av hela fu att det inte finns skäl att väcka åtal och då kan åklagaren fatta ett negativt åtalsbeslut, att inte väcka åtal.

Answer 14

Förutsättningar för att väcka åtal: Att en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott leder inte automatiskt till att åtal kan väckas. För detta krävs att tillräckliga skäl för att väcka åtal föreligger. Med detta menas att den som väcker åtal på objektiva grunder ska kunna förvänta sig en fällande dom. För det fall att åtal väcks utan att det föreligger tillräckliga skäl gör sig den som åtalar skyldig till brottet obefogat åtal.

Answer 15

Vid beslut att väcka åtal: Ska åtal väckas ska stämningsansökan skrivas och expedieras tillsammans med fup till tingsrätten.

Answer 16

Stämningsansökan ska bla innehålla: * gärningsbeskrivning (processens ram) * muntlig bevisning * skriftlig bevisuppgift Tingsrätten granskar stämningsansökan och om den uppfyller formella kraven beslutar tingsrätten utfärda stämning och börjar planera målets fortsatta handläggning. – Detta återkommer vi till i processrättsdelen.

Answer 17

Direkta ingripanden mot person eller egendom som företas i myndighetsutövning och som gör intrång i någon annans rättsfär. Användning av tvångsmedel är ett av samhällets mest ingripande åtgärder. Polis, åklagare, tullen, domstolen får besluta om straffprocessuella tvångsmedel. Används för att tillgodose ett godtagbart ändamål  utredning av brott

Answer 18

Skydd för inegritet 2 kap 6§ Regeringsformen: * Påtvingat kroppsligt ingrepp * Kroppsvisitation * Husrannsakan * Liknande intrång * Förtroligt meddelande * Betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke Skydd mot frihetsberövande 2 kap 8 § Regeringsformen

Answer 19

Tvångsmedel får men behöver inte alltid användas. OBS! Utan uttryckligt lagstöd får samtycke av den enskilde inte tillerkännas någon betydelse.

Answer 20

Legalitetsprincipen: Det måste alltid finnas lagstöd för att företa en åtgärd som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna (1 kap 1 § och 2 kap 20 § RF).

Answer 21

Tvångsmedel får ske endast om det är nödvändigt och verkningsfullt med hänsyn till syftet med åtgärden.

Answer 22

Tvångsmedel får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär.

Answer 23

Innebär att användning av tvångsmedel får ske endast för de ändamål som lagstiftaren anvisat. Lagarna får ej kringgås genom att tillämpas i annat syfte än vad de är avsedda för.

Answer 24

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde för den enskilda människans frihet och värdighet (1 kap 2 § RF)

Answer 25

Förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap 9 § RF).

Answer 26

1. Anledning att anta 2. Kan misstänkas 3. Skälig misstanke 4. Sannolika skäl 5. Tillräckliga skäl 6. Övertygande bevisning 7. Ställt utom rimlig tvivel

Answer 27

* Förutsättning för att förundersökning ska få inledas (23 kap 1 § RB) * Förundersökning kan inledas på mycket vaga misstankar, så snart de avser något som kan vara ett brott * Gärningsmannen kan vara okänd

Answer 28

* Formuleringen finns i 23 kap 9 § RB. * Detta är den lägsta misstankegraden. * Mycket svag bevisning räcker med någon omständighet som kastar misstankar på en person.

Answer 29

Förutsättning för många tvångsmedel (husrannsakan, kroppsbesiktning, kroppsvisitation) Större krav på misstankegrad än ”kan misstänkas” men lägre än ”sannolika skäl”. JO har uttalat (JO 1988/89 s. 60): ”Det krävs att det finns en eller flera konkreta omständigheter av en viss styrka som pekar på att just den misstänkte begått brottet.

Answer 30

JO ( JO 1005/96 s. 112) har ansett att endast den omständigheten att en larmbåge ger utslag inte ensamt kan utgöra grund för en skälig misstanke om tillgreppsbrott. Det måste tillkomma ytterligare omständigheter som tex. att en person som utlöst larmet försöker fly.

Answer 31

JO har även utvecklat skälig misstanke i JO 4029-1995: * Ett beslut får aldrig grundas endast på allmänna kunskaper om en viss persons livsföring eller tidigare brottslighet. * Enbart det förhållande att någon är känd i narkotikasammanhang eller är i sällskap med någon i narkotikasammanhang är exempelvis inte tillräckligt för att grunda skälig misstanke om narkotikabrott.

Answer 32

Exempel på skälig misstanke * Uppgifter från målsäganden (Förhör med målsäganden) * IP adress * Uppgifter från vittne (Förhör med vittne)

Answer 33

Grund för anhållande och häktning (24 kap 1 och 2 §§ RB) Misstanken vid en objektiv bedömning måste framstå som berättigad. Misstanken måste grundas på den bevisning som finns i det enskilda fallet och får inte vara följden av subjektiva antaganden eller gissningar grundande på den misstänktes belastningsregister.

Answer 34

Exempel på sannolika skäl * Erkännanden = oftast sannolika skäl * Gripande på bar gärning * IP adress tillsammans med någon annan stödbevisning (t.ex. signalement från målsäganden) * Målsägandens berättelse tillsammans med någon annan stödbevisning (t.ex. skador)

Answer 35

* Förutsättningar för att väcka åtal * Åklagaren kan på objektiva grunder förvänta sig en fällande dom.

Answer 36

Beslut om rättspsykiatrisk undersökning (RPU) får meddelas endast om den misstänkte har erkänt gärningen eller om det finns övertygande bevisning. Undersökning under rättegång Bevisar att misstänkt är skyldig genom bevisning men kan inte straffas riktigt än.

Answer 37

Förutsättningar för en fällande dom. - Funnit riktigt starka skäl för dom

Answer 38

* Gripande på bar gärning * Gripande i anslutning till brottsplatsen * Erkännande * Iakttagelser från ingripande polismän * Spaning * Tips från informatörer * Teknisk bevisning * Digitala bevis * Målsägande och vittnesuppgifter * Hjälpmedel (larm eller hund) * Uppgifter från medmisstänkt * Fotovisning * Konfrontation

Answer 39

Känt vittne: har som utgångspunkt större trovärdighet än dem som följer nedan.

Answer 40

Anonymt vittne: Anonyma uppgifter kan aldrig ligga till grund för användning av tvångsmedel.

Answer 41

I 27 kap 1 § RB. Beslag kan förekomma i 5 olika situationer - om föremålet skäligen kan antas - ha betydelse för utredning om brott (bevis) - ha tagits ifrån någon genom brott (återställande) - vara förverkat på grund av brott (förverkande) - för att kunna användas för att genomföra en genomsökning på distans - ha betydelse för utredning om förverkande (bevisbelslag vid förverkande) I 3 st står det uttryckligen att proportionalitetsprincipen ska beaktas vid användningen av tvångsmedel enligt 24 kap RB.

Answer 42

Bevis och information: I syfte att få fram bevisning eller annan information om konkret brott, tex brottsverktyg som använts vid mord eller en dator som innehåller barnporr

Answer 43

Återställande: Fyller inte någon utredningssyfte utan sker i syfte att återställa viss specifik brottslig egendom till ägaren eller någon annan som har rätt till egendomen, tex i syfte att återlämna stöldgods till ägaren.

Answer 44

Förverkande: Syfte att säkerställa framtida förverkande, tex ta en dator i beslag som innehåller barnporr eller ta pengar där pengar utgör det ursprungliga bytet av brottet tex rån.

Answer 45

Bevisbeslag vid utvidgat förverkade: Kopior av handlingar som utvisar köp och försäljning av kapitalvaror, tillgodohavanden i utländska banker och innehav av fastigheter.

Answer 46

Första stycket första meningen: beslag får ske oberoende av det konkreta brottets beskaffenhet och oavsett om det finns någon misstänkt gärningsman. Det krävs dock att det skäligen kan antas att det finns ett samband mellan brottet och någon beslagsgrund. Beslag kan verkställas även om föremålet ägs eller innehas av annan än den m isstänkte.

Answer 47

Föremål: Endast lösa saker kan tas i beslag. * Vad som sägs om föremål gäller även skriftlig handling (27 kap 1 § 2 st 2 RB). * JO och Riksåklagaren är överens om att reglerna för skriftliga handlingar gäller även elektroniska dokument (sms, mms, e- post) Spår bör inte tas i beslag. Exempel på spår: Kroppsvätskor såsom blod, saliv och sekret Föremål för teknisk undersökning, tex. cigarettfimpar, patronhylsor och tomflaskor.

Answer 48

För att beslag ska få ske måste det vara tillg ängligt för beslag  man ska inte behöva leta efter det. Behöver man leta efter ett föremål måste först fattas beslut om husrannsakan (28 kap 1 § RB), kroppsvisitation (28 kap 11 § RB) eller kroppsbesiktning ske (RB 28:12) När man sedan har hittat föremålet får det beslutas om beslag.

Answer 49

1 st Egendom i form av pengar, fordran eller annan rättighet får tas i penningbeslag om det skäligen kan anats att 1. någon blivit av med egendomen genom brott eller 2. egendomen kan bli förverkad. 2 st Penningbeslag får endast avse tillgänglig egendom. 4 st I övrigt gäller vad som står i rättegångsbalken

Answer 50

Förverkande innebär att egendom, pengar eller saker tvångsvis och utan ersättning tas från ägaren. Förverkande tillfaller staten om inte annat är föreskrivet.

Answer 51

Sakförverkande: möjligt att ta egendom i beslag för att säkerställa förverkande

Answer 52

Värdeförverkande: ej möjligt att ta föremål i beslag utan förvar Ett värdeförverkande innebär att en person blir skyldig att betala en viss summa pengar till staten

Answer 53

Förverkande 36 kap BrB – nytt from 8 november 2024 3 § Förverkande av brottsvinster Vinster från ett brott tex pengar från koppleri eller narkotikaförsäljning Förverkande av kostnadsersättning Egendom som ersättning för kostnader vid brott om mottagandet utgör brott ( -värdet om ej egendomen finns)

Answer 54

Förverkande av oförklarliga tillgångar 5 § Självständigt förverkande Om det är klart m era sannolikt att egendom härrör/kom m er från brottslig verksam het än att så inte är fa llet ska egendomen förverkas. 8 § Utvidgat förverkande Om det är övervägande sannolikt att egendom härrör från brottslig verksam het ska egendomen förverkas.

Answer 55

9 § Hjälpmedelsförverkande Egendom som använts som hjälpmedel vid brott eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott. 10 § Egendom

Answer 56

12 § Förverkande av särskilda brottsverktyg - Använts som hjälpmedel vid brott tex. en dator vid barnpornografibrott. - Frambringats genom brott falsk sedlar, mynt, sprängmedel - Egendom vars användande utgör brott tex. en person som kommit åt en polisuniform, utgett sig för polis och därmed gjort sig skyldig till föregivande av allmän ställning - Egendom med vilken tagits befattning som utgör brott tex innehav av narkotika - Egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott egendom som ingått i en brottslig planering men inte använts tex en kniv. 20 § Förverkande får inte ske om det är uppenbart oskäligt

Answer 57

Beslagsförbudet 27 kap 2 § RB Två kategorier 1. Befattningshavare som inte får vittna enligt 36 kap 5 § RB och 2. Handlingen innehas av honom eller henne eller den som tystnadsplikten gäller till förmån för. OBS! Ändrades 2022 där regler om närstående togs bort!

Answer 58

36 kap 5 § 2 st RB: Advokater, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer - om inte personen samtycker till detta. 36 kap 5 § 3 st RB: Rättegångsombud, biträden och försvarare - om inte personen samtycker till detta. 36 kap 5 § 5 st RB: Präster inom trossamfund.

Answer 59

Högsta domstolen har i NJA 2010 s. 122 funnit att beslagsförbudet är tillämpligt när beslaget gjorts hos en advokat som själv är misstänkt för brott.

Answer 60

Undantag från beslagsförbud Högsta domstolen uttalade även följande: ”För det fall att hela syftet bakom ett samarbete mellan en advokat och hans klient skulle vara brottsligt eller enbart bestå i att advokatens aktiva medverkan ska dölja ett brott, ska det som regel inte anses vara frågan om sådan yrkesutövning som avses i 36 kap 5 § RB.

Answer 61

Får tas i beslag i brottsutredande syfte och för genomsökning på distans. * sms * mms (Multimedia Message Service, överföring av text, ljud, bild, video). * bilder * datafiler * e-post som finns lagrad mobiltelefonen * samtalslista som finns lagrad i mobiltelefonen * uppgifter från telefonboken. I telefonen finns oftast en telefonbok med telefonnummer och namn. Telefonboken kan vara lagrad på sim-kortet och/eller i själva telefonen. Sim-kortet kan flyttas mellan olika mobiltelefoner. * uppgift om vem som är operatör. Detta framgår av sim-kortet. På kortet finns dess id-nummer som kallas IMSI-nr. IMSI betyder International Mobile Subscriber Identity. Numret används för att identifiera abonnenten och är en abonnemangsuppgift. * telefonens id-nummer som kallas IMEI-nr. IMEI betyder International Mobile Equipment Identity och numret finns angivet i skalet till telefonen. Det är inte en abonnemangsuppgift, utan annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande. När telefonen slås på och vid varje samtal sänds IMEI-numret För att användas vid genomsökning på distans

Answer 62

SMS/MMS som kommit in efter beslagstidpunkten: Nuvarande regler har tolkats så att åklagare och polis inte kan läsa sms som kommit in efter beslagstidpunkten. Tillstånd till hem lig avlyssning bör inhämtas för att ta del av sms och mms som kommit in och lagrats efter beslagstidpunkten.

Answer 63

Meddelanden som lagrats hos teleoperatören i röstbrevlåda Meddelanden får inte avlyssnas utan tillstånd till hem lig avlyssning .

Answer 64

Numera tillåtet att företa genomsökning på distans och då gå in i e-post, molntjänster och chattapplikationer.

Answer 65

Undantag: Om man fått tillstånd genom internationell rättslig hjälp. Tillstånd till hemlig dataavläsning

Answer 66

* Polisman – 27 kap 4 § 1 st RB * Undersökningsledaren – 27 kap 4 § 2 st RB * Åklagaren – 27 kap 4 § 2 st RB * Rätten – 27 kap 5 § RB

Answer 67

Avser information som har lagrats utanför informationsbäraren, men som kan nås via en dator eller en mobiltelefon eller motsvarande.

Answer 68

* Ska vara ett avläsningsbart informationssystem * Kan ske med beslagtagen utrustning eller myndighetens utrustning * Ska vara fängelse i straffskalan * Det som eftersöks ska vara handlingar som finns lagrade i det avläsningsbara informationssystemet som den skäligen misstänkte kan antas ha använt. (finns undagntag) * Information som kan nås via elektronisk kommunikationsutrustning, men lagras i t.ex. molntjänster om åtkomlig genom inloggning, biometrisk autentisering eller flerstegsautentisering. * Autentisering för genomsökning på distans får bara ske i det informationssystem åtgärden gäller. * Ska finnas omständigheter som talar för konkret bevisning kan åtkommas i enskilda fallet. Enhet ska som HR ha använts av den som kan misstänkas för brottet

Answer 69

Gränsdragningsfrågor mot beslag. Gränsdragningsfrågor mot HDA.

Answer 70

1st : Undersökningsledare Åklagare Domstol Även polis kan besluta vid fara i dröjsmål om genomsökningen inte kan antas bli av stor omfattning eller medföra synnerliga olägenhet. 2st : Ska vara domstol om den blir av stor omfattning eller medför synnerlig olägenhet för den som drabbas av åtgärden.

Answer 71

Gäller även genomsökning på distans Finns viss närvarorätt för den drabbade enligt reglerna i 28 kap 10e-10g §§ RB. Skall alltid göra en proportionalitetsbedömning.

Answer 72

Om det finns anledning att anta att någon har möjlighet att öppna ett avläsningsbart informationssystem genom biom etrisk autentisering är han eller hon vara skyldig att på tillsägelse av en polisman medverka till detta, om en genomsökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras. Om han eller hon vägrar får en polisman genomföra autentisering. Biometrisk autentisering: exempel med hjälp av sitt fingeravtryck, för att öppna en mobiltelefon eller liknande.

Answer 73

- Reell 28 kap 1 § RB (söka efter föremål) - Personell 28 kap 2 § RB (söka efter person)

Answer 74

* Anledning att anta att brott har begåtts Samma nivå som att inleda FU * Fängelse kan följa på brottet Vi får titta på straffskalan - Vad man får göra - Vem kan bli misstänkt - Synnerlig anledning: Ska ha tro att det finns gm

Answer 75

Syftet med husrannsakan är: * Leta efter föremål som får tas i beslag  brottsverktyg, stöldgods, datorer, mobiltelefoner * Leta efter föremål  som kan användas för att utföra en genomsökning på distans * Leta efter föremål som får tas i förvar  kontanter som inte kan tas i beslag * Utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredning av brott brottsplatsundersökning, söka efter spår, fingeravtryck, fotografera brottsplatsen * Utröna omständigheter som kan vara av betydelse om förverkande av brottslig verksamhet undersöka en byggnad, båt eller något annat för att utreda en äganderättsfråga OBS! Husrannsakan får ej ske för att förebygga brott eller i syfte att upptäcka nya brott.

Answer 76

* Hus bostadshus eller annan byggnad, tex ekonomi- och uthusbyggnad. OBS Huset/byggnaden ska vara färdigbyggt. Pågår byggnad och ingen har flyttat in gäller 28 kap 10 § RB * Rum kontors- och lagerlokal, hytt, rum på fartyg, hotellrum, tält, cell på häktet, bostadsrum på kriminalvårdsanstalt * Slutet förvaringsställe  bil, buss, kassafack, förvaringsbox, stängd koffert som inte någon har med dig

Answer 77

- Hos den som skäligen är m isstänkt för brottet - Husrannsakan hos annan än misstänkt * brottet har begåtts där * misstänkt har gripits där * det finns synnerlig anledning att anta att husrannsakan kommer leda till att föremål som ska tas i beslag eller förvar anträffas eller att annan utredning av brottet eller utvidgat förverkande enligt 36 kap 6 § BrB vinns (kan anträffas och säkras).

Answer 78

Någon faktisk omständighet som visar att man med fog kan anta att husrannsakan ger det förväntade resultatet (JO 1988/89 s. 47. JO 1989/90 s. 53, JO 1992/93 s. 143, JO 2021/22 s 448) I varje enskilt fall måste man bedöma sannolikheten för att det som eftersöks kommer att påträffas just på den platsen. Exempelvis: polisen får uppgifter från vittne att person X som är misstänkt för narkotikabrott brukar vistas hos sin moder flera dagar i veckan och vittnet har observerat hur person X går in och ut ur bostaden med väskor och säljer narkotika utanför bostaden. I det här fallet finns det synnerlig anledning att anta att man skulle kunna påträffa narkotika hos modern och annat som knyter person X till narkotikaförsäljning som tex X mobiltelefon, padda, dator

Answer 79

Mobiltelefon: Det krävs inte särskilt beslut om husrannsakan för att få fram information ur dessa då de ej anses som slutet förvaringsställe. Datorer: Normalt placerade i miljöer, hus och rum, som inte får genomsökas utan ett beslut om husrannsakan varför det i praktiken blir en icke fråga. Beslut om husrannsakan i ett rum får anses även innefatta beslut om husrannsakan i datorn varför ett nytt beslut inte behövs.

Answer 80

Syftet med är att söka efter en viss utpekade person för att tex: - kunna gripa personen (24 kap 7 § RB) - verkställa ett beslut när personen har anhållits i sin frånvaro (24 kap 6 § RB ) - verkställa ett beslut när personen har häktats i sin frånvaro (24 kap 1-5 §§ och 17 § RB) - verkställa ett beslut om hämtning till förhör (23 kap 7 § RB) - verkställa ett beslut om kroppsvisitation (28 kap 11 § RB) - verkställa ett beslut om kroppsbesiktning (28 kap 12 § RB)

Answer 81

Hos den som omfattas/når de misstankegrader som gäller för anhållande, gripande, hämtning. - Husrannsakan hos annan än misstänkt om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där.

Answer 82

Någon faktisk omständighet som visar att man med fog kan anta att husrannsakan ger det förväntade resultatet (JO 1985/86 s. 123 och JO 2001/02 s. 113) Exempel:Vittnesuppgifter från någon som nyligen sett personen eller polisens egna spaningsiakttagelser. OBS! Ett påstående från en anonym person att den eftersökte finns där utgör inte synnerlig anledning.

Answer 83

* Undersökningsledaren * Åklagaren * Rätten Dock krav på beslut av rätten om stor omfattning eller synnerlig olägenhet, undantag vid fara i dröjsmål. 28 kap 4 § 2 st RB Fråga om husrannsakan får rätten ta upp på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. 28 kap 5 § RB En polisman får företa husrannsakan om det är fara i dröjsmål.

Answer 84

* Anledning att anta att brott har begåtts: samma nivå som att inleda FU * Fängelse kan följa på brottet: Vi får titta på straffskalan * Skäligen misstänkt för brottet: finns en eller flera konkreta omständigheter av en viss styrka som pekar på att just den misstänkte begått brottet.

Answer 85

* Leta efter föremål som får tas i beslag: brottsverktyg, stöldgods, datorer, mobiltelefoner * Leta efter föremål: som kan användas för att utföra en genomsökning på distans * Leta efter föremål som får tas i förvar: kontanter som inte får tas i beslag * Utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredning av brott: söka efter spår * Utröna omständigheter som kan vara av betydelse om förverkande av brottslig verksamhet undersöka om det finns dokument som visar äganderätt till en fastighet

Answer 86

Undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har m ed sig . Bär på sig: kläder, smycken, skor Har med sig väskor, paket, plånböcker, barnvagnar, resväskor och andra föremål

Answer 87

Mobiltelefon: Det torde vara tillåtet inom ramen för kroppsvisitation att kontrollera om telefonen har ett visst utseende, IMEI nummer eller annat kännetecken som gör att den kan identifieras. OBS Beslut om kroppsvisitation torde ej ge någon rätt att undersöka innehållet i själva telefonen, tex titta på SMS utan mobiltelefonen får tas i beslag. Det anses istället falla under polisens rätt att undersöka beslaget. Bärbar dator : Tillåtet på samma sätt som mobiltelefoner för att kontrollera om datorn har ett visst utseende, men man måste ha beslut om husrannsakan för att undersöka själva innehållet genom att då ta datorn i beslag och undersöka beslaget, dvs innehållet i datorn.

Answer 88

28 Kap 4§ 1st RB - Undersökningsledaren - Åklagaren - Rätten 28 Kap 4§ 2 st RB Frågan om husrannsakan får rätten ta upp på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren 28 Kap 13§ RB En polisman får besluta om kroppsvisitation om det är fara i dröjsmål

Answer 89

* Fängelse kan följa på brottet Vi får titta på straffskalan * Skäligen misstänkt för brottet finns en eller flera konkreta omständigheter av en viss styrka som pekar på att just den misstänkte begått brottet

Answer 90

* för samma ändamål som gäller för kroppsvisitation * enligt bestämmelserna i 12 a § (registertopsning/salivprov) * för utredning om hans eller hennes ålder, om den har betydelse för om påföljd får dömas ut eller betydelse för påföljdsfrågan i övrigt

Answer 91

Undersökning av människokroppens yttre: okulär besiktning av kroppen, inklusive hårbotten och proteser. Den som berörs av ingripandet kan behöva ta av sig kläderna eller att en polis gör detta. Undersökning av människokroppens inre: Undersökning av människokroppens ihåligheter som ändtarmen. Undersökningen kan dels ske fysiskt och genom användande av röntgen och ultraljud. Prov tas från människokroppen: Prov tas från alla slags kroppsprodukter Prov från människokroppen undersöks: kroppsprodukter som lämnat kroppen på naturligt väg och detta sker vid särskilt anordnade kontroller.

Answer 92

Förutsättningar * Fängelse kan följa på brottet man får titta på straffskalan * Skäligen misstänkt för brottet finns en eller flera konkreta omständigheter av en viss styrka som pekar på att just den misstänkte begått brottet - Brott som endast har fängelse i straffskalan  presumtion för topsning - Brott som endast har böter eller fängelse i högs sex månader  presumtion mot topsning

Answer 93

På annan än den som skäligen kan misstänkas för brott För att underlätta identifiering vid utredning av ett brott på vilket fängelse kan följa, och det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brott

Answer 94

28 kap13 § RB hänvisar till 28 kap 4 § RB 28 kap 4 § 1 st RB * Undersökningsledaren * Åklagaren * Rätten 28 kap 4 § 2 st RB Fråga om husrannsakan får rätten ta upp på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. 28 kap 13 RB En polisman får besluta om kroppsbesiktning om det är fara i dröjsmål

Answer 95

Vi ska se på olika personella tvångsmedel som är olika ingripande. Olika personella tvångsmedel kan aktualiseras i olika sammanhang. Det finns flera vägar fram till anhållande och häktning. När en person frihetsberövas gäller speciella korta tidsfrister som det är av yttersta vikt att hålla.

Answer 96

Polisen griper 24 kap 7 § RB Åklagaren anhåller 24 kap 6 § RB Domstolen häktar 24 kap 5 § RB

Answer 97

1.Utan giltig orsak underlåter att följa en kallelse 23 kap 7 § 1 st RB 2.Utan föregående kallelse RB 23 kap 7 § 2 st RB

Answer 98

* Alla brott * Giltig orsak sjukdom, avbrott i de allmänna kommunikationerna eller annan omständighet som den kallade ej kunnat förutse * Underlåter att följa en kallelse eller inställa sig till förhör * Maximalt 10 mil mellan förhörsplasten och den plats där hen bor eller vid kallelse uppehöll sig

Answer 99

Brott där fängelse ingår i straffskalan Det skäligen kan befaras att hen * ej åtlyder kallelsen * på grund av kallelsen undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen Maximalt 10 mil mellan förhörsplasten och den plats där hen uppehåller sig.

Answer 100

Synnerlig vikt för utredningen får hen hämtas till förhör oavsett väglängd 23 kap 7 § 3 st RB S ynnerlig vikt för utredningen mycket allvarliga brott tex mord eller där omfattande skriftlig bevisning måste säkras tex ekonomisk brottslighet Hämtning till förhör av den som ska höras som vittne eller annars utan att vara misstänkt för brott tex målsägande, bör äga rum endast när det föreligger särskild vikt för en sådan åtgärd. Vad som är särskild vikt framgår av 6 § st Förundersökningskungörelsen bl.a. att förhörsperson ska inställa sig för konfrontation, rekonstruktion eller liknande åtgärd.

Answer 101

En polisman får i brådskande fall gripa den om det finns skäl att anhålla någon. Brådskande fall fara i dröjsmål, finns det tid att kontakta åklagaren får ett gripande som huvudregel inte ske. Envar får gripa någon som anträffas * på bar gärning * flyende fot * är efterlyst för brott

Answer 102

* Den som gripits ska så snart som möjligt höras – s.k 24:8-förhör * Åklagaren ska underrättas om gripandet och har det inte redan skett ska gripandet skyndsam t anm älas till åklagaren. * Åklagaren ska efter 24:8-förhöret om edelbart besluta om mt ska anhållas. * Om mt inte anhålls ska åklagaren omedelbart häva beslutet om gripande.

Answer 103

24:8-förhöret ska hållas så snart som möjligt Förhöret ska hållas inom 12 timmar (6 timmar plus 6 timmar om det är av synnerlig vikt 23 kap 9 § RB Om förhör inte kan hållas inom 12 timmar ska man ange orsaken till det, tolkbehov, berusning.

Answer 104

3 st – polisen kan häva ett gripande under vissa förutsättningar Innan åklagaren underrättas om frihetsberövandet får beslutet om gripande hävas av polisen om det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande. I omedelbar anslutning till gripandet får även den polis som genomfört gripandet fatta sådant beslut om att häva gripandet.

Answer 105

Om det finns skäl att häkta någon, får åklagaren anhålla den misstänkte i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan. Det finns 4 olika typfall av häktning - häktning vid m edelsvåra brott (normalfallet) (24 kap 1 § 1 st RB) - häktning vid svårare brott (obligatorisk häktning) (24 kap1 § 2 st RB) - häktning vid lindrigare brott (24 kap 2 § RB) - utredningshäktning (24 kap 3 § RB)

Answer 106

Följande förutsättningar måste vara uppfyllda - Sannolika skäl - Fängelse ett år eller m er ska ingå i straffskalan (misshandel 3 kap 1 § BrB, narkotikabrott 1 § narkotikastrafflagen, olaga hot 4 kap 5 § BrB, bedrägeri 9 kap 1 § BrB) - Särskilda häktningsskäl - Proportionalitetsprincipen (24 kap 1 § 3 st RB)

Answer 107

OBS Uteslutande med anhållande: 24 kap1 § 4 st RB  Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas till böter får häktning inte ske. Exempel: vissa fall av olaga hot, ofredande, dataintrång. Ungdomar i viss fall (23 § Lagen om unga lagöverträdare) Den som är under 18 år får anhållas och häktas endast om det finns synnerliga skäl)

Answer 108

* Flyktfara  finns en beaktansvärd (konkret risk ) för att den misstänkte undandrar sig lagföring eller straff. * Kollusionsfara finns en beaktansvärd (konkret risk) för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen * Recidivfara  överhängande (konkret risk) för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Answer 109

* Risk för att lämna landet eller orten. * Risk för att den misstänkte ”går under jord” tex förändrar sitt utseende genom plastikkirurgi eller borttagning av fysiska kännetecken som ärr eller tatueringar * Risken är i regel stor för en utlänning som saknar anknytning i Sverige eller för den som har svag anknytning * Risken är stor för den som saknar bostad, arbete och social förankring i övrigt. * Risk för självmord * Brott med högt straffvärde OBS Den omständigheten att den misstänkte kan komma blir svår att få tag på under utredningen eller inför rättegången har inte ansetts utgöra flyktfara.

Answer 110

* Den näst vanligaste häktningsgrunden. * Risk för att den misstänkte avlägsnar spår efter brottet, förstör eller gömmer undan föremål som åstadkommits genom brott eller som annars har betydelse för utredningen. * Risk för att personen påverkar personer som kan ha upplysningar tex målsäganden, vittnen andra medmisstänkta.

Answer 111

* Misstänkt erkänner  liten risk * Misstänkt förnekar stor risk * ”Blank erkännande” och allvarligt brott stor risk * ”Dumnekande och mindre allvarligt brott  liten risk * Brott i nära relation eller på annat sätt bekant med målsäganden eller vittnet stor risk * Obekant med målsäganden eller vittnet liten risk

Answer 112

Den vanligaste häktningsgrunden * Belastningsregister är av stor betydelse * Väckta åtal och misstankeregister har också betydelse * Tidssamband mellan brotten * Återfall i liknande brott * Misstänkt under brottsaktiv fas

Answer 113

Straffminimum minst 1 år och 6 månaders fängelse i straffskalan (våldtäkt, mordbrand, grovt vapenbrott) Presumtion för häktning häktning ska ske om det inte är uppenbart att det saknas särskilda häktningsskäl. Försöksbrott och förberedelsebrott omfattas inte av denna bestämmelse eftersom straffet enligt 23 kap BrB kan sättas lägre än 1 år och 6 månader. Proportionalitetsprincipen (24 kap1 § 3 st RB)

Answer 114

Häktning får ske oberoende av beroende av brottets svårighetsgrad även vid dagsböter i straffskalan, ej penningböter OM någon(några av de här grunderna är uppfyllda * sannolika skäl * personen är okänd och vägrar lämna uppgifter om sitt namn och hemvist * personen är okänd och kan antas lämna osanna uppgifter om namn och hemvist * personen saknar hemvist i landet och det finns risk att hen genom att lämna landet undandrar sig lagföring eller straff kvalificerad flyktfara OBS JO har ansett att denna bestämmelse inte kan tillämpas på den som har hemvist i annat nordiskt land. * Proportionalitetsprincipen (24 kap 1 § 3 st RB)

Answer 115

* skäligen misstänkt för brott * särskilda häktningsskäl * synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvakta på ytterligare utredning om brottet Denna form av häktning sker när åklagaren inte hinner få fram tillräckligt med bevisning för att hen ska anses vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Åklagaren har en vecka på sig att komma upp till sannolika skäl. Utredningshäktning får ej ske om det kan antas att den misstänkte kommer att dömas till böter. * Proportionalitetsprincipen (24 kap 1 § 3 st RB)

Answer 116

* Anhållande i frånvaro 24 kap 8 § 1 st RB * Anhållande efter gripande 24 kap 8 § 2 st RB * Anhållande efter förhör 23 kap 9 § 1 st RB (när någon kallats eller hämtats till förhör)

Answer 117

24 kap 9 § RB * Den som grips eller anträffas och grips som anhållen i utevaro ska få besked om det eller de brott som hen är misstänkt för. * Den misstänkte ska också få veta grunden för frihetsberövandet/anhållandet. 24 kap 9a § RB Den som anhålls eller häktas har rätt att ta del av omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållande eller häktning – ovillkorlig rätt. Hänger ihop med den större insynsrätt som en frihetsberövad har enligt 23 kap 18 § RB.

Answer 118

24 kap 10 § RB Om det inte längre finns skäl för anhållande ska åklagaren omedelbart fatta beslut om att häva anhållandet. Försättande på fri fot

Answer 119

Om inte åklagaren häver anhållningsbeslutet ska åklagaren inom den tid som anges i 24 kap 12 § RB muntligen eller skriftligen göra en häktningsframställan hos tingsrätten. I framställan ska anges: - brott som misstanken avser - grunden för häktningsyrkandet - tidpunkt för frihetsberövande

Answer 120

Ska göras utan dröjsmål och senast kl. 12.00 tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Har anhållningsbeslutet meddelats i den misstänktes frånvaro ska som dag för anhållningsbeslutet räknas dagen då anhållningsbeslutet verkställdes när personen berövades sin frihet, dvs greps. Görs inte häktningsframställan inom förskriven tid ska åklagaren om edelbart häva anhållningsbeslutet.

Answer 121

Tingsrätten ska utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Senast fyra dygn efter att den misstänkte greps eller anhållningsbeslutet verkställdes. Här talar man om den s.k. 96-tim m arsfristen. Överskrids 96-timmarsfristen ska mt omedelbart försättas på fri fot.

Answer 122

Många system finns för koll på extremt viktiga frister som inte får missas. Delvis finns digitalt stöd i de program som åklagarna arbetar med, men inte för allt. - Stöd finns för häktningsframställan enligt 24 kap 12 § RB. - Stöd finns inte för bevakning av 96-timmarsfristen som ska beaktas av domstolen. Men: Här åläggs även åklagare ansvar och har blivit åtalade. Här brukar många använda ett rutsystem: Dag1: 24 tim Dag 2: 48tim Dag3: 72tim Dag4: 96tim

Answer 123

Beslut om häktning meddelas av rätten. I häktningsbeslutet ska anges - de brott som misstankarna avser och - grunderna för häktning - ev tillstånd för åklagaren att meddela restriktioner - tid för åtals väckande

Answer 124

Åtalstid (24 kap18 § 1 st RB) Förlängning av tid för åtals väckande (24 kap 18 § 2 st RB) Omhäktningsförhandling ska hållas om det inte är uppenbart att en förhandling skulle vara utan betydelse (24 kap 18 § 3 st RB) Hävande av häktningsbeslut (24 kap 20 § RB) Överklagande av häktningsbeslut (49 kap 5 § och 54 kap 9 § RB)

Answer 125

Misstänkt får vara häktad under ensammanhängande tid om högst nio m ånader fram tom åtal. Om det finns synnerliga skäl får rätten på begäran av åklagaren besluta att tiden får överskridas. Åklagaren ska förklara/motivera varför det behövs mer tid än nio månader. Det kan vara ett eller flera olika skäl som motiverar extra lång tid. Exempel på sådana skäl har behandlats i förarbetena och även prövats i praxis.

Answer 126

* När sannolika skäl har uppnåtts anmälan till rätten * Rätten ska utan dröjsmål hålla ny förhandling i häktningsfrågan * Oavsett måste förhandling hållas inom en vecka. * Om misstankegraden ej uppnått sannolika skäl ska den misstänkte försättas på fri fot.

Answer 127

* häkta någon * förordnar att någon ska stanna kvar i häkte * medger förlängning av tiden för att väcka åtal * Tillstånd till sådana restriktioner får meddelas endast om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning tillämpas endast när det finns kollusionsfara * Tillstånd till restriktioner får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Åklagaren får besluta om restriktioner under anhållningstiden.

Answer 128

Beslut om restriktioner får avse inskränkningar i rätten att: -placeras tillsammans med andra intagna -vistas i gemensamhet -följa vad som händer i omvärlden -inneha tidskrifter och tidningar -ta emot besök -stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation -sända och ta emot försändelse Det är endast åklagaren som kan avgöra vilka faktiska inskränkningar, lättnader eller undantag som kan meddelas.

Answer 129

Med hänsyn till proportionalitetsprincipen skall behovet av restriktioner prövas löpande och så fort det inte finns skäl för någon, eller alla, restriktioner ska åklagaren besluta att restriktionen ska tas bort.

Answer 130

1) Föreligger skälig misstanke? 2) Brottets svårighetsgrad? 3) Koppling den/de misstänkta och den faktiska åtgärden som ska vidtas? (Vem har rådighet över avlyssningsobjektet t.ex. en dator, telefon m.m.?) 4) Synnerlig vikt för utredningen?

Answer 131

27:18a§, 18b§, 19a§, 20d§ RB

Answer 132

Vid exempelvis en husrannsakan kan polisen fp info som inte har samband med den brottsmisstanke som har föranletts ingripandet, men som har betydelse för utredning om något annat brott. Polisen får använda sig av sådan överskottsinformation. Ex: Polis vid husrannsakan vid misstanke om ett förmögenhetsbrott hittar bevis om att lägenhetsinnehavaren sysslar med hembränning.

Answer 133

Hålla häktningsförhamdling = Frist FOM frihetsberövandet av polis

Answer 134

Frist från gripandet OBS! Tid före gripandet räknas inte - Åklagaren och domstol måste ta hänsyn till detta

Answer 135

Inom 96h: Domstolen har 96h från gripandetidpunkten på sig

Answer 136

3 + 3h - Där 3 timmar till vid synnerliga skäl

Answer 137

6 + 6h - Tillägg på 6h om det rör sig om synnerliga skäl

Answer 138

Senast fyra dygn efter att en misstänkt har gripits: Alltså Kl.12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet

Answer 139

Enligt 4a§ Måste åklagaren begära utökad häktning innan tiden slut: Senast kl. 11 dagen före dagen tiden går ut

Answer 140

Åklagaren måste anmäla om ny förhandling i häktesfråga - Förhandlingen måste alltid, oberoende av anmälan, hållas inom 1 vecka från häktningsbeslutet.

Answer 141

För att beslag ska vara tillgängligt för beslag, ska man inte behöva leta efter det. OBS! Inte först besluta om beslag och sen leta

Answer 142

Om det krävs husrannsakan 28:1§, Kroppsvisitation 28:11§, Kroppsbesiktning 28:12§ för att leta efter föremål, ska det beslutas om sån och INTE OM BESLAG. När föremålet har hittats kan den tas i beslag. Detta ska fattas av den som utför åtgärden!

Answer 143

Om det i denna lag eller annan författning har givits andra bestämmelser om beslag, har dessa andra bestämmelser företräde: - 36§ LUL - 47§ Jaktlag - 22§ SmugglingsL - 2§ AlkoholhaltdryckL

Answer 144

Enligt 2 Kap 20§ RF begränsas detta skydd genom 27 Kap 18§ - 25§ RB för HAK, HÖK, HKÖ; HRA

Answer 145

27 Kap 21§ RB

Answer 146

Utvidgning i fråga vid vilka brott som tillåtet att använda HAK: Straffvärdevänentil = Domstol får besluta om tillstånd till sån avlyssning även vid förundersökning om brott med lindrigare straff än fängelse i 2 år om enskilda brottens straffvärde KAN ANTAS överstiga 2 års fängelse.

Answer 147

Någon skäligen misstänkt HÖK användas vid större brottstyper än HAK

Answer 148

1. Bidra till brott utreds 2. Säkerställa bevis som kan användas i framtida rättegång

Answer 149

HÖK endast användas vid förundersökning som avser brott enligt 18§ 2st DVS brott som krävs för HAK

Answer 150

HRA hst straffvärdeventil med ett straffminimum på 4 års fängelse enligt 1p

Answer 151

Om info som kommit fram vid HT kan under vissa förutsättningar användas för att utreda ett annat brott

Answer 152

Skadestånd pga brott

Answer 153

Principen är av stor betydelse i spaningsskedet är av stor betydelse för möjlighet att bedriva även den fortsatta utredningen på ett objektivt sätt. Väsentligt att fu-ledaren och utredningspersonal tex ej binder sig vid viss uppfattning om vad som har hänt eller vem som har varit inblandad; hen ska vara öppen för olika tänkbara hypoteser. + Vilken är fastslagen i 1:9 RF och syftar till att polisen och andra förvaltningsmyndigheter som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska; 6.1. Beakta allas likhet inför lagen samt 6.2. Iaktta saklighet och opartiskhet.

Answer 154

Ingen får onödigt utsättas för misstanke. + Från s. 105: Hänsynsprincipen enligt 5§ FUK - Bestämmelsen syftar tillbaka till denna princip och menar bla att förundersökningen bör bedrivas så att ingen får vidkännas onödig kostnad eller olägenhet. --> Bör planeras så det hålls på tid och plats som kan annars antas medföra minsta olägenhet för den hörde. --> I akut läge: Där det är viktigt att ett förhör kommer till stånd så snart som möjligt - finns inga hinder mot att hålla förhöret i anslutning till brottsplatsen eller att anmoda alternativ medta en person till ett förhör på polisstationen. OBS! Vissa fall olämpligt att kalla den som ska höras pga kollisionsfara.

Answer 155

Förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. OBS! Finns vissa bestämmelser med särskilda krav på skyndsamhet, bla vid förundersökning mot den som är under 18 år (4§ LUL) och när den misstänkte är häktad (24:18 RB). Brottsutredande myndigheter måste också beakta följande principer, särksilt vid tvångsåtgärder.

Answer 156

Tillåter ett ingripande inte får användas för något annat ändamål än bad lagstiftaren har avsett. Lagarna får inte kringgås genom att tillämpas i något annat syfte än vad de är avsedda för. (Uttrycks i 2:21 RF)

Answer 157

Ingripande bara ske när det finns påtagligt behov och en mindre ingripande åtgärd ej tillräcklig.

Answer 158

En åtgärd i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet ska stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med den. Dessa principer anses gälla generellt utan uttryckligt lagstöd. Proportionalitetsprincipen framgår emellertid även i ett antal bestämmelser i RB: 24:1 tredje stycket, 25:1 tredje stycket och 27:1 tredje stycket.

Answer 159

Inom straffrätten betecknas preskription som "bortfallande av påföljd", dvs den tidsperiod, räknat från brottet, efter vilken åtal inte får väckas enligt BrB 35:1. Jfr också påföljdspreskription. OBS! Nämns vid ‘nedläggning av förundersökning, enligt 23:4 RB’

Answer 160

Om en förundersökning läggs ner innebär det att ev beslut om tvångsmedel som finns i utredningen (ex. Beslag eller anhållande i sin utevaro) måste hävas senast i samband med nedläggningsbeslutet. OBS! Gäller inte alltid vid det sk Återställandebeslagen

Answer 161

Innebär omvänt att man inte kan lägga ned en förundersökning om man bedömer att tvångsmedelsbeslutet bör bestå. Inte ovanligt beslut då det exempelvis: * Finns bevsbelag i utredningen * Där ett nedläggningsbeslut skulle innebära att beslaget måste hävas och föremålet, enligt huvudregeln för återlämnande av beslag, lämnas ut till den man tog det ifrån.

Answer 162

Gränsdragningen mellan nedläggande av förundersökning och beslut att inte väcka åtal går när slutunderrättelse enligt 23:18aRB har ägt rum. Innan dess kan förundersökningen alltså läggas ned.

Answer 163

När en förundersökning som avses att slutredovisas till åklagare är avslutad ska den som är skäligen misstänkt informeras om detta.

Answer 164

Om en målsägande eller misstänkt är missnöjd med ett nedläggningsbeslut kan denne begära att beslut prövas av en överordnad.

Answer 165

1 punkten i ovan § - Att en förundersökning får läggas ned om en utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader

Answer 166

Förbud att berätta vad som sagts vid förhandling eller förhör, om person medverkat vid polisförhör - Beslutas av FU-ledaren enligt 23:10 7 stycket RB.

Answer 167

Beslut att inte väcka åtal

Answer 168

Den förenklade utredningsformen eller förenklad brottsutredning kan användas för brott som endast har böter i straffskalan och för brott där fängelse ingår i straffskalan. * Den ‘förenklaade brottsutredningen’: Ingår i det fall där brott kan utredas direkt på platsen för ett ingripande. * Kan även användas där exempelvis den misstänkte erkänner och det finns förutsättningar att utfärda straffföreläggande eller ordningsbot.

Answer 169

Vid mindre allvarliga brott kan åklagare besluta om ett så kallat strafföreläggande i stället för att väcka åtal, vilket innebär att det inte blir någon rättegång

Answer 170

grundläggande regel är att tvångsmedel får användas endast under förundersökningen. En förutsättning för att vidta en straffprocessuell tvångsåtgärd enligt 24 – 28 Kap RB, ska framstå som rättslig i situationer där en förundersökning inte har inletts är därför enligt JO att förundersökning anses vara inledd genom att åtgärden vidtas. Härav följer enligt JO att det inte är rättsligen möjligt att genomföra en förenklad brottsutredning sedan en sådan åtgärd vidtagits.

Answer 171

Tiden från gripandet fram till häktningsförhandlingen inte får överstiga fyra dygn – 96h.

Answer 172

Avser en undersökning av hus, rum eller annat slutet förvaringsställe. Husrannsakan kan utföras för att leta efter föremål (reell husrannsakan) eller person (personell husrannsakan)

Answer 173

Avser i första hand en undersökning av människokroppen. Som exemprl kan nämnas blodprovstagning

Answer 174

Avser en undersökning av kläder och annat som någon bär med sig och andra föremål som han har med sig.

Answer 175

Behandlas även i artiklarna 8 – 11 i EKMR, inriktar sig på de negativa verkningar som användningen av ett tvångsmedel kan få för motstående intresse. Principen innebär att ett straffprocessuellt tvångsmedel får endast användas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.

Answer 176

Innebär att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet (Uttrycks i 1:2 RF).

Answer 177

Principen medför att det alltid måste finnas lagstöd för att företa en åtgärd som begränsar grundläggande fri- och rättigheter. Exempelvis vid tvångsåtgärder som frihetsberövande och husrannsakan.

Answer 178

Om någon är misstänkt för att före 15 års ålder ha begått ett brott får, om det finns särskilda skäl, beslag, husrannsakan, kroppsvisitation samt fotografi och fingeravtryck enligt bestämmelserna i 23:9a, 27 och 28 Kap RB företas mot den unge. Den unge får under vissa omständigheter även kropps besiktas, om detta stadgas i 36a – 36f §§ LUL.

Answer 179

1.Personella: Riktar sig mot person och innebär att denne frihetsberövas eller på annat sätt utsätts för en inskränkning i sin medborgliga frihet. 2.Reella: Riktar sig mot egendom med syfte att inskränka den vanliga förfoganderätten över egendomen. 3.Momentana: Fullbordas genom handling, eller en sammanhängande serie av handlingar. De avslutas automatiskt inom en kortare tidsrymd. (EJ ANVÄNT MYCKET I KURSEN) 4.Perdurerande: Kännetecknas av att ett visst bestående tillstånd uppkommer. De upphör därför först genom ett särskilt beslut. Detta beslut kan vara av två olika slag: 4.1. Beslut om upphävande 4.2. Beslut om nytt likartat tvångsmedel

Answer 180

1. Anledning att anta att brott har förövats: Förundersökningen får / ska inledas enligt 23:1 RB 2. Kan misstänkas: Misstänkt över 15 år kan vara skyldig att kvarstanna för förhör i 6+6h. Om den hörde är under 15 år 3+3h enligt 23:9 RB 3. Skäligen misstänkt: Den misstänkte får utredningshäktas enligt 24: 3 RB 4. På sannolika själ misstänkt: Den misstänkte får häktas enligt 24:1 RB 5. Tillräckliga skäl: Åtal kan väckas enligt 23:2 RB 6. Övertygande bevisning: Rättspsykiatrisk undersökning kan beslutas 7. Bevisat = Fällande dom

Answer 181

får enligt 23§ LUL häktas endast om det finns synnerliga skäl.

Answer 182

Att bevisbördan kastas om det finns risker Exempelvis enligt 24 kap om häktning: Finns presumtion om någon eller några av följande häktningsgrunder föreligger flyktningsfara, kollusionsfara eller recidivfara

Answer 183

= Kan i vissa fall ske av den som endast är skäligen misstänkt för ett brott: För detta krävs att åklagaren ska visa att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om han begått brottet. = Denna form av häktning kan tillämpas där åklagaren, inom tidsfrister enligt 24:11 – 24:12 RB, inte hinner få fram så mycket bevisning mot den misstänkte, att denne kan anses på sannolika skäl misstänkt för brott. OBS! Åklagaren måste här bevisa att det rör sig om flykt-, kollusions- eller recidivfara förelägger i enskilda fallet. Häktningsperiod på 4 dygn: 96h – enligt 24:13§ RB

Answer 184

Åklagaren får inte besluta om ett gripande med stöd enligt denna lag första stycket RB. OBS! Om åklagaren ger direktiv att person ska gripas = Betraktas som ett anhållningsbeslut. OBS! I motsats till vad som gäller i fråga om häktning och anhållande kan ett beslut om gripande aldrig fattas i den misstänktes frånvaro. För att anhålla och / eller gripa en misstänkt krävs enligt 24:6 - 7§§ RB att det finns häktnings- respektive anhållningsskäl.

Answer 185

OBS! Undantag för envar gripande: Enligt 35§ LUL får polis gripa som envar. OBS! Om förhöret och åklagarens beslut: Påpekas att åklagaren aldrig får anhålla någon innan det har hållits ett 24:8 förhör.

Answer 186

Om beslag får beslutas först då förundersökning har inletts. OBS! Undantag: 23:22 RB - Förundersökningen inte behöver inledas endast för att något ska tas i beslag om brottsutredningen kan genomföras på platsen. Om särskilda skäl: 36§ - Får beslag tas av en misstänkt som inte har fyllt 15 år.

Answer 187

Proportionalitetsprincipen vid tillämpningen av samtliga regler i 27 Kap! Trots att regeln finns i 1§ gäller den även vid andra tvångsmedel enligt detta kap.

Answer 188

14a§ ETT UNDANTAG från grundregel om att tvångsmedel inte får användas om inte en förundersökning eller rättegång inletts. Detta med hänvisning till 36 kap 3§ BrB. Tvångsmedel enligt 24 – 28 kap RB, regel med tvångsmedel enligt 23:1 DETTA U PGA FÖREBYGGANDE AV BROTT

Answer 189

* Föremål som får tas i beslag enligt 27:14a§ RB får inte eftersökas med stöd av RB:s regler om husrannsakan eller kroppsvisitation, då dessa tvångsmedel kräver att det åtminstone finns anledning att anta att det har skett ett brott. Istället får man tikkämpa PL:s regler om motsvarande tvångsmedel.

Straff- Och Socialrätt (Criminal & Social Law) Del 2 Flashcards

Del 2 (215 cards)