Straff- Och Socialrätt (Criminal & Social Law) Del 2

Question 1

Förundersökning i brottsmål: grunder ? Del 1

Answer 1

I en rättsstat är huvudregeln att den som begått brott ska ställas till ansvar inför en domstol.

För att detta ska krävs i de flesta fallen att en förundersökning först genomförs

Question 2

Förundersökning i brottsmål: grunder Del 2 - Målet med en förundersökning ?

Answer 2

Är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal mot honom eller henne, samt att förbereda ärendet så, att bevisningen vid huvudförhandling kan framföras i ett sammanhang.

Question 3

Förundersökning i brottsmål: grunder Del 3 - När en förundersökning anses färdig och vad händer sen ?

Answer 3

När en förundersökning, som leds av polisiär fu - ledare, anses färdig och protokollet redovisas till åklagaren gör denne en prövning om bevisningen räcker för bedömning om ‘tillräckliga skäl för åtal föreligger’ och om en stämningsansökan ska lämnas in till domstolen som grund för åtalet.

Question 4

Förundersökning i brottsmål: grunder Del 4 - Vem leder förundersökningen och vilka krav ställs ?

Answer 4

Leds förundersökningen av åklagaren gör denne kontinuerlig bedömning av bevisningen.

I dessa ärenden ställs stora krav på polisiär arbetsledare att vara ‘åklagarens förlängda arm’ så att utredaren / utredarna ges möjlighet att vidta beslutande åtgärder effektivt och rättssäkert så snart som möjligt.

Question 5

Förundersökning i brottsmål: grunder Del 5 - Vad gäller under en förundersökning och vad är viktigt här ?

Answer 5

Under förundersökningen gäller en mängd olika lagar och författningar. Det är därför mycket viktigt att ha kunskap om dessa för att kunna genomföra förundersökningen på ett objektivt, effektivt och rättssäkert sätt.

KUNSKAP är viktig och kunna poliser, utredare och FU-ledare ger lagföringsprocessen en stabil grund att vila på. Detta skapar trygghet och förtroende.

Question 6

Förundersökning i brottsmål: grunder Del 6 - Vem har bevisbördan inom straffrätten och vad innebär detta ?

Answer 6

Alltid åklagaren som har bevisbördan för att den tilltalade har handlat på det sätt som åklagaren påstår samt att agerandet inte har varit straffrit på grund av någon straffrihetsgrund, exempelvis nödvärn.

Detta innebär att dem tilltalade ska betraktas som oskyldig om åklagaren inte kan styrka sitt åtal.

Då det är förundersökningen som ligger till grund för åtalet innebär detta, att förundersökningen måste vara tillförlitlig och invändningsfri.

Question 7

Förundersökning i brottsmål: Del 1Polismyndighetens huvuduppgift ?

Answer 7

Enligt 2§ 3 punkten PL är en av polismyndighetens huvuduppgifter att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal.

Polisens verksamhet i detta avseende innefattar förspaning eller underrättelseverksamhet, brottspspaning och utredning av brott som hör undr allmänt åtal.

Question 8

Förundersökning i brottsmål: Del 2 Polisens verksamhet - Utredningsverksamhet..?

Answer 8

Utredningsverksamheten bedrivs idag (bok från 2022) dels i lokalpolisområdesorganisationen: där SK
- vardagsbrottsligheten i huvudsak utreds,
- Dels i särskilda utredningssektioner inom polisområden såsom utredningar av grova brott,
- Samt även av särksilda specialutredningsenheter på regionsnivå som bla hanterar miljöbrott, hatbrott och omfattande bedrägerier.

Question 9

Förundersökning i brottsmål: Del 1 Den brottsutredande verksamheten regleras i..?

Answer 9

• Kap 20 - 23 RB,
• I FUK samt,
• Kap 24 - 28 RB Om användningen av tvångsmedel under förundersökningen.

Question 10

Förundersökning i brottsmål: Del 2 Den brottsutredande verksamheten regleras i..och kompletteras av?

Answer 10

LUL: Regler i frågan om unga lagöverträdare, kompletterar 20 - 23 + 24 - 28 Om användningen av tvångsmedel i förundersökningen.

Question 11

Förundersökning i brottsmål: ‘Snabbare lagföring’ - Del 1 Vad, när, hur, varför ?

Answer 11

Är en ny effektiv arbetsmetod vid enklare brott där polisen utreder brotet direkt vid ingripandet.

Flera myndigheter i rättskedjan samverkar och metoden minskar avsevärt tiden från brott till dom.

18 av 27 av landets polisområden och drygt hälften av åklagarkammarna kommer att arbeta med snabbare lagföring från råskskiftet 2021 - 2022.

Question 12

Förundersökning i brottsmål: ‘Snabbare lagföring’ - Del 2 Vad, när, hur, varför ?

Answer 12

27 av landets 48 tingsrätter inkluderades. Dessa tingsrätter står för cirka 72% av alla brottmål.

Arbetsmetoden omfattar brott som ger högst tre års fängelse där den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas (finna) på brottsplatsen.

Brottsligheten kan exempelvis vara narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen samt brott mot skadegörelse, sexköp och enklare vapenbrott.

Arbetssättet med snabbare lagföring inleddes på försök 2018 och har sedan dess utökats för att införas successivt i hela landet 2023.

Question 13

Förundersökning: Vad vi tittar på?

Answer 13

Vi ska titta på:
Förundersökning i allmänhet, syfte och principer
Inledning av förundersökning
Ledande av förundersökning
Misstankegrader
Bedrivande av förundersökning
Avslutande av förundersökning
Handläggning av åtalsfrågan och förutsättningar för åtal

De olika momenten kan i vissa delar överlappa varandra och ibland också komma i varierande ordning.

Question 14

Förundersökning: I allmänhet Del 1 Regelverk

Answer 14

Regelverk
Rättegångsbalken (RB) 23 kap
Förundersökningskungörelsen (FUK)
Regeringsformen
Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR)
Polismyndighetens föreskrifter
Åklagarmyndighetens föreskrifter,
JO årsberättelser, granskningar och beslut
Därutöver kan diverse annat material bli aktuellt i olika sammanhang

Question 15

Förundersökning i allmänhet Del 2.1 Syfte

Answer 15

Utreda om brott begåtts underlag
Ge underlag för åtalsbeslut
Skapa underlag för processen
Misstänkt kan förbereda sitt försvar
Tvångsmedel kan användas vid behov och då behövs ett underlag
Utreda målsägandens enskilda anspråk (skadeståndskrav)
Dokumentation och kontrollfunktion -oavsett om åtal väcks eller inte

Question 16

Förundersökning i allmänhet Del 2.2 Syfte - Närmare om syftet 23 Kap 2§

Answer 16

Under förundersökningen ska utredas:
Vem som skäligen kan misstänkas för brottet och
om tillräckliga skäl föreligger för åtal mot hen samt
målet beredas så att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen.

Question 17

Förundersökning i allmänhet Del 3 Principer

Answer 17

Legalitetsprincipen (1 kap 1 §och 2 kap 10 §RF)
Oskuldspresumtionen
Objektivitetsprincipen (23 kap 4 §1 stRB) –gäller både polis och åklagare
Hänsynsprincipen, krav på diskretion vid tvångsmedel (23 kap 4 §2 st1 men RB och 5 §FUK)
Skyndsamhetsprincipen (23 kap 4 §2 st2 men RB)

Question 18

Förundersökning - Före inledande

Answer 18

Före FU och undanför FU:
Allmän spaning
Primärutredning – 23 Kap 3§ 4st I men RB
Kriminalunderrättelseverksamhet
Förutredning
LUL – utredning enligt 31§ (s.k. LUL – 3 I§)
Förenklad utredning enligt 23 kap 22§ RB

OBS! För att kunna använda tvångsmedel måste FU vara inledd!

Question 19

Förundersökning - Aktörer Del 1

Answer 19

Verksamma:
poliser
civila utredare
tekniker
analytiker
forensiker
åklagare

Question 20

Förundersökning - Aktörer Del 2

Answer 20

Berörda:
målsägande och målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn
vittne
misstänkt och offentlig försvarare (eller privat)

Question 21

Inledning av förundersökning

Answer 21

Fu ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. –23 kap 1 §RB.
HR: Enligt 20 kap 3 §RB hör alla brott under allmänt åtal,
U: om de inte uttryckligen är undantagna.

Anledning anta: En någorlunda preciserad misstanke krävs.
Misstanken kan ändå vara vag och oprecis
Inget större krav på bevisning
Gärningsmannen kan vara okänd

Fukan inledas ex officio (av myndigheten själv) när brott kommer till åklagarens kännedom, skrivelse inkommit, misstanke uppkommer i fugällande annan brottslighet, muntlig uppgift till åklagare/polis eller uppgift i massmedia.

Question 22

Inledning av förundersökning - Konsekvenser av att FU inleds

Answer 22

Ledare ska utses.
Protokoll ska föras.
Biträde/utredningsarbete av polismyndigheten. ngsmedel kan tillämpas. rhör får genomföras (23 kap 6 §RB).
Misstänkt (mt) skavid förhör underrättas om brottsmisstanken, sin rätt till försvarare och rätten att inte yttra sig.
Insynsrätt för mt och försvarare om det inte är till men för utredningen.
Mt och försvarare har rätt att påkalla utredningsåtgärder.
Framställningar kan göras till domstol.

Question 23

Inledning och ledning av förundersökning Del 1

Answer 23

Beslut att inleda fu:
Beslut att inleda fufattas av polis, säkerhetspolisen eller åklagare.

Question 24

Inledning och ledning av förundersökning Del 2

Answer 24

Utan beslut att inleda
En förundersökning kan också inledas genom användning av tvångsmedel, polismans användning av tvångsmedel vid fara i dröjsmål medför att förundersökning inleds.

Question 25

Inledning och ledning av förundersökning Del 3

Answer 25

Ledning av fu
Har fuinletts av polis och är saken inte av enkel beskaffenhet ska ledningen av fugällande brottet övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet.

Åklagaren ska även i andra fall överta fu-ledningen när det är påkallat av särskilda skäl, t.ex. vissa brott och utredningar där olika beslut eller åtgärder behövs under fu.

Skälig misstanke kan beskrivas som att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att person begått gärningen som misstanken avser.

Question 26

Förundersökning - Misstankegrader Del 1

Answer 26

1. Kan misstänkas/anledning anta:

Den svagaste misstankegraden mot en person är när denne kan misstänkas för brott.
Här räcker det att det endast föreligger mycket svag bevisning mot personen i fråga.

Det måste det finnas någon konkret omständighet som talar för att det är denne person som kan ha begått brottet.

Motsvarigheten av denna misstankegrad för begånget brott är att det finns anledning att anta att ett brott begåtts.

Här är det inte tillräckligt att det finns misstankar om att brottslig verksamhet i allmänhet utövas, utan det måste finnas kännedom om ett konkret brott.
Däremot är det inte nödvändigt att man känner till alla detaljer för brottet och inte heller exakt var och när det har förövats.
Denna misstankegrad räcker alltså för att förundersökning ska kunna inledas, 23 kap 1 § 1 st.

Question 27

Förundersökning - Misstankegrader Del 2

Answer 27

2. Skäligen misstänkt/skäligen kan antas:

Nästa grad på misstankestegen är när en person är skäligen misstänkt för brott.

För att en misstanke mot en person ska kunna betecknas som skälig krävs:
Att det föreligger någon omständighet
Som på ett specifikt sätt pekar på
Att denne gjort sig skyldig till
Ett visst bestämt brott

Endast indicier – såsom t ex en utlöst larmbåge – är inte tillräckligt om inga övriga omständigheter pekar på att en viss person gjort sig skyldig till ett tillgreppsbrott.

Question 28

Förundersökning - Misstankegrader Del 3

Answer 28

3. På sannolika skäl misstänkt:

Den starkaste misstankegraden mot en person är när denne är på sannolika skäl misstänkt för brott.

Vid tolkningen av vad som utgör sannolika skäl ska de föreliggande omständigheterna vid en objektiv bedömning ge vid handen att misstanken framstår som berättigad.

Mer ledning än så ges inte av förarbetena till RB. Processlagberedningen uttalade att det inte torde vara möjligt att närmare ange i en fast regel vad som är att anse som sannolika skäl för misstanke.

Question 29

Bedrivande av förundersökning Del 1

Answer 29

Aktivt förundersökningsledarskap:

Analys och bedömning av brottet.
Planering av genomförande av fu, upplägg.
Beslut om utredningsåtgärder och direktiv.
Kontinuerliga bevisvärderingar. vning av behov av tvångsmedel.
Utreda och överväga möjlighet till fu-begränsning.
Struktur och dokumentation av fu.

Planera fup och driva utredningen framåt.
Eftersträva snabb och effektiv fu och lagföring. – Viktigt med färsk bevisning och allmän rättssäkerhetsaspekt.

Question 30

Ledande av förundersökning

Answer 30

Exempel på utredningsåtgärder – Säkring av bevis:
Förhör med målsägande och vittnen – behov kompletteringar?
Skadedokumentation, inhämta journalutdrag, rättsintyg
Avrapporterings-pm poliser
Beslag
Brottsplatsundersökning, teknisk undersökning, spårsärking och dokumentation
Tvångsmedelsanvändning, personella och reella
Husrannsakningar
HTM
It-forensiska undersökningar
Analys av analytiker i större ärenden
Behov av sakkunnigutlåtanden?
Förhör med misstänkt
Kompletterande förhör eller nytillkomna förhör
Tillkommande ytterligare utredningsåtgärder.

Question 31

Bedrivande av förundersökning Del 2

Answer 31

Offentlig försvarare:

Under fu har mt rätt till offentlig försvarare om den gäller brott av viss svårighet, eller enkelt uttryckt när det inte gäller misstanke om brott av enklare beskaffenhet, eller det finns särskilda omständigheter.
Generellt sett blir det aktuellt med försvarare när personella tvångsmedel aktualiseras.
Även påkallat och rekommenderat med försvarare vid förhör gällande allvarligare brott.

Förhör utan försvarare kan i ett senare skede ges ett lägre bevisvärde om mt säger att hen inte förstod, inte vågade säga sanningen eller sa som hen gjorde för att bli försatt på fri fot.

Polis eller åklagare gör framställning till tingsrätten som har att pröva begäran och besluta.

Question 32

Bedrivande av förundersökning Del 3

Answer 32

Målsägandebiträde:

Den som varit utsatt för ett brott kan behöva ett biträde för att ta till vara sin rätt och få stöd under förundersökning och rättegång.
Generellt ska åklagaren föra skadeståndstalan om inte det blir oskäligt betungande, men det är praktiskt och effektivt att målsägandebiträdet för skadeståndstalan.
Framställan görs av åklagaren till tingsrätten som har att pröva frågan och besluta.

Question 33

Bedrivande av förundersökning Del 4

Answer 33

Särskild företrädare för barn:

När någon närstående till ett barn är misstänkt, eller närstående som sammanlever med misstänkt och det kan antas att vårdnadshavarna inte kan ta till vara barnets rätt under förundersökning och rättegång. Även aktuellt när det finns djupa motsättningar mellan vårdnadshavarna.
Stark rättslig ställning och kan besluta om läkarundersökningar, ta med barnet på förhör etc.
Framställan görs av åklagaren till tingsrätten som har att pröva frågan och besluta.

Question 34

Bedrivande av förundersökning Del 5

Answer 34

Förundersökningsprotokollet (Fup):

Ska följa FUK
Ska ge en ”trogen bild” av vad som förekommit under fu:n av betydelse för målet.
Fu-ledarens ansvar.

”Slasken” – ingår inte fup, men kan innehålla material som inhämtats under fu.

Question 35

Avslutande av förundersökning Del 1

Answer 35

Slutdelgivning 23 kap 18a § RB:

När förundersökningen är klar ska misstänkt och hens försvarare slutdelges förundersökningsprotokollet och får då del av allt som ingår, i den mån de inte fått det löpande under förundersökningen.
De har då möjlighet att framställa erinringar/synpunkter inom viss tid.
Sådana erinringar kan leda till beslut om kompletteringar och ytterligare 23 kap 18b § RB utredningsåtgärder. (Polis och åklagare vill hellre synpunkterna här än inför sittande rätt.)
Åklagaren kan göra bedömningen att inte alla kompletteringar ska genomföras och fattar då formellt beslut om att inte bifalla önskemålet som kan underställas rättens prövning enligt 23 kap 19 § RB.

Question 36

Avslutande av förundersökning Del 2

Answer 36

En förundersökning kan avslutas på två sätt:

1. Fu nedläggs – 23 kap 4 § 2 st 2 men RB, om det inte längre finns skäl att fullfölja.

Måste beslutas innan slutdelgivningen enligt 23 kap 18a § RB, därefter blir det istället ett negativt åtalsbeslut.
23 kap 4 a § RB förundersökningsbegränsning

2. Beslut i åtalsfrågan: Åtalsbeslut 23 kap 20§ RB
   Negativt åtalsbeslut - 23 kap 20 § RB

Särskild åtalsprövning – presumtion mot åtal

Åtalsunderlåtelse – 20 kap 7 § RB
Strafföreläggande.

Question 37

Beslut av åtalsfrågan 23 Kap 20§

Answer 37

När förundersökningen är färdig ska beslut fattas om åtal ska väckas eller inte.

Rent praktiskt brukar man undvika att gå så långt som till en färdig och delgiven förundersökning om man inte avser att väcka åtal. Det kan dock bli tydligt först vid en extra genomläsning av hela fu att det inte finns skäl att väcka åtal och då kan åklagaren fatta ett negativt åtalsbeslut, att inte väcka åtal.

Question 38

Handläggning i åtalsfrågan

Answer 38

Förutsättningar för att väcka åtal:

Att en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott leder inte automatiskt till att åtal kan väckas.

För detta krävs att tillräckliga skäl för att väcka åtal föreligger. Med detta menas att den som väcker åtal på objektiva grunder ska kunna förvänta sig en fällande dom.

För det fall att åtal väcks utan att det föreligger tillräckliga skäl gör sig den som åtalar skyldig till brottet obefogat åtal.