Straff- och Socialrätt (Criminal- & Social Law) Del 1 Flashcards
Del 1
Inledning juridik
Juridik = Läran om rättsliga regler och deras tillämpningar.
Moral regler skiljer sig från rättsliga regler som är:
- Antagna och påbjudna i viss auktoritativ ordning
- Bindande
- Viktigare rättsregler är sanktionerade
- Konfliktreglering på samhällsnivå: Staten har tvångsmonopol
Rättsregler kan vara skrivna:
Exempelvis lagar och förordningar, eller oskrivna. Detta genom domstolspraxis och sederrätt.
Sedvanerätt (sådan som inte står men följs, exempelvis likt allemansrätten.
Olika former av rättssystem
Skandinaviska / kontinental
‘Common Law’: Amerikansk och Brittisk
Mixed law: Kan exempelvis vara den skandinaviska där flera länder kombineras
All juridik tas i våra dagstam..
Regeringsformen:
Regeringsformen..
reglerar hur rättsregler kommer till:
- Lagar: Stiftas av riksdagen ensam
- Förordningar: Beslutas av regeringen efter delegation i lag
Föreskrifter: Subdelegation till Myndigheter som får utfärda bindande föreskrifter på visst område
- Allmän råd: Tillämpningsråd, bindande endast för lägre myndigheter
Publiceringen sker i SFS (lagar och förordningar)
Hierarkin av delar inom regeringsformen..
Hierarkin av dessa ovan genom SFS: Ett reggister
Har nummer för varje lag, nästan som personnummer
Rättsreglernas tillkomst
För att veta hur de ska skrivas måste man veta om detta:
Regeringen: Tar initiativ till lagändringar. Arbetet utanför lagöndringar görs av ett av regeringens departement som tillsätter en:
Utredare: Går igenom behovet av lagändring och föreslår ny lagtext som sammanställer:
- Betänkande: SOU:er
OBS! Detta gör man inte inom common law och….!
Remissrunda: Olika myndigheter och organisationer som berörs får möjlighet att yttra sig (eventuellt även lagrådsremiss)
Proposition: Vår kompis!! - Regeringens förslag om en lagändring
Utskottsbehandling: Relevanta utskottet behandlar frågan (Kan modifiera propositionen).
Riksdagsbehandling: Riksdagen antar eller förkastar förslaget.
Publicering: SFS – Svenska författnings Samling
europarätten: EU rätt
I EU rätten ingår:
Förordningar: Bindande
Direktiv: Implementeras
EU Domstolens praxis: Case-law
Europarätten: EKMR
Internationell överenskommerlser
Inkomponerades och blev till del av svensk lag
Normhierarkin av rättsregler i Sverige
- EU rätten
- Grundlagarna: RF, So; TF, GL - Särksilt formella forfarande för antagande och ändringar.
- Författningar: SF
- Lagar
- Förordningar
- Författningar - Förarbeten: SOU, Prop.Dep. NJA II
- Rättspraxis
- Sedvönjar:
- Doktrin: Personer (jurister) skriver hur de uppfattar en lag men även hur de tycker att den SKA vara.
Okommenterad lagtext
Dessa i form av lagböcker och rikslag
Inledning ac rättsregler: Två huvudområden
Civilrätt (Privaträtt): Regler för förhållandet mellan medborgare
Uppbyggt kring avtalet som rättslig instrument
HR
U
Offentlig rätt: Reglerar förhållandet mellan staten och medborgare
Är i huvudsak tvingande (…)
Används för straffrätt!!!
Domstolssystemet
- Allmänna domstolar
- Instansorgan: Tingsrätt, hovrätt och högstadomstolen
- Måltyper: 1. Brottmål - Mål där aktören har väkt talan
- Tvistemål: Mellan två enskilda
- Ärenden: Förordnande av giod man, förordnande av särskild företrädare för barn adoptionsärenden
- Allmänna förvaltningsdomstolarna
Rättsregler
Har olika regler och sorteras på olika sätt: Handlingsregler BrB, Kvalifikationsregler och kompetensregler. Det läggs fokus på handlingsregler och vad dessa vill uppnå.
Byggstenar / recept: Rekvisiten
Rekvisit (förutsättning) och påföljd. Allmänna rättsregler innehåller sådant rekvisit.
- Rekvisit förutsättningar
- Alla rättsregler har en adressat: den till vilken regler är riktad.
Rekvisit + Föreställning
RNTS: Rättsliga - norm - Tillämpningsanalys
- Identifiera rättsfråga: Det juridiska problemet ‘Vad är problemet’
- Vilka rättsregler / norm är tillämpbar
Huvudregler
Undantag
Är lagen dispositiv eller tvingande?
OBS! Tänk på att det finns undantag!!
- Identifiera rekvisiten i lagtexten
‘Och’: Allt MÅSTE uppfyllas
‘Eller’: Räcker att något rekvisit är uppfyllt - Tillämpningsanalys: Varför / Varför inte rekvisit uppfylld ?
- Slutsats: Rättsföljd - Rekvisit tillämpbar
Subjektiva rekvisit
Vad var det som ledde fram till handling av denna effekten
- uppspåt
- oaktsamhet
Hur vet om brott kräver uppsåt eller räcker med oaktsam??
1 kap 2§
Hur hittar man subjektiva rekvisiten i § ?
“uppsåt”
“oaktsamhet” - avsaknad av denna innebär att uppsåt krävs
Fort. Hur hittar man subjektiva rekvisiten:
Uppsåt: Ska finnas för varje brott! - Gäller oavsett om det står tydligt i § eller inte. Om det däremot står oaktsamhet, så gäller det istället för uppsåt.
alltså: leta efter oaktsam, om hittar inte, krävs uppsåt men om vi hittar oaktsamhet så räcker oaktsam!!
Hur man hittar det objektiva rekvisiten i § ?:
Leta efter handling eller / + effekt
Genom:
- Alternativa: ‘eller’ - Räcker med ett av rekvisiten
- Kommulativa: ‘och’ ‘eller’ (AVSAKNAD AV ELLER) - Alla rekvisit ska vara uppfyllda
Begrepp vid lagtolkning
- Synnerliga skäl: MYCKET VIKTIGT om detta står - om det finns möjlighet till annat straff
- Vesäntlig betydelse
- Ringa betydelse
Tolkningar ankommer ytterst av domstolen
Vad är ett strafföreläggande?
Utfärdas av åklagare och avser i huvudsak böter. Kan även avse villkorlig dom.
Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är att åklagaren inte väcker åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång.
Vad är en ordningsbot?
Utfärdas av polis för brott som stadgar böter omedelbart i penningar.
Vad syftar straffrätten till?
Att påverka människors handlingssätt och förebygga brott.
Vad är syftet med allmän prevention?
Att avhålla människor i allmänhet från att begå brott.
Vad innebär individual prevention?
Insatser riktade mot den enskilde dömde för att avhålla denne från att begå brott.
Vad ska domstolen bedöma enligt 29 kap 1 § 2 - 2aBrB?
Straffvärde, dvs hursvårt brottet är och hur hårt straffet bör vara.
Här kan både försvårande 29 kap 2-2a §§ BrB och
förm ildra nde 3 §
omständigheter beaktas.
Vilka omständigheter ska domstolen beakta vid straffmätning?
Både mildrande och skärpande omständigheter.
Vad är ungdomsrabatten enligt 29 kap 7 § 1 st?
Gäller alla ungdomar under 21 år.
Vad innebär gemensam påföljd?
När någon döms för flera brott ska rätten döma till gemensam påföljd.
Vad är en villkorlig frigivning?
Frigivning efter två tredjedelar eller minst 30 dagar av ett tidsbestämt straff.
Vilka typer av böter finns det?
- Penningböter
- Dagsböter
- Normerade böter
Vad är det kortaste fängelsestraff som kan dömas ut?
14 dagar.
Vad innebär livstidsstraff?
Livstid men kan omvandlas till tidsbestämt straff under särskilda skäl.
Vad är skillnaden mellan rättspsykiatrisk vård och vanlig vård?
Rättspsykiatrisk vård förutsätter en allvarlig psykisk störning.
Vad ska rätten beakta vid val av påföljder enligt 30 kap?
Stigande skala / svårare påföljder allt eftersom
4§ Omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.
5§ För att döma den som inte fyllt 18 år till gängelse krävs synnerliga skäl
Vad är en villkorlig dom?
Kan dömas om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.
Vid val av påföljd ska rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild
anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt
brottslighet, 30 kap 7 § BrB.
* Villkorlig dom får förenas med dagsböter eller en föreskrift om samhällstjänst, 27 kap.
2-2a §§ BrB.
* Den som erhåller villkorlig dom ska vara underkastad en prövotid av två år och den
dömde ska under prövotiden vara skötsam, 27 kap 3-4 §§ BrB.
Vad är skyddstillsyn?
Döms om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter och kräver övervakning.
Rätten får döma till skyddstillsyn om påföljden inte
bedöms kunna stanna vid böter.
* Vid val av påföljd ska rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning
att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt
brottslighet (ett övervakningsbehov ska föreligga), 30 kap 9 § BrB
* Skyddstillsyn får förenas med dagsböter eller en föreskrift om samhällstjänst, 28 kap.
2-2a §§ BrB
* Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar
verkställas, 28 kap 4 § BrB
* Skyddstillsyn får förenas med fängelse i lägst 14 dagar och högst tre månader, 28 kap.
3 § BrB
Vilka kriterier finns för att döma till fängelse för ungdomar under 18 år?
Fängelse får dömas endast om det finns synnerliga skäl.
Vad är kombinationspåföljder?
Vilka och hur kan dessa kombineras?
Samhällstjänst kan inte utdömas ensam, måste förenas med villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Kräver samtycke av den dömde (annars blir det som straffarbete).
Villkorlig dom i förening med samhällstjänst regleras i 27 kap 2 a § BrB.
Skyddstillsyn i förenign med samhällstjänst regleras i 28 kap 2 a § BrB.
LVM-vård, 31 kap 2 § BrB
Rättspsykiatrisk vård, 31 kap 3 § BrB
- Förutsätter att den tilltalade lider av en
a llva rlig psykisk störning och att
påföljden inte kan stanna vid böter.
- Skillnad mellan rättspsykiatrisk vård
utan särskild utskrivningsprövning och
rättspsykiatrisk vård
med särskild utskrivningsprövning.
- Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning förutsätter att brottet har
begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning
och att det finns risk för
återfall i brottslighet av allvarligt slag.
Fyll i blanketten: En rättsverkan av brott är _______.
Straff.
Sant eller falskt: Fängelse är alltid den enda påföljden för artbrott.
Falskt.
Vad förutsätter rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap 3 § BrB?
Att den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och att påföljden inte kan stanna vid böter.
Vad är skillnaden mellan rättspsykiatrisk vård utan och med särskild utskrivningsprövning?
Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning förutsätter att brottet har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att det finns risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag.
Vilken lagstiftning är relevant för ungdomar?
- Rättegångsbalken (RB)
- Lagen om unga lagöverträdare (LUL)
- Brottsbalken
- Socialtjänstlagen (SoL)
- Lagen om vård av unga (LVU)
Vad gäller för straff av den som begått brott innan hen fyllt 15 år enligt 1 kap 6 § BrB?
Den får inte dömas till påföljd/straff.
Vad innebär ‘ungdomsrabatt’ i straffmätning enligt 29 kap 7 § BrB?
15-20 år åldern ska beaktas särskilt vid straffmätningen.
Gäller inte är för någon som begått efter det att han eller hon fyllt arton år om
1. det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, (exempel rån,
grovt rån, grov misshandel, våldtäkt, mordbrand, mord, dråp).
2. det är fråga om försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja
eller förhindra sådant brott som avses i 1, eller
3. brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.
Under vilka förutsättningar gäller ungdomsrabatten inte?
- Brottet har ett straff som inte är lindrigare än fängelse i ett år
- Försök, förberedelse eller stämpling till brott av ovanstående typ
- Brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.
Vilka påföljder kan bli aktuella för unga lagöverträdare?
- Straffvarning enligt LUL - Inge påföljd
- Åtalsunderlåtelse RB - Ingen påföljd
- Böter
- Ungdomstjänst
- Ungdomsvård - Får förenas med böter eller ungdomstjänst
- Ungdomsövervakning
- Villkorlig dom - Får förenas med böter, förskrift om samhällstjänst fängelse eller föreskrift om behandling
- Skyddstillsyn
- Sluten ungdomsvård
- Fängelse
- Överlämnande till vård (missbrukare eller om någon lider av allvarlig psykisk störning)
Vad är målgruppen för ungdomsvård enligt 32 kap 1 § BrB?
15-17 år, med särskilda skäl vid 18-20 år.
Särksilda skäl vid 18 - 20 år
Får ej tillämpas om gärningsmannen hunnit fylla 21 år
Särskilda vårdbehov
Frivillig vård enligt SoL - Ungdomskontrakt
Tvångsvprd enligt LVU - Vårdplan
Vad krävs för frivillig vård enligt SoL?
Samtycke från den unge och dennes vårdnadshavare.
Vilka åtgärder kan ingå i ett ungdomskontrakt enligt SoL?
- Kartläggning av droganvändning
- Samtal om alkohol och droger
- Urinprov
- Familjesamtal
- Samtal om kriminalitet
- Förordnande av kontaktperson
- Placering i familjehem
- Placering i HVB hem
Vad innebär tvångsvård enligt LVU?
Åtgärder som kan bli aktuella är placeringar i familjehem, HVB hem eller §-12 hem.
Vad är ungdomstjänst och vilken åldersgrupp omfattar den?
Målgrupp 15-17 år, och den som är under 18 år när brottet begås.
Vad innebär en kombinationspåföljd enligt 32 kap 3 § BrB?
Ungdomsvård med böter eller ungdomstjänst.
Vad är ungdomsövervakning och vilken åldersgrupp omfattar den?
Målgrupp 15-17 år, endast den som är under 18 år när brottet begås.
Vad är en obligatorisk inslag i en verkställighetsplan för ungdomsövervakning?
- Möten med en särskild koordinator
- Inskränkningar i rörelsefriheten
- Förbud mot användning av narkotika och alkohol.
Vad är straffmätningsvärdet för fängelse enligt 30 kap 5 § BrB?
Över ett år innebär fängelsepresumtion.
Påföljd: Påföljder för unga lagöverträfare - Vad innebär straffvarning enligt 16 och 17 §§ LUL?
Kan tillämpas på ungdomar 15-17 år som begår brott.
Vårdfallet
Okynne och förhastande
Straffvarning får inte beslutas, om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse
därigenom åsidosätts. Vid bedömningen av om något väsentligt allmänt intresse åsidosätts ska
det särskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig skyldig till brott
Vad ska beaktas vid bedömningen av straffvarning?
Om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts.
Ge exempel på brott där straffvarning kan bli aktuellt.
- Stöld
- Ringa stöld
- Ringa misshandel
- Egenmäktigt förfarande.
Vilka faktorer bör beaktas vid påföljdsfrågan?
- Vilket brott och dess straffskala
- Straffvärde för det aktuella brottet
- Försvårande eller förmildrande omständigheter.
Vad kan påverka straffet i den individuella fallet?
Återfall kan beaktas vid straffmätningen.
Vad innebär lagtolkning genom bokstavstolkning?
Logiskt grammatisk analys (enligt ordanalys)
Måste oftast kompletteras: extensiv och restriktiv.
Vad är teleologisk tolkning?
Tar hjälp av lagens ändamål
Inom den teleologiska metoden försöker man utröna vilken avsikt lagstiftaren hade med regeln, vad som låg bakom och vart lagstiftaren ville komma.
Subjektiv teleologisk tolkning – att tolka lagen utifrån det syfte lagstiftaren hade när lagen stiftades.
Objektiv teleologisk tolkning – att tolka lagen utifrån dess funktion i samhället.
Hjälpmedel, förarbeten.
Vad är analog tillämpning av lag?
Används när ingen direkt tillämpning av lag finns
OBS! Analog FÅR EJ användas inom straffrätten!!
Detta gäller även när man hittar stöd för en utvidgande tolkning i lagförarbeten eller doktrin.
OBS! Analog FÅR EJ användas inom straffrätten.
Vad innebär motsatsslut i lagtolkning?
Att tillämpa en regel med begränsat syfte på ett annat fall
Exempel: ‘Under 18 innebär minderårig’.
Vad står förbudet mot retroaktiv lagstiftning för?
Straffet FÅR INTE gå tillbaka: Ej återaktivt
En ny lag kan tillämpas om den är förmånligare för den tilltalade.
Vad omfattar EU-rätten?
Primärrätt och sekundärrätt
Förordningar och direktiv.
Vad innebär horisontell direkt effekt?
Fysisk/juridisk person kan åberopa bestämmelser gentemot en annan fysisk/juridisk person.
Vad innebär vertikal direkt effekt?
Mellan människa och stat.
Vad är legalitetsprincipen?
Inga brott utan stöd i lag
Om en gärning inte är beskriven i lag är den inte brottslig.
Vad är grunduppsåt inom straffrätten?
Gärningsmannen måste vara medveten om sin handling.
Vad är objektiva rekvisit?
Byggstenar som måste uppfyllas för att ett brott ska anses begånget.
Vad är skillnaden mellan handlingsbrott och effektbrott?
Handlingsbrott kräver endast en handling, medan effektbrott kräver att handlingen leder till en effekt.
Vad är ett underlåtenhetsbrott?
Brott som anses pågå så länge skyldigheten att agera kvarstår.
Ett brott som innebär att en person låter bli, dvs. underlåter, att handla i situationer när hen kunnat vara aktiv. Skyldigheten att handla kan vara inskriven i lag
Vad innebär äkta underlåtenhet?
Uttryckligt stadgande att underlåtenhet bestraffas.
Ett äkta underlåtenhetsbrott är ett brott där det står i lagen att det är ett brott att underlåta något. Ett exempel på det är 10 kapitlet 8 § brottsbalken om fyndförseelse där det sägs att man ska fullgöra något, annars är det en underlåtelse som är straffbar.
Ex. Mened och fyndföreteelse
Vad innebär oäkta underlåtenhet?
Straffbar underlåtenhet endast om det finns en plikt att agera.
Mott effektbrott svarar detta brott. Vid dessa brott kan man inte uttryckligen utläsa att underlåtenheten bestraffa – straffbar underlåtenhet endast om den som underlåtit att företa en handling kan ses ha haft en plikt att företa handlingen i fråga. Straffbuden är neutrala i frågan om gärningen kan begås genom handling eller underlåtenhet. I straffbudet står inte att den som låter bli att vidta viss åtgärd kan ådömas ansvar för brott. När lagstöd saknas: HR – ej straffbart, U – Straffbar underlåtenhet endast om den som underlåtit att företa en handling kan ses har haft plikt att företa handlingen i fråga. Deta exempelvis genom förskolelärares skyldighet att avvärja fara, föräldrar - barn.
Ett oäkta underlåtenhetsbrott är ett brott där lagtexten säger att den begås genom en handling, men man kan tolka texten som om att brottet kan begås genom underlåtenhet. För att man ska kunna dömas för ett oäkta underlåtenhetsbrott krävs att man är i en så kallad garantställning.
Vad är allmänpreventivt straff?
Straffets avskräckande funktion från brott i allmänhet.
Den beskriver brott och straff som moral- och normförstärkande.
Syftar till att avhålla människor generellt, i allmänhet, från att begå brott. Här pratar man ibland om straffets avskräckande funktion i allmänhet.
Det handlar om att ett straff får olika betydelse för olika människor i samhället gentemot staten. Sätta standard för att få folk att fatta.
avskräckning, oskadliggöra, Att förbättra.
Vad är individualpreventivt straff?
Och varför används dem?
Få individer att sluta begå brott.
Insatser inriktade på att få den enskilde dömde att avhålla sig från/ sluta begå brott. Straffet inriktas på den unika individen med insatser anpassade till denne för att nå målet med individualprevention, att bidra till att avhålla den individen från att begå brott.
Ligger flera saker: Avskräckning även inom detta
Vad är en gärningsperson enligt lagtext?
Ingen specifik definition, alla människor kan begå brott.
Vad är en nödvärnsbestämmelse?
Kan åberopas mot gärningar som har förövats mot människor.
1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.
Rätt till nödvärn föreligger mot
1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).
Vad innebär förbudet mot analog tillämpning inom straffrätten?
Straffbestämmelser får inte tillämpas analogt.
Analog tillämpning innebär att man använder en lag som reglerar en viss situation vid en annan situation, som inte är reglerad i lag, genom att dra paralleller. Därför är det inte tillåtet inom straffrätten - man kan bara döma någon med direkt stöd i lag, och inte genom att göra en analogi från en annan lag.
Vad är en presumerad fara?
Bestraffas för att avhålla människor från ett visst beteende.
Vissa brottstyper anses ”ibland, normalt eller ofta medföra fara för något skyddsvärt intresse”. I sådana fall presumeras att en viss gärning är farlig, en presumtion som inte kan motbevisas. Ett exempel på sistnämnda brottstyp med presumerad fara utgörs av rattfylleri.
Vad är en straffbar handling?
En gärning som är beskriven i lag och för vilken straff är föreskriven.
Vad är skillnaden mellan allmänna och speciella delar av brottsbalken?
Allmänna regler och specifika brott.
Den är uppdelad på tre avdelningar, den första innehåller allmänna bestämmelser, den andra innehåller en uppräkning av de olika brotten och den tredje innehåller regler om de påföljder som kan dömas ut.
Allmän straffrätt regleras i BrB och specialstraffrätt regleras utanför BrB. Påföljder delas in i straff och andra påföljder.
Vad är syftet med straffrätt?
Att upprätthålla lag och ordning samt skydda samhällsintressen.
Vad innebär straffansvar vid underlåtenhet?
Ej straffbart om lagstöd saknas, straffbart endast om det finns en plikt att agera.
6 § brottsbalken kan straffansvar åläggas den som underlåter att anmäla eller annars avslöja vissa allvarliga brott, t. ex. mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt och rån, som är å färde, dvs. som ännu inte är avslutade.
Exempelvis förskolelärares skyldighet att avvärja fara.
Vad är ett perdurerande brott?
Brott som anses pågå så länge ett visst tillstånd består, exempelvis fortkörning.
Vad är ett effektdelikt?
Kräver skada för att någon ska kunna dömas till fullbordat brott.
Brott som är konstruerade med sikte på handlingens effekt.
Exempel: mord, dråp, misshandel, skadegörelse, stöld.
Vad kännetecknar ett beteendedelikt?
Kräver INTE att skada har uppstått; ett visst handlingssätt eller beteende har kriminaliserats i sig.
Exempelvis: ärekränkning, förolämpning, olaga hot,
och består av två rekvisit:
- Konkret fara: att det är existensiellt möjligt att en viss gärning leder till en viss följd och att det är plausibelt, dvs sannolikt att gärningen kommer leda till fara.
- Abstrakt fara: En generell möjlighet för att det föreligger fara utan att någon konkret fara behöver ha uppstått i det enskilda fallet. Ett exempel är vårdslöshet i trafik.
Exempel: ärekränkning, förolämpning, olaga hot.
Vad är konkret fara?
Ett handlingssätt har medfört fara för ett bestämt intresse.
Vad är abstrakt fara?
Ett handlingssätt har generellt sett varit farligt.
Exempel: vårdslöshet i trafik, förtal, häleri, förargelseväckande beteende.
Vad innebär uppsåt i straffrätt?
Två former: vetskap (direkt och indirekt uppsåt) och likgiltighetsuppsåt.
Vad kännetecknar direkt uppsåt?
Innebär avsikt att åstadkomma en viss effekt.
Vad är medveten oaktsamhet?
Gärningsmannen är likgiltig inför risken, men inte förverkligandet av denna.
Vad är omedveten oaktsamhet?
Gärningsmannen är inte medveten om risken för effekten.
Gärningsmannen hade skälig anledning att anta, eller borde ha förstått, att en viss följd skulle inträffa eller att en viss omständighet förelåg.
Vad är täckningsprincipen?
För straffansvar krävs att de objektiva rekvisiten har subjektiv täckning.
objektiva - brottsliga handlingen + subjektiva - oaktsamhet eller uppsåt
Vad innebär frivilligt tillbakadragande?
Gör att gärningsmannen inte döms för försök, förberedelse eller stämpling till brott.
Frivilligt tillbakaträdande regleras i BrB 23:3 och gör att ansvar för försök, förberedelse eller stämpling inte blir aktuellt om gärningsmannen frivilligt tillbakaträder från att fullborda brottet.
Att det ska vara frivilligt innebär att tillbakaträdandet inte ska ha varit framtvingat av yttre omständigheter. Exempelvis kommer en person som försöker begå stöld dömas för försök till stöld även om han avbröt försöket när han såg polissirener.
Ett klassiskt sätt att tänka kring frivilliga tillbakaträden är att gärningsmannen kan begå brottet, men vill inte. I sådana fall föreligger det en ansvarsbefriande grund.
Vad är skillnaden mellan förberedelse och stämpling till brott?
Förberedelse innebär att gärningsmannen tagit befattning med egendom, stämpling innebär samråd med andra.
Vad krävs för straffbart försök?
Gärningsmannen måste ha påbörjat utförandet av ett brott utan att det har fullbordats.
Vad är avslutat försök?
Försök där gärningsmannen har fullföljt sina avsikter, men brottet inte har fullbordats.
Vad är osjälvständiga brottsformer?
Inkluderar försök, förberedelse och stämpling till brott.
Vad är medgärningsmannaskap?
Alla har tillsammans utfört brottet, men det går inte att fastställa vem som har gjort vad.
Vad är anstiftare i straffrätt?
Den som genom psykisk påverkan förmått någon att begå brottet.
Fyll i blanketten: Med straff avses endast _______ eller _______.
böter, fängelse
Är det sant eller falskt? En gärningsman kan dömas för medverkan om han uppfyller alla rekvisit i en paragraf.
Sant
Vad innebär medelbart gärningsmannaskap?
Det handlar om en person som indirekt deltar i brottet.
Vad är anstiftare?
Den som genom psykisk påverkan förmått någon att begå brottet.
Vad krävs för att det ska föreligga anstiftan?
Avgörande är om gärningsmannen skulle ha begått brottet utan påverkan.
Vad gäller för medhjälp efter att brottet har avslutats?
Det är inte möjligt att dömas för medhjälp, utan gärningen kan bedömas som häleri eller skyddande av brottsling.
Hur bör man tillämpa 4§ i brottsbalken?
Fastställa vem som är gärningsman och vem som är medhjälpare.
Kan en person dömas för både anstiftan och medhjälp?
Nej, en person kan endast dömas som anstiftare om de är både anstiftare och medhjälpare.
Vad är agent provocateur?
En person som provocerar fram ett brott för att kunna ingripa.
Vad innebär negativ medhjälp?
Underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott.
Finns det en allmän skyldighet att avslöja brott?
Nej, skyldigheten omfattar endast särskilt stadgade brott.
Vad omfattar underlåtenhet att förhindra brott? - Vilka omfattas?
Det kan gälla personer med bestämmande inflytande eller vårdnadshavare.
Vad är en putativ ansvarsfrihetsgrund?
En situation där gärningsmannen felaktigt tror att de agerar lagligt.
Vad krävs för att en nödvärnshandling ska vara tillåten?
Den måste riktas mot den som utför ett brottsligt angrepp.
Vad är nödvärnsbestämmelsens syfte?
Att ge ansvarsfrihet i situationer av brottsligt angrepp.
Vad innebär försvarlighetsbedömning i nödvärn?
Bedömning av angreppets beskaffenhet och omständigheternas påverkan.
Vad är skillnaden mellan ordningsvakt och väktare?
Ordningsvakt har särskilda befogenheter att bruka våld.
Vad innebär envarsgripande?
Rätt att gripa någon som begår brott, med rätt att använda försvarligt våld.
Av 29§ första stycket och 10§ punkten 2 PL framgår att då någon gör ett envarsgripande enligt 24:7 respektive 35§ LUL har han, om han möts av motstånd, rätt att använda försvarligt våld, då han ska verkställa frihetsberövning.
Vad är samtyckets roll i brott?
En gärning med samtycke kan vara brottslig om den är oförsvarlig.
Grunden för läran om samtycke är att var och en har rätt att bestämma över sina egna intressen. Samtycke kan därför tex inte ges till sådana sexuella handlingar som är straffbelagda pga någons ålder; tex paragraferna om våldtäkt mot barn (6:4), sexuellt utnyttjande av barn (6:5) eller sexuellt övergrepp mot barn (6:6).
Reglerna om samtycke innebär att en gärning som någon företar med samtycke av den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter är oförsvarlig. Generellt / enkel kan sägas att samtycke INTE är ansvarsbefriande vid grova brott.
Vad är en nödhandlings rätt?
Rätt att agera i en nödsituation för att skydda sig själv eller andra.
Vad innebär excessregeln i nödvärn?
Att om för mycket våld används kan gärningspersonen fortfarande gå fri från ansvar.
Vad ska man beakta vid ansvarsbefriande?
Tillämpningsområdet
Vid många brottstyper anges uttryckligen i lagtexten att samtycke utesluter ansvar.
Vad innebär samtycke vid förmögenhetsbrott?
Medgivande till gärningen gör den inte olovligen och därför ej straffbart
Undantag finns vid ocker.
Vad är ocker?
Att utnyttja någons trångmål, oförstånd eller beroendeställning för att bereda sig ekonomisk förmån.
Har samtycke betydelse vid brott mot allmännhet eller staten?
Nej, samtycke saknar nästan alltid giltighet.
Vad är förutsättningarna för samtyckets giltighet?
Samtyckets form, när samtycket ska finnas, vad samtycket omfattar, vem som är behörig att lämna samtycket, om den som lämnat det förstått innebörden av samtycket, om samtycket har lämnats frivilligt och om samtycket är allvarligt menat.
Vad innebär försvarlighetsbedömning?
Den skada, kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter.
Vad är social adekvans?
Utrymme för tillämpning av oskrivna regler om ansvarsfrihet vid kollision mellan straffskyddat intresse och annat intresse.
bygger på att man tillåter vissa regelöverträdelser p.g.a. att de är allmänt godtagna i samhället.
Det finns inget uttryckligt lagstöd för principen om social adekvans. Dess innebörd och närvaro är dock noterad i förarbeten samt accepterad av Högsta domstolen (se exempelvis prop 1993/94:130 s. 40 f. och NJA 1997 s. 636).
Utesluter samtycke till dödande ansvar?
Nej, samtycke utesluter aldrig ansvar vid mord, dråp, barnadråp, vållande till annans död.
Vad innebär putativt samtycke?
En subjektiv sida av samtycke där gärningspersonen tror att samtycke har lämnats.
Vad är straffrättsvillfarelse?
En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet utan ansvar om villfarelsen är uppenbart ursäktlig.
Straffrättsvillfarelse När en person begår en handling under felaktig uppfattning att den är laglig
Konsekvenser Oftast inte en giltig försvar, men kan leda till mildare straff
Undantag Felaktig rådgivning från en auktoritativ källa kan ibland användas som försvar
Vilka fall kan leda till ansvarsfrihet enligt straffrättsvillfarelse?
Felaktigheter i publiceringen, saknad möjlighet att få kännedom om straffbestämmelsen, synnerligen otydligt straffbud, felaktigt besked från offentlig myndighet, felaktigt besked från privat sakkunnig.
Vad är angrepp på egen rättssvär?
En av de två inte lagreglerade ansvarsfrihetsgrunderna.
Den andra är ‘negotiorum gestio’
Angrepp på egen rättssfär – som inte omnämns i BrB 24 kap. – innebär förenklat att det inte är straffbart att skada sig själv eller sin egendom. Det är inte heller möjligt att stjäla från sig själv. Samtycke är i vissa avseenden nära besläktat med angrepp på egen rättssfär.
Vad innebär negotiorum gestio?
En av de två inte lagreglerade ansvarsfrihetsgrunderna.
Begreppet tar sikte på de situationer när en person utför en syssla åt en annan person utan att det föreligger något uppdragsförhållande. Eftersom utförande inte omfattas av ett uppdragsförhållande uppkommer det ofta frågor om den person som har utfört sysslan har rätt till någon ersättning. Den person som har utfört sysslan kallas för gestor.
Som huvudregel anses rätt till ersättning inte föreligga. För att gestor ska ha rätt till ersättning krävs att vissa faktorer är uppfyllda. För det första ska den person som sysslan har utförts åt inte själv ha kunnat agera och hans åsikt ska inte ha kunnat inhämtats innan agerandet. Det krävs även att gestor har haft en särskild anledning att agera. En sådan särskild anledning kan exempelvis vara om det brinner i ett hus och gestor bryter sig in i för att rädda egendom.
Det bör dock påpekas att det inte föreligger någon absolut rätt för gestor att få ersättning även om ovan nämnda faktorer är uppfyllda. I vilka fall rätt till ersättning föreligger får därför bedömas från fall till fall men huvudregel är att rätt till ersättning inte föreligger när en person utför en syssla utan att något uppdragsförhållande föreligger.
Effektbrott
Effektbrott - Består av handling och gärningsmoment. Dessutom krävs att handlingen har lett till en effekt för att gärningen ska kunna bestraffas som ett fullbordat brott. Till effektbrott hör brott som omfattar skada resspektive konkret fara.
Skada
Konkret fara
Oäkta underlåtenhet
Handlingsbrott
Handlingsbrott: Avses att någon straffas för att han begått en straffbar handling. Brotten består av handling och gärningsmoment. Det kräver inte någon effekt för att bestraffas som fullbordade brott. Till handlingsbrott hör brott som omfattar abstrakt respektive presumerad fara.
Presumerad fara: I dessa fall bestraffas handlingen, därför att lagstiftaren ansett det viktigt att avhålla människor från ett visst beteende. Exempelvis på sådana brott är mened och rattfylleri. Åklagaren har i dessa fall inte någon bevisbörda om att de har uppstått någon fara. Någon motbevisning får inte heller föras i denna del.
Handling
Gärningsmoment
Abstrakt fara
Äkta underlåtenhetsbrott
Skillnaden mellan ansvarsfrihetsgrunder och försvarlighetsbedömning:
Ansvarsfrihetsgrunder: Lagstadgade omständigheter som gör att en person inte kan hållas straffrättsligt ansvarig, trots att gärningen annars hade varit brottslig.
TIllämpas när domstolen prövar om gärningen, trots uppfyllande av brottsrekvisiten, ändå ej straffbar. Om ansvarsfrihetsgrund föreligger ska gärningspersonen frikännas.
Exemeplvis: Nödvärn (själförsvar) nöd (Bryta mot lag för avvärja en akut fara), samtycke (vissa idrottsaktiviteter), formans befallning (när någon handlar på order för överirdnad
Förvsarlighetsbedömning:
Mer allmän och situationsbaserad bedömning där domstolen avgör om gärningsmannens agerande i det aktuella falltet kan anses vara rimligt eller proportionerligt utifrån omständigheterna.
Mer flexibel princip där man bedömer om gärningsmannens agerande kan försvaras utifrån situationens unika omständigheter, trots att det inte direkt omfattas av lagstadgad ansvarsfrigetsgrund.
Exemeplvis: Nödvärnsexcess (Någon överskrider gränderna för nödvärn - överdrivet våld i försvar, men agerat i panik eller stress), Vårdslöshet (eller oaktsamhet kan en försvarlighetsbedömning avgöra om agerandet var acceptabelt i förhållande till den risk som uppstod), Tjänsteutövning (Tjänsteman som polis eller lärkare agerar utanför det som strikt anses lagligt, men agerandet var rimligt för att uppnå ett gott syfte).
OBS! Dessa kan samvärka: Någon agerat i självförsvar - (nödvärn) men deeras agerande var överdrivet (nödvärnsexcess), kan domstol använda försvarlighetsbedömningen för avgöra om ursäktligt.
Mer om villkorlig dom och skyddstillsyn
Domstolen ska, innan den dömer till fängelse, pröva om inte villkorligt dom eller skyddstillsyn är en tillräckligt ingripande påföljd för brottsligheten. Valet mellan skyddstillsyn och villkorlig dom är avhängigt av om den tilltalade är i behov av övervakning.
Om brottet du dömts för kräver ett strängare straff än böter, kan du i vissa fall dömas till villkorlig dom i stället för fängelse. En förutsättning är att domstolen bedömt att du inte kommer att begå nya brott. Du får då en prövotid på två år. Under denna tid måste du sköta dig och försörja dig efter förmåga.
Föreligger inget behov av övervakning (Från skyddstillsyn) ska villkorlig dom väljas som påföljd.
Mer om skyddstillsyn
Påföljdsystemet bygger enligt 30 kap 4§ på att kriminalvård i frihet har företrädande framför kriminalvård i anstalt. Domstolen ska, innan den dömmer till fängelse, pröva om inte villkorlig dom eller skyddstillsyn är en tillräckligt ingripande påföljd för brottsligheten. Valet mellan skyddstillsyn och VD beror på om den tilltalade är i behov av övervakning.
Fängelse: Artbrott
Med ökade möjligheter att välja andra ingripande påföljder har användningen av
begreppet artbrott minskat. Flera s.k. artbrott fått ett lägre art-värde, alltså det är inte
nödvändigt att välja fängelse längre eftersom det finns alternativa påföljder som kan ases
tillräckligt ingripande. T.ex. grovt rattfylleri eller misshandel.
Om en villkorlig dom eller en skyddstillsyn kan förenas med samhällstjänst anses en
sådan kombinationspåföljd vara tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets straffvärde
och art eller artvärde. Det har dock i rättspraxis utformats en olika kriterier för olika
brott för att det ska anses rimligt att göra avsteg från resonemangen om artbrott.
(S. 501)
Vid artbrott: Brott mot allmänpreventiva skäl normalt sett bör leda till fängelse - Villkorlig dom + samhällstjänst blivit alternativ till fängelse. Sådan påföljd har blivit ett ‘motskäl’ till fängelse för artbrott med stöd i 30 kap 4§ 2stycket jämfört med 30 kap 7§ 2 stycket.
Tidigare: Fängelse för dessa brott – Numera mer nyansierat. Syftet med nya regler om samhällstjänst och villkorlig dom är att erbjuda alternativ för bla den grupp av lagöverträdare som tidigare, med hänsyn tukk brottslighetens art brukat dömas till kortare fängelsestraff 14 dagar till få månader.
OBS! Innebär ej att VD med föreskrift som samhällstjänst ska ersätta fängelse i det fall då VD föreligger i övrigt: Bedömning måste göras i endksilda fall om förutsättningar finns för bestämma påföljd till villkorlig dom med samhällstjänst.
2 kap Kommunens ansvar (SoL) Del 1
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2a kap. I frågan om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om bistånd och placering av barn i den lagen. I kommunens ansvar för socialtjänsten utesluter inte att också andra samhällsorgan kan ha uppgifter inom verksamheten. Exempel på detta är SiS ansvar för vissa hem för vård eller boende enligt LVU och LVM. Vidare kan nämnas de övervakande uppgifter som åvilar IVO.
I första meningen fastslås även principen om kommunens yttersta ansvar. Därmed avses inte att förändra det ansvar som författningsenligt åvilar huvudmän för andra vårdområden. Det yttersta ansvaret följer emellertid uppgifterna för kommunen att vidta åtgärder i väntan på att andra huvudmän kan ge den enskilde behövlig vård. Till utvecklande av begreppet yttersta ansvaret anförs i numera upphävda allmänna råd av socialstyrelsen 1992:4 socialbidrag, vilka fortfarande är av intresse (S. 26)
Yttersta ansvar: En av hörnstenarna i SoL och innebär att ett enda samhällsorgan, kommunen, ges ansvaret för att den enskilde får det stöd och hjälp han behöver. (S. 26)
2 kap Kommunens ansvar (SoL) Del 2
I allmänhet förelägger det inte några svårigheter att avgöra om ett vårdbehov ska tillgodoses av regionen ( tidigare landstinget) enligt HSL (s. 27).
Fängelselagen (2010:610) finns bestämmelser om verkställighet av fängelse i kriminalvårdsanstalt. Vid de flesta fängelsedomar ska villkorlig frigivning ske efter två tredjedelar av strafftiden. Den principiellt viktiga utgångspunkten gäller emellertid att kriminalvårdens klienter har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare. (s.28)
Mottagandet av asylsökande (s. 30)
Synnerliga
Tillhandahållna
Synnerliga (SoL)
Som avviker ifrån det vanliga; sällsynt, särdles utmärkande.
Tillhandahålla (SoL)
erbjuda
2 kap 4§ Ytterligare om kommunen (SoL)
2 kap 4§: Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Särskilda bestämmelser om gemensam nämd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämn inom vård- och omsorgsområdet.
‘En enskild person’ (SoL)
Avses både fysiska och juridiska personer.
Lokaliseringsprincipen (SoL)
måste en åtgärd vara knuten till kommunens eget område eller dess invånare för att den ska anses som en kommunal angelägenhet.
Myndighetsutövning (SoL)
Inom socialtjänsten förekommer åtskilliga typiska exempel på myndighetsutövning som alltså inte utan lagstöd kan överlåtas på en privat entrepenör. Ett sådant exempel är beslut om olika former av bistånd och stödåtgärder inom individ- och familjeomsorgen. Ett annat exempel är tvångsåtgärder enligt LVM och LVU. Beslutfattande i dessa frågor kan int eläggas ut på entreprenad. Detsamma gäller socialnämndens uppgifter enligt FB i samband med fastställande av faderskap och underhållningsbidrag till vissa barn.
‘Närstående’ (SoL)
Ska ges en vid innebörd och förutom familj och släktingar även omfatta andra som den enskilde har en nära personlig relation till.
Socialtjänstinsatser
Med socialtjänstinsatser avses i bestämmelserna insatser enligt SoL eller någon annan lag som reglerar sociala insatser från kommunen, såsom LSS, LVU och LVM. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas när det huvudsakliga skälet till kontakten med socialtjänsten är att man vill åstadkomma en prövning av behov av tvångsvård. Begreppet hälso- och sjukvård har samma betydelse som I HLS. Därmed omfattas även behovet av rehabilitering, habilitering och hjälpmedel (s.40)
En plan ska upprättas bara om den enskilde samtycker till det. I de fall dennes tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontakt tas med närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning (S. 40).
2a kap Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag. (SoL)
1§ Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap 1§ (Med stöd och hjälp avses här allt som ryms inom kommunens yttersta ansvar) Det är av grundläggande betydelse att den enskilde alltid ska garanteras omedelbar hjälp oavsett i vilken kommun han eller hon befinner sig i. Ansvaret innebär att en enskild aldrig kan nekas bistånd i en kommun med beskedet att behovet kan tillgodoses i en annan kommun, om dt inte står klart vilken kommun som ska ha ansvaret. (S. 41).
Av 1§ andras tycket (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. framgår att de personer som omfattas av den lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap 1§ SoL för förmåner av motsvarande karaktär. För stöd och hjälp som en asylsökande kan ha rätt till enligt SoL ska samma principer som andra enskilda gälla i fråga om ansvarig kommun. (S. 41 – 42)
Utländska medborgare som inte är bosatta i SVerige men som vistas här för besök = vistelsekommunen endast ansvar i akuta insatser.
‘vistelsekommun’ (SoL)
är den kommun där den enskilde vistas när den aktuella behovet uppstår och den enskilde ansöker om en insats. Var behovet ursprungligen har uppstått saknar betydelse. I paragrafen erinras (Uppmärksamma) om att en annan kommun än vistelsekommunen kan ha ansvar för stöd och hjälp. Därmed avses bosättningskommunen i 3§, den kommun som fattar beslut i 4§ och folkbokföringskommunen i 5§.
2§ Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt den enskilda, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer (SoL)
Det kan i vissa fall vara tveksamt om förutsättningar för en annan kommuns ansvar enligt någon av bestämmelserna i 2a Kap är uppfyllda. Vistelsekommunens ansvar är i sådana fall inte begränsat till akuta situationer.
‘Akuta situationer’ (SoL)
Utvecklas i praxis i fråga om kommunernas yttersta ansvar - Framför allt sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsätt, men även andra fall kan förekomma då en enskild inte kan invänta insatser från en annan kommun eller annan huvudman
kap 2 3§ bosättningskommun (SoL)
1) Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2) om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistanämnda kommunen, eller 3) om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning.
En förutsättning för att bosättningskommunen ska ha ansar enligt denna paragraf är att det är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Om så inte är fallet gäller vistelsekommunens ansvar enligt 1§.
2a kap 5§ Folkbokföringskommunen (SoL)
Som förutsättning gäller att den enskilde är folkbokförd i landet. Om så inte är fallet prövas frågan om ansvarig kommun på grundval av reglerna om vistelsekommunens ansvar.
2a Kap 6§ Vistelsekommunens skyldighet att bestå bosättningskommunen
regleras vistelsekommunens skyldigheter när en enskild avser att tillfälligt under kortare tid vistas i en annan kommun än bosättningskommunen. Härmed avses semesterreosr och andra kortare vistelser upp till sex månader.
‘Allvarlig sjukdom’ (SoL)
Syftar på svåra sjukdomstillstånd med ett fortskridanden förlopp, där det knappast kan bli frågan om ett helt tillfrisknande
‘kortare tid’ (SoL)
Kortare vistelser upp till sex månader samt att den enskilde avser att återvända till sin bosättningskommun. Alla slags vistelser omfattas som inte i sig medför att bosättningen ändras, exempelvis semestervistelser, kortare tids studier eller arbete. Tillfälliga vistelser kan vara längre än sex månader. I dessa fall kan bosättningskommunen inte begära att vistelsekommunen ska bestå med utredning och verkställighet.
8§ Ansökan om insatser i en annan kommun 2a Kap 8§
En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1) till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser han eller hon behöver lämnas, eller 2) pga våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas.
Omfattade vård- och omsorgsinsatser:
Kontinuerliga insatser som behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omvårdnad, tillsyn, skydd och sjukvård. Hjälp i form av städning, inköp, matlagning och liknande service är inte att anse som vård- och omsorgsinsatser enligt denna bestämmelse. Det ska vidare vara fråga om ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser. Behov av övergående natur som exempelvis vid ett benbrott, omfattas således inte
I 2 p ur 2 kap 8§: ‘Pga våld eller andra övergrepp
Med våld och andra övergrepp avses samma sak som i 5 kap 11§ andra stycket SoL. Bestämmelsen är emellertid till skillnad från 5 kap 11§ inte begränsad till kvinnor och inte heller till att övvergreppen ska ha begåtts av närstående. Behovet av att flytta ska vara styrt av den enskildes utsatta situation, och även behivet av insatser ska följa av situationen. Det kan exempelvis röra sig om hjälp med att ordna boende eller ekonomiskt bistånd. I denna punkten används även begreppet insatset istället för omfattande vård- eller omsorgsinsatser, som används i första punkten, för att insatser enligt andra punkten kan vara av annan karaktär än de som avses i första punkten.
Överflyttning av ärende 2a kap 10§ (SoL)
Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan kommun. En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Vid bedömning av till vilken kommun den enskilde har starkast anknytning är det naturligt att hämta ledning från principerna i folkbokföringslagen (1991:481) och den rättspraxis som har utvecklats i anslutning härtill, vilket normalt innebär att den enskilde anses ha starkast anknytning till den kommun där han eller hon är eller borde vara folkbordförd. För att en överflyttning ska ske krävs häröver att det med hänsyn till den enskildes önskemål, varaktigheten av hjälpbehovet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. En samlad bedömning utifrån de angivna momenten måste göras.
Socialtjänstens verksamhet
ska bygga på människors självbestämmanderätt och integretet (1 kap 1§ ) och insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne.
3 kap: Vissa uppgifter inom socialtjänsten mm
Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. Informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Svara för omsrog och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Under denna paragfra anges de uppgifter som åvilar socialnämnden inom socialtjänsten. Socialtjänstens medel kan sammanföras i trre huvudfunktioner: (S. 52)
- Strukturerade insatser
- Allmänt inriktade insatser
- Individuell inriktade insatser.
4 kap: Rätten till bistånd 1§ 1st - Syfte med socialbidrag (Del 1)
1st. Syfte är att tillförsäkra den enskilde en rätt till stöd och hjälp från samhällets sida, när han på grund av bristande arbetsförmåga, funktionshinder, ålder eller av annan liknande omständighet befinner sig i en situation som gör insatser från samhällets sida nödvändiga. I lagen anges inte vilka som kan komma i fråga för bistånd utan bestämmelsen gäller generellt för dem som behöver hjälp för sin försörjning eller sin livsföring i övrigt.
Försörjning: Medel för att klara mat, hyra och andra levnadskonstnader (jfr kommentaren till 4 kap 3§ SoL).
Livsföring i övrigt: Omfattar allt annat som har betydelse när det gäller att bedöma om en människa har en skälig levnadsnivå.
4 kap: Rätten till bistånd 1§ 1st - Syfte med socialbidrag (Del 2)
OBS! Rätten till bistånd är inte ovillkorlig: Som en förutsättning gäller att den enskilde själv saknar förmåga att tillgodose det föreliggande behovet – Den enskilde kan inte anses ha rätt till bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra till sin försörjning. Det innebär bla att en arbetslös bidragssökande aktivt måste verka för att skaffa sig ett arbete. En arbetslös bör således i regel vara skyldig att söka arbete enligt socialnämndens anvisningar och godta anvisat arbete om det är lämpligt.
I denna skyldighet inbegrips i princip också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, exempelvis arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete, arbetsrehabiliterande åtgärder eller deltagande i särskilda introduktionsprogram, som syftar till attt underlätta invandrares inträde på arbetsmarknaden.
Grundutbildning i svenska räknas således till de åtgärder som en arbetslös socialbidragstagare kan vara skyldig att delta i, eftersom kunskaper i svenska normalt måste anses vara en förutsättning för att få arbete i Sverige.
4 Kap Rätten till bistånd 1§ - 2st syfte
att tydliggöra 1st. Om enskildes förstahandsansvar: Lagändringen tillträdde i kraft den 1 Juli 2016 och innebär att förutom vad som framgår i av första stycket har den som inte kan försörja sig men som kan arbeta rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Med verkan från och med 1 april 2021 har detta förtydligats: Genom tillägg i andra stycket, första meningen, att ett av de krav som kan ställas för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande är att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola (S. 82).
‘Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola’ definiera enligt 20 kap och 24 kap 11 – 15 §§ skollagen (Del 1)
Definiera enligt 20 kap och 24 kap 11 – 15 §§ skollagen (s. 83)
Med att ‘kravet gäller vid behov’ avses att de inte ska ställas rutinmässigt. Det aktualiseras om den enskilde saknar tillräckliga språkkunskaper i svenska och att detta orsakar att denne inte kan få ett arbete eller klarar av att söka arbete.
Socialtjänsten får vid prövning av rätten till försörjningsstöd göra en bedömning av om den enskilde är i behov av att delta i SFI för att klara av sin försörjning eller för att bidra till sin försörjning. Socialtjänsten ska göra en bedömning av den sökandes språkkunskaper och om det finns brister som orsakar svårigheter att klara sin försörjning genom arbete (S. 83).
‘Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola’ definiera enligt 20 kap och 24 kap 11 – 15 §§ skollagen (Del 2)
2st 2 meningen: Den enskilde har rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande om det finns godtagbara skäl - Prövningen av godtagbara skäl ska därför även göras när det gäller kravet på att vid behov delta i SFI: Om det finns godtagbara skäl har alltså den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte deltar i SFI. Exempelvis är sjukdom i familjen eller andra trängande familjeangelägenheter (prop. 2015/16:136 s. 23 och 28). Hurvida det finns andra godtagbara skäl för att inte delta i SFI får bedömas i varje enskilt fall (prop. 2020/21:55 s. 25 f).
‘Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola’ definiera enligt 20 kap och 24 kap 11 – 15 §§ skollagen (Del 3) - ‘Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta (2st) (SoL)
Avses att bestämma en viss personkrets av biståndssökande som omfattas av bestämmelsen - De som inte själva kan tillgodose sina behov och som endast har arbetslöshet som försörjningshinder samt söker försörjningsstöd enligt paragrafens 1st.
OBS! Personer som har andra försörjningshinder som först kräver insatser i form av exempelvis utredning av arbetsförmåga, arbetsträning eller annan social eller medicinsk rehabilitering omfattas inte.
Kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande innebär i normalfallet att den biståndssökande ska vara anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen eftersom arbetsförmedlingen har till uppgift att bestå enskilda i sitt arbetssökande. Vidare innebär det att den biståndssökande ska ha för avsikt att arbeta och vara aktiv i sitt sökande, inte enbart invänta anvisningar från arbetsförmedlingen (S. 84)
‘Aktiv i sitt ansökande’ (SoL)
Anses att det inte utan vidare sättas ett mått på ett visst antal arbeten per vecka eller månad. En helhetsbedömning måste göras genom - Det har även betydelse huruvida den sökta arbetena är lämpliga utifrån hans eller hennes personliga förutsättningar och realistiska mot bakgrund av dennes utbildning, erfarenhet och övriga kvalifikationer. Det är inte tillräckligt att enbart söka arbete inom det yrkesområde där man tidigare arbetat om det finns möjlighet att få något annat lämpligt arbete
Ekonomiskt bistånd: (SoL)
Vem som har rätt i samband med ansvarsfördelning
Genom lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2013 har beräkningsgrunden för ekonomiskt bistånd förändras så att inte hela arbetsinkomsten ska räknas in vid bedömningen av rätten till bistånd. Bestämmelsen ska tillämpas på den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd och gäller under 2 år (se 4 kap 1b § SoL).
En person har som regel inte rätt till bistånd av socialnämnden om hans behov ska tillgodoses av en annan huvudman. Vid bedömningen av om den enskilde har rätt till bistånd måste hänsyn därför tas till det ansvar som kan åvila annan huvudman. Framför allt kan det vara gränsdragningen mellan olika vårdinsatser inom socialtjänsten och sjukvården, ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och andra typer av generella ersättningen och bidrag som kan vara aktuella.
OBS! Det ska dock uppmärksammas att det i socialnämndens ansvar ligger en skyldighet att vidta tillfälliga åtgärder i avvaktan på att ansvarig huvudman avhjälper vårdbehovet. Det visar att rätt till bistånd kan förelägga även i en situation då den enskildes livsföring normalt tryggas på annat sätt. Även andra situationer kan uppkomma då socialnämndens ansvar inte är lika klart uttalat men då det skulle framstå som oförenligt med de mål som har ställts upp för socialtjänsten att avvisa den enskildes begäran om hjälp.
‘livsföring i övrigt’: (SoL)
Alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Kompensation till enskilda inom socialtjänsten
I enlighet med likställighetsprincipen: (2 kap 3§) Alla kommuninnevånare ska få kompensation på samma villkor, oavsett var i kommunen personen är bosatt (s. 93).
LVU och Socialnämnden Allmänna relationen
Samhället har en särskilt ansvar för barn och ungdom. Inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna medverka till att de unga får trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynsamma levnadsbetingelser. Socialnämnden ska sörja för att barn och ungdom, som riskerar att utvecklas ogynsamt, får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unes bästa kräver det, vård och fostran utanför det egna hemmet (5 kap 1§) (S. 393).
Socialnämnden kan som regel i frivilliga former inom socialtjänsten ge föräldrar och barn det stöd och hjälp som de behöver. Kan samförstånd inte nås måste emellertid socialnämnden ha möjlighet att gå in vid sidan av föräldrarna eller i föräldrarnas ställe och med sådana befogenheter att en ogynsam utveckling för den unge kan förhindras. Behöver denne samhällets bistånd, men kan föräldrarnas och i vissa fall den unges medverkan inte erhållas, måste det alltså finnas en möjlighet att bereda den unge vård i alla fall, detta regleras i lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga LVU (S. 393).
OM LVU: Del 1
LVU kompletterar SoL i situationer när de frivilliga insatser som kan ges med stöd av SoL är otillräckliga. Lagen ska med andra ord tillämpas först när det visar sig att det inte går att få samtycke till den vård som är nödvändig för den unge. Tillämpningen av lagen är emellertid inte ovillkorligen knuten till om det finns ett formelt samtycke eller inte (S. 393 OBS MeR OM DETTA FINNS).
Vård med stöd av lagen kan komma i fråga i två huvudfall: 1) När det brister i omsorgen eller i något annat förhållande i hemmet medför en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (s.k. miljöfall), 2) När den unge utsätter sig för en sådan risk genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottsligt verksamheter eller något ammat socialt nedbrytande beteende ( s.k. beteendefallen)
OM LVU: Del 2
Ett beslut om vård med stöd av LVU innebär att föräldrarnas bestämmanderätt över barnet begränsas i den omfattning som behövs för att vården ska kunna genomföras. OBS! Föräldrarna har emellertid kvar den rättsliga vårdnaden av om barnet (S. 393).
Den 1 september 2019 trädde nya regler om omhändertagande av barn utan hemvist i Sverige kraft. Rättsläget ansågs tidigare oklart men genom de nya reglerna har det klargjorts att alla barn som vistas i Sverige ska kunna skyddas enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga om förutsättningarna för tvångsvård finns. Det har solunda förtydligats i LVU att den som är under 18 år kan omedelbart omhändertas även då svenska domstolar inte är behöriga att fatta beslut om beredande av vård
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 1
Har samhället en skyldighet att vidta alla lämpliga lagstiftningsåtärder, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barn mot fysiska och psykiska övergrepp.
Frågor om ingripande till barns skydd faller inom tillämpningsområdet för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen)
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 1
Relation mellan konvention, domstol och socialtjänst
När frågor om omhändetagande av barn ska avgöras av domstol eller socialnämnd ska således konventionens krav på respekt och skydd för det existerande familjelivet beaktas. För att ett ingrepp ska vara förenligt med konventionen ska tre villkor vara uppfyllda. Ingreppet ska vara lagligt, ägnat att tillgodose något av de i artikel 8.2 uppräknade intressena, exempelvis barnets fri- och rättigheter, nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose dessa intressen (S. 397).
Europakonventionen tillåter att stater ingriper och omhändertar barn om vissa förutsättningar är uppfyllda. Barnkonventionen kräver att konventionsstaterna gör detta om ett åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. När barnet behöver skydd är det socialtjänstens uppgift att ingripa. Socialtjänsten har långt gående befogenheter avseende myndighetsprövning i fall där barnet behöver stöd och skydd..
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 3 - 1st
SoL ska vara vägledande för insaatser för barn och unga
Tagits in en erinran om att de mål för samhällets socialtjänst, som kommer till uttryck i SoL, ska vara vägledande för den i insatser som ges barn och ungdom inom socialtjänsten. Av bestämmelserna framgår således att LVU är en kompletterande lag som närmare reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande frivillighetsprincipen i SoL (S. 397).
Av samma stycke framgår att insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Detta återspeglar det grundläggande budskapet i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och är också en av portalbestämmelserna i SoL. Syftet med bestämmelsen är att markera att barnet / den unge är en självständig individ med egna rättigheter
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 4 - 2st.
Relationen mellan SoL och LVU
I samma lag: Ska vård enligt LVU utgöra ett komplement till insatserna enligt SoL. En tillämpning av lagen förutsätter således att den unge är i behov av vård och att det behovet inte kan tillgodoses i de frivilliga former som SoL anvisar.
‘Samtycke’ LVU
Samtycke eller ej - när, hur, varför
lagens syfte är att till skydd för den unge kunna bereda honom vård i vissa situationer då det inte går att få samtycke till vården. Motsätter sig föräldrarna eller annan vårdnadshavare de insatser som nämnden anser vara nödvändiga kan en tillämpning av lagen komma i fråga. Också den unges egen mening ska tillmätas självständig betydelse vid prövningen av om lagen ska tillämpas, om den unge har fyllt 15 år (36§). OBS! Finns undantag (föräldrar utomlands och ej kunnat ge samtycke blir lagen tillämpad, föräldrar samtycka till frivillig vård men ej ungen. Om han fyllt 15 blir det hinder för frivillig vård MEN under 15 får han ej bestämma över vården MEN inställningen kan omöjliggöra vård i frivilliga former DÄRFÖR LVU kopplas in trots vårdnadshavarnas samtycke
‘Åldersgräns’ LVU: Del 1
Förhållande och förutsättningar för vård för ung pga ålder
De situationer som kan föranleda (orsakar) vård enligt lagen beskrivs närmare i 2 och 3§§. 12§ anges förutsättningarna för att bereda (ordna) den unge vård på grund av förhållanden i hans hem, de s.k. miljöfallen, medan bestämmelser i 3§ utgår från den unges eget beteende (S. 398)
Åldersgränsen för lagens tillämpning i miljöfallen har satts till 18 år. Även när det gäller unga som behöver vård pga sitt eget beteende är lagen i första hand tillämplig på dem som är under 18 år. OBS! Det finns emellertid en undantagsregel i 3st: Vård med stöd av 3§ beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om vård inom socialtjänsten med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än annan vård
‘Åldersgräns’ LVU: Del 2
Ung begått brott
Åklagaren kan enligt 16 och 17§§ lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) underlåta att väcka åtal för brott som den unge begått innan han fyllt 18 år bla om han bereds vård enligt LVU. Bestämmelserna om åtalsunderlåtelse finns också i 20 kap 7§ (S. 398).
Högsta domstolens åldersgräns för beslut om vård enligt LVU är 20 år. Det måste således förelägga ett beslut om vård inom denna tid. Att beslutet överklagas och den unge hinner fylla 20 år under tiden, utgör inte hinder mot att beslutet fastställs i högre instans. Vården får, som framgår av 21§, pågå längst till den unge fyller 21
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 5 - 4st.
erinras om att vissa andra åtgärder än att bereda vård får vidtas utan samtycke från vårdnadshavarna eller den unge. Härvid åsyftas (avser) beslut i frågor om öppenvårstvång, flyttningsförbud, utreseförbud samt drogtest inför umgänge och inför prövning om vård enligt LVU ska upphöra
Inledande bestämmelser för LVU 1§: FN:s konvention för barnens rättigheter - Del 6 - 5 st
Tagit in en erinran om att vid alla beslut enligt lagen ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.
