MODERNA TEORIER

Question 1

Individnivå
- (Psykodynamiska perspektivet)

Answer 1

1. Biologiska perspektivet (intelligens, NPF, Dunedinestudien)
2. Psykodynamisk teori
3. Beteendeperspektivet
4. Kognitiva perspektivet

Question 2

socialekologiska teorier och inlärningsteori (chicago)

Answer 2

1. Chicagoskolan
2. Broken windows
3. strain
4. Subkultur
5. stämpling

Question 3

Samhälle
- (kritisk teori)

Answer 3

12. Konfliktteori
13. Feministisk kriminologi
14. Maskulinitetsteori
15. Intersektionalitet

Question 4

Samhälle
- (kontrollteorier)

Answer 4

16. Rutinaktivitetsteori
17. Sociala band

Question 5

Intelligens (Biologiska perspektivet)

Answer 5

Efter rasbiologerna kom
tankar om att det istället
kan bero på intelligens

Psykiskt funktionshindrade
begick ofta brott och detta
gick i arv

Numera talar biologer mer
om neuropsykologiska
faktorer

Arv + sårbarhet (miljö) =
egenskaper

Question 6

Biologiska perspektivet

Answer 6

Serotonin har i viss
forskning korrelation med
brottslighet och missbruk

Låga serotoninnivåer =
svårt att behärska
aggressiva impulser

ADHD har i vissa fall
kunnat kopplas till
kriminalitet

Är ADHD en sjukdom?
Forskare är inte eniga

Question 7

Dunedinstudien (Biologiska perspektivet)

Answer 7

En av världens mest omfattande studier

1000 personer födda 1972 följdes i 40år på
Nya Zeeland

Våldsamma män har en kort MAOA-gen

Dessa män har låg frustrationstolerans och
blev extremt aggressiva vid provokation

33% av alla människor har en kort MAOA-gen

Svåra uppväxtförhållanden (exempelvis
misshandel under uppväxten) tillsammans
med kort MAOA-gen

Arv-sårbarhetmodellen

Källa: https://dunedinstudy.otago.ac.nz/

Question 8

Psykodynamisk teori

Answer 8

Låg självkontroll (av
drifterna) ökar
brottsbenägenheten.

Händelser i barndomen har
påverkat vår personlighet.

Fixering i olika stadier i
barndomen

Dålig anknytning till
”vårdare” ger en oförmåga
till att känna empati med
andra

Frustration och aggression

Question 9

Beteendeperspektivet (behaviorism)

Answer 9

Pavlov – betingning

Skinner –
Instrumentell/operant
betingning (duvor -
Skinnerbox)

Question 10

Beteendeperspektivet - Betingning

Answer 10

Negativ förstärkning - Ett beteende som leder till något obehagligt undviks eller minskas. EX: Smärta, straff

Aversiv förstärkning - Ett beteende som leder till att något obehagligt läggs till. EX: Straff

Positiv försätärkning - Ett beteende som leder till att något positivs uppnås. EX: Beröm, uppmärksamhet, godis, kärlek

Question 11

Kognitiva perspektivet

Answer 11

Beck – felaktiga tankemönster

All brottslighet såsom våld, aggressioner, folkmord
osv. beror på felaktiga tankemönster

”Hatets fångar” (hostile framing) – felaktiga
tankemönster = jag har moraliskt rätt. Andra har fel
och är hot (Beck)

Lasermannen x2, skolattacken i Trollhättan (INCELS?)

Question 12

Sociologi

Answer 12

Sociologin hade sitt intåg i
slutet av 1800-talet

Durkheim undersökte
självmordets orsaker

Skillnader i självmordstal
kan relateras till:

1. Graden av social
   integration
2. Anomi =
   normlöshet

Question 13

Chicagoskolan

Answer 13

Chicagoskolan

1920-30 talet, Chicagos universitet

För första gången övergavs tron på biologiska och individuella förklaringar till brottslighet

Inspirerades av Sociologi och Emile Durkheim

Stora vetenskapliga
undersökningar

Använde nya tekniker såsom deltagande observation och beskrivning av levnadshistorier

Park, Burgess, Shaw och McKay (1942)

Brottsligheten i socialt
disorganiserade områden är konstant

Det spelar alltså ingen roll vilka individer som bor i området

Brottsligheten var alltså knuten till platsen och inte individer eller personers etniska bakgrund

Om vi flyttar människor från ett område till ett annat slutar dessa begå brottslighet

Brottsligheten beror istället på vilka omständigheter de lever i

Integration, livsmål och hopp = låg risk för kriminalitet

Question 14

Chicagoskolans utveckling

Answer 14

Socialekologi

Differentiella associationer (Strain & subkultur)

Symbolisk interaktism (Stämplingsteori)

Kulturkonflikter (Kulturkonfliktsteori + kritisk
kriminologi)

Question 15

Strain-teorin (differentiella
associationer)

Answer 15

Strain-teorin (differentiella
associationer)

Strain =”hinder”

Robert Merton (1910-2003)
byggde vidare på Durkheims anomibegrepp (Strain 1930-talet)

Anomi = ”-a state or condition of individuals or society characterized by a breakdown or absence of social norms and values, as in the case of uprooted people”

Alla personer har ett medelklassmål

Byggde vidare på
Chicagoskolans tankar

Question 16

Strain-teorins anpassningsstategier

Answer 16

Strain-teorins anpassningsstategier

Mål
Medel

1. Konformitet
   +
   +
2. Innovation
   +
   -
3. ## Ritualism+
4. ## Tillbakadragande-
5. Uppror
   +/-
   +/-

Question 17

Strain kritik

Answer 17

Strain

Mycket kritik mot Strain.

Svagt stöd i empirisk
forskning
- Tendency to rely on official statistics as an indicator of the nature and distribution of crime and, connected with this,

Den kan endast förklara
brottslighet hos de som är
utanför samhället
- The tendency generally focus on lower-class crime are argued to be missleading.
- Strain theory tends to ignore the crimes of the powerful, for example, or simply the crimes of the middle class.

Nu har den moderniserats
och många talar nu om
olika sorters Strain
- Robert Agnew

Question 18

Subkulturteori (differentiella
associationer)

Answer 18

Subkulturteori (differentiella
associationer)

Vad händer med de som
faller utanför Strainteorin?

Albert Cohen – Mertons
student

Om en person inte klarar
skolans och samhällets krav så skapar personen en egen värld (om det finns vuxna kriminella att se upp till)

Innovationsgruppen -subkultur

Egna värderingar i gruppen
= subkultur/gängkultur

Question 19

Subkulturteori
3 grupper?

Answer 19

Subkulturteori

I den gruppen blir en
antingen:
1. Yrkesbrottsling = väljer
en annan karriär. Måste
finnas folk att se upp till
2. Våldsmän = sätter
andra i skräck. Ultras
osv.
3. Missbrukare = valt en
annan verklighet

Question 20

Kritik mot subkulturteorin

Answer 20

Kritik mot subkulturteorin

Svagt stöd i empirisk forskning

Svårt att hitta grupper
som står helt utanför
samhället

Personer kan röra sig
mellan de tre kategorierna

Finns många olika ”gäng”

Question 21

Stämplingsteorin (Howard Becker)

Answer 21

Stämplingsteorin (Howard Becker)

Precis som Merton menar
Becker att samhället ställer
krav på individen

Brottsligheten orsakas inte
av detta utan definieras av
detta

Fokus på omgivningens
reaktioner på den avvikande handlingen

Brott finns först när
handlingen beläggs med
straff (konstruktionism)

Question 22

Stämplingsteorin

Answer 22

Samhällets utpekande av en brottsling som
ond = individen accepterar detta beter sig därefter

Primär och sekundär avvikelse.

Om den primära avvikelsen straffas hårt och individen begår ännu en avvikelse så riskerar
personen att se sig själv som brottsling = ”fastnar” i sekundär avvikelse

Jag + omgivningens beteende = självbild

Question 23

Broken windows-teorin

Answer 23

En trasig fönsterruta leder
till fler trasiga rutor

Allmän nedskräpning i ett
område leder till mer skräp

Klotter och nedskräpning
leder till otrygghet

Ett område ska städas och
saneras snabbt, trasiga rutor bytas osv.

Question 24

Kulturkonfliktsteori (Torsten Sellin 1938)

Answer 24

Vad orsakar socialt disorganiserade stadsdelar?

Olika personer har olika
normer och värderingar

Leder till olika kulturella koder

Primärkonflikt = en person
från en annan kultur möter
normer från det nya samhället som skiljer sig

Sekundärkonflikt = en
subkultur möter normerna i
det övriga samhället

Finns en hel del kritik mot
detta

Question 25

Kritisk kriminologi

Answer 25

1. Konfliktteori (Marx) – olika klasser med olika
   makt
2. Feministisk teori – samma analys som ovan
   men fokuserar på könsmaktsordningen
3. Maskulinitetsforskning
4. Intersektionalitet

Question 26

Feministisk teori

Många olika inriktningar (underkategorier)

Answer 26

Många olika inriktningar
exempelvis:

Radikalfeminism – vill
förändra krossa
patriarkatet. Samhället
bygger på maskulina
värderingar

Marxistisk feminism –
kvinnors arbete
värdesätts inte lika högt
som männens

Intersektionalitet - (Crenshaw 1996)
Tar hänsyn till mer än
kön:
Socialt kön, sociala
klasser och etnicitet
(“ras”)
Multidimensionellt

Question 27

Feministisk kriminologi

Answer 27

Från början kritiserades
avsaknaden av kvinnor i
forskningen (Adler 1973)

Cain (1989) hävdade att den viktigaste upptäckten är att män är mer kriminella men forskningen kan inte förklara detta

Kritiserar kriminologisk teorier för att inte kunna förklara kvinnors brottslighet

Har övergått till att fokusera på att lyfta upp brott mot kvinnor såsom våld i nära relation och sexualbrott som ett resultat av machonormer

Question 28

Maskulinitetsforskning

Answer 28

Studier av hur
maskulinitet konstrueras i
olika åldrar och hur dessa
påverkar brottsligt
beteende (Carlsson 2013)

Finna många likheter
mellan de brottsliga män
och kvinnorna (Jefferson
1997)

Question 29

Intersektionalitet (Crenshaw 1996)

Answer 29

Intersektionalitet (Crenshaw 1996)
Tar hänsyn till mer än
kön
Socialt kön, sociala
klasser och etnicitet
(“ras”)
Multidimensionellt

Question 30

Kontrollteorier

Answer 30

Durkheims tankar om anomi/normupplösning

Fokuserar istället på vad som gör att så många
inte blir kriminella

Question 31

Rutinaktiviotetsteorin - Cohen & Felson (1979)

Answer 31

För att ett brott ska ske måste dessa tre finnas:
- Motiverad förövare
- Lämpligt objekt
- Avsaknad av kapabla väktare

Question 32

Sociala band (Travis Hirschi 1969)

Answer 32

Ju svagare band en
person har till samhällsgruppen ju mer
ser individen endast till
sig själv. Sin egen överlevnad och
intressen
Sociala band

Hirschi har också forskat på självkontroll

Den forskningen håller inte men:
- Den kan delvis förklara brottslighet ur ett
psykologiskt/biologiskt perspektiv

-Ökad förmåga till självkontroll leder till
minskad risk för brottslighet

-Låg självkontroll leder till jakt på snabba
kickar, snabba cash även om det är fel eller
stor
risk

Question 33

Sociala band (Hirschi)
- De sociala banden är:

Answer 33

1. Anknytning
2. Åtagande
3. Delaktighet
4. Övertygelse

Question 34

Sociala band kritik

Answer 34

Hirschi har fått mycket kritik från feministiska kriminologer

Hirschi forskade enbart på män

Vi måste därför förhålla oss kritiskt

Hirschis teori om sociala band har haft stor inverkan på kriminologin

Utgår också från Durkheims tankar om anomi

Question 35

Historiskt pespektiv

Answer 35

1. Rasbiologin
2. Determinism

• Biologiska förklaringar
• Determinism

Question 36

Historiska perspektiv på biologiska förklaringar
1. rasbiologi

Answer 36

Darwin
- origin of species (evolutionen)
- herbert Spencer: Survival of the fittest

Sedan: Lombroso
- “Den brottsliga människan”
- Ser på folk om de är kriminella / skulle bli kriminella

= Predestination / determinism
- Brottslighet beror på biologiska egenskaper hos den kriminella
- kan se detta på personers utseende
- Dessa har fått egenskaperna genom direkt arv

Question 37

Historisk perspektiv - ytterligare en person

Answer 37

Svensk psykiatriker Olof Kinberg
- var liksom Lombroso determinist
- Motståndare till kriminologins uppfattning om att vi har fri vilja
- han ansåg att vi kan bedöma människor som är primitiva och antisociala genom kroppens form

• Han var rasbiolog

Question 38

Sociala band del. 2

Answer 38

• Hirschi har också fokuserat på självkontroll

Den forskningen håller inte men:
- Den kan delvis förklara brottslighet ur ett psykologiskt / biologiskt perspektiv

• Ökad förmåga till självkontroll leder till minskad risk för brottslighet
• Låg självkontroll leder till jakt på snabba kickar, snabba cash även om det är fel eller stor risk.

Question 39

Neutralisationer

Answer 39

• Sykes & Matza
• Först som en kritik mot strain
• Vidareutvecklades för att förklara hur en kriminell kan rättfärdiga sina brott:

1. Förnekande av ansvar - Annan bär ansvar
2. Förnekande av skapa - försäkring
3. Förnekande av offer - förtjänar detta
4. Fördömande av de som fördömer - Polisen
5. högre lojaliteter - Förstår att det är fel

Question 40

psykologiska perspektivet / individperspektiv

Answer 40

1. biologiska
2. Psykodynamiska
3. Beteendeperspektiv / behaviorismen
4. Kognitiva

Question 41

Kontrollteorier?

Answer 41

1. Rutinaktivitet
2. Sociala band

Question 42

Konfliktteorier?

Answer 42

1. Marxistisk teori
2. feministisk teori
3. Intersektionalitet