MODERNA TEORIER Flashcards
Individnivå
- (Psykodynamiska perspektivet)
- Biologiska perspektivet (intelligens, NPF, Dunedinestudien)
- Psykodynamisk teori
- Beteendeperspektivet
- Kognitiva perspektivet
socialekologiska teorier och inlärningsteori (chicago)
- Chicagoskolan
- Broken windows
- strain
- Subkultur
- stämpling
Samhälle
- (kritisk teori)
- Konfliktteori
- Feministisk kriminologi
- Maskulinitetsteori
- Intersektionalitet
Samhälle
- (kontrollteorier)
- Rutinaktivitetsteori
- Sociala band
Intelligens (Biologiska perspektivet)
Efter rasbiologerna kom
tankar om att det istället
kan bero på intelligens
Psykiskt funktionshindrade
begick ofta brott och detta
gick i arv
Numera talar biologer mer
om neuropsykologiska
faktorer
Arv + sårbarhet (miljö) =
egenskaper
Biologiska perspektivet
Serotonin har i viss
forskning korrelation med
brottslighet och missbruk
Låga serotoninnivåer =
svårt att behärska
aggressiva impulser
ADHD har i vissa fall
kunnat kopplas till
kriminalitet
Är ADHD en sjukdom?
Forskare är inte eniga
Dunedinstudien (Biologiska perspektivet)
En av världens mest omfattande studier
1000 personer födda 1972 följdes i 40år på
Nya Zeeland
Våldsamma män har en kort MAOA-gen
Dessa män har låg frustrationstolerans och
blev extremt aggressiva vid provokation
33% av alla människor har en kort MAOA-gen
Svåra uppväxtförhållanden (exempelvis
misshandel under uppväxten) tillsammans
med kort MAOA-gen
Arv-sårbarhetmodellen
Källa: https://dunedinstudy.otago.ac.nz/
Psykodynamisk teori
Låg självkontroll (av
drifterna) ökar
brottsbenägenheten.
Händelser i barndomen har
påverkat vår personlighet.
Fixering i olika stadier i
barndomen
Dålig anknytning till
”vårdare” ger en oförmåga
till att känna empati med
andra
Frustration och aggression
Beteendeperspektivet (behaviorism)
Pavlov – betingning
Skinner –
Instrumentell/operant
betingning (duvor -
Skinnerbox)
Beteendeperspektivet - Betingning
Negativ förstärkning - Ett beteende som leder till något obehagligt undviks eller minskas. EX: Smärta, straff
Aversiv förstärkning - Ett beteende som leder till att något obehagligt läggs till. EX: Straff
Positiv försätärkning - Ett beteende som leder till att något positivs uppnås. EX: Beröm, uppmärksamhet, godis, kärlek
Kognitiva perspektivet
Beck – felaktiga tankemönster
All brottslighet såsom våld, aggressioner, folkmord
osv. beror på felaktiga tankemönster
”Hatets fångar” (hostile framing) – felaktiga
tankemönster = jag har moraliskt rätt. Andra har fel
och är hot (Beck)
Lasermannen x2, skolattacken i Trollhättan (INCELS?)
Sociologi
Sociologin hade sitt intåg i
slutet av 1800-talet
Durkheim undersökte
självmordets orsaker
Skillnader i självmordstal
kan relateras till:
- Graden av social
integration - Anomi =
normlöshet
Chicagoskolan
Chicagoskolan
1920-30 talet, Chicagos universitet
För första gången övergavs tron på biologiska och individuella förklaringar till brottslighet
Inspirerades av Sociologi och Emile Durkheim
Stora vetenskapliga
undersökningar
Använde nya tekniker såsom deltagande observation och beskrivning av levnadshistorier
Park, Burgess, Shaw och McKay (1942)
Brottsligheten i socialt
disorganiserade områden är konstant
Det spelar alltså ingen roll vilka individer som bor i området
Brottsligheten var alltså knuten till platsen och inte individer eller personers etniska bakgrund
Om vi flyttar människor från ett område till ett annat slutar dessa begå brottslighet
Brottsligheten beror istället på vilka omständigheter de lever i
Integration, livsmål och hopp = låg risk för kriminalitet
Chicagoskolans utveckling
Socialekologi
Differentiella associationer (Strain & subkultur)
Symbolisk interaktism (Stämplingsteori)
Kulturkonflikter (Kulturkonfliktsteori + kritisk
kriminologi)
Strain-teorin (differentiella
associationer)
Strain-teorin (differentiella
associationer)
Strain =”hinder”
Robert Merton (1910-2003)
byggde vidare på Durkheims anomibegrepp (Strain 1930-talet)
Anomi = ”-a state or condition of individuals or society characterized by a breakdown or absence of social norms and values, as in the case of uprooted people”
Alla personer har ett medelklassmål
Byggde vidare på
Chicagoskolans tankar
Strain-teorins anpassningsstategier
Strain-teorins anpassningsstategier
Mål
Medel
- Konformitet
+
+ - Innovation
+
- - ## Ritualism+
- ## Tillbakadragande-
- Uppror
+/-
+/-
Strain kritik
Strain
Mycket kritik mot Strain.
Svagt stöd i empirisk
forskning
- Tendency to rely on official statistics as an indicator of the nature and distribution of crime and, connected with this,
Den kan endast förklara
brottslighet hos de som är
utanför samhället
- The tendency generally focus on lower-class crime are argued to be missleading.
- Strain theory tends to ignore the crimes of the powerful, for example, or simply the crimes of the middle class.
Nu har den moderniserats
och många talar nu om
olika sorters Strain
- Robert Agnew
Subkulturteori (differentiella
associationer)
Subkulturteori (differentiella
associationer)
Vad händer med de som
faller utanför Strainteorin?
Albert Cohen – Mertons
student
Om en person inte klarar
skolans och samhällets krav så skapar personen en egen värld (om det finns vuxna kriminella att se upp till)
Innovationsgruppen -subkultur
Egna värderingar i gruppen
= subkultur/gängkultur
Subkulturteori
3 grupper?
Subkulturteori
I den gruppen blir en
antingen:
1. Yrkesbrottsling = väljer
en annan karriär. Måste
finnas folk att se upp till
2. Våldsmän = sätter
andra i skräck. Ultras
osv.
3. Missbrukare = valt en
annan verklighet
Kritik mot subkulturteorin
Kritik mot subkulturteorin
Svagt stöd i empirisk forskning
Svårt att hitta grupper
som står helt utanför
samhället
Personer kan röra sig
mellan de tre kategorierna
Finns många olika ”gäng”
Stämplingsteorin (Howard Becker)
Stämplingsteorin (Howard Becker)
Precis som Merton menar
Becker att samhället ställer
krav på individen
Brottsligheten orsakas inte
av detta utan definieras av
detta
Fokus på omgivningens
reaktioner på den avvikande handlingen
Brott finns först när
handlingen beläggs med
straff (konstruktionism)
Stämplingsteorin
Samhällets utpekande av en brottsling som
ond = individen accepterar detta beter sig därefter
Primär och sekundär avvikelse.
Om den primära avvikelsen straffas hårt och individen begår ännu en avvikelse så riskerar
personen att se sig själv som brottsling = ”fastnar” i sekundär avvikelse
Jag + omgivningens beteende = självbild
Broken windows-teorin
En trasig fönsterruta leder
till fler trasiga rutor
Allmän nedskräpning i ett
område leder till mer skräp
Klotter och nedskräpning
leder till otrygghet
Ett område ska städas och
saneras snabbt, trasiga rutor bytas osv.
Kulturkonfliktsteori (Torsten Sellin 1938)
Vad orsakar socialt disorganiserade stadsdelar?
Olika personer har olika
normer och värderingar
Leder till olika kulturella koder
Primärkonflikt = en person
från en annan kultur möter
normer från det nya samhället som skiljer sig
Sekundärkonflikt = en
subkultur möter normerna i
det övriga samhället
Finns en hel del kritik mot
detta
