Cultural studies Flashcards
Kultur enligt David Garland
- Skett i skiftet i senare tiders kriminologi och straffkriminologi
En kulturell förändring
Befinner oss i sen moderniteten med massmedia mm. - Ur hans bok:
Att forskningsfältet genomgått en kulturell vändning ”That seems altogether appropriate in our mass-mediated, image-saturated, late-modern world” men som medförvissa tvetydigheter och metodologiska problem.
CS Grundläggande ideer
p.1
- Kultur:
Ej reserverad för något fåtal (endast för eliten)
Ej reducerades till ett antal klassiska verk av förträfflig kvalitet
= Utan omfattar alla människor och präglar deras liv på olika sätt
= MEN ej ojämlika –> Kulturer utan hierarki
Alla olika kulturer är värda att uppmärksammas av forskning, inklusive samtida kultur & populärkultur
Men att nya begrepp som korsar traditionella ämnesgränser behövs för detta.
Dvs. kulturstudier = Mång-eller tvärvetenskapligt
CS grundläggande ideer
Kultur ingår i sammanhang som är historiska och samhälleliga och att både upplevelse samt skapande av kultur är beroende av dessa.
Dvs. Att alla delar av kultur har en kontext
Kulturer förändras i relation till samhället och det sociala strukturer som skapar olika maktrelationer i samhällen + Att den moderna eran sätter särskilda villkor för människors olika kulturer
Dvs. Kulturstudier måste anpassa sig till aktuella villkor.
Utveckling av CS som resultat av efterkrigstiden:
- SB i snabb förändring –> Brittiska imperiets fall
Frågan om nationell identitet
Framväxten av utbildad medelklass och köpstark ungdomsgeneration - Amerikanisering av populärkultur och uppkomsten av nya subkulturer + motkulturer
Teddies, mods, beats, hippies (subkulturer som reaction)
Eng.: nyfikna (“teddies”, arbetarklass) - Kommer från avvikande bakgrunder
- Ex: arbetarbakgrunder med arikrateriska skolutbildning
USA: Ej glad (hip hopp)
Utveckling av CS som resultat av efterkrigstiden
- Inom litteratur, teater och film –> våg ”arga unga män” och ”diskbänksrealism”
Skildrar rå realitet och frustration i arbetarklassen och lägre medelklassen
= Representationer av en annars undertryckt verklighet. - Ökad polarisering –> Främst i marxistisk riktning (1960-70)
För att artikulera bestående sociala orättvisor och klassrelationer;
Ökad medvetenhet om människors pluralism:
Att arbetare, ungdomar, kvinnor, svarta etc har speciella positioner i förhållande till normen för kultur i samhällen. * - 60-70: Adelerar (Förändrar: adderar och bryter ut) fler och fler subkulturer, populärkultur
= Samhället i kris
(Utveckling av CS i efterkrigstiden) Även grundande gestalter i CS befann sig i ramen av “speciella positioner”
- Flera av gestalter som grundade CS vid CCCS kom från sådana ”speciella” bakgrunder
- En arbetarklass: Ej definierar sig med klassiskt kulturarv eller finkultur
Men som fått utbildning vid prestigefyllda universitet - Vissa från marginaliserade områden i SB eller rester av Brittiska imperiet
Wales (R.Williams), jamaica (S.Hall) etc. - 1970: Även kvinnor aktiva income CS
D. Hobson, C. Lury, A. McRobbie, J. Stacey, M. Warner
= Med dem introducerades feministiska perspektiv.
Hur påverkas tidig dominansens för klassperspektiv, av efterkrigstiden?
- GER VIKA
För frågor om etnicitet och racism –> påverkar stereotyper rörande kriminalitet (S.Hall, P. Gilroy)
Kulturstudier möter kriminologi
- Resistance through rituals (1975) – S. Hall
- Policing the crisis (1978) – T. Jefferson
- Subculture: The meaning of style (1979)
- Influerade av amerikansk sociologi om subkulturer och ”stämpling”
Interaktionistiska teorier om ”mening”. - Samt av den marxistiskt influerade kritiken av traditionell kriminologi som i Storbritannien (SB) framfördes av bla:
Ian Taylor, Paul Walton och Jock Young i bröjan av 1970-talet (New criminology)
Anti-essentialism
Words are not held to have referents with essential or universal qualities;
rather
- meaning is generated through the relationship between signs.
consequently:
being discursive constructions, categories change their meanings according to time, place and usage.
Ex. Since words don’t refer to essences, identity is not fixed universal ‘thing’ but a description of language.
Anti-essentialism är en filosofisk och feministisk term för uppfattningen att allting får sin mening och innebörd genom människors sätt att uppfatta världen omkring dem.
Capitalism
A dynamic and globalizing system of industrial production and exchange based on private property and pursuit of profit.
Kapitalism är ett ekonomiskt system som bygger på att vinster inte konsumeras direkt utan investeras i andra verksamheter. I ett kapitalistiskt system äger vissa privatpersoner produktionsmedlen (verktygen, maskinerna och fabrikerna) medan andra bara förfogar över och säljer sin arbetskraft.
För marxismen är kapitalismen en exploaterande ordning som ger upphov till konflikternas sociala relationer.
Konstruktionismen
Konstruktionism är ett generellt namn som ges till antiessentialistiska teorier som betonar det kulturellt och historiskt specifika sociala skapandet av meningsfulla kategorier och fenomen. Detta är i motsats till teorier som tilltalar universella och biologiska förklaringar till fenomen.
CS
- Cultural studies = discursive formation, or ’cluster of ideas’ images, practices, providing ways of talking about forms of knowledge and conduct associated with a particular topic, social activity or institutional site in society.
- Constituted by regulated way of speaking about objects, which brings into view, and coheres around key concept, ideas and concerns.
Kulturalism
kulturalism är ett tillvägagångssätt för studiet av kultur förknippad med Raymond Williams och betonar en atropologisk och historiskt informerad analys. Det finns en betoning på kulturens “vanliga” och vanliga människors aktiva, kreativa förmåga att konstruera gemensamma meningsfulla metoder.
Defférence
“Deference and defferal”
- DERRIDA
mening sägs vara instabil och aldrig fullständig eftersom produktionen av mening ständigt skjuts upp och läggs till av andra ords betydelse. Detta involverar den ständiga supplementariteten av mening, substitution och tillägg av betydelser genom spelet av signifiers.
Diskurs
för foucault, från vilken kulturstudier hämtar sin användning av denna term, “förenar” diskursen både språk och praktik. Idén hänvisar till produktion av kunskap genom språk som ger avgränsade betydelser till materiella objekt och sociala praktiker. Materiella föremål och sociala praxis ges mening eller “aktualiseras” av språket och formas därmed diskursivt. diskurs konstruerar, definierar och producerar kunskapsobjekten på ett reglerat och begripligt sätt samtidigt som andra former av resonemang utesluts som oförståeliga.
