Seminarium - 03 November: Brown

Question 1

Prison culture

Answer 1

• Det är någon form av ekosystem – Mängder av system av institutioner mm som fängslar människor.
   USA har ett stort ekosystem
   Gamla soviet: Golag – politiska fängelser i form av arbetsläger
   Här ifrån rekryterar dagens Ryssland soldater till Ukraina kriget

Question 2

Materialitet

Answer 2

Indirekt: Det man kan ta på, få en känsla av men inte har erfarenhet av

Question 3

Immaterialitet

Answer 3

Direkt erfarenhet

Question 4

Penal spectator

Answer 4

En åskådare som kollar på fängelsesystemet
- Hur vi betraktar, tolkar, värderar saker som har att göra med fängelser
- Denna blick kommer från någonstans: Hur man betraktar någonting / Hur man värderar bra och dåligt
- Turistblicken: Söker erfarenhet som man inte själv har - tolkar istället med blick, utifrån tankar / värderingar mm

Question 5

Kategori av människor som oftast finns i USA fängelser

Answer 5

• Fattig, vit arbetarklass, Latinos eller mörkhyade

Question 6

Institutioner utanför murarna

Answer 6

samhället i sig, världen utanför, penalekosystems – gator och torg, våra institutioner har också fängslande karaktär
 Fängelset finns i alla sociala institutioner (enligt Brown), behöver inte vara ett fängelse men en institution
 Ex. Skolor, militärplats mmm – ger känsla av fängelser
 Idag med övervakning i hemmet: Att skydda oss – men kameror kan kanske sättas på när som hälst

 Mental känsla – en tvingande effekt: Jobb eller grundskolan
 (förr): Socialiseras in i fabriker som inte är olika till fängelser eller militära läger

 Finns institutioner som ligger utanför the penal system som ger kännsla av övervakning - I offentliga samhället blir vi överevakade

Question 7

Brown: Poäng med “institutioner utanför murarna”

Answer 7

poängen med detta är att inspärrning, bestraffning, finns överallt. Inte bara fängelset som institution, ungdomsfängelset som institution, utan överallt
 Arbetsplatser, skolor mm
 Inspärrning och bestraffning finns överallt

• Vi använder språket, genom Ex. metaforer eller definitioner som ger oss en känsla av att vara inlåsta eller betraktas som brottslingar
   Ex. Hur man talar om vissa människor
• Arkitekturen också
• Planeringen av det offentliga rummet kan också ge sådana kännslor

Question 8

Erfarenhet av - ingen erfarenhet

Answer 8

Dessa förståelser och upplevelser får man genom det kulturella representationer
 Ex. Film, Tv-pogram
 Kulturella representationer……
 Erfarneheter av…inte bara dem som suttit i fängelset utan även familj, vänner, arbete, som också har erfarenhet (inte direkt men i andra hand pga att man är nära med personer)
 Dem som suttit fängslade behöver inte titta på en film för att få en bild av fängelset, medans dem utan fängelser gör det genom film

• Materiallitet och inmateriallitet (del av erfarenhet / ingen erfarenhet)
   Materiallitet: (indirekt) det man kan ta på, få en kännsla men inte en egen erfarenhet
   Immateriallitet: (Direkt)

Question 9

Kulturella representationer

Answer 9

Får oss att känna
 I filmer (vad finns det för strukturer?:……)
 Via dessa representationerna tar vi till oss hur vi ser på fängelser, vad vi tycker om dessa, vad det finns för tankar om det finns en tanke bakom att göra en film
 Ex. Propagandafilm – få oss att tänka och tro något, medans en hollywood film är inte så

Question 10

Alla har en syn på straff

Answer 10

• Först: någon begått ett brott som ska straffas hårt
• Nya / moderna enligt Foucault: Rättfärdigat / mer om rehabilitering
• I ekosystemet (I USA) så handlar det inte så mycket om rehabilitering, för pga att det är så många som sitter i fängelser, kan detta vara svårt, så fokuserar ej på det

Question 11

Tanke / fråga om vem som tar på sig straffandet? Vem har rätt att straffa?

Answer 11

Dels staten har den formella rätten: våldsmonopol
 MEN vissa tar på sig ansvaret själv: gängkriminalitet
 Man har olika syn på rättvisor: Maffian

 Är straffet begripligt: förstår man det – varför man sitter inne?
 Transparensen, begriplighet i det man hamnar i – när man blir straffad

Question 12

Straff är idag osynligt i samhället

Answer 12

• övervakning sker omedvetet
• dessa aspekter finns idag

Question 13

Punishment imagined

Answer 13

• Får av medier - en tredje part genom förklarar

Visibility av media – hur det är att sitta i fängelser
 Men även från filmer, mediepogram etc
 Annat sätt att prata om detta är genom vetenskapen – ”Detta är bästa sättet”
 Ex. Panoptikon pratades om i vetenskapen
 Authority = Science

Question 14

Medier: Använder olika medier för att synliggöra, lyfta fram en företeelse

Answer 14

Kulturella representationer – dessa är medierade: finns i media
 Mediering är viktigt i samanhanget

Question 15

Mediabilder - bygger på olika typer av källmaterial

Answer 15

Kollade på film – se hur fängelser målades upp
 finns andra typer av pogram: dokumentärer, dokusåpor, Tv-rättegångar,
 Dessa bilder kan alltså finnas i olika förmat

Question 16

Imaginära: Bilderna från populärkulturen, från vetenskapen, från media

Answer 16

• Penal imaginary: Bilder om bestraffning, av fängelser

Question 17

Sammanfattning

Answer 17

• Finns mängder av motsatspar – Förklarar varför vi känner, tycker, anser
• Direkta erfarenheter  en form av kunskap som kan tas tillbaka på oss själva för att svara på frågor
• Har man ej såna direkta erfarenheter – går på indirekta: kulturella representationer genom imaginära, medierad
• Denna bild bygger på olika saker
• Bilder vi får av andra är byggda på andra saker: från andras erfarenheter och då andras normer, erfarenheter, åsikter, värderingar etc
• Därför ska man vara källkritisk

Question 18

Filmer och turistbesök - Bilder av fängelser

Answer 18

• Representationer av fängelser
• Detta kan leda till något annat – hur sätter man ihop en sådan bild
   Bild genom människors erfarenheter och icke-erfarneheter

Question 19

Social constructual reality: Teori

Answer 19

Teori: Allting är socialt konstruerat
- Uttryck för fängelser: hur det ska vara
 Mediära bilderna kan också leda till reformer socialpolitik (handling)
 Ska den vara strikt eller ska det vara en social hållning ?
 Ex. Hur vi väljer att inkludera, rehabilitera brottslingar
 Social konstruktion
- Mediaprocessen ser ut
 Verkligheten
 Medierade bilden: Bilden vi får av media – delvis objektiv men inte helt avspegling av samhället
 Kolla på medierade bilder: hamna snett – bias: ideologisk bild mm
 Ej fast, förändring – främst pga att den medierade bilder förändras

Question 20

Ändrad tanke: Ett annat sätt

Answer 20

Mediabilder, verkliga händelser, personliga åsikter och enskilda handlingar: kopplas ihop, interagerar med varandra, förändrar enskilda handlingar – allt hänger ihop
 Ex. I Göteborg: Kontrollanter brottade ner en person på spårvagn som ej betalat – kände sig attackerad och flera filmade = Medierade bilden – ej medierad igentligen utan en återgivning av verkligheten En media bild som var verklig – vad kontrollanter får och inte får göra
 Allt detta hänger ihop
 Inte enkelt att vi har en verklig och en medierad bild UTAN allt hänger ihop

 Pratar allt mer idag om det cirkulära – att det återkommer: Sändaren skickar och mottagaren sksickar tillbaka – sändaren är inte linjär utan cirkulär

Question 21

Tre saker som bygger upp brott:

Answer 21

1. Brottet i sig
2. Rättvisa
3. Bild
   - Dessa tre aspekter samveerkar hela tiden (dessa ska vi kunna redogöra)
   - Vad är det för brott, hur ska man redogöra det / vad tycker folk om det, vilken bild blir det

Question 22

Populärkulturen

Answer 22

Vad upprätthåller den för syn och åsikter
 Ex. historieförfalksning och propaganda
 Meningen med populärkultur är inte att återge ett syfte utan underhållning

Question 23

Filmer kring institutioner i Brown

Answer 23

• Total institution: Att man förlorar alla dessa rättigheter
   Ex. på skepp: avskuras från världen omkring
   Stereotyper av karaktärer i fängelsefilmer: hjälte, ond vakt, en anna brottsling som sutter inte för hårt brott men med hjärta av guld
   Finns detta i verkligheten: Inte på samma straff på samma gång
   Personregistret är fast
   Stereotyper: Samma personer med samma handling

Question 24

Olika typer av fängelsefilmer

Answer 24

Manlighet: våld, hotfull, icke-sårbara, äldre / erfarenhet, manipulativ, listig, charm
 I fängelset finns det en dominerande manlighet och den fenomena manligheter mycket lägre ner
 Hierarkin utanför murarna blir bara konstig

 Dominerande maskuliniteten finns på alla ställen och finns även parallellt med……

 Sexualitet: En kategori som alltid är utnyttjanden, är längst ner

Question 25

Fängelset finns utanför murarna - Penalty of the everyday

Answer 25

Vardagslivets fängelser: övervakning mm
 Gör saker utan att tänka – installera kameror mm

Question 26

Utanför fängelset:

Answer 26

Miljöer som är hotade
 Människor instängda utan att sitta i fängelser – Dystopier
 Ex. dystopier: bade runner,
 Fångar göra vad dem vill

Question 27

Teknologi - bevakande aspekt

Answer 27

Ingenting är privat: kameror och bevakande via internet
 Identitet kan ifrågasättas, suddas ut, tas av någon annan
 Ex. serien ”lost”
 Exkludering inom grupper, avskärmad isolering, geografisk isolering

 Teknologins allmänna utveckling har bidragit till en önnu större / öppnas upp för mer övervakning och även att vem som helst kan lägga ut en på internet

Question 28

Fängelser finns i alla sociala institutioner:

Answer 28

• arbetsplatser, skola mm

Panicroom: Hemmet blir fängelse – fånge i sitt eget hem
 dokusåpor

Question 29

Media kanske är megafon

Answer 29

• I öststater kan media användas för att ta upp någonting
• I amerikansk sereie: bygger in verkliga ideologin i en tv serie

Question 30

Populärkulturens roll för att skilja verkligheten

Answer 30

• Populärkulturen är en medierad bild av verkligheten: Behöver inte vara sann
• Det är så vi ska titta på verkligheten – Den ger oss en bild: För hur ska vi annars ta reda på verkligheten, när vi inte får ta på alla verkligheter, då är vi tvungna att vända oss till media och populärkulturen
   Men genom det kulturella representationerna: som populärkulturen så kan vi ta reda på det
   Diskutera vad populärkulturen är: En
   Man ska inte bara se på populärkulturen som underhållning, utan kan användas

Question 31

Turism

Answer 31

• Vad är turist: En person som söker upp saker som man inte har erfarenheter om
• En turistdestination är inget
   Ex. fängelser – alcatraz: Inte turistdestination från början med blev det efter fängelset upphörde
   Se / besöka någonting: Får olika sinnen från upplevelsen – man går i historien

Question 32

konstruktion av fängelser som en turistdestination

Answer 32

• För att underhålla människor men också för att få folk att besöka platsen
• Varje ställe måste ha en USP: (unique selling point) Alla ställen måste ha något unikt
   Något som hänger ihop med detta är äkthet

Question 33

Turer i fängelse

Answer 33

Audio talk, guide eller upplevelseturer (koreograferade)
 Även här vid fängelser: ska vara läskigt

Question 34

Fängelset: Utser att detta är en turistdestination pga olika anledningar

Answer 34

• Utvecklar detta utifrån USP

Question 35

Avslutning: kap 4 - Inte kommer undan

Answer 35

: experience economi
- Allt vi gör ska skapa en upplevelse: allt vi gör är ramad som underhållning

• Underhållning: Estetisk, passiv
• Utbildning: Eskapism, aktiv
   Från underhållning till utbildning: edu-tainment

Question 36

Sammanfattning 2: Efter genomgången av kapitel 1,3,4

Answer 36

Browns bok:
- Verkligheten kontra medier
- Ex. från filmer - från de Brown pratar om kring fängelsefilmer
- Fängelse turism del av experience economy
- Lived VS imagined verklighet
- Populärkultur: Trots påhittad - mycket viktig!

Question 37

Två centrala delar för Brown:

Answer 37

• Förbindelser mellan å ena sidan penala institutioner (fängelset) och samhället i stort (spridningen av ”straff” utanför institutioner); å andra sidan straff som metod och ”spektakel” (ikonografi, media, visuell kultur)

Question 38

Brown skriver inte om brott - utan om straff

Answer 38

Foucault: gör detta – kollar på dem som begår brott och dem systemen som behandlar brottslingar

• Panoptikon är en straffmodell vi ser i samhället i stort - disciplinering för samhället i stort
• Straff som metod för olika ändamål

Question 39

Browns centrala poäng

Answer 39

• Straff ej bara en metod
• Straff som metod är kontraproduktiv
• Utan straff fungerar som spektakel i vår kultur
• Detta
• Fängelset som institution och straff som en bild, ett spektakel

Question 40

Guy Deborg: “Spektakelsamhället (1967)”

Answer 40

Ligger bakom ordet spektakel
Ej kriminologi men viktig att känna till för att förstå samhälle och kultur
 Huvudsaklig ide: Se till effekterna av medialisering av samhället, detta sätter teman inom postmodernismen
 Media så dominerade i samhället

 Finns marxistisk version:
- Media bestå av bilder
- Media är också något konsumerar
- Vi får därmed en marknad av skådespel
- Marknad där bilder konsimeras – dessto mera bundna till kapitalismen
- OBS! Ta inte Brown som kapitalism
- Översköljs av bilder och presentationen av straff ersätter bilder av hur människor straffas

Question 41

Brown: Sätter Deborg VS Foucault

Answer 41

• Michel Foucault: ”Övervakningssamhället”
• Motsätter sig den första: Inget spektakelsamhälle utan övervakningssamhälle
   Dominerar samhälle enligt Foucault: Ser han makt – hur utövas makt i moderna samhället (Stratergier för normalisering)
• Speciell punkt: Spektakel finns i förmoderna – det klassiska: som dominerades av souviränitet, där makten måste manifestera sig och göra sig synlig för samhället, visa hur dess våldsamhet och grymmhet kan nå in i människors syn

 Klassiska samhället: Visar makt genom våldskapacitet
 Helt annat än vad som händer i fängelset – murar och osynliggör bestraffning: använder där visuella – övervakning som panoptikon

• Debor: Moderna samhället kännetecknas av spektakel
• Foucault: Moderna samhället går från spektakel till övervakning?

Question 42

Centrala iden som växer fram ur allt detta:

Answer 42

Försöker studera, inte enskilda straffmetoder (skiljer fängelser från varandra), utan använder ”penality”, karaktären hos någonting som fungerar som straff – någonting kan vara punishment – konkret, men något som inte…kan kallas för penalitet

Question 43

Iden om penalties:

Answer 43

Debord: Våra ideer om penalitet kommer inte om erfarenhet av faktiska bestraffningar
 Flesta av oss har ingen erfarenhet av att sitta i fängelse
 Liten del av befolkningen som har den direkta iden av hur det är att sitta i fängelser – MEN detta kan bero på land

 USA under mellankrigstiden:

 Även med tanke på USA:s historia av detta – har ändå inte många den erfarenhet

= Våran ide om penalitet kommer från spektakel – från fiktion: i filmer mm
 Människor har inte en rättvisade bild av hur fängelser är
 Har bild från fictionen: mer eller mindre korrekt – men inte samma som verklighet
 Hon säger att hon inte har erfarenhet heller: Men har forskat – därmed en vetenskaplig inblick
 Förmedlade erfarenheten – via media

Question 44

Därför är vår ide av penalties en kulturproduktion:

Answer 44

Genom media istället för att ha en direkt bild av det
 Så: om penalitet / kriminalitet är en del av kulturellt arbete: behöver öppna av kriminologi och sociologi mot områden som kulturstudier och kulturvetenskaper

Question 45

Straff som kulturproduktion

Answer 45

• Foucault: Man formar diskuser, sprider diskurser – skildra straff som kan vara att vi ser bilder från tv och det sätt vi då får det visualliserat för oss gör det ett språkligt sätt att tala om det, vilket blir föreställningar

 Våra föreställningar av straff – beror på vad vi konsumerar
 Mycket av det som konsumeras är amerikanskt – våra föreställningar av penalitet är amerikanska
 Vi på avstånd får en andra kultur, med andra föreställningar: systemiska racismen mm som är speciella amerikanska omständigheter
 Vår diskurs är i stor utsträckning en amerikansk diskurs

Question 46

Den penala åskådaren

Answer 46

Dem olika roller eller subjektspositioner som man kan ha i förhållande till straff när man ser det som spektakel
 Ex. Den penala åskådaren: Konsumenten som tittar på film om fängelser, fängelseturisten mm
 Fängelseturisten: på plats men också lever i en annan typ av medialisering – en romantisk…
 Penala åskådaren: Forskaren – man har sitt studieobjekt och i studien blir man en åskådare som registrerar hur det är och utveckla teorier mm

Question 47

Mest centrala i bok:

Answer 47

Hur åskådare konsumerar straff som spektakel i en visuell kultur
 Vad som representeras när vi ser bilder av straff – del av underhållningsindustri
Ex. straff, våld, smärta och förnedring blir en del av underhållningsindustri
 Vi är passiva åskådare som konsumerar

Question 48

Psykologisk sett: Varför vi njuter av att konsumera sådana hemska bilder?

Answer 48

Penalitet som underhållningsindustri – vad mister vi då?
 Underhållning: locka fram kännslor – hindras från att tänka objektivt eller metodiskt – det som skulle vara ideala för vetenskapen
 Brown: Hindras för att tänka kritiskt – etiskt / moralist ställningstagande: hur människor behandlas, eller i teoretisk mening: problematiserar vissa förhållanden

Question 49

Utlokaliserar straffen - distans

Answer 49

Till andra länder
 Ju mer distans dessto mer primitiva straffmetoder tillåts
 blacksights: kriget mot terrorismen – osynliga straffen var extrema, olika ställen i världen använde man dessa som stader där man straffa (okända ställen där man torterade)
 Gå ut på att hålla det på distans – men det kommer till ytan och går till den kultur

Question 50

Exempel på straff på distans:

Answer 50

Brown: Abu Ghraib - Irak

 Genom kartor se detta området – ett fängelse med människor misstänkta för terrorism: i samband med störtandet av Abdul Hussein och 9/11 och invasionen av Irak
 Effekterna finns kvar – hat mot USA
 Vilka bilder vi väljer – ger oss olika representationer av vad bilden ger: överblickar stället, människor mm
 Bilder har spridits på, inte människor i fängelset – utan bilder av tortyr
 Sådana bilder ger en helt annan bild, en annan version att se hur man hantera fångar: Detta är inte hur man hanterar fångar eller rehabiliterar dem i ett demokratiskt samhälle – men eftersom det är i ett annat land som tillhör det inte oss

Question 51

Foucault: Ny / andra kulturer i demokratiska samhällen - ska detta inte vara möjligt (hemska straff som förekommer på distans)

Answer 51

Men denna tortyr används även idag i demokratiska samhällen
 Meningen: detta ska vara hemligt – det dem gör är olagligt
 Detta system skulle inte offentliggöras – det skulle vara skymt, hemligt mm: skapar dålig bild av USA
 Förnedrande bilder där soldaterna är nöjda med vad dem gjort

Question 52

Medialisering

Answer 52

Bevismaterial i rättegång
 Spider sig i den visuella kulturen
 Medialisering går på många olika håll med många olika effekter

Question 53

Visuell kultur

Answer 53

Bilder blir ikonografiska (ikonografi mm): Fängelseikonografi – Beskriver symboler, bilder och visuella representationer som är förknippade med fängelser och fängelsekulturen. Dessa ikoner och symboler kan variera beroende på kultur, tid och sammanhang, men de representerar ofta olika aspekter av fängelselivet och dess konsekvenser.
- Fängelseikonografi kan användas i konst, media, litteratur och andra kulturella uttryck för att förmedla olika budskap och fängelsevärlden, straffsystem och samhällets ställning till brottslingar. Det kan också användas som en symbolisk representation av frågor som rör frihet, rättvisa och mänskliga rättigheter. (Uttrycka en symbolisk åtgärd snarare än att uppnå konkreta eller praktiska resultat – formell och omfatta en mängd olika handlingar och uttryck. )
 (om man tänker sig Foucault): Diskurs och praktik ställs mot varandra i vissa bilder

Question 54

Brown: Vill åt en kulturell vändning som går från bilden av subjektet som penal åskådare till engagerad vittne

Answer 54

vara kritisk engagerad
 Av mystifiera straff och istället humanisera attityder till penalitet