Socialpsykologi, Begrepp

Question 1

Vad är Socialpsykologins huvudsyfte?

Answer 1

Socialpsykologin Försöker förstå och förklara hur tankar, känslor och beteenden hos individer påverkas av den verkliga inbillade eller underförstådda närvaron av andra individer.

Question 2

Vad förknippas George Herbert Mead främst med?

Answer 2

Mead säger, som Freud, att vi har två delar av oss som ligger i konflikt. “I” och “Me” (MEad = ME)
“I” är subjektjaget, handlar på känslor och drifter och “Me” är objektjaget som handlar av förnuft. Koncensus = samförstånd mellan I och Me, konflikt = obalans.

Question 3

Vad menar Mead med ‘självmedvetandet’?

Answer 3

Förmågan att reflektera över sig själv utanför sig själv.

Question 4

Vad menar Mead med ‘rollövertagande’?

Answer 4

Förmågan att identifiera sig med andras handlingar eller responser och därmed sätta sig in i andras ställe och därmed utveckla självmedvetenhet. (även med ting som barn)

Question 5

Förklara vad Mead menade med lek/spel-stadierna.

Answer 5

Det är självets (rollövertagandets) utveckling.
• Lekstadiet: Barnet övar sig på konkreta andra, såsom föräldrar, gentemot sig själv och omvärlden för att behärska rollövertagandet (förstå föräldrarnas handlingar).
• Spelstadiet: När barnet lär sig att se på sig själv som ett objekt ur flera personers perspektiv samtidigt.

Question 6

Vad är Erving Goffman främst förknippad med?

Answer 6

Det dramaturgiska perspektivet, teatermetaforen.

Question 7

Namedroppa några Goffman-begrepp.

Answer 7

Roll, Framträdande, Fasad, ärlig aktör, scenisk aktör, dramatiskt förverkligande, team, klick, regissör,

Question 8

Vad är Eric Homburger Eriksson främst förknippad med?

Answer 8

Åtta utvecklingsstaderna. Grund i Freuds tankar om jaget, detet och överjaget. Människan utvecklas genom kriser varje kris kan påverka måendet efter beroende på hur man hanterar krisen. Det som är intressant är balanstillståndet mellan de olika motsättningarna i varje stadie.

Question 9

Vad är Johan Asplund främst förknippad med?

Answer 9

Bottnar i Freud och Mead. Asplunds signumteori = Social responsivitet: Att det finns en grundläggande strävan hos männiksor att söka gensvar hos andra. Avvikande beteende behövs för att visa normaliteten. Vi speglar oss i det avvikande för att synliggöra det vanliga.

Question 10

Vad menar Asplund med ‘mättnad’?

Answer 10

När vi tröttnar på något. Det innebär att vår nyfikenhet inte stimuleras. Om vi aldrig tröttnade på något skulle samhället aldrig utvecklas.

Question 11

Vad är Erich Fromm främst förknippad med?

Answer 11

Fromm ser på samhällets substantiella bas. Har även karaktärer som han namngett. Målet för Fromm är inte att beskriva de sociala karaktärer som kan observeras i ett samhälle utan att formulera en modell för hur människan bör vara.

Question 12

Vad menar Fromm med idealtyper?

Answer 12

Fromm menar att det finns idealtyper (karaktärer) om vi inte uppnår dessa uppstår flyktmekanismer.

Question 13

Vad är positiv frihet vs. negativ frihet enligt Fromm?

Answer 13

Positiv frihet är självtänkande frihet, negativ frihet är frihet på auktoritetens villkor. T.ex. är marknadskraften i sig själv en auktoritet och vi väljer bort positiv frihet för att underkasta oss denna.

Question 14

Vad menar Fromm med Gemeinschaft och Gesellschaft?

Answer 14

Gemeinschaft - bondesamhälle - alla hjälps åt och sysslarr med samma, mekaniskt samhälle

Gesellschaft - Alla är individuella och specialiserade, organsikt samhälle

Question 15

Vad är Harold Garfinkel främst förknippad med?

Answer 15

Grundare av den etnometodologiska skolan. Han är inriktad på störningsexperiment.

Question 16

Vad menar Garfinkel med etnometodologi?

Answer 16

Hur människor använder sig av olika metoder för att göra interaktion och den sociala ordningen begriplig.

Question 17

Varför gör man störningsexperiment eller ‘Trubbel’?

Answer 17

För att i störningen ställs saker på sin spets, och man ser hur de funkar i verkligheten i störningens frånvaro. (Lite som Asplund menar att det behövs avvikande för att visa normalitet, fast satt i praktiken)

Question 18

Garfinkel, beskriv ‘Metoder’

Answer 18

Ett detaljerat och strukturerat sätt att göra saker. Kan vara både inre och yttre (kropp och språk). Sociala ordningar skapas och återskapas med metoder. Används vanemässigt.

Question 19

Garfinkel, beskriv ‘medlem’

Answer 19

Att vara en medlem i en social ordning förutsätter att man är kompetent i att använda de metoder som existerar inom denna sociala ordning.

Question 20

Vad menar Garfinkel med ‘tillit’ och ‘förklaring’

Answer 20

De två villkor som en metod alltid lyder under för att kunna fungera under en socialt ordnad situation. Tillit och förklarbarhet.
Tillit: Att de metoder som används är ömsesidiga. Att medlemmar bemöter varandra på samma sätt, eller komplementerande, inom en social ordning.
Förklarbarhet: Innebär inte att någonting är förklarart utan snarare att något är mer eller mindre möjligt att förklara i en social ordning. Kan användas som korrektion om tilliten i en metod bryts.

Question 21

Vad förknippas Jean-Paul Sartre främst med?

Answer 21

Fenomenologin. Fenomenets perspektiv. Sartre är mest abstrakt av teoretikerna. En central föreställning är att vårt medvetande alltid är riktat mot något. Inom fenomenologin studeras särskilt förhållandet mellan uppfattning och objekten för uppfattning.

Question 22

Vad menar Sartre med att en individ omöjligt kan tilldela sig själv ett “mig”?

Answer 22

Sartre menade att det är först genom den andres blick som jag blir ett ting, och får en utsida. Jag går från att vara ett med en upplevelse men i och med den uppfattade närvaron av ”den andre” ser vi oss själva

Question 23

Vad menade Sartre med ‘den andre’?

Answer 23

Behöver nödvändigtvis inte vara en person. Kan vara när vi råkar vända vår egen blick mot oss själva. Exempelvis när vi tror att någon ser oss göra något pinsamt och skäms, trots att ingen annan är närvarande. Den andre är alltid potentiellt närvarande exempelvis så faller vi och det första vi gör är att rätta till får klädsel och se oss om, därefter kontrollerar vi ev. skada.

Question 24

Förklara ‘aktörer kommer och går men blickens egenskaper består’

Answer 24

Sartre menade att saker existerar oberoende av människan och ÄR endast det vi använder den till. Ett exempel är en grotta som kan vara ett regnskydd, ett gömställe, smugglargrotta. Allting har ett register av saker det kan användas till och meningen ligger inbäddad i det möjliga.

Question 25

Vad ägnade sig Jonathan Potter främst åt?

Answer 25

Jonathan Potter höll på med diskursiv psykologi, vilket innebär att han forskade i hur verkligen språkligen konstrueras av mänskligt samspel. Han tog ordets betydelse på allvar helt enkelt. Han menar att vi lever efter en diskurs och återskapar den med språket.

Question 26

Vad menas med kognitiva hierarkier?

Answer 26

Potter menar att vi använder samma ord men olika människor ger dem olika betydelse och priotiteringar. (Ex. politikern och socialarbetaren som säger ordet “vi”)

Question 27

Vad menas med språkspel?

Answer 27

Själva interaktionen mellan individer.

Question 28

Vad menar Potter med förskjutning?

Answer 28

Språkspel, där man frånsäger sig ansvar. “Inte rasist, men…”

Question 29

Vad förknippas Judith Butler med?

Answer 29

Trestegsraketen. Hon kollade på sociala konstruktioner, den heterosexuella matrisen.

Question 30

Beskriv Butlers tre huvudpoänger.

Answer 30

1. Det heterosexuella normsystemet - Vi är underordnade den makt som den har över våra identitetshandlingar. Genus och sexualitet följer kön och du kan inte vara annat än man eller kvinna
2. När du fått din identitet bekräftad av normerna måste du fortsätta i samma spår för att bli hörd och förstådd - sega stukturer
3. Förenklade kategoriseringssystem leder till förenklade inkludering/exkluderingsprocesser.

Question 31

Vad förknippas Michel Foccault med?

Answer 31

DISKURS OCH MAKT. Han tar diskursens perspektiv.

Question 32

Beskriv Foccaults tre utestängningsprocedurer.

Answer 32

• Det förbjudna ordet: T.ex. man kan inte prata om allt, man kan inte säga vad som helst när som helst och, slutligen, att vem som helst får tala om vad som helst.
• Den vansinniges tal: Diskursen avfördas som rappakalja. Diskursen avfärdas men existerar fortfarande, men dolt.
• Viljan till sanning: Uppdelning mellan sant och falskt. Vem bestämmer denna uppdelning? Hur har denna diskurs uppkommit? Sökandet efter sanningen vilar trots allt på ett institutionellt stöd.