Socialkognitivt perspektiv Flashcards
Vad innebär det socialkognitiva perspektivet?
Hur individen processar, lagrar och använder information i relation till andra människor och i sociala situationer. Vi har en aktiv självreglering. Vi kan inte i alla situationer ge uttryck för våra inre impulser
* Innefattar:
– Uppfattningen (perceptionen) av andra människor och hur vi lär oss om dem
– Mentala processer som innefattar perception, minne, tankar och uppmärksamhet i relation till en social omgivning. Det finns en enorm variation. Skapar en subjektiv upplevelse av hur man förstår en situation.
– Varför vi uppfattar social information, hur den lagras i minnet och hur det sedan används i sociala situationer
* Fokus på människans kognition och subjektiva upplevelser
Personligheten är ett resultat av:
– Kognitiva strukturer och processer
– Emotionella/affektiva processer och reaktioner (viktigt, största bidraget) Momentär påverkan, dvs för stunden kan våra emotionella processer påverka personlighet
– Sociala sammanhanget och situationen (ingen/knapp kontroll över) Det finns en interaktion mellan personer som tar sig uttryck på olika sätt
Människor och dess upplevelser kan skilja sig i samtliga av dessa vilket kan skapa unika personlighetsuttryck
Vad är de tre nivåerna av informationsbearbetning?
Tre nivåer av informationsbearbetning:
Perception (Gestaltpsykologi, fältberoende/oberoende)
Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
Målsättningar (reciprocal determinism, kognitiva-affektiva enheter [CAPS])
Perception
att ge ordning till våra sinnesintryck, struktur.
* Människor kan skilja sig stort mellan hur vi uppfattar (perception) samma objekt.
* Olika personligheter kan uppfatta olika saker från samma objekt
Gestalt psykologi
En människa när vi ser olika delar som ett bord, ser vi inte fyra ben och en platt överdel utan vi ser ett bord. Summan är större än delarna.
* Helheten är större än dess delar. Människan är meningsskapande, vi vill skapa mening till saker
* Phi-fenomenet: Typiskt exempel på att människan har kapacitet att se helheten. Man ser rörelsen och inte att varje del släcks
Fältberoende/oberoende
- Finns individuella skillnader i hur vi uppfattar vår omvärld (olika kognitiva stilar)
- Dessa skillnader kan vara stabila,konsistenta och meningsfulla
Fältberoende:
* Beroende av visuell information(fält) Sätter spaken snett
Fältoberoende:
* Tar snarare hänsyn till egen inre information(fält) Sätter spaken rakt för man baserar det på gravitationen och omgivningen
Embedded figure test (EFT)
(experiment) Att kunna bortse från överflödig intryck och hitta boxen
Vilka slutsatser drog man skillnader mellan fältberoende och oberoende människor med avseende för personlighet?
Fältberoende personer tenderar att:
* Ha starka sociala färdigheter
* Mer sociala och uppmärksamma på sociala situationer
Ju fler personer desto svårare att integrera. De personer som det tar längre tid med uppgiften är bättre på att ta in information som kanske är “överflödig”
Fältoberoende personer tenderar att:
* Vara skickliga att analysera komplexa situationer
Mer Kreativa
* Men sämre sociala färdigheter
Mer specialiserad perception
En rimlighet i att detta skulle ha något att göra med en förmåga att inhibera stimuli
Tolkning
att ge mening och förklaring till det som händer omkring oss. Att skapa något mer än bara våra sinnesintryck.
* Tolkningar innefattar ofta frågor kring skuld (vem/vad var orsaken bakom händelsen) och förväntningar på framtiden. Varför ramlade personen på cykeln? Ge mening till något som hänt.
* Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende på personlighet
Personal Construct Theory
- Främsta motivet för människan är att hitta mening på det som sker runtomkring.
- Alla människor är forskare. Vi vill lista ut vad som händer runt omkring oss. Vi vill förstå vad som kommer hända sen. Vi vill få en händelsekedja.
- Tolkning sker via konstrukt/ mentala representationer= modeller eller strukturer för inre bilder av yttre händelser och situationer. När vi går in på en restuarang har vi en hel händelsekedja framför oss. Det finns en story uppstaplad i hjärnan innan det hänt. Och påverkas av våra erfarenheter och påverkar vårt beteende. Våra representationer avgör hur vi agerar.
– Ofta bipolära (tråkig vs. rolig etc.) - Vi har personliga konstrukt som vi inte delar med andra. Oftast är vi inte medvetna om våra representationer, inget vi tänker på
Här kan olika personer sätta olika emfas (t.ex. viktigt avgöra om någon är ett hot eller ej) T.ex. flygfobi. Av samma objekt så har vi olika mentala representationer (jag är rädd för att flyga men någon annan är inte det) - Personliga konstrukt skapas framförallt av tidigare erfarenheter (inte ett trait)
- Personliga konstrukt skiljer sig med avseende på:
– Innehåll
– Organisation
– Antal
– Hur anpassningsbar man är i att utveckla konstrukt (rigid vs. genomtränglighet)
Skiljer sig hos människor hur anpassningsbar man är för att ändra sina konstrukt
Hur använder man personal construct theory för att förklara psykisk ohälsa?
– Grunden till ohälsa och psykiska störningar är att ha svårigheter med att konstruera sin omvärld på ett adaptivt sätt
– Avgörande är att kunna anpassa sina konstrukt efter en föränderlig omvärld
– Avgörande är också att kunna skapa och vidmakthålla relativt stabila, men flexibla personliga konstrukt. “jag klarar inte av svåra arbetsuppgifter” men det kanske är att man har svårt för en grej men lättare för en annan. Här har jag härlett en oduglighet i att utföra arbete baserat på en domän jag är dålig på. Detta anses vara rigid och behöver ändras
– Vissa sociala relationer kan ifrågasätta personliga konstrukt
Allt beror på att vi är rigida över vår personliga konstrukt. Grunden till KBT behandling. Vi har dåliga mentala operationer som behöver ändras med hjälp av ifrågasättande och erfarenhet
Koppla sin självbild till att lyckas i karriären. Att förlora sitt jobb blir en stor dramatisk upplevelse för mitt värde ligger i mitt jobb. En person som är mer flexibel skulle snarare se det som en möjlighet att hitta nya vägar ut. Nu kan jag fokusera på familjen eller hitta nya jobb. Det ska finnas öppenhet för att saker kan gå dåligt och handlar om att skydda självbilden.
Rotters syn på personlighet
Begreppet förstärkning från inlärningsteori fokus utifrån ett kognitivt perspektiv
* Vi skiljer oss hur vi tolkar olika förstärkningar
* Beteende i en viss situation påverkas av:
– Förstärkningsvärdet, hur konsekvensen/förstärkningen värderas
– Förväntan om hur sannolik konsekvensen/förstärkningen är
* Alla har generella förväntningar(interna/externa) Här personlighet kommer in.
Vi har en beteendepotential, vi har en förväntan, vad får vi för förstärkning? Är den negativ sänker vi beteendepotentialet
Locus of Control (LOC)
hur mycket en person tror att den har kontroll över utfallen av ens handlingar
En persons ”locus” är:
* Intern (mina handlingar påverkar utfallen, jag kan påverka den här situationen, mitt betende har en betydelse)
eller:
* Extern (faktorer jag inte har kontroll över påverkar utfallen. Ödet, allt sker ligger utanför ens egna kontroll)
Är stabila över situationer = generalized expectancies
Målsättningar
Målsättning = vad vi vill ska hända. Lyfter agensen än mer
* Människan är viljestyrda och målinriktade. Inte bara karriär, utan även små saker. Jag går in i en situation pga en förväntan att något bra ska hända mig. Har en vilja och en tanke
* Vi sätter och eftersträvar mål som baseras på våra:
– övertygelser
– värderingar
– förväntningar (rotter)
* Människor (personligheter) kan skilja sig stort i sina målsättningar
* Självkontroll avgörande egenskap för att uppnå målen
Måste ha kapacitet att ta bort dåliga frestelser som gör att man håller sig borta från målet
Banduras syn på personlighet
- Individen är aktiv i att forma sin egen personlighet (personligt agentskap)
- Personligheten formas av interaktionen mellan omgivningen, beteendet och psykologiska faktorer
- Vi lär oss genom att observera andra och utfallen av andras handlingar.
- Ömsesidig (reciprok) determinism
reciprok determinism
Individen - beteende- omgivning
Allt påverkar varandra
Skapar en reaktion hos andra och ger en feedback till individen. Belöning
finns något förväntat men det är reciprok, det sker i utbyte med andra faktorer. Om vi vet alla de här delarna så kan vi förutsäga beteendet.
