Psykodynamiskt perspektiv

Question 1

Psykoanalys vs psykodynamisk teori/terapi

Answer 1

frekvens? en psykoanalys har högre frekvens (3-5 ggr i veckan)
Divan?
Analytikerns utbildning? Psykoanalytiker utbildningar (inte legitimationsgrundande)
Patienterna? Freud var tydlig med att neurotiker var hans patienter, men under 1900 talet har behandlingsmetoderna förändrats och vidgas till att omfatta även andra bekymmer. T.ex. personlighetssyndrom
Innehållet och tekniken? Mer fri association i psykoanalys
Den behandlingsform som bedrivs i offentlig vård och på utbildningskliniken benämns PDT och har rötterna i psykoanalys
På teorinivå är det svårt att skilja mellan PDT och psykoanalys, då PDT bygger på psykoanalys. På nivån för praktiken (behandlingen) möjligt att åtskilja, enligt ovan

Question 2

Psykoanalys

Answer 2

En behandlingsmetod
Teorier om människans..
psyke
utvecklingspsykologi
personlighet
psykopatologi
Dessa teorier hänger samman och ligger till grund för varandra. Kontinuum tanke
I psykoterapin är personlighets diagnostiken viktigare än DSM diagnosen. Handlar om en förståelse för vem den här personen är.

Används också vid analys av
grupper/organisationer (relation till gruppens ledare och medlemmar)
samhället (föreställningar om den andre, relation till nationalstaten, t.ex. sociologiska perspektiv, feministisk teori)
konst (analys av konstnärer, konstnärer som inspirerats av psykoanalysen)
litteratur
Med mera
Kreativ källa som omfattar många olika områden. Förstå helhetliga teorin om människan personlighet

Question 3

Hur skiljer sig PDT från annan terapi?

Answer 3

Hur PDT tar sig till uttryck
fokus på känslor/affekter och känslouttryck
utforskande av försök att undvika oroande tankar och känslor (försvar/motstånd)
Identifierande av återkommande teman och mönster (relationellt bla)
Samtal om tidigare erfarenheter i livet (utvecklingsmässigt fokus, i vissa fall ägnar man sig mer åt nuvarande relationer och andra mer samband med det som har varit
Fokus på interpersonella relationer
Fokusera på terapirelationen (patient/terapuet)
Utforskande av fantasi livet

För jämförelse
KBT
användelse av hemuppgifter och aktiviteter utanför sessioner
Terapueten ruktar fokus i sessionen
Lära ut färdigheter (coping) att hantera symptom
Fokus på framtiden
Psykoedukation om behandling/diagnos
Intrapsykiskt/kognitivt fokus
Rollen som terapeut blir annorlunda. KBT blir som en lärare medan PDT som en samtalspartner

Question 4

Målet med PDT

Answer 4

Förutom symptomlindring/minskat lidande så kan mål med PDT vara;
Utveckla psykologisk kapacitet
Kunna skapa mer tillfredsställande relationer
Få ökad tillgång till lust och kreativitet
Få mer realititetsanpassad självkänsla, nyanserad självbild (självbild som är mer realistisk, verklig)
Förstå sig själv och andra på mer nyanserade sätt
Kunna möta livets utmaningar ,med större frihet och flexibilitet

Question 5

PSYKOANALYTISKA UTGÅNGSPUNKTER
i förståelsen av personlighet

Answer 5

Omedvetna processer som formar oss

Psykiska symptom som meningsbärande

Psykisk determinism

Barndomens betydelse för den vuxna personligheten

Psyket skiktar och har en utvecklingshistoria

Drifter, behov, begär, och människan i konflikt

Den språkliga människan och talkuren

Upprepningar, mönster

Den relationella människan- begreppen överföring och motöverföring

Psykisk realitet är inte samma sak som materiell verklighet

Question 6

Överföring

Answer 6

en patient för över tidigare relationssätt på terapeuten. Utvecklas på ett specifikt sätt. Mönster tenderar att upprepa sig. T.ex. känslan att andra kommer kritisera dig, kommer detta även att visas i terapirelationen.

Question 7

Motöverföring

Answer 7

Teraputens egna blinda fläckar. Om jag själv har någon aggressionshämning, så kan det hända att jag undviker ämnet samtidigt som patienten undviker det. Måste lära känna sig själv.

Question 8

Överdeterminering och multiple functions

Answer 8

Psykologiska symtom har ofta flera orsaker och tjänar flera syften. Vi använder termerna
överdeterminering och multiple functions för att beskriva denna mångfald av betydelser.

Question 9

Vilka svagheter finns i PDT som terapiform?

Answer 9

Antalet RCT studier är mindre för PDT än KBT
Begreppen är svårare att operationalisera och mäta
Studier framför allt på korttids PDT
Forskningsintensiteten vad gäller systematisk empirisk forskning har varit lägre inom fältet PDT än KBT
Att det finns stöd för PDT som behandling innebär inte att varje aspekt av den vildvuxna psykoanalytiska teorin är produktiv eller går att ta för sann! Teorin kräver läsning, bearbetning. översättning till dagens förhållande, klinisk prövning. Vi behöver utveckla ett självständigt, kliniskt omdöme förhållande till teori
Sällan kan man säga “Så här är det”. Mer eller mindre underbyggda hypoteser
Och för att förstå skälen till det behövs såväl historisk som vetenskapsteoretisk fördjupning i ämnet

Question 10

Vilka två grenar innefattas psykoanalysen av idag?

Answer 10

en mer kliniskt orienterad, fokuserad på mening och tolkning (humanvetenskaplig psykologi)
Den andra är mer forskningsorienterad (naturvetenskaplig psykologi)

Question 11

Tre nivåer av personlighetsanalys

Answer 11

Varje människa är i vissa avseenden:
1. som alla andra (mänskliga naturen)
2. om vissa andra (individuella/gruppskillnader)
3. Som ingen annan (individuella uniciteten)
Motsvarande tre nivåer i psykoanalys:
1. Universella anspråk i utvecklingsteorin (t.ex. psykosexuella faser), psykets struktur och dynamik, driftsteori mm
2. Kategoriseringar vad gäller personlighetstyper, psykopatologi, utvecklingsnivå
3. I psykoanalys/terapi: stark betoning på subjektiva, unika, livsberättelsen

Question 12

Freuds driftteori

Answer 12

Olika typer av drifter och kategorisera de på nya sätt
Driftslivet den biologiska grunden för människans motivation/drivkraft
Psyket består av krafter i rörelser - psykodynamik
Antagandet om psykisk energi som binds och omvandlas på olika sätt i psyket
Drifter laddade med olika mängd energi
Drifter är kroppsliga och omedvetna, men dess psykiska representanter kan medvetandegöras
Driftens källa - mål- objekt. Söker homeostas - lustsökande - till exempel att känna hunger är en källa och målet är att bli mätt. Hela tiden återskapa balansen
Libido/livsdrift - dödsdrift/aggressivitet (syfte för individens överlevnad)
Olika personer kan ha olika starka drifter (grund till personlighet)

Question 13

deskriptivt - dynamiskt omedvetet

Answer 13

Deskriptivt omedvetet är antingen material som för närvarande inte är medvetet men med lite ansträngning kan bli det, eller sådant som inte kan bli medvetet pga dess karaktär. (T.ex. procedurellt minne)
Dynamiskt omedvetet är bortträngt, ej åtkomligt för introspektion,, men kan bli medvetet genom psykoanalys/PDT.

Question 14

Jagfunktioner

Answer 14

Realitetstestning- att kunna skilja på extern och intern stimuli, se verkligheten “sådan den är” utan allt för stora förvrängningar i perception
Omdöme
Kapacitet till relationer med andra över tid, se andra som hela och sammansatta subjekt (objektrelationer)
Förmåga att reglera stimuli
Affelt/ångesttolerans
Impulskontroll
Reglering av självkänsla
Kognitiva funktioner (minne, uppmärksamhet, abstrakt tänkande)
Försvar
Förmåga att leka/vara kreativ
Mentalisering

Question 15

Intrapsykisk konflikt

Answer 15

Innebär motsättningar mellan olika drivkrafter eller olika psykiska insatser, vilka formar personligheten
Vad står i konflikt? T.ex. önskan, impuls, känsla och å andra sidan t.ex. samvetet, självbild, verkligheten, beroendet av andras accepterande
Det kan också förstås som oförenliga fantasier/önskningar som aktualiseras, eller en önskan i konflikt med en rädsla

Konflikt-ångest -försvar

Question 16

Försvarsmekanismer

Answer 16

När delar av den yttre eller inre verkligheten är för svåra för en person att ta till si, igenkänna, så förvrängs de =försvar
Psykisk funktion som hjälper/skyddar från obehag genom att 1 undvika/kontrollera en stark/hotfull känsla (t.ex. ångest) eller 2. vidmakthålla självaktning
En gång (utvecklingspsykologiskt) allmänmänskliga, nödvändiga, adaptiva
Ett kontinuum: alla använder (och behöver) försvar. Men de kan vara mer eller mindre kostsamma
förvrängning av den inre och yttre verkligheten i olika grad
skapar problem om för rigida eller omogna (till exempel :problem i relationer, verklighetsuppfattning, tar energi att upprätthålla, begränsar personens kontakt med sig själv..)
Projicering innebär att tillskriva andra egenskaper. Att hela tiden tillskriva andra med fientlighet t.ex. kommer påverka förmågan till ömsesidig relationer
Ens vanemässiga försvarsstil är del av vad som utgör personlighet - sådan man “är”

Question 17

Primär/omogna försvar.

Answer 17

beror i allmänhet mellan själv och omvärld
påverkar perceptionen mer globalt
mindre realitetsanpassat
utvecklingspsykologiskt “tidigare”- det lilla barnets naturliga sätt att relatera till världen
baserade på splitting/klyvning: ett fungerande där man delar upp gott och ont och där man också kan växla mellan vad som är gott och vad som är ont. Till exempel med emotionell instabil personlighetssyndrom eller bordeline återkommer detta i diagnosen. Navigera världen som ond och god.

Exempel på primära försvar:
1. Förnekelse hänvisar till utplåning av perception snarare än minnen.
2. Splittring syftar till att hålla isär två, vanligtvis motsatta känslor/tankar.
3. Dissociation gör att en väsentligen oförställd idé kan placeras i ett avsplittrat sammanhang så att det kan förnekas av jaget.
4. Projektion innebär att tillskriva någon aspekt av sig själv eller en känsla till en annan person.
5. Introjektion är processen att tillskriva en aspekt av en annan person till sig själv.
6. Projektiv identifikation innebär att tillskriva sinnestillstånd till en annan person och relatera till dem som om de förkroppsligade projektionen. Den interaktionella kraften av dynamiken kan resultera i att mottagaren agerar på ett sätt som överensstämmer med
utsprång. Det innebär splittring av objektet eller egot. Uppdelningen kan vara sammanhängande (t.ex. bra vs dåligt) eller fragmenterande.
7. Allmakt (omnipotence) innebär illusionen av obegränsad makt, utan att vara medveten om att andra har ett separat kontrollställe.
8. Idealisering innebär övertygelsen om att en annan person som man kan bli till fäst är allsmäktig och välvillig.
9. Maniska försvar är en grupp av primitiva försvar som kännetecknas av deras syfte att förneka depressiv ångest och skuld. Det maniska försvaret bygger på förnekelse, förakt, triumf, omnipotent restitution och tvångsmässiga försök att göra ogjort fantaserade attacker

Question 18

Sekundära/utvecklade försvar:

Answer 18

Berör i allmänhet inre gränser. Sker uppdelning mellant tankar-känslor, det-jag-överlag…
Utvecklade jag-funktioner
Påverkar perceptionen mer specifikt
Mer realitetsanpassat
Utvecklingspsykologiskt mer avancerade processer
Baserade på bortträngning

Exempel på sekundära försvar:
1. Förtryck/Regression avser en omedvetet medveten glömska. Det är den defensiva användningen av
minne.
2. Förskjutning är processen att ersätta ett objekt/person med ett annat.
3. Reaktionsbildning förvandlar en störande idé till sin motsats.
4. Undoing använder utpekade handlingar eller tankar för att neutralisera något som sagts
eller gjort.
5. Omkastning (reversal) innebär att man byter position från subjekt till föremål eller vice versa.
6. Isolering innebär att bryta sambandet mellan känsla och att veta.
7. Intellektualisering innebär att prata om känslor på ett känslomässigt frånkopplat sätt (det är en högre ordningens version av isolering).
8. Konvertering förvandlar psykisk konflikt till somatiska symtom.
9. Att agera (acting out) innebär att sätta igång en störande känsla för att undvika att tänka på det.
10. Rationalisering innebär att förvandla något oacceptabelt till något acceptabelt.
11. Sublimering innebär att rikta en förbjuden impuls mot ett typiskt socialt acceptabelt

Question 19

Malans konflikttriangel

Answer 19

Försvar —- Ångest
Dold känsla/impuls/önskan/ konflikt

Någonting med omedvetna aspekter aktiveras, skapar obalans i systemet, oro och ångest, och ångesten behöver hanteras med ett försvar

Question 20

Objektrelationer

Answer 20

Objektrelationsteorier (psykoanalytiska förgrening) fokuserar på utveckling, dynamiken och svårigheter relaterade till människans inre, befolkade, värld av relationer
Objekt är personer, delar av personer eller ting som fyller viktiga känslomässiga funktioner
Objektrelationer är yttre relationer som i omarbetad form existerar i den inre världen. Består av representationer av objekt - själv + affektiv förbindelse däremellan
Utvecklingsgång från mer uppdelade (goda/onda representationer) till mer integrerade (objektkonstans) Hur ter sig spädbarnets inre liv. Det är svårt att undersöka på ett tillförlitligt vis. Vi kan bara studera hur spädbarn beter sig, inte dess inre.
vad innebär den kroppsliga retningen? I vuxen ålder kan vi tolka de som hunger men för spädbarnet upplevs det som ett affektivt kaos
Om man alltid tolkar barnets signaler som ilska och då alltid bemöter barnet som att det är argt? Vad får det för konsekvenser
Perspektivet ger en grund för att analysera relationella omkastningar och repetitiva upplevelser “who does what to whom” i berättelsen och i patient-terapuetrelationen?
Offer och förövare? Kanske är en omkastning vem som är offer och vem som är förövare i rummet.
Klinisk bedömning, finns även i skalor för strukturerad bedömning t.ex. the quality oF object relations scale

Question 21

Klyvningsbaserad objektrelations värld

Answer 21

När upplevelsen av världen och den andre växlar mycket kring idealisering och nedvärdering.

Question 22

Uppnådd objektkonstans

Answer 22

Förmåga att bibehålla att både man själv och den andre har goda och onda sidor. Den goda och onda modern är samma person men bara två sidor. Här inträder också skulden. Det som jag avskydde är samma som jag älskar.

Question 23

Överföring

Answer 23

Patientens sätt att uppfatta och förhålla sig till terapueten förs över från tiidgare relationerlla erfarenheter av signifikanta andra
Används/görs till förmål för reflektion i det terapuetiska arbetet i olika utsträckning
Här och nu tolkningar av överföring och genetiska tolkningar (historisk koppling)
Överföringens kvalitet är en del av personlighetsbedömningen i den kliniska situationen

Question 24

Motöverföring

Answer 24

Smalare definition
Teraputens blinda fäckar eller motstsånd i terapin motvierade av terapuetens egna olösta omedvetena konflikter (motsvarar terapuetens överföring)
Hanteras i egenterapi/behandling

Bred definition:
Teraputens alla attityder och känslomässiga responser till patienten. Ses inte som ett hinder utan ett verktyg för att förståelse av pat

Question 25

Malans persontriangel

Answer 25

Teraputeen — Nuvarande relationer
Tidigare relationer

Något utvecklades med tidiga relationer och de tenderar att upprepas i nuvarande relationer och upprepas med terapueten
Används i t.ex. affektbaserad korttidsterapi

Question 26

Hur når man förståelse för en persons inre dynamik?

Answer 26

Framförallt så lyssnar man på vad patienten berättar om sig och sitt liv, och hur hen gör det! Och så reflekterar man över det man hör och erfar, mot bakgrund av sin teoretiska förståelse!

Question 27

Hur görs en psykodynamisk personlighetsbedömning?

Answer 27

• Vanligast: via klinisk intervju
  – Be patienten att beskriva sin sökorsak, sina symptom/sitt lidande, beskriva sig själva, sina liv, viktiga andra personer och relationerna till dem. Anamnes. Vad har hänt och hur formuleras narrativet? Är den koherent och sammanhängande?
  Den informationen + observationer av hur pat interagerar med behandlaren + behandlarens känslor i mötet analyseras av intervjuaren utifrån sin teoretiska och kliniska kompetens. Svårigheter med detta förfarande?
  Inslag av subjektivitet för behandlaren
  motöverföring: förutsätter medvetenhet om sig själv och vet hur man vanligtvis reagerar.
• Via klinisk intervju + strukturerat bedömningsformulär
• Via strukturerad intervju
  batteri med frågor som man går igenom
• Via performancebaserade test, t.ex. projektiva test

Question 28

Projektiva test

Answer 28

• Är performance-baserade test – patienten får en uppgift att utföra.
• Grundas på den projektiva hypotesen – att responser på vag eller tvetydig stimuli färgas av personens egna perceptioner, känslor,erfarenheter.
• T.ex. Rorschachtestet och Thematic Apperception Test (TAT)
  När man ställs inför en ostrukturerad situation, komplexa, eller diffusa bilder, och så ber man patienten berätta vad man ser. Får berätta en historia om. Kodar svaren på olika sätt. Tolkningen färgas av personens egna perceptioner.
  Rorschachtestet används inom till exempel rättspsykiatrin. Förstå individens perception, självbild, social förmåga, stresshantering och tolkning av djupa psykologiska mekanismer. Man tittar även på beteende i testsituationen.

Question 29

Psychodynamic Diagnostic Manual, PDM-2

Answer 29

En diagnosmanual som tar sin utgångspunkt i bl.a. psykodynamiska kliniska modeller, empiriska fynd från neurovetenskap och utfallsforskning för att formulera en ”karta” över olika sorters personlighetsfungerande.
Tanken är att man först behöver försöka förstå patientens personlighet för att sedan, i den kontexten, förstå hans/hennes specifika problematik/symtom. Ses som ett komplement till den deskriptiva/kategoriserande DSM-diagnostiken, och kan ligga till grund för fallkonceptualiseringar och behandlingsplanering (och generell – fördjupad förståelse för patienten!)
Kom ihåg att ”rätt” kategorisering inte är målet i sig – utan manualen är ett ramverk som vägledning i fördjupad förståelse för patientens fungerande!
De deskriptiva kriterierna ger endast en kategorisering av sjukdomstillstånd och diagnosen vilket kan vara fördelaktig ibland och problematiskt ibland. Det är en protoyp som beskrivs. Ingen kan klockrent passa in i dessa beskrivningar.

Question 30

P-axeln i PDM-2

Answer 30

Vägleder bedömning av:
* Personlighetsorganisation – personlighetsfunktion/dysfunktion på kontinuum. Vilken nivå en person fungerar i huvudsak. Man kan vara depressiv och välfungerande men man kan också vara depressiv på en psykotisk nivå
* Personlighetstyp – personlighetstypologi/karaktär/stil
I syfte att på ett strukturerat sätt skapa en ”psykologiskt rik fallformulering” som kan vägleda behandling.
* Jmf Personlighetssyndrom enl DSM – personlighet med patologisk funktionsnivå
Det som motiverar personlighetssyndromet är vilken mening det får på de olika nivåerna.

Question 31

Personlighetsbedömning med Psychodiagnostic Chart-2

Answer 31

Del I: Bedömning av personlighetsorganisation
Fyra aspekter av mentalt fungerande skattas 1-10
1. Identitet, eller förmågan att beskriva/se sig själv på ett sammansatt, stabilt och adekvat vis: är självupplelsen kontinuerlig, realistisk eller skiftande, ytlig- motsägelsefull-kaotisk
Hur kan personen beskriva sig själv och uppleva sig själv?
2. Objektrelationer och förmågan att bibehålla intima, stabila och tillfredsställande
relationer: är uppfattningen om andra realistisk, nyanserad eller mer ytlig- motsägelsefull-kaotisk? Kan andra upplevas som separata subjekt eller fungerar de
snarare som behovstillfredsställande objekt?
3. Försvarsmekanismernas nivå: Primära – sekundära försvar? Flexibilitet? Vanemässig försvarsstruktur?
4. Realitetstestning: Skilja själv från icke-själv, inre impulser från yttre, kunna värdera sina känslor, tankar, beteenden

Question 32

Välfungerande personlighetsorganisation

Answer 32

• Inre konflikter som kan hanteras
• Försvar på hög nivå och flexibilitet i försvarsstil. Sekundära/utvecklade försvar. Bred palett av försvar man kan använda sig av.
• Väl avgränsad upplevelse av själv i relation till andra
• Andra upplevs som avgränsade och kan beskrivas komplext och realistiskt.
• Utvecklat ”observerande jag” (förmåga att kunna se sig själv utifrån), eventuella symtom är jagdystona (främmande för det som är ”jag” vanligtvis). Det är inte jag, det här som jag drabbas av ser jag som ett problem som är annat än vad som är jag. Och något jag vill bli av med. Till skillnad från om man ser det som i linje med hur man uppfattar sig själv, och att även andra borde agera på detta vis
• God realitetsprövning
  Välfungerande i arbete och relationer

Question 33

Neurotisk personlighetsorganisation, NPO

Answer 33

T.ex. problem med kärleksrelationer eller problem med auktoriteter.
* Inre konflikter avseende rädslor, önskningar och förhållande till yttervärlden. T.ex. sexualitet.
* Sekundära försvar dominerar
* Stabil, kontinuerlig identitetsuppfattning.
* Komplexa beskrivningar av själv och andra. Inte förvrängd. Man tål att se både bättre och sämre sidorna.
* Observerande jag, jagdystona symptom. Man ser vart “problemet” är.Det är just när de kommer till kärleksrelationer det skapar problem.
* Genomförd/god realitetsprövning.
* Grundläggande tillit och autonomi, sällan starka motöverföringsreaktioner.
Ofta troligtvis lätta att behandla
Tenderar att reagera på vissa påfrestningar med ett relativt begränsat utbud av försvar och hanteringsstrategier. Vanliga personlighetsstilar och störningar vid denna tidpunkt på svårighetsgradskontinuumet är depressiv personlighet, hysterisk personlighet, fobisk personlighet och tvångsmässig personlighet.
kan känna sexuella frestelser, upplevda som en önskan i konflikt med ett internt förbud, eller så kan de uppleva sig själva återkommande arga och dömande samtidigt som de känner att de “överreagerar”.
i motsats till patienter med borderline som använder försvar som tenderar att förvränga verkligheten mer globalt (t.ex. förnekelse, splittring, projektiv identifikation, allsmäktig kontroll, allvarlig dissociation), är de rigida eller problematiska försvaren hos patienter på neurotisk nivå mer sannolikt att beröra ett område—problem med auktoritet, till exempel, snarare än problem i alla relationer.

Patienter på neurotisk nivå har ofta ett visst perspektiv på sina återkommande svårigheter och kan föreställa sig hur de skulle vilja förändras

Question 34

Borderline personlighetsorganisation, BPO

Answer 34

motsvarar inte emotionellt instabil personlighetsstörning i DSM utan är ett vidare begrepp
Problem med affekt.
* Konflikten är inte längre inom en utan tenderar att ge sig ut till andra. Konflikt i relation, insnärjdhet / övergivenhet. Känslighet för att bli avvisad.
* Primära försvar – klyvningsbaserade (splitting)
Ser världen på ett svart vitt sätt. i skiftande termer. Om man förlitar sig på mer primära försvar (projektioner, klyvningar) får de också konsekvenser för identiteten. Vad som är vad och vem som är vem. Tomhetskänslan.
* Identitet – motsägelsefull och icke kontinuerlig (identity diffusion)
* Motsägelsefull och oklar beskrivning av sig själv och andra
* Outvecklat observerande jag, jagsyntona symptom. Mer i linje med hur jag upplever mig själv som person. Kan börja skilja sig åt mellan vad patienten upplever att problemet är och vad terapeuten upplever det som.
* Verklighetsprövande förmåga. Realitetstestning inte helt genomförd. Inte kunna avgöra vad som kommer från en själv och vad som kommer från andra.
* Starka motöverföringsreaktioner och ageranden i terapin
Adaptiva sätt en gång i tiden, men se vad som skapar problem för personen
Upplevelsen kan skilja sig mycket åt från vecka till vecka. När en person är deprimerad kan man känna sig självmordsbenägen men när det är välfungerande så har man känslomässigt svårt att komma ihåg hur det var när det var dåligt för en vecka sedan.

I perioder av nöd (t.ex. när ett anknytningsförhållande är hotat) löper de också större risk för självskada, inklusive självstympning, sexuellt risktagande, ackumulering av orimliga skulder och andra självdestruktiva aktiviteter

Med tanke på att individer på neurotisk nivå också kan använda primitiva försvar under stress, kan det argumenteras att det som skiljer borderline från neurotisk nivå kan ha mer att göra med frånvaron av mogna försvar än med närvaron av omogna.

när de mår bra kan de verka glatt likgiltiga inför det faktum att de var självmordsdeprimerade veckan innan; när de är deprimerade kan de tyckas inte ha någon som helst tillgång till några positiva känslor eller självuppfattningar.
Försvarsmekanismer:
“Projektiv identifikation” innebär att inte känna igen en störande aspekt av ens egen personlighet, att felaktigt tillskriva den till en annan person (t.ex. läkaren) och sedan behandla den personen i enlighet därmed - tills den till slut framkallar de känslor och attityder som de har projicerat från den andra personen. med sådan övertygelse.
“förnekelse” (ignorera eller bortse från saker som är störande, som om de inte fanns);
“tillbakadragande” (in i fantasin)
“introjektion” (kallas ibland för “introjektiv identifikation” - att i stor utsträckning “ta in” någon annans egenskaper, attityder och till och med manér)
“allsmäktig kontroll” (att behandla en annan som en förlängning av sig själv, med lite erkännande av att den andra personen är en separat människa)
“acting out” (repetitivt lever ut ett internt drama som inte kan kommas ihåg, kännas eller begreppsliggöras)
“somatisering” (utvecklar fysiska symtom under stress)
allvarlig “dissociation” (inkongruent avbrott mellan olika erfarenhetsaspekter, eller förändringar av självtillstånd utan någon känsla av upplevelsens kontinuitet)
“primitiv idealisering” (att se en annan som all-god och större än livet, som ett litet barn kan se en beundrad vuxen)
och “primitiv devalvering” (att se en annan som helt värdelös, utan några som helst försonande egenskaper).

Question 35

Psykotisk personlighetsorganisation, PPO

Answer 35

• Primär konflikt är existentiell: liv / död, existens / utplåning, trygghet / skräck
  Finns jag? Försvaren är otillräckliga.
• Primitiva (preverbala, prerationella) försvar som skydd mot skräck, dödsångest och förvirring, hallucinationer, vanföreställningar – otillräckliga försvar. Kan inte skydda sig från ångesten. Psykotisk ångest mer allomfattande och genomgripande.
  Detaljfattig, osammanhängande narrativ.
• Identitetsdiffusion – existerar jag?
• Bristande förmåga till självobservation, jagsyntona symptom
• Bristande realitetsprövning, magiskt tänkande
• Ofta positiv motöverföring
  Som svar på skrämmande ångest kan de använda primitiva försvar som psykotiskt förnekande, autistisk tillbakadragande, förvrängning, vanföreställningar, fragmentering och konkretisering

I alla dessa fall är patienternas “fasta idéer” så absoluta att de närmar sig vanföreställningar. Försök att ifrågasätta den fasta övertygelsen leder ofta till att patienter reagerar med ångest och fientlighet eller upplever sina läkare

Question 36

Kernbergs kliniska intervju (Structural interview)

Answer 36

Intervjun syftar till bedömning av symtom och att kunna klargöra personlighetsorganisation utifrån:
(1) graden av identitetsintegration
(2) de typer av försvarsoperationer som vanemässigt kommer till användning
(3) den verklighetsprövande förmågan.
Tre kategoriseringar av organisationsnivå: Neurotisk – borderline – psykotisk (I PDM finns också ”välfungerande” nivå)

Question 37

metoder för strukturerad personlighetsbedömning

Answer 37

• Structured Interview for Personality Organization (STIPO)
  Strukturerad intervju med 97 frågor, som adresserar följande domäner av personlighetsfungerande: identitet, objektrelationer, försvar, realitetstestning, coping och rigiditet, aggression och moral (överjag funktioner) + skattning
  “Hur kommer det sig att du blev någon med en ‘orolig själ’?”
• The Shedler-Westen Assessment Procedure (SWAP)
  Q-sort personlighetstest som scoras av klinikern efter ca 6 sessioner eller ca 2,5 h djupintervju med ett speciellt utformat intervjuformulär; genrerar rik/detaljerad psykologisk bedömning
  Hur väl påståenden stämmer för personen

Question 38

Aspekter vid bedömning av personlighetstyp (PDM-2)

Answer 38

• Konstitutionella / utvecklingsmässiga mönster (drifter, affekter, temperament)
• Central spänning, primära konfliktens karaktär / upptagenhet
• Centrala affekter
• Självbild (identitetsintegration)
• Upplevelse / av andra (objektrelationer, överföring, motöverföring)
• Centrala försvarsstrategier (defensiva och adaptiva processer, verklighetsförankring)

Question 39

Internaliserande vs externaliserande personlighetstyper

Answer 39

Internaliserande karaktär
* depressiv
* beroende
* ängslig–undvikande o fobisk
* tvångsmässig
* somatiserande
* schizoid
Anklagar sig själv för sina svårigheter, Mer risk för depression och ångest

Externaliserande karaktär
* hysterisk-histrionisk
* narcissistisk
* paranoid
* psykopatisk
* sadistisk
Andra till ansvar för ens beteende

Question 40

Specifika överföringstekniker

Answer 40

Terapeuten uppmuntrar patienten att reflektera över hur terapeuten kan känna eller
tänka om patienten.
* Terapeuten inbegriper sig själv i tolkande länkning av dynamiska element (konflikter),
direkta manifestationer av överföring och anspelningar på överföringen.
* Terapeuten tolkar repetitiva interpersonella mönster, inklusive genetiska tolkningar, och
länkar det till överföring