Smärta och dess påverkan på fysisk funktion Flashcards

1
Q

Hur definieras smärta?

A

En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med en faktisk (eller hotande) vävnadsskada. Det fysiologiska, neurologiska och psykologiska svaret på nociceptiva stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är principerna för pain management?

A
Perception
(Projektion)
Modulation
Transmission
Transduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär perception?

A

Medvetande (hjärnan).

Smärtsignal från ryggmärgen överförs till hjärnbalken (cortex) och det är först nu som smärtan faktiskt känns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär modulering?

A

Nervbanor mellan ryggmärg och hjärna.
Det sker en modulering av smärta i bakhornet i ryggmärgen som antingen hämmar eller ökar smärtsignalen, som först vidare till hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär transmission?

A

En smärtsignal från en nociceptor överförs till ryggmärgen via sensoriska nervbanor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär transduktion?

A

Sensoriska nervändar, nociceptorer som känner av smärtsamt stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nociceptorer kan vara unimodala eller polymodala, vad menas med det?

A

Unimodala, känner av en sorts stimuli

  • Mekaniskt stimuli
  • Kemiskt stimuli
  • Termalt stimuli

Polymodala, känner av många/fler typer av stimuli (ej lika specifika).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det finns förutom nociceptorer även berörings- och proprioceptionsreceptorer. Vad innebär proprioception?

A

Förmåga att känna och kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position, vilket är en del av kroppsuppfattningen. Detta är bla. nödvändigt för att kunna hålla balansen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Upplevs all smärta likadant?

A

Nej, det beror på vilken sorts nerv/fibertyp som för över signalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på nervfibrer och vilken typ av smärta dessa ger?

A

A(beta)-fibrer

  • Aktiveras av lågintensiv stimuli
  • Förmedlar normalt icke-noxisk information (beröring, vibration, tryck etc.)
  • Stora myeliniserade med hög ledningshastighet
  • Viktiga för grind-teorin

A(delta)-fibrer

  • Skarp, omedelbar smärtupplevelse
  • Tunna och myeliniserade
  • Svarar på intensiv mekanisk och termisk stimulering

C-fibrer

  • Diffus, molande och långvarig smärtupplevelse
  • Omyleiniserade och mycket tunna
  • Långsam ledningshastighet
  • Svarar på intensiv mekanisk, termisk och kemisk stimulering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär PAG (periaqueductal grey), smärthämningscentrum i mitthjärnan?

A

En smärtsignal från ryggmärgen till hjärnan når via afferenta nervbanor PAG (i mitthjärnan) och det är när smärtsignalen når PAG som spridningen av smärta i medvetande-centra dämpas. Det sker en aktivering av descenderande smärthämmande banor med frisättning av bla. endorfin och serotonin, vilka i sin tur hämmar den ascenderande impulsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nervfibrer förmedlar smärta vid vävnadsskada och frisätter smärtmediatorer, ge exempel på sådana.

A

Substance P
Calcitonin-gene-related peptide
(medverkar alltså till den inflammatoriska reaktionen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vid led- och muskelsmärta upplever patienten ofta molande långvarig smärta, varför?

A

Muskler och leder har hög andel C-fibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är primär hyperalgesi?

A

Ett normalt tillstånd vilket ger ökad känslighet för stimuli i ett skadat hudområde. Kallas även perifer sensitisering och är kroppens skyddsmekanism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är sekundär hyperalgesi?

A

En centralt störd smärtmodulering (central sensitisering) som ger ökad känslighet för stimuli i ett oskadat hudområde, utanför det skadade. Det blir som överslag i ryggmärgen där smärtsignalen ej kan dämpas utan istället ökas, även kallat wind-up.

Detta är ffa viktigt att ha i åtanke hos rehabpatienter. Dessa kan ha mycket ont, inte bara i området för skadan utan i omkringliggande vävnad. Vanlig beröring kan vara smärtsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är smärtsensitisering?

A

Ökad känslighet i samband med inflammation vid en skada eller ett sår.

17
Q

Vad innebär smärtcirkeln? Hur kan smärta orsaka mer smärta? Ge exempel.

A

Har man ont kommer man få ett ökat sympatikuspåslag, som bla. ger ökad spänning i muskeln. Spänningen i muskeln leder till ökad syreförbrukning och ökad risk för anaerobt muskelarbete där laktat bildas. Laktat sänker pH i kroppen, surare pH stimulerar smärtreceptorerna. Sympatikuspåslaget orsakar även frisättning av noradrenalin, vilket stimulerar nervändarna. I praktiken får man alltså ondare, blir mer spänd, får ännu ondare, blir mer spänd och tillslut kan detta leda till central sensitisering (sekundär hyperalgesi, wind-up).

18
Q

Förklara smärtmodulering enligt grind-teorin.

A

Impulser i nervfibrer (A-beta-fibrer) som förmedlar beröring, tryck och vibrationer kan, via interneuron i bak- hornet, inhibera impulser i smärtfibrer.
Detta utnyttjas naturligt när vi t.ex. slår oss och instinktivt gnider det smärtande området eller blåser på ett smärtande finger. Tryck/beröringsimpulser tar upp platsen på smärtreceptorerna så att smärtan från traumat inte fäster in lika mycket. Detta är en typ av modulering av smärta och förklarar grindteorin.
Beröring och tryck slår ut smärtsignalen vid grinden upp till ryggmärgen, eftersom A(beta)-fibrer är snabbare än A(delta)-fibrer)

19
Q

Beroende på vilka smärtlindrings-tekniker man använder kan det påverka olika centra i nervsystemet. Ge exempel på smärtlindringstekniker på segmentell nivå.

A

Sensoriska stimuleringstekniker via port-teorin, t.ex. akupunktur, massage och TENS etc.

20
Q

Ge exempel på smärtlindringstekniker på mellanhjärne-/hjärnstamsnivå.

A

“Counterirritation” tekniker via DNIC-teorin*. Detta innebär alltså att man utsätter ett område för stimuli så kommer det att blockera smärtimpulserna i ett annat område. Här kan man också säga att akupunktur eller lite smärtsamma behandlingar kan förklaras genom counterirritation.

*DNIC, diffuse noxious inhibitory control.

21
Q

Ge exempel på smärtlindringstekniker på kortikal nivå.

A

Distraktionstekniker via kortex/PAG/RVM/ bakhornssystemet. Descenderande inhiberande smärtsystemen.

22
Q

Man brukar dela in smärta i olika ursprung/etiologier, vilka?

A

Nociceptiv smärta = noceceptorer skadas eller hotas att skadas, akut, tidig varning

Inflammatorisk smärta = vävnadsskada, inflammation, ökar vid belastning, spontan smärta, hypersensitivtet

Neuropatisk/neurogen smärta = nervskada eller nervstörning i nerver ute i kroppen, hjärnan eller ryggmärgen. Fantomsmärtor, allodyni, hypersensitivitet. Långvarigt eller permanent. Utbredning vid nervens försörjningsområde.

Idopatisk/dysfunktionell smärta = smärta kan dröja kvar i kroppen trots att sjukdom/skada avläkt. Ej nervsmärta, onormal central process av normala nervimpulser.

Psykogen smärta = Har sitt ursprung i psykiska sjukdomar av olika slag.

23
Q

Vad är karaktäristiskt vid akut smärta?

A
  • Ofta väldefinierad
  • Känd lokalisation
  • Leder till motoriska reflexer
  • Autonoma svar
  • Begränsad i tid
24
Q

Konsekvenser av obehandlad akut smärta?

A
  • Försämrad sårläkning
  • Ökad risk för dödsfall
  • Ökad risk för utvecklande av kronisk smärta
  • Ökad risk för stressrelaterade symtom
  • Ökad risk för infektion
  • Försämrad glukosbalans
  • Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom
  • Ökad risk för wind-up
25
Q

Vad definierar kronisk smärta?

A
  • Ett symdrom
  • > 3-6 mån duration
  • Ofta osäkert startdatum
  • Ofta vag lokalisation
  • Varierande symtom
  • Ofta nedsatt motorisk aktivitet - rör sig mindre, delvis immobiliserade, sover sämre
26
Q

Effekter av kronisk smärta?

A
  • Ökad sensorisk känslighet, sänkning av smärttröskel
  • Minskade kognitiva förmågor (minne etc)
  • Ständigt obehag
  • Ändringar i temperaturreglering
  • Ändrat sömnmönster
  • Ändrat födointag
  • Ändrat socialt beteende
  • Ändrat rörelsemönster
27
Q

Vilka är konsekvenserna av långvarig obehandlad smärta?

A

Nedsatt inhibering av av smärtsignaler

  • Nedreglering i inhiberande system.
  • Minskad effektivitet i det kroppsegna smärthämmande bansystemet, t.ex. minskad produktion av serotonin och noradrenalin, minskat antal receptorer för 5TH och Na

Facilitering av smärtsignaler (dvs enklare att uppleva smärta)
- Utgår från hjärnstammen, medierad via 5HT3 receptorer, frontalcortex och limbiska strukturer, medierad via frisättningav cholecystokinin (CCK)